KSU utbildar och kompetensutvecklar kärnkraftverkens driftpersonal. Den här katalogen innehåller de utbildningar och tjänster vi har att erbjuda.

PRODUKT- OCH TJÄNSTEKATALOG Utgåva 2016

KSU utbildar och kompetensutvecklar kärnkraftverkens driftpersonal. Den här katalogen innehåller de utbildningar och tjänster vi har att erbjuda.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 Förkortningar... 7 KONTAKT OCH ANMÄLAN... 8 BEFATTNINGSUTBILDNINGAR... 9 Avfallsoperatör, AOP...11 Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör...12 Turbinoperatör, TOP...14 Reaktoroperatör, ROP, BWR...15 Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR...16 Reaktoroperatör, ROP, PWR...17 Skiftchef, SKC...18 Driftledning/VHI...20 Eloperatör, EOP...21 ÅTERTRÄNING...23 Återträning för stationstekniker/processoperatör...25 Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3...26 Återträning för kontrollrumsbefattningar...27 GENERELLA KURSER...29 Avfall, introduktion...31 Dokumentation och flödesschemaläsning...32 Elkunskap, grund...33 Gemensam turbinutbildning...34 Gemensam elutbildning...35 Gemensam reaktorutbildning...36 Huvudprocessen...37 International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift...38 Kemi- och materiallära...39 Klassiska händelser...40 Kärnkraftsintroduktion, kort...41 Mät- och kontrollutrustning...42 ODM Operativt beslutsfattande...43 Pumpar, värmeväxlare och ventiler...44 Reaktorfysik, grund...45 Reaktorfysik, fördjupad...46 Simulatorgrundkurs...47 STF, grund...48 Säkerhetsteknik...49 Värme- och strömningslära...50 UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK...51 Anläggningskännedom...53 Arbete med reaktornära system...54 Bränslehantering...55 Combimatic/Combitrol/Combiflex underhåll...56 Combimatic/Combitrol/Combiflex montage...57 Drivdonsservice...58 Drivdonsservice, teori...59 Inspektion FME (Foreign Exclusion)...60 Kopplingar, yttre ställverk...61 Lyftutbildning, grön...62 Lyftutbildning, gul...63 Provning El och I/C (Instrument/Controls)...64 4

Praktiskt driftmannaskap...65 Pumpar, grund...66 Reaktorhall och containment...67 ROP praktik...68 Underhållsteknik inom kärnkraft...69 Ventiler, grund...70 Ventiler, pumpar och värmeväxlare...71 Vibrationslära...72 Yrkesmannaskap och säkerhetskultur...73 ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR...75 Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn...77 Allmän BWR, Ringhals 1...78 Systemkännedom PWR...79 SAMG Svåra haverier, PWR...80 ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER...81 Simulator- och konsulttjänster...83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5

INLEDNING KSUs affärside innebär främst att utbilda kärnkraftverkens driftpersonal genom befattningsutbildning och återträning samt att genomföra underhållsutbildning i Barsebäck. Utöver detta erbjuder KSU användning av fullskalesimulatorer för att testa anläggningsändringar innan de införs på kärnkraftverken. KSUs befattningsutbildning och återträning beskrivs här på en övergripande nivå. För mer detaljerade beskrivningar av dessa utbildningsprogram kontakta KSUs kontaktperson (se KONTAKT OCH ANMÄLAN). Under UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK beskrivs samtliga utbildningar som erbjuds för underhållspersonal i Barsebäck. KSU erbjuder endast utbildningar till kärnkraftverkens personal. Om intresse finns från andra företag kontakta personalorganisationen på aktuellt kärnkraftverk eller kontaktpersonen på KSU. Under GENERELLA KURSER finns information om de utbildningar som erbjuds till kategorier utöver driftpersonal på kärnkraftverken. Vid intresse kontakta närmaste chef eller personalorganisationen. 6

