Er beteckning RK 2014/101263 2014-09-09 Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Remissvar Teknikföretagen har getts möjlighet att lämna synpunkter på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker, skyltar och signaler, gravida och ammande arbetstagare och minderårigas arbetsmiljö. Teknikföretagen är en arbetsgivarorganisation vars medlemsföretag företrädelsevis finns i tillverkningsindustrin. Våra medlemsföretag kommer därmed, i stor utsträckning, att beröras av de ändringar som föreslås. Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Kemiska arbetsmiljörisker Upphävandet av föreskrifterna om härdplaster Teknikföretagen ser positivt på att renodla regelverket på kemiområdet. Att, som Arbetsmiljöverket föreslår, föra in föreskrifterna om härdplaster i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker är ett led i denna renodling. Förslaget pekar på den dubbelreglering som finns på området och som nu, till viss del, tas om hand. Det är bra! Dock genererar förslaget ett antal oklarheter som vi menar måste åtgärdas innan beslut om föreskrifterna kan fattas. En sådan oklarhet, som återkommer i flera av de nya paragraferna (37 d - f och till viss del 37 g ), är formuleringarna kring när arbetsgivaren ska vidta åtgärder (information, utbildning och läkarundersökningar). Osäkerhet kring när åtgärder ska vidtas kommer framför allt att uppstå vid låga exponeringar. Formuleringarna blir speciellt problematiska när det gäller 37 e då den förenas med sanktionsavgift. I 37 d f skriver Arbetsmiljöverket att åtgärder ska vidtas vid arbete som kan innebär exponering (37 e ) eller för arbete som kan medföra exponering (37 d och f ). På ett arbetsställe, säg en industri, kan det i en lokal förekomma arbete som innebär att de kemiska ämnen som räkans upp i paragraferna används eller bildas. De anställda i verksamheten kommer att exponeras i olika grad. De som utför arbetet kommer ha en typ av exponering, de som leder arbetet en annan, de som arbetar i lokalerna intill ytterligare en, den administrativa personalen en annan osv. För alla arbetstagare finns en risk att deras arbete i olika utsträckning kan innebära eller kan medföra exponering. Men till vilka arbetstagare ska arbetsgivaren vända sig med information, utbildning och läkarundersökning? Teknikföretagen Box 5510, 114 85 Stockholm Storgatan 5, Stockholm Telefon 08-782 08 00 Fax 08-782 09 00 www.teknikforetagen.se 1(6)
Vi menar att Arbetsmiljöverket måste ta fram skrivningar som klargör att det är risken som exponeringen medför som ska styra om åtgärder ska vidtas. Exponeringen måste relateras till en risk eller till hanterad mängd. Det är inte rimligt att bara misstanken om att en molekyl av ämnet finns i luften innebär krav på att personal ska utbildas eller erbjudas läkarundersökning (för att arbetet då kan innebära eller kan medföra exponering). Flera av de aktuella ämnena har hygieniska gränsvärden. Dessa bör relateras till då det gäller åtgärder. Åtgärder skulle till exempel kunna krävas då exponeringen ligger på en viss nivå i förhållande till gränsvärdet. Denna typ av formulering används till exempel i 50 när det gäller intervaller för periodiska mätningar men även i andra av Arbetsmiljöverkets bestämmelser. Även de riskbedömningar som Arbetsmiljöverket ställer krav på i 37 b bör utgöra underlag vad gäller krav på åtgärder om information, utbildning och läkarundersökning. Kraven i 37 d f bör alltså vara ett resultat bland annat av vad som kommer fram i riskbedömningen. Innebär exponeringen risk för ohälsa eller skada? Formuleringarna i nuvarande föreskrifter om härdplaster (AFS 2005:18) är tydligare på detta område. Om vissa förutsättningar är uppfyllda (riskbedömning som visar att det inte finns risk för ohälsa samt att hanteringen understiger 500 gram per person och år) gäller till exempel inte föreskrifterna. Dessutom krävs det arbete som kan medföra skadlig exponering för att det ska bli aktuellt med läkarundersökning. I konsekvensanalysen till förslaget skriver Arbetsmiljöverket om problemet att skadlig exponering inte definierats i nuvarande regler och att detta lämnat utrymme för olika tolkningar. Vi menar att förslagets skrivningar lämnar utrymme för än större tolkningar. Förslagets nuvarande formuleringar kan komma att innebära krav på åtgärder vars resultat inte kommer stå i proportion till kostnaderna. Pengarna skulle kunna göra större nytta på andra områden i arbetsmiljön. Ytterligare synpunkter på enskilda paragrafer 37 b Paragrafen bör formuleras på motsvarande sätt som 40. Det vill säga, det bör framgå att paragrafen gäller för de ämnen och produkter som avses i 37 a. 37 c Vad är öppen hantering? Vi efterlyser exempel, i allmänna råd eller i en vägledning på hemsidan, på vad Arbetsmiljöverket menar med öppen hantering. Vi önskar även exempel på hur skyltningen skulle kunna se ut där denna öppna hantering pågår. 2(6)
