Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Relevanta dokument
Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Referat från Urban Research-seminariet Social hållbarhet i samhällsplanering - vad vet vi och vad behöver vi veta?

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

GR:s uppdrag

HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Program för social hållbarhet

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

SKL:s kongressmål och prioritering

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling

Plan för Överenskommelsen i Borås

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Program för social hållbarhet

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Och hur ska det gå till då?

Ärendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Verktyg för social analys i städer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Extremism och lägesbilder

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Plan för Social hållbarhet

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Levande lokala centrum

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. FAH:s Årsmöte den 18-9 april

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Social hållbarhet ur energiperspektiv några exempel

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

På gång på Göteborgsplattformen

Vad betyder hållbar utveckling?

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Social hållbar utveckling och energiaktörernas roll

Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

HÅLLBARHETSPOLICY. Lansa Fastigheter AB. Fastställd vid styrelsemöte

Mötesplats social hållbarhet

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Strategi för barn och unga i Norden

Folkhälsopolitiskt program

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

Transkript:

Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt

Vad är samhällsplanering? Riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer och miljö utformas under demokratiska former fokus på processerna som styr markanvändningen lokal och regional nivå har alltid en social utgångspunkt?

Samhällsplaneringens betydelse för social hållbarhet markanvändningen en resursfördelare tillgång till goda boendemiljöer, mötesplatser, rekreationsområden grundläggande förutsättningar för hälsa och social hållbarhet med integration, trygghet och jämlikhet

FN:s hållbarhetsmål 11.1 By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums 11.2 By 2030, provide access to safe, affordable, accessible and sustainable transport systems for all [...]

Konventioner och mål som stöd för social hållbarhet Internationella deklarationer och konventioner FN:s konvention om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard ( 11) Rätten till bostad ( 11) Nationella mål Folkhälsomålen Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor

Vad säger lagen? Plan- och bygglagen kap 1 1 Främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer Socialtjänstlagen 1 Till socialnämndens uppgifter hör att - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i - samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen Miljöbalken 1:1 Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas (Eriksson, Utmaningen blir att (om nödvändigt) reformera lagar och förordningar, samt att navigera inom ramen för lagar, förordningar, regelsystem och konventioner på ett sätt som är socialt hållbart 2015)

Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering? 3. Vilka behov av kunskap finns inom forskning och praktik? Metod: litteraturöversikt, intervjuer, workshop/fokusgrupp

Vilka medverkar?

Vad ska arbetet leda till? 1. Start på en kunskapsbyggande process vad vet vi, vad behöver vi veta? samla aktörer utveckla ett eller flera delprojekt baserade på co-production, ansökningar om forsknings- och utvecklingsmedel 2. Seminarium och en rapport

Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering?

Social hållbarhet problematiskt begrepp rent policymässigt To think that their present circumstances and their present societal arrangements might be sustained that is an unsustainable thought for the majority of the world s people. (Marcuse 1998) satsningar kan leda till social hållbarhet, men stävja mänsklig utveckling (Marcuse 1998) döljer konflikter (Marcuse 1998)

Social hållbarhet problematiskt begrepp rent analytiskt A concept in chaos (Vallance m.fl. 2011) policyrelevant, men rent analytiskt kan man tala om ex social impact (Bramley & Power 2009) kan anpassas för att mobilisera människor (Boström mfl 2015) först på senare tid börjar bli ett fält i sig självt (Weingaertner and Moberg 2014)

Social hållbarhet som synonymt med sociala frågor används ibland synonymt med sociala dimensioner, sociala frågor osv. (Murphy 2012) ett urval: delaktighet, deltagande, empowerment, jämlikhet, välbefinnande, miljörättvisa, livskvalitet, kulturell mångfald, socialt kapital, mänskligt kapital, boende, hållbarhet i lokalsamhället, medvetenhet, social sammanhållning, hälsa

Social hållbarhet rättvisa och uthållighet något mer än sociala frågor två centrala karaktäristika 1) rättvisa 2) uthållighet (Dempsey 2012; Ghahramanpouri 2013; Lidskog & Elander 2010; Olsson 2012; Weingaertner and Moberg 2014) vissa värden är rättvist fördelade samt uthålliga över tid olika nyanser - vad? för vem? när? var? (Lidskog & Elander 2010)

Social hållbarhet som del av hållbarhet i stort ibland diskuteras social hållbarhet som del i övergripande hållbarhet (Ghahramanpouri mfl 2013; Vallance mfl 2011) det går inte att separera de tre dimensionerna, miljöproblem är sociala problem (Cuthill 2009)

Socialt hållbar utveckling finns en dimension av utveckling (development SH), ej bara uthållighet (maintenance SH) (Vallance mfl 2011) skilja på utvecklingsprocessen mot målet social hållbarhet och social hållbarhet som tillståndet som man vill ska hålla (Weingaertner and Moberg 2014)

Socialt hållbar utveckling finns en dimension av utveckling (development SH), ej bara uthållighet (maintenance SH) Synvändor för att tänka om och göra annorlunda skilja mellan social hållbarhet som önskvärt tillstånd och en social hållbar utveckling som målet Bild: KAIROS/ Mistra Urban Futures

Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? Det är en fråga som går tillbaka till vad man tror att planeringen kan åstadkomma. Vad är orsaken till social ohållbarhet? Innebörden av social hållbarhet måste besvaras i varje specifikt sammanhang. Viktigt att tänka på att inte dela upp hållbarhetsarbetet i sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter som är separerade från varandra.

Hur integreras sociala aspekter i samhällsplanering?

