Offentlig sektor - kommuner och landsting K PM G AB Antal sidor: 14

Offentlig sektor - kommuner och landsting K PM G AB Antal sidor: 14

jflfflp Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 2 4. Revisionskriterier 3 5. Ansvarig nämnd/styrelse 3 6. Metod 3 7. Projektorganisation 3 8. Årsredovisningen 4 8.1 Allmän bedömning 4 8.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer 4 8.3 Kommunens förvaltningsberättelse 4 8.3.1 Balanskravel 4 8.3.2 N ämndsuppfölj ning 5 8.3.3 Personal 5 8.3.4 Investeringsredovisning 5 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 6 9.1 Bakgrund 6 9.2 Finansiella mål 6 9.3 Verksamhetsmål 7 10. Resultaträkning 9 10.1 Nyckeltal 9 10.1.1 Byte av IT-system 10 10.1.2 Verksamhetens nettokostnader 10 10.1.3 Verksamhetens intäkter 10 10.1.4 Driftskostnader 10 10.1.5 Personalkostnader 10 10.1.6 J ämförelsestörande poster 10 10.1.7 Avskrivningar 11

ipfflll Malung-Stilens kommun 10.2 Styrelse och nämnders berättelser 11 11. Balansräkning 12 11.1 Nyckeltal kommunen 12 11.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen 12 11.2.1 Materiella anläggningstillgångar 12 11.2.2 Förråd, exploateringsfastigheter 13 11.2.3 Kort 1 ristiga fordringar 13 11.2.4 Kortfristiga placeringar 13 11.2.5 Avsättningar för pensioner 13 11.2.6 Andra avsättningar 13 11.2.7 Leverantörsskulder 13 12. Kassaflödesanalys 13

MH!P Malung-Stilens kommun 1. Sammanfattning Vi har av Malung-Sälens Kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2014. Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a ). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande (9 ). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för rev i s i on sberättel sen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan samman (åttas enligt följande: Årets resultat uppgår till -32,7 mkr (2013: -0,1 mkr). Slutlig budget ior 2014 fastställdes till +3,0 mkr. Utfallet har framför allt påverkats av högre nettokostnader med -37,0 mkr (avsnitt 10.1-10.2). Kommunen har i samband med byte av ett fakturahanteringssvstem i december fått en avvikelse mellan 1 e vera n tö rres kon t ra och huvudbok med ca 7,6 mkr. Differensen är inte utredd när bokslutet färdigställts (avsnitt 10.1.1) Årets resultat har påverkats positivt av försäljning av an 1 äggningstillgångar med reavinster om 5,3 mkr (10.1). Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 2,1 % jämfört med 2013 och verksamhetens nettokostnader har ökat med 3,6 %. Personalkostnaderna, som utgör ca 65 % av de totala bruttokostnaderna, har ökat med 1.0 % jämfört med 2013. Antal årsarbetare har ökat till 849 personer (avsnitt 8.3+10.1.4). Service- och teknikförvaltningen redovisar ett underskott på -5,7 mkr för 2014 (10.2). Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på -0,7 mkr för 2014 (10.2). Socialnämnden redovisar ett underskott med -16,7 mkr för 2014 (10.2). Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivningar på anläggningstillgångar som består av betydande komponenter från och med 2014. Malung-Sälen kommun har inte redovisat årets avskrivningar enligt komponentmetoden (1 1.2). KPMG network of independent member firms affiliated with KPIVIG International 1(14)