37 d En av anledningarna att föra ihop föreskrifterna om härdplaster och föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker är att förhindra dubbellagstiftning. Vi menar att 37 d i de nya föreskrifterna inte tillför mer än det som redan sägs i 13. 37 d bör därför utgå. 13 är dessutom betydligt utförligare och vi frågar oss vad det är i 37 d som arbetsgivaren ytterligare ska göra än vad som redan sägs i 13. Om Arbetsmiljöverket speciellt vill peka på vikten av att inte glömma de allergiframkallande ämnena och produkterna när det gäller information och kunskap kan detta göras i de allmänna råden till 13. I 37 d och e använder Arbetsmiljöverket begreppet utföra arbete. I 37 f används begreppet sysselsätts i arbete. Vad är skillnaden? Är det ingen skillnad bör samma begrepp användas annars bör skillnaderna förklaras. 37 e Arbetsmiljöverkets definition av farlig kemisk produkt (4 ) inbegriper, som vi förstår det, inte ämnena som frigörs vid till exempel termisk nedbrytning. Med formuleringen i 37 e (vilken också används i 37 f ) skulle krav på utbildning inte gälla vid arbete där de uppräknade ämnena frigörs vid till exempel termisk nedbrytning. Är det en korrekt tolkning? Enligt Arbetsmiljöverkets definitioner skulle dessa föreningar kallas kemisk riskkälla eller möjligtvis kemiskt ämne. Om det är så att 37 e (och 37 f ) även gäller för de uppräknade ämnena då dessa avges vid till exempel termisk nedbrytning behövs råd till arbetsgivare om i vilka arbeten denna nedbrytning kan ske. 37 e är förenad med sanktionsavgift. Som vi tagit upp tidigare i remissvaret menar vi att skrivningarna kring vem som ska genomgå utbildning är allt för otydliga för att bestämmelsen ska kunna förenas med en sanktionsavgift (se ovan). Sanktionsavgiften föreslås bli 25 000 kr för varje anställd som inte kan uppvisa utbildningsintyg. Vi frågar oss varför Arbetsmiljöverket valt att använda sig av fast belopp och inte av differentierad avgift? Gör man ett räkneexempel och tänker sig ett företag med 50 anställda där fem anställda saknar det utbildningsintyg de borde haft kommer sanktionsavgiften att blir 125 000 kr. Hade sanktionsavgiften varit differentierad utifrån samma risknivå som att det saknas trucktillstånd hade sanktionsavgiften blivit 28 200 kr. Det är även vad sanktionsavgiften skulle bli om de fem personerna saknar den tjänstbarhetsbedömning som de borde haft enligt 37 g. Hur motiverar Arbetsmiljöverket dessa stora skillnader? Med de vaga skrivningarna om vem som ska genomgå utbildning skulle man även kunna tänka sig att alla på företaget som arbetar i samma lokaler där till exempel ett svets- och sliparbete utförs skulle kunna tänkas utföra ett arbete som kan medföra exponering och därmed behöver utbildning. Är det 20 personer av de 50 på företaget som jobbar i lokalerna skulle sanktionsavgiften bli 500 000 kr. 3(6)
Om fast belopp ska användas menar vi att det bör ligga betydligt lägre. Jämförelse kan till exempel göras med sanktionsavgiften vid utebliven utbildning för hantering av motorsåg som är 10 000 kr per användare. Det bör även finnas ett tak på hur hög sanktionsavgiften kan bli för ett företag. 37 f På samma sätt som i kommentarerna till 37 e kommer inte krav på läkarundersökning att gälla vid arbete där de uppräknade ämnena frigörs vid till exempel termisk nedbrytning. Arbetsgivaren ska med det nya förslaget erbjuda istället för som idag ordna med läkarundersökning. Formuleringen är bättre men väcker ändå en hel del frågor. Är arbetstagaren skyldig att visa resultatet av läkarundersökningen för arbetsgivaren? Om läkarundersökningen visar negativt resultat men arbetstagaren vill vara kvar i arbetet, vilka skyldigheter och möjligheter har arbetsgivaren då? Och om han inte vill vara kvar, vad är skyldigheterna och möjligheterna då? I 37 f hänvisas till att läkarundersökning ska erbjudas enligt föreskrifterna om medicinska kontroller (AFS 2005:6). Föreskrifterna om medicinska kontroller har dock inte anpassats till det nya förslaget. I medicinska kontroller används fortfarande begreppet härdplaster och det är högst otydligt att det är just bestämmelserna om härdplaster som förslaget hänvisar till. Skrivningarna i medicinska kontroller måste anpassas för att hänvisningen ska bli tydlig. I föreskrifterna om medicinska kontroller står det till exempel i 33 att läkarundersökningarna ska genomföras innan arbetstagare påbörjar arbetet med härdplaster. Förutom att begreppet härdplaster måste ersättas bör det även stå att läkarundersökningen ska erbjudas och inte genomföras. 