Intryck från företagsbesök i Kina Under en intensiv vecka besökte jag svenska bolag i och runt Shanghai och träffade dessutom ett par rådgivare till nordiska bolag med intressen i Kina. Några generella intryck är: Shanghai är stort. Kanske självklart men på plats är det överväldigande. Överallt är det bebyggelse. Jag åkte en del buss och vart jag än åkte kunde jag se stora bostadskomplex under uppförande eller nyss färdigställda och tomma sådana. Det kan vara en resa på 1,5-2 timmar från centrum av Shanghai där det ser ut på det viset hela vägen. Luftföroreningar är ett problem. Jag hade tur eftersom det var ovanligt bra luft när jag var där. Vindarna blåste från rätt håll och det hade regnat dagarna innan. Luftkvaliteten är ett återkommande samtalsämne bland de som bor i Shanghai. Det är väldigt intensiv trafik. Nästan oavsett tid på dygnet är det många bilar på vägarna. Det finns gott om motorvägar men det är ändå ständigt köer. En reflektion är att bilparken ser modern ut. Det finns både inhemska och icke-kinesiska märken. Jag var i Shanghai för tre år sedan och här har det skett en ordentlig förändring. Det är dyrt att ha bil i Shanghai. Varje månad auktioneras ett begränsat antal nya nummerplåtar ut. Enligt uppgift ligger priset nu på motsvarande 100 000 kronor. Det förekommer fortfarande en hel del primitiva transporter i trafiken. Det är också dyrt att bo i Shanghai. Det beror såklart väldigt mycket på läget men det är ändå svårt att få ihop bilden av Kina som lågkostnadsland med de höga kostnaderna för bil och boende. Skillnaderna är stora mellan olika områden. Dessutom är löneskillnaderna gigantiska. En fabriksarbetare tjänar några tusenlappar i månaden medan mer kvalificerade jobb avlönas
på samma nivå som i västvärlden. Löneinflationen är fortsatt hög. Beroende på vem man talar med kan löneökningarna ligga på 10 procent per år eller högre. En hel del lågkostnadsproduktion flyttar från Shanghai. Kina satsar på snabbtåg. Jag åkte någon timme ett par stationer på linjen Beijing-Shanghai. Det fungerade alldeles utmärkt. Det kinesiskt tillverkade tåget tog sig fram i 300 km/h mycket komfortabelt. Alla pratar om ansträngningarna att komma till rätta med korruptionen. Intrycket är att den nuvarande högsta ledningen har en stark ställning. Många menar också att myndigheterna är mycket hårdare på att kontrollera att de lagar kring exempelvis miljö som finns verkligen följs. Det verkar finnas en del att göra också vad gäller investeringar i eldistributionsnätet.
Av de bolag som kommenteras nedan äger Lannebo Fonder aktier i Gränges, Nederman, Beijer Alma, Trelleborg och Beijer Electronics. Gränges börsnoterades den 10 oktober. Gränges Jag besökte Gränges tillverkningsenhet i Shanghai. Bolaget ställde upp med koncernchefen och den lokala företagsledningen. Gränges har haft produktion i Shanghai sedan 1999 och har successivt investerat i utökad kapacitet. Drygt hälften av koncernens produktion sker i Shanghai med 500 anställda. Anläggningen är välinvesterad och dagens kapacitetsutnyttjande ligger omkring 80 procent. Tillverkningen är komplex och som framgår nedan där Colin Xu, Gränges Asienchef, ska förklara fabrikens layout är det inte helt enkelt. Huvuddelen av produktionen går till kinesisk bilindustri samt en del export till övriga asiatiska marknader. Gränges tillverkar band i aluminium och olika legeringar som används till värmeväxlare. Råvaran är aluminiumtackor och skrot. Detta smältes ned till valsgöt som sedan valsas till tunn plåt som avslutningsvis skärs till smala band. I processen tillsätts legeringar och den färdiga produkten kan ha flera lager av olika metaller. Dagens bilar innehåller ett flertal värmeväxlare. Hälften av koncernens försäljning går till Asien. Världsmarknadsandelen är 20 procent. Bilden nedan visar rullar av aluminiumplåt som varmvalsats och ligger svalnar under någon dag. Sedan ska de kallvalsas ännu tunnare.