12 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2. Syfte Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Finansiella mål Av förvaltningsberätte 1 sen framgår att fem av kommunens åtta finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning inte uppnås. Då fem av de finansiella målen inte har uppnåtts bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen inte är förenligt med fullmäktige fastställda finansiella mål. Verksamhetsmål I budget för 2014 anges 10 inriktningsmål för kommunen. I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Av de 10 inriktningsmålen har 3 mål uppnåtts, 6 delvis uppnåtts och ett mål har inte mätts. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av rev i s i on sberätte Isen. 3. Avgränsning Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2014. Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL 1 och Sky re v 2. Det innebär att vi planerat och genomfort revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter. Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar. 1 Sveriges Kommuner och Landsting 2 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer 2(14)

i 1 jpfflp 4. Revisionskriterier Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer Kommunallag och kommunal redovisningslag God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen lor ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. 5. Ansvarig nämnd/styrelse 6. Metod Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning. Rapporten är saklighetsgranskad av kommunens ekonomistrateg. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen. Analys av nyckeltal for verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i rev i s i on sberätte Isen. Översiktlig analys av resultaträkningen. 7. Projektorganisation Margareta Sandberg, auktoriserad revisor, har varit ansvarig tor granskningen. Lena Forssell, certifierad kommunal revisor, har deltagit i granskningen genom sitt kundansvar för Malung-Sälens kommun. 3(14)

ran 8. Årsredovisningen 8.1 Allmän bedömning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Fö r v a 1 n i n gs be rätte Isen och verksamhetsberättelserna 1 äm nar komp 1 ettera n de information om årets resultat och vissa budgetjämförelser görs. Vi anser att årsredovisningen i allt väsentligt följer lag och god redovisningssed. 8.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer I årsredovisningen anges under avsnittet "Redovisningsprinciper"' att redovisningen är upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna och i liera fall lämnar mer information än vad RKR kräver vilket vi bedömer ger en läsare bra information, förutom RKR 11.4. avseende materiella aniäggningstillgångar och principen för komponentavskrivningar. 8.3 Kommunens förvaltningsberättelse Vi bedömer i stort att den information som lämnas i for va 1 n i n gs be rätte Isen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. 8.3.1 Balanskravet 8.3.1.1 Gällande regler I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi. Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat. Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar. 4(14)

/Ulflfl 8.3.1.2 Balanskravet i årsredovisningen Kommunen redogör för balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen under avsnittet "Resultat". Kommunen har vid årets ingång inga gamla underskott att återställa enligt balanskravet. Kommunens resultat för året uppgår till -32,7 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster, -5,3 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Under rubriken synnerliga skäl justeras resultatet för avsättning till sluttäckning av deponi med +15 mkr. Underskottet enligt ba I a n s k r a v s u t red n i n ge n uppgår till -22,8 in kr. Kommunen har avsatt medel till re s u 1 a t ut j ä m n i n g s reserv under 2013 men bedömer inte att man kan ta reserven i anspråk för att utjämna resultatet i ba 1 an s k ra v su tred n i n ge n enligt lokala riktlinjer. 8.3.2 Nämndsiippfoljning Förvaltning och nämnders förva 1 n i ngsberätte 1 ser regleras inte av K RF, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. I årsredovisningen lämnas en fullständig redogörelse för kommunstyrelsens verksamhet i förvaltningsberättelsen. Se även avsnitt (10.2) 8.3.3 Personal De totala personalkostnaderna utgör ca 65 % (66 %) av verksamhetens bruttokostnad. Antalet årsarbetare i kommunen har ökat med 3 årsarbetare i jämförelse med föregående är. Antalet årsarbetare uppgår per bokslutsdagen till 849 personer. Medellönen är högre bland män än bland kvinnor och skillnaden per 31/12 2014 uppgår till 2 949 kr vilket är en ökning jämfört med 2013 med 187 kr. Sysselsättningsgraden är också högre bland männen än bland kvinnorna men kvinnornas arbetst id liar ökat något jäm fört med i fjol. För kvinnor uppgår sysselsättningsgraden till 91,6 % och bland män 96,7 %. Sjukfrånvaron har under året ökat. Totalt redovisas en genomsnittlig sjukfrånvaro på 5,1 % (4,7 %) av total tillgänglig arbetstid. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män och högst bland personer äldre än 50 år. 8.3.4 Investeringsredovisning 1 förvaltn i ngsberätte Isen finns ett avsnitt som beskriver kommunens investeringsverksamhet med mål för hur investeringar skall finansieras. Under 2014 har investeringar gjorts ined ca 41,4 mkr inklusive maskiner och inventarier. Av årets investeringar avser ca 35 mkr skattefinansierad verksamhet och 6,5 mkr avgiftsflnansierad verksamhet. Budget för 2014 uppgick till totalt 33,2 mkr exkl överföringar från 2013 mkr. Den stora volymen beror på uppförandet av ett nytt industrihus i Malung samt om- och tillbyggnad av en skola och en förskola. Nytt för 2014 är omoch tillbyggnaden av skidgymnasiet och inköp av räddningsfordon. Större investeringar finns specificerade i en sammanställning i samma avsnitt. 5(14)

