Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Relevanta dokument
Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Vad ska ni kunna om djur?

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Biologi Livets utveckling

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Ryggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.

3. titta i ditt läromedel (boken)

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Biologi Livets utveckling

RYGGRADSDJUR. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 322

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

Här växer människor och kunskap

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Skapelsens krona. Människans utveckling

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

miljoner år före nutid

Biologi. Livet på jorden

miljoner år före nutid

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NÄSSELDJUR Har du varit på Västkusten och bränt dig på en manet? Då har du stött på nässeldjur eftersom de kan brännas. Nässeldjuren har mun, mage,

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Levande organismer. Ekologi. och. Klass: 7A och 7B

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

GRUNDBIOLOGI Södermalmsskolan Oskar Uggla

4,6 miljarder år sedan Jorden bildas ur tätnande gas och stoftmoln

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biologi för år 7 del 1 Livets myller

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Biologi för år 7 del 1

Namn: Biologi för år 7 del 1

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

BIOLOGI. Lokala Kursplaner och betygskriterier. Ekholmsskolan. Telefon expedition: Telefax: Epostadress: Webbplats:

Ormar. Malmö Naturskola

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Livets historia på ett år

organismerna Biologi A på Netkurs

tisdag 8 oktober 13 Ryggradsdjur

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Livets historia Biologi A på Netkurs

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Biologi A på Netkurs

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Capensis Biologi - Kopieringsunderlag. Kopieringsunderlag

Fåglar i skogen Fåglar vid stranden Fåglar vid fågelbordet Flyttfåglar

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

miljoner år före nutid

Områden om människokroppen. Celler

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Liv i utveckling sid 8-35 Pedagogisk planering moment Kursplanen

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

miljoner år före nutid

BIOLOGI EN SAMMANFATTNING

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

ENKEL Biologi. Vad är biologi? Art nr 516. Tengnäs Läromedel. Allt levande består av celler

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

DEVON HAV miljoner år före nutid

Boken om biologi, arbetsbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40025

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

ORDNING OCH REDA SYSTEMATIK

miljoner år före nutid

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Planering i biologi Våren år 7

Allt om årstiderna - Vintern

KAMBRIUM miljoner år före nutid

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

6 Djur en myllrande mångfald

miljoner år före nutid

Allt som lever. Vad är biologi?

Kroppen del 2 Stencilhäfte

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Sagan om hur allting började

Fotosyntes i ljus och mörker

Naturorienterande ämnen och teknik för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 11F360

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Värme, kyla och väder. Åk

Betyder Läran om huset

Transkript:

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is krockade med jorden, isen blev till vattenånga och regnade sedan ner och bildade grunda hav. I haven bildades organiska molekyler(=av kolatomer) som liknar vårt DNA. De var grunden till det första livet. Molekylerna kunde kopiera sig själva och inneslöts efterhand av ett cellmembran och den första enkla cellen var född. De första cellerna liknar dagens bakterier. Inget syre fanns ännu i atmosfären.

De första djuren var encelliga urdjur. Tex hödjur, toffeldjur, amöba. Djurplankton är små urdjur som driver med havsströmmarna. Urdjur kan ge sjukdomar, tex malaria och sömnsjuka(vanligt i tropikerna). Del 2. 1,0-3,2 miljarder år sedan Bakterier med klorofyll utvecklas = cyanobakterier. De producerade syre. Syrehalten ökar i atmosfären. Större celler utvecklas med en cellkärna (skydd för DNA), föregångare till djurceller. Vissa celler slogs ihop med syreproducerande bakterier, dessa blev föregångare till dagens växtceller. Fotosyntesen var därmed född: Koldioxid + vatten + solljus glukos + syrgas De första växterna var encelliga alger, finns fortfarande idag. Växtplankton är mycket små alger som driver med havsströmmarna.

Del 3. 500 miljoner år sedan De första flercelliga djuren utvecklades i haven. De var ryggradslösa. Andas direkt med huden, gälar eller enkla lungor. yttre könlig befruktning, dvs ägg och spermier släpps ut direkt i vattnet. De ryggradslösa djuren indelas idag i följande grupper: Nässeldjur; tex maneter och koraller. Svampdjur; tex äkta tvättsvamp Maskar; tex daggmask, havsborstmask. Inget skydd. Många är viktiga nedbrytare i naturen, andra är parasiter. Tagghudingar; har taggar, tex sjöstjärna. Har kalkplattor på huden som skydd. Blötdjur; mjuka(blöt=gammalsvenska för mjuk), slemmiga djur, tex snäckor, musslor, bläckfiskar. Bläckfiskar första djuren med ögon.