37 g Arbetsmiljöverket måste i paragraftexten, allmänna råden eller i annan typ av vägledning klargöra att tjänstbarhetsbedömning ska utföras på arbetstagare vars arbete är det som leder till exponeringen. Tjänstbarhetsbedömning är inte aktuell för andra arbetstagare, som till exempel kontorspersonal, som i och för sig kan utsättas för exponering men i nivåer som måste anses som acceptabla tillsammans med de övriga åtgärder som vidtas. Även för 37 g efterlyser vi i de allmänna råden exempel på arbeten där det bildas isocyanater vid termisk nedbrytning. Nya regler för märkning De föreskrifter som Arbetsmiljöverket tar fram måste harmoniera med annan lagstiftning på området. Enligt information om undantag på Kemikalieinspektionens hemsida behöver leveranser av blandningar som sker innan den 1 juni 2015 inte märkas om och omförpackas förrän den 1 juni 2017. Hur stämmer detta överens med Arbetsmiljöverkets införande av de nya bestämmelserna? En arbetsgivare som efter den 1 juni 2015 köper en blandning som helt enligt reglerna inte är märkt enligt de nya bestämmelserna ska inte heller behöva märka om eller omförpacka. Vi menar dessutom att det vore rimligt 4(6)
med ytterligare en övergångsperiod för arbetsgivare att märka om efter den 1 juni 2017. När det gäller skyltning och märkning kommer förändringen att påverka väldigt många företag och det är viktigt att förändringarna kommuniceras och att det blir lätt för företagen att förstå förändringarna och göra rätt. Vi efterlyser ett informationsmaterial som på ett enkelt sätt visar hur företag i framtiden ska skylta och märka. Ytterligare synpunkter på enskilda paragrafer 19 I paragrafen beskrivs hur behållare med farlig kemisk produkt kan märkas på två alternativa vis. I de allmänna råden visas ett exempel på det ena märkningsalternativet men vi vill även se ett exempel på det andra alternativet. I paragrafen finns två numrerade listor. Den senare, punkt 1-4, har ingen inledande text. Det behövs en förklaring eller en inledning till punkt 1-4. I punkt 1-4 räknas olika undantag upp och Arbetsmiljöverket gör klart att man inte behöver märka enligt första stycket punkt 1-3. Märkning behöver alltså inte göras enligt punkt 1-3 men behöver den göras enligt CLP? Är det hela första stycket (där punkt 1-3 ingår) som är undantaget? I de allmänna råden till 19 står det att En behållare kan bedömas vara under uppsikt om den person som använder behållaren kan upptäcka och förhindra att andra rör den. Formuleringen är konstig och kunde kanske istället vara... kommer i kontakt med den. 20 a Formuleringen av andra stycket är missvisande. Det är inte längre en varningsskylt (triangelformad skylt med svart symbol på gul botten med svart bård) som ska användas för att varna för gasflaskor utan numera ska faropiktogrammet för gas under tryck användas. För att detta ska bli riktigt tydligt skulle faropiktogrammet kunna visas i de allmänna råden. En ändring i AFS 2001:4 om gasflaskor 8 kan också behöva göras så det även där blir tydligt att det inte längre är en varningsskylt som ska användas. 41 I 41 hänvisas till 38 punkt 4-6 i första stycket. Punkt 4-6 har tagits bort i 38 i det nya förslaget. Förslag till föreskrifter och allmänna råd Skyltar och signaler En hel del skyltar försvinner i och med förslaget. Som vi skrivit ovan i avsnittet om kemiska arbetsmiljörisker efterlyser vi ett informationsmaterial som på ett enkelt sätt visar hur företag i framtiden ska skylta. I de fall gamla varningsskyltar försvinner vill vi se hur dessa kan/ska ersättas. 5(6)
Förslag till föreskrifter och allmänna råd - Gravida och ammande arbetstagare I kommentarerna till bilagan under rubriken kemiska ämnen har Arbetsmiljöverket lagt till en värdering Eftersom gravida är särskilt känsliga är det viktigt att halterna av kemiska ämnen i luften hålls så låga som möjligt. Vi frågar oss om det stämmer. Är det den gravida eller fostret som är särskilt känsliga, eller är ingen av dem särskilt känsliga eller beror det på vilket kemiskt ämne vi pratar om. Vi föredrar den skrivning som dagens föreskrift har, Det är viktigt att halterna av kemiska ämnen i luften hålls så låga som möjligt. Den föreslagna formuleringen skapar mer oro än nytta. Förslag till föreskrifter och allmänna råd Minderårigas arbetsmiljö I tabellen över förbjudna arbetsuppgifter skriver Arbetsmiljöverket att det är förbjudet för minderåriga att utföra arbete som medför att arbetstagaren utsätts för skadlig exponering för trädamm från lövträ. Dock är det, enligt tabellen, tillåtet att utsättas för denna skadliga exponering i de undantag som tabellen beskriver. Vi menar att formuleringen är fel. Det kan aldrig vara tillåtet att utsättas för skadlig exponering. I arbetet med detta remissvar har diskussioner förts med andra medlemsorganisationer inom Svenskt Näringsliv (till exempel IKEM, Industriarbetsgivarna, TMF, SLA och Grafiska Företagen). Vissa frågor behandlas djupare av dem och Teknikföretagen hänvisar även till deras svar. Teknikföretagen Malin Nilsson Björn Hammar 6(6)