JfillP Kommentar: Vi ser det som positivt att det finns en sammanställning över årets större investeringar. I likhet med föregående år anser vi att en jämförelse med budget och kommentarer för enskilda större projekt skulle ge ytterligare information till läsaren. Detta för att man ska kunna bedöma om investeringar ryms inom tilldelad budget och om budgetramar för enskilda projekt kommer att föras över till nästkommande år. 9. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 9.1 Bakgrund Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen. 9.2 Finansiella mål I den av fullmäktige fastställda verksamhetsplanen for 2014 3 finns åtta finansiella mål som är avgörande för en ekonomi i balans. Nedan framgår kommunens bedömning av måluppfyllelsen (texterna är ej exakta cilal). Mål Verksamhetens nettokostnad uppgår till högst 100 % av kommunens inkomster under perioden 2014-2015 och 99 % för perioden 2016-2017 i form av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott. Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå effekt under budgetåret. Amortering sker årligen under planperioden med minst 2% av de långfristiga lånen. För 2014 innebar det 6,7 mkr. Måluppfyllelse enligt delårsrapport Enligt utfall per 2014-12-31 uppgår resultatet till 106,3 %, målet är inte uppnått. Verksamheterna redovisar ett underskott med -26,2 mkr för perioden vilket innebär att målet inte är uppnått. Amortering av lån har skett med 9,2 mkr under året. Målet är uppnått. 3 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-12-16 6(14)

M5HP Mål Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden 2016-2017 för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95 % av Kommuninvest satta limit per invånare under planperioden 2014-2017. För 2014 128,25 tkr/inv. Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfmansierade investeringar ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar. Målet är 28,5 mkr för 2014. Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet. Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 % kassalikviditet under planperioden. Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden 2014 2017. Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under planperioden 2014-2017. För 2014 är målet högst 22,66 kr Måluppfyllelse enligt delårsrapport Målet har inte mätts. Utfallet uppgår till 84 %, 113,5 tkr/inv. Målet är uppnått. Investeringarna under perioden uppgår till 41,4 mkr och avskrivningar 28,9 mkr varför målet inte är uppnått. Kassalikviditeten uppgår till 65 % och målet har därför inte uppnåtts. Soliditeten uppgår till 36,1 % exklusive ansvarsförbindelse för pensioner. Målet är därmed inte uppnått. Kommunalskatten uppgår till 22,54 kr varför målet är uppnått. Kommentar Fem av målen för perioden har inte uppnåtts och ett av målen har inte mätts för perioden. Tre av målen har uppnåtts. Då fem av de finansiella målen inte har uppnåtts bedömer vi att resultatet inte är förenligt med fullmäktige fastställda finansiella mål. 93 Verksamhetsmål Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv skall upprättas. Dessa mål skall följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport. I verksamhetsplan för 2014 anges 10 prioriterade inriktningsmål för kommunen inom områdena hållbar tillväxt, kvalitet, kompetens, demokrati och ekonomi. Varje inriktningsmål har ett antal indikatorer för att mäta resultatet. I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Resultatet mäts 7(14)