Forts ryggradslösa djur Leddjur Världens största djurgrupp! Har ett hårt yttre skelett som är ledat! Delas in i Kräftdjur Allra flesta lever i vatten Minst 5 par ben Andas med gälar, har antenner och fasettögon Spindeldjur(spindlar, skorpioner, kvalster) 4 par ben Andas med boklungor Mångfotingar tusenfotingar, minst 9 bar ben Insekter(artrikaste djurgruppen) 3 par ben, vingar

Ozonskiktet bildas = möjlighet för liv på land. Alger var de första organismerna som utvecklades på land. Flygande insekter = första djurlivet på land. Ögon på djur utvecklas allt mer. Nervsystemet hos djur utvecklas: hjärna och ryggmärg, dvs djuren får en ryggrad=ryggradsdjuren. De första ryggradsdjuren var fiskarna. Del 4. 400 miljoner år sedan andas med gälar växelvarma utvecklade sinnen: ögat + sidolinjeorgan + lukt + smak två typer: benfiskar och broskfiskar: skillnader i skelettet, huden, gällock yttre befruktning Lungfiskar = fiskar som utvecklat lungor, dvs andningsorgan för ett liv på land.

Groddjuren. utvecklades från fiskarna har lemmar, dvs armar och ben. Ombildades från fiskarnas fenor. växelvarma yttre befruktning, beroende av vatten andas med lungor och genom huden vatten och landdjur=amfibie flest arter i tropiska klimat, grodor hos oss övervintrar. Paddor är också groddjur. Sporväxterna var de första riktiga växterna! Förökar sig med sporer. Liknar frön men mycket mindre. Mossor saknar rötter och ledningskärl. Tar upp allt via bladen. Trivs i fuktig, skuggig miljö. Bildar sporkapslar. Ormbunksväxter. De har rötter och stam med ledningskärl. De tillhör därför gruppen kärlväxter. Har oftast sporgömmen bakom bladen.

Del 5. 200-300 miljoner år sedan Kräldjuren utvecklas från groddjuren Undergrupper: ormar ödlor sköldpaddor krokodiler Kräldjuren är anpassade för ett liv på land: Andas med lungor Torr hud med hudplåtar=skydd mot uttorkning Inre befruktning Lägger ägg eller föder levande ungar. Växelvarma, övervintrar i kalla delar av jorden.

3 ormarter i Sverige: snok hasselsnok huggorm 3 ödlearter i Sverige: skogsödlan sandödlan kopparödlan o Skillnader mellan ormar och ödlor: ödlor har ben(utom kopparödlan där benen tillbakabildats), ögonlock samt synliga öronöppningar. Sköldpaddor har skyddande skal Krokodiler är den mest utvecklade gruppen: har ett hjärta som liknar däggdjuren, dvs 4 hålrum i hjärtat samt har tandrader i käkarna såsom däggdjuren.

De första fröväxterna utvecklas. Sporer utvecklades till fröer: De är större, har ett skyddande skal samt innehåller en liten matsäck som nya plantan kan leva på första tiden. Barrväxterna var de första fröväxterna. o De har frön i kottarna. Gran Tall En: har inga kottar, utan bär Lärkträd: fäller barren på vintern o Barrträden är vindpollinerande. Barrväxterna är anpassade för ett kallt klimat: Barren är tjocka och täckta av vax. Trädet lagrar även ett ämne som gör att vattnet inte fryser i trädets celler.

Del 6. 100-200 miljoner år sedan Fåglarna utvecklas från små dinosaurier som sprang på bakbenen. Likheter: ben med hornplåtar och klor. Nya utvecklade egenskaper: o Lägger ägg och vårdar sin avkomma. o Frambenen utvecklades till vingar. o Dinosauriens fjäll utvecklades till fjädrar. o Jämnvarma. o utvecklat blodomlopp och andningssystem ger högre syresättning. o flera olika magar ger högre näringsupptag. o lätt ihåligt skelett ger en lätt kropp att flyga med.

Blomväxterna utvecklas. o Blomväxterna utnyttjar andra djur för att sprida sina pollen och frön till skillnad från barrväxterna som är vindpollinerande. o Blomväxterna klarar vintern genom att fälla sina blad och lagra reservmat i rötterna. o Vanligt är att insekter pollinerar, flyger från blomma till blomma och pollen som fastnar på bakkroppen förs över vid nästa besök. o När fröet har grott sprids de med hjälp av vind, vatten eller djur. o Blommans delar: Hanorgan: Ståndare med pollenkorn Honorgan: Pistill

Del 6. Idag-100 miljoner år sedan Däggdjuren utvecklades från kräldjuren. Dägga betyder att dia sin avkomma Utvecklade en större hjärna Utvecklade ett mer effektivt blodomlopp och hjärta Utvecklade bröstmuskler för andning Kroppsfjädrar utvecklades till hårstrån(päls) De första däggdjuren var små råttliknande djur. Delas in i tre grupper: Kloakdjur. Lägger ägg, växelvarma. Liknar på så sätt kräldjuren. kloak=urinen och avföringen har samma utmynning, precis som fåglarna. Myrrpiggsvinet är ett kloakdjur. Pungdjur. Jämnvarma. Föder levande ungar, outvecklade, utvecklas i en hudficka på magen, kallad pung. Tex känguru. Moderkaksdjur. Jämnvarma. Ungen utvecklas i livmodern, får näring och syrgas via navelsträngen och moderkakan = ett organ som har kontakt med moderns blodomlopp. Barnets producerade avfall går även denna väg, tex koldioxid. Tex människa, katt, björn, elefant, blåval, sälar, späckhuggare.