Social hållbarhet i fysisk planering centrala begrepp och teman Segregation Hälsa och säkerhet Barn Delaktighet/ inflytande Mötesplatser Folkhälsa (socioekonomi) Samspel, sammanhang och ansvaret för hela staden Vardagsliv Normer Bostadsförsörjning Trygghet Identitet Tillgänglighet Genus Gröna miljöer Jämställdhet Kollektivtrafik

Policies och strategier Malmökommissionen Closing the gap in one generation Sociala bestämningsfaktorer för hälsa Vision 2014 - Ett Stockholm för alla Skillnadernas Stockholm S2020 - Jämlikt Göteborg Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Fokusområde 4: skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer

Verktyg för social analys i städer Barnkonsekvensanalys LEED Ekosystemtjänster

Uppbyggnad och användning processmanualer, kvalitetsmärkningar, matriser, checklistor, indikatorer, kriterier för viktning, matematiska värderingar, utformningsprinciper, underlag kvantitativ och kvalitativ data kring nuläge, åtgärder och konsekvenser bygger på varandra utvärderingar saknas ofta Det viktigaste med en SKB är processen! Både processen för att ta fram själva redskapet och processen att göra själva SKB bedömningen

Värden och kunskapsunderlag samspel och möten, hälsa, lycka, rättvisa och jämlikhet, dialog och inkludering, gröna miljöer, trygghet, tillgänglighet, kulturvärden vissa brister i definitioner, motiveringar och prioriteringar kunskapsunderlag?

Utformning av offentlig miljö och lokalisering av service, kultur och fritid Foto t.v.: Anna Persson, foto t.h.: Malmö stad.

Social hållbarhet i fysisk planering på regional nivå det lokala vs det regionala helhetsperspektiv kring olika insatser socialt kapital: överbryggande (bridging) och länkande (linking) Foto: Stockholms läns landsting det urbana spelet 99 åtgärder för att minska boendesegregation: samordning mellan olika sektorer och styrnivåer

Social hållbarhet i transportplanering centrala begrepp och teman möjliggörare för ett fungerande vardagsliv minska negativ påverkan utformning och kvalitet Foto: Ciprian Gorga

Planera för tillgång/ tillgänglighet Källa: Making the connections, Final report on transport and social exclusion

Transportinfrastrukturens sociala konsekvenser Bild: Programstudie Spårväg syd- Flemingsberg, Skärholmen-Älvsjö, social konsekvensbeskrivning, SLL 2015

Från prognosstyrd till målstyrd transportplanering Tematisk indelning Konsekvenser för människor Undergrupper med indikatorer Hälsosamma och attraktiva livsmiljöer I vilken mån bidrar plan alternativet till.. tillgänglighet till fritids- och kulturaktiviteter för de som saknar bil Bild: Region Sörmland

Sociala riktlinjer och strategier för trafikförsörjning trygghet i samt till och från kollektivtrafiken fysisk tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsvariationer dialog och demokrati sysselsättningskrav i upphandlingar av byggprojekt Foto: Göteborgsregionens kommunalförbund GR kollektivtrafik för alla

Social hållbarhet i bostadsplanering/bostadsförsörjning centrala begrepp och teman bostäder för alla bryta boendesegregationen

Helhetssyn i boendeplaneringen områdesförnyelse och nyproduktion innanförskap - utanförskap kombinera fysiska insatser med sociala mellankommunal och regional fråga Foto: Marianne Dock, Malmö stad

Socialt blandat boende och variation Foto: http://alvstaden.goteborg.se/ blandade upplåtelseformer inkluderande bostäder åtkomliga / prisvänliga bostäder variation i funktion och gestaltning boenden för olika behov och livsstilar olika slags boendeformer

Socialt hållbar renovering möjlighet att bo kvar boendeinflytande insatser för att stärka områdets identitet mötesplatser Foto: Gårdstensbostäder social investeringspolitik

Sociala krav i upphandlingar sysselsättning av personer i bostadsområdet samhällsekonomiska vinster för fastighetsbolagen: mer intäkter från boende på sikt, minskad vandalism Bild: Mer än bara hus, Nilsson och Lundmark 2016

Vilka kunskapsbehov finns inom forskning och praktik?

Beakta alla hållbarhetsdimensioner metoder för att analysera och beakta sociala effekter i förhållande till ekonomiska och ekologiska effekter hur, av vem och på vilken planeringsnivå görs avvägningar när hållbarhetsaspekter står emot varann?

Utveckling av verktyg för analys och certifiering vetenskaplig bas relativt outvecklad uppföljning och kvalitetssäkring användning inom andra områden t.ex. i transportplanering Foto: Lisa Champion demokratisk aspekt i utformning och användning

Mäta, strukturera och följa upp behov av mätbarhet och strukturerbarhet tillgång och tillgänglighet kopplat till socioekonomiska faktorer sociala investeringar, att uppskatta sociala värden i ekonomiska termer uppföljning och utvärdering, sociala effekter på kort och lång sikt

Koppling mellan fysisk miljö och social hållbarhet vad ger olika fysiska strukturer för effekter? förläggning av kollektivtrafik - konsekvenser för olika sociala grupper vad är en inkluderande mötesplats? Foto: Ciprian Gorga vad ger samhällsplanering för effekt i förhållande till andra åtgärder? hur planera för social hållbarhet i täta resp. glesa miljöer?

Planeringspraktiken styrning, ledning och organisering kunskapsöverföring/-utbyte målkonflikter och prioriteringar förändring av institutionella instrument makt och normer delaktighet och inflytande

Tack till... Intervjupersoner Praktikanter: Oskar Bäcklin, Anna Hildesson, Samar Ramli, Anna Eken, Josefine Magnusson Referensgrupp Nätverket för socialt medveten samhällsplanering (SOMSA)