imp Malung-Stilens kommun i en färgskala där grönt utgör bästa måluppfyllelse, gult mittersta och rött utgör sämsta måluppfyllelse. I årsredovisningen finns en sammanställning över måluppfyllelse under perioden med bedömning av hur kommunen har uppfyllt de fastställda målen. Av de 10 inriktningsmålen har 3 mål uppnåtts, 6 delvis uppnåtts och ett mål har inte mätts. De olika nämndernas mål redovisas separat i sammanställningen av måluppfyllelse enligt samma metod som inriktningsmålen. Kommunstyrelsens förvaltningar har 22 mål varav 2 är grönniarkeradc och 1 är markerat med rött d.v.s. ej uppfyllt och det är ekonomi i balans. Barn- och utbildningsnämnden liar av 22 mål 5 rödmarkerade och 8 grönniarkeradc. Socialnämnden liar 1 mål varav 7 är grönmarkerade och 1 rödmarkerat. Målet att bedriva verksamheten inom givna ramar är ej uppfyllt. Kulturnämnden har 14 mål varav 7 är grönniarkeradc och 1 rödmarkerat. Byggnadsnämnden har 14 mål varav 9 är grönmarkerade. Miljönämnden har 13 mål varav 10 är grönmarkerade. Räddningsnämnden har 13 mål varav 7 är grönmarkerade och 1 rödmarkerat. Kommentar De kommunövergripande målen liar uppnåtts i 3 fall. Vi bedömer att måluppfyllelsen i årsredovisningen inte fullt ut är förenligt med ko m m u n fu 1 m äkt i ge s beslutade inriktningsmål. Nämndernas mål liar uppnåtts i varierande omfattning. Det mål som inte uppnåtts för liera nämnder är en ekonomi i balans. 8(14)

10. Resultaträkning 10.1 Nyckeltal Kommunen Belopp i mkr Budget 20141 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Verksamhetens nettokostnader -557,1-594,1-562,8-567,9-515,1 varav jämförelsestörande i 0,0 10,9-8,1-1,2 Förändring i % jämfört med föregående år (exkl jämförelsestörande) n 3,6% 2,5% 8,9% Skatteintäkter och statsbidrag 556,9 558,7 560,8 547,2 539,8 Förändring i % jämfört med föregående år : 2,1% 2,5% 1,4% Finansnetto 3,2 2,7 1,9 2,3-2,4 varav jämförelsestörande 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 3,0-32,7-0,1-18,4 22,3 Verksamhetens nettokostnad exkl jämförelsestörande poster i relation till il jjjjj : skatteintäkter och statsbidrag 100% 106% 102% 102% 95% iii Det slutliga utfallet för 2014 innebär en negativ avvikelse i förhållande till ursprunglig budget med -35,7 mkr. Skillnaden mot budget fördelar sig på; Mkr Verksamheter -37,0 Skatteintäkter och statsbidrag 1,8 Finansnetto -0,5-35,7 I jämförelse med prognosen har resultatet förändrats enligt (oljande: Mkr Verksamhetens nettokostnad har minskat 5,0 Avsättning för deponi -15,0 Försämrad skatteprognos -1,6 Ökade finansiella intäkter +1,6 Kostnaden för avsättning deponi var inte känd i samband med att prognosen lämnades. 9(14)

