MER KUNSKAP STÖRRE VERKAN: HUR KAN HUMANIORAMELDINGEN FÖRVERKLIGAS? Litteraturhuset, Oslo 27 november 2017 Sverker Sörlin Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH KTH Environmental Humanities Laboratory
30 minuter 1) Kort karakterisera bakgrunden till humanioras nya samhällsroll i ljuset av större omvärldsförändringar. 2) Presentera nyare internationella tendenser inom organiseringen av humanistisk forskning, utbildning och kunskapsförmedling/samverkan. 3) Beskriva de redskap som kan användas för att stödja utvecklingen och vidga dess plats i samhället: finansiärer, samarbetspartners, forskningens utförare.
Omvandlingen av den humanistiska kunskapens samhällsroll Skalan och intensiteten i det som sker kanske närmast kan liknas vid den omvandling som den humanistiska kunskapen genomgick under nationsformeringens 1800-tal i många länder, Norge inte minst. Man kan också jämföra med samhällsforskningens omfattande expansion i anslutning till de moderna välfärdsstaternas framväxt kring mitten av 1900-talet. Detta har implikationer också för utbildning och samverkan. Effekterna kan med tiden bli betydande.
Fifty years of crisis From J. H. Plumb, Crisis in the Humanities (1964), to S. Nordin, Humaniora: Uppgång-kris-förfall (2008).
Mest citerade forskare (2016) Forskare område Institution, land Citeringar Michel Foucault, filosofi Collège de France, Frankrike 599 470 P. Bourdieu, antropologi Collège de France, Frankrike 431 995 Sigmund Freud, psykologi Universität Wien, Österrike 409 631 Tom Maniatis, medicin Columbia University, USA 324 539 Michael E. Porter, ekonomi Harvard University, USA 281 091 Noam Chomsky, lingvistik Massachusetts Inst. of Technology, USA 275 016 Bert Vogelstein, medicin Johns Hopkins University, USA 273 981 Eugene Braunwald, medicin Harvard Medical School, USA 268 627 Herbert Simon, ekonomi Carnegie Mellon University, USA 264 127 Eric Lander, biologi MIT, USA 253 200 Amartya Sen, ekonomi (12), Karl Marx, filosofi, samhällsteori (16), Jacques Derrida, litteratur (20) = 9 av 20 humaniora/samhällsvetenskap Sverige: 11 av de 20 mest citerade är humanvetenskapliga forskare. Källa: Google Scholar, Web of Science.
Forskningspolitiska regimer Säkerhet/kallt krig: 1940-1960 Linjära modellens logik 1960-1985 Nyliberal logik 1985-2008 Utmaningar & komplexitet ansvar & värden 2009-
Sedan 2009
New interest in the humanities about values
fighting poverty; safeguarding the environment; combatting climate change
Challenge-motivated integrative knowledge To tackle our global challenges from water and food scarcity and climate change to digital learning, innovation, and human health we need ambitious new answers from science and engineering. But because these challenges are rooted in culture, economics, and politics, meaningful solutions must reflect the wisdom of these domains too. MIT President Rafael Reif 2016
Transitions/transformations Responsible Directionality State as key agent and funder (Mazzucato) Involving civil society citizens, organizations, business Directionality Andy Stirling Transitions research Johan Schot Balancing national and corporate interests with universal needs
Knowledge interests?
Knowledge interests?
Forskningsrådets uppdrag att utforme utlysninger innenfor de brede forskningsprogrammene slik at humanistiske forskere kan bidra ut fra sine fags styrker att trappa upp arbetet med att mobilisera de humanistiska miljöerna till utfordringsdrevet og handlingsrettet forskning
Institutionernas uppdrag Att förhålla sig medvetet till utmaningen Att föra en dialog med forskningsrådet och med varandra Att ställa kritiska frågor till den egna organisationen Att inte tvivla på den egna förmågan men fråga sig hur den kan komma till sin rätt Att tänka på samma gång om forskning, utbildning och samverkan (impact, co-production, etc)
Humaniorameldingens förverkligande Forskningsrådets uppgift blir mer katalytisk, integrativ, möjlighetsskapande Behov av översyn och reform: program, programstyre, programplaner och genomförande
Program Programmen sektoriella privilegier? ( vertikala allianser mellan finansiärer, institutioner och brukare) Färre och större program Se över programstyrelsernas sammansättning Öppna programmen för integrativa humaniora Stödja strategisk utveckling i forsknings- och utbildningsmiljöerna
Programplaner Sektoriell prägel Implicit och explicit anknytning till (vissa) myndigheter, organisationer, företag och andra aktörer Retorik hierarkiseringar, sorteringar, exemplifieringar, specialistuttryck anknyter till kognitiva och vetenskapliga traditioner och miljöer Historielösa, kontextfattiga -- bekräftande, avprioriterande Programplanerna ska sänka risker, underlätta för ledningar att våga fatta beslut om det okända Omfattande genreförnyelse kan bli aktuell -- processfrågor
Klarar humanistisk kunskap den nya utmaningen? Var finns kapabla och villiga utförare? Hur kan de miljöer skapas och främjas där sådana finns? Universitet och institut har ansvar Ledningar har ansvar Hur förena ansvar, utmaningsdriven etc med kollegialitet?
KTH Environmental Humanities Laboratory Experiments, Incursions, Interventions 2013-2016
Integrativa kunskapsmiljöer Flerdisciplinära kunskapsområden också över områdesgränser Integrering av forskning och utbildning på alla nivåer Mångsidig och explorativ integrering av samverkan [nytt begrepp behövs] i forsknings- och utbildningsmiljöerna Önskvärt: mer mångfald fler hypermiljöer
Hur? Ja, det behövs breda samhällsdialoger. Ja, det behövs en (eller några) samordnande och pådrivande institutioner och det behövs nya typer av utförande miljöer. Och det behövs fungerande individuella förebilder
Tverrvitenskap: Mette Halskov Hansen ved Universitetet i Oslo