Nederman Nederman har en enhet med cirka 150 anställda i Shanghai som tillverkar stora filteranläggningar. Dessa går till tillverkningsindustri och förbättrar arbetsmiljö och reducerar utsläpp. Tidigare i år erhölls en stor order från en kinesisk aluminiumproducent med leveranstid på upp till tre år. Kina är en viktig marknad som växer kraftigt. Nederman gynnas av de hårdare miljökraven i Kina. Kina prioriterar också det som kallas clean technology och har som mål att bli världsledande på detta. Efterfrågan på Nedermans teknologi kommer sannolikt att öka snabbare än ekonomin i allmänhet de närmaste åren. Asien stod för 13 procent av koncernens orderingång de senaste fyra kvartalen. Beijer Alma Beijer Almas dotterbolag Habia Cable tillverkar i Kina kabel framför allt till telekomindustrin. Denna kabel används i radiobasantenner, radiobasstationer och till test och mätutrustning. Habia Cabel har funnits i Kina sedan 2000 och har en ledande position på marknaden med 30 procents marknadsandel. Efterfrågan är mycket stark för närvarande, med en ökning på 25 procent i det andra kvartalet. Detta är drivet av tillväxten i datatrafik och utrullningen av 4G-nätet i Kina, vilket innebär ett stort antal nya basstationer. Fabriken går för fullt och Habia Cable investerar för att fördubbla kapaciteten på sex månaders sikt. Trelleborg Trelleborg Sealing Solutions (TSS) har en tillverkningsenhet en dryg timmes bussfärd utanför Shanghai. Här tillverkas ett antal olika produkter i olika polymermaterial för bland annat allmän industri, bilindustri och flygindustri. Nu investerar TSS i en ny linje vid anläggningen för tillverkning mot life science, med andra krav på produkterna än allmän industri. Totalt har TSS drygt 400 anställda i Kina. Den kinesiska marknaden utgör endast 3-5 procent av omsättningen i TSS men här finns tillväxtmöjligheter inom bilindustrin och, på lite längre sikt, flygindustrin. Kina har ambitioner att etablera tillverkning av stora passagerarplan som
ska konkurrera med Boeing och Airbus. Bilindustrin är omkring 20 procent av omsättningen men växer snabbt, framför allt mot lokala kinesiska tillverkare. Beijer Electronics Dagen innan vårt möte annonserade Beijer Electronics en intensifierad satsning på affärsområdet IDC samtidigt som bolagets VD avgick. Jag träffade Beijer Electronics chef för Asien som sitter i Shanghai. Bolaget har en tillverkningsenhet i Taiwan. Asien är 12-13 procent av försäljningen i Beijer Electronics, Kina är omkring hälften av detta. Tillväxten i Kina ligger på 20 procent för affärsområdet HMI medan IDC växer mer än 50 procent. Potentialen för ökad försäljning i Kina och övriga Asien är mycket stor och koncernens satsning på detta område ses som positiv. Bolaget fokuserar på transportindustri samt olja och gas. En viktig tågorder togs 2013. Bolaget lanserar nu en ny produktfamilj inom HMI. Gunnebo Gunnebo har en tillverkningsenhet utanför Shanghai. Totalt har Gunnebo 50 anställda i Kina. Bolaget omsätter 130 MSEK i Kina. När jag besökte fabriken för tre år sedan var det endast mycket begränsad tillverkning som kommit igång. Denna gång var det lite högre aktivitet men stora delar av lokalen är fortfarande outnyttjad. Johan Lannebo