UM 10.1.1 Byte av IT-system Kommunen har under slutet av 2014 bytt fakturahanteringssystem vilket saknar en automatisk per i od i se r i n gs fun kt i on samt att det inte har samma funktioner som det gamla utbytta systemet. Detta har i samband med att bokslutet upprättats inneburit avstämningsproblem mellan huvudbok och fakturahanteringssystem. Differensen uppgår till ca 7,6 mkr. Trots stor arbetsinsats från ekonomiavdelningen har man inte kommit tillrätta med differensen. Kommunen har gjort bedömningen att differensen till största delen avser kostnader som borde belasta 2015 och därmed påverkas inte uttal let för 2014. Vi har i samband med granskningen kunnat identifiera differensen men kan inte med fullständig säkerhet bekräfta antagandet att kostnaderna är rätt periodiserade. Med hänsyn till den orimliga arbetsinsats det skulle kräva att kontrollera differensen har vi valt att acceptera kommunens bedömning. Med hänsyn till redovisat resultat för 2014 gör vi också bedömningen att resultatet bör vara rimligt korrekt, det är inte troligt att resultatet skulle kunna försämras ytterligare -7 mkr. 10.1.2 Verksamhetens nettokostnader Nettokostnaderna har ökat med -31,3 mkr (f å -5,1 mkr) till 594,1 mkr från 562,8 mkr. Beloppen är i n k hi s i v e j ä m i o r e 1 s e s t ö r a n d e poster. Nettokostnaderna har i år även påverkats av att man sålt tomter som ingår under exploateringsverksamheten, med en realisationsvinst om 5,0 mkr, se även avsnitt 11.2.1. Om man även beaktar att det förra året såldes mark med en realisationsvinst om 4,6 mkr och att man fick utdelning från AFA-forsäkringen med 11,3 mkr är skillnaden jämfört med föregående år -21,4 mkr. 10.1.3 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter har ökat med +11,4 mkr jämfört med 2013. 10.1.4 Driftskostnader Kostnaderna har ökat med 10,5 mkr. Ökningen varierar mellan olika verksamheter vilket förklaras mer ingående under pkt 10.2. 10.1.5 Personalkostnader De totala personalkostnaderna utgör under 2014 ca 64,9 % (65,7 %) av de totala bruttokostnaderna. Personalkostnaderna har ökat med 4,5 mkr, 1,0 % till 472,5 mkr under 2014 från 468,0 mkr under 2013. 10.1.6 Jämforelsestörande poster Som jämforel sest örande poster redovisas kostnader för återställning av deponi i Malung med 15 mkr. Deponi har funnits i kommunens regi fram till att verksamheten överläts till VAMAS 2012. En utredning har gjorts under 2014 för beräkning av vad det kommer att kosta att återställa deponin. Utredningen visade på betydligt högre kostnader än vad man tidigare bedömt och dä uppbyggnaden av deponi har skett under den tid verksamheten drevs av kommunen har man beslutat att kommunen ska bära kostnaden. Om avsättning hade skett löpande under uppbyggnadsfasen hade detta redovisats i den kommunala verksamheten. 10(14)

IPSflP 10.1.7 Avskrivningar Avskrivningarna har ökat med +2,0 mkr till 28,9 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på ökade avskrivningar på grund av nya investeringar 2013 och 2014. 10.2 Styrelse och nämnders berättelser 1 särskilda avsnitt redovisas utfall och budget för 2014 samt utfall 2013 och 2012. Redovisade uppgifter följer en fastställd struktur som följs av samtliga nämnder/verksamheter. För styrelse och nämnder redovisas följande budgetavvikelser för 2014: Utfall Budget Avvikelse Prognos Kommunstyrelseförvaltningen 32,9 32,2-0,7-1,0 Övergripande politisk verksamhet 26,6 26,3-0,3 0 Service- och teknikförvaltningen 44,7 38,9-5,7-6,1 S kogsförva 1 n in gen och markenheten -6,1-5,4 +0,7 0 Byggnad s n äm nd en 3,2 3,5 +0,2 0 Kulturnämnden 8,5 8,6 +0,1 0 Barn- och utbildningsnämnden 218,9 218,2-0,7-2,1 Socialnämnden 226,1 209,4-16,7-17,0 Räddningsnämnden 13,9 13,9 0 0 Övriga 10,5 11,4 +0,9 0 Kommentar 556,9 579,3-22,3-26,2 Det vore önskvärt att de uppgifter som finns i driftsredovisningen presenteras på samma sätt i avsnitten som beskriver årets verksamhet per nämnd/förvaltning. Avsnitten som beskriver årets verksamhet inom kommunstyrelsens ansvar har andra rubriker och de ekonomiska uppgifterna är uppdelade på olika områden vilket försvårar jämförelsen mellan avsnitten. Kommentarerna till den ekonomiska analysen varierar i detaljgrad och det vore önskvärt med likartade kommentarer till utfall jämfört med budget och prognos. Service- och teknikförvaltningen redovisar ett underskott med -5,7 mkr. I den ekonomiska analysen framgår inte utfall för respektive verksamhetsområde varför kommentarerna som lämnas inte går att härleda till om verksamheten redovisat över- eller underskott. Måltidsverksamheten har haft ökade personalkostnader och livsmedelskostnaderna har blivit högre än man budgeterat. Det är troligt att Gata/Park haft ökade kostnader på grund av mer snöröjning i början av året än normalt. Lokalvården har haft ökade intäkter på grund av fler sålda tjänster. Under 2013 infördes ett nytt ärendehanteringssystem vilket har inneburit kostnader 2014 som inte budgeterats. I kommentarerna anges att det finns en kostnadsmedvetenhet vilket dock inte återspeglas i resultatet. Cooperative ("KPMG International"), a Swiss entity. All rights reserved, 11(14)

Barn- och utbildningsnämnden redovisar för perioden ett underskott jämfört med budget på -0,7 mkr. Underskottet påverkas av att Grundskola och förskola redovisar en negativ avvikelse mot budget med -3,1 mkr. Underskottet påverkas av utbyggnad och renovering av förskolan Ekorren samt att de besparingskrav som fanns för verksamheten har inte fullt ut gått att genomföra. Inom Gymnasieskolan redovisar överskott för interkommunala ersättningar med 1,6 mkr och lägre personalkostnader med 1,4 mkr. Vuxenutbildning och i ntegrati on s verksam heten redovisar ett överskott om 0,9 mkr. Anslutningsavgift för fjärrvärme har belastat driftskostnaderna för Centralskolan 2014 med 1,5 mkr som påverkar årets resultat negativt. Inom socialnämnden redovisas ett underskott med -16,7 mkr. Den främsta förklaringen till underskottet är stora kostnader för ärenden som avser barn och unga. Kostnaderna för att placera barn på institution och inköp av externa konsulter har under året varit höga. Hem tj ä n st ko st n ådern a överstiger budget på grund av nya och vårdtunga ärenden. IL Balansräkning 11.1 Nyckeltal kommunen Belopp i mkr 2014 2013 2012 2011 Balansomslutning 803 840,7 737,1 728,4 Redovisat eget kapital 290,3 323,0 323,1 341,5 Eget kapital reducerat med ansvarsförbindelse pensioner 16,7 36,1 53,4 69,4 Soliditet redovisad 36% 38% 44% 47% Soliditet med hänsyn till de pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulder 2% 4% 7% 10% Omsättningstillgångar 143,2 193,2 123,0 91,3 Kortfristiga skulder 165,0 174,5 137,4 149,2 Balanslikviditet 87% 111% 90% 61% Med anledning av resultatet på -32,7 mkr men en ökning av ej skuldförd del av pensioner med 13,3 mkr har det egna kapitalet minskat med -19,4 mkr (se kommentarer under avsnitt 11.2 och 13). Balanslikviditeten minskar främst på grund av minskning av likvida medel. 11.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen 11.2.1 Materiella anläggningstillgångar Från räkenskapsåret 2014 skall kommuner tillämpa komponentavskrivningar på materiella anläggningstillgångar som innehåller betydande komponenter. Detta arbete har påbörjats under 2014 men på grund av andra prioriterade projekt beräknas inte detta arbeta kunna larrdigställas för än under 2016. 12(14)

Jfffflp Malung dag som ovan KPMG AB " Lena Forssell - Margareta Sandberg Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor 14(14)