Förkortningar Förkortningar och förklaringar APT Arbetsplatsträning. APU BGU BWR Clab I&C IAEA FKA LWR MTO OKG PWR RAB SAMG SAR SFR SKB SSM STF WANO Arbetsplatsförlagd utbildning. Branchgemensam utbildning. Boiling Water Reactor, kokvattenreaktor. Denna reaktortyp finns i: Forsmark 1, 2 och 3 Oskarshamn 1, 2 och 3 Ringhals 1 (Barsebäck 1 och 2). Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Instrument and Controls. International Atomic Energy Agency. Forsmarks Kraftgrupp AB. Light Water Reactor, lättvattenreaktor. Människa Teknik Organisation. Oskarshamns Kraftgrupp AB. Pressurized Water Reactor, tryckvattenreaktor. Denna reaktortyp finns i: Ringhals 2, 3 och 4. Ringhals AB. Severe Accident Management Guidance Safety Analysis Report (Säkerhetsrapport). Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall. Svensk Kärnbränslehantering AB, tar hand om det svenska radioaktiva avfallet på ett säkert sätt. Strålsäkerhetsmyndigheten, ansvarar för kärnsäkerhet och strålskydd. Säkerhetstekniska driftförutsättningar. World Association of Nuclear Operators. 7

KONTAKT OCH ANMÄLAN Beställning av kurser för verkspersonal sker normalt på årsbasis, via respektive verks lokala beställarombud eller utbildningsansvarig. Det kan finnas möjlighet för enskilda personer att delta på dessa kurser. Utöver detta finns det möjlighet att göra enskilda förfrågningar om kurser och när de i så fall kan genomföras. Utbildningar i Barsebäck Peter Andersen peter.andersen@ksu.se +46 10 472 1674 Utbildningar i Ringhals Tomas Andersson tomas.l.andersson@ksu.se +46 10 472 1506 Utbildningar i Forsmark Per-Olof Hägg per-olof.hagg@ksu.se +46 10 472 1867 Simulatortjänster Björn Friberg bjorn.friberg@ksu.se +46 10 472 1504 KSUs växel 0155-26 35 00 Utbildningar i Oskarshamn Stefan Karlsson stefan.sh.karlsson@ksu.se +46 10 472 1697 8

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Avfallsoperatör, AOP...11 Utbildningsprogram för Stationstekniker/Processoperatör...12 Turbinoperatör, TOP...14 Reaktoroperatör, ROP, BWR...15 Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR...16 Reaktoroperatör, ROP, PWR...17 Skiftchef, SKC...18 Driftledning/VHI...20 Eloperatör, EOP...21 10

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Avfallsoperatör, AOP Utbildningen genomförs på Forsmark 3. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att köra avfallsanläggningen. avfallsanläggningen administrativa rutiner. Behörighet som stationstekniker. Kompendier. Lärarledda lektioner, övningar, anläggningsvisning, datorlaboration och arbetsplatsträning, APT. Tre veckor (inklusive en vecka APT), exklusive parallelltjänst. Delprov och aktivt deltagande. 11

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör Utbildningen ger grundläggande anläggningskunskaper för ökad helhetsförståelse. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som stationstekniker på sitt kärnkraftverk. KSUs del av stationsteknikerutbildningen består av följande huvudblock: branschgemensamma utbildningar (BGU) arbetsplatsförlagd utbildning (APU) blockspecifik utbildning. Före BGU har de blivande stationsteknikerna genomfört sitt verks interna utbildningar. Branchgemensamma utbildningar Basutbildningar: utbildningsintroduktion kärnkraftsintroduktion, kort huvudprocessen dokumentation och flödesschemaläsning driftmannaskap mät- och kontrollutrustning avfall, introduktion ventiler, pumpar och värmeväxlare (Barsebäck) praktiskt driftmannaskap (Barsebäck) kemi och materiallära. Huvudområden gemensam utbildning: gemensam reaktor gemensam turbin gemensam el. Dessa kurser finns beskrivna under avsnittet Generella grundkurser respektive Utbildningar i Barsebäck. Blockspecifika utbildningar Den arbetsplatsförlagda utbildningen genomförs efter varje huvudområde under den gemensamma utbildningen i reaktor, turbin och el. Eleverna arbetar med specifika frågor och uppgifter på sin egen anläggning och med sitt eget skiftlag där syftet är att få svar på frågan Hur ser det ut på mitt block?. Bransch Gemensamma Utbildningar (BGU) BGU Reaktor (2v) Blockspecifika utbildningar Arbetsplatsförlagd utbildning BASUTBILDNINGAR BGU El (1v) BGU Turbin (1v) Blockspecifik utbildning 12

Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör Fortsättning. BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Utbildningen leds och följs upp av en coach från KSU. Det finns även en utsedd handledare på varje skiftlag som fungerar som stöd och hjälp under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Den blockspecifika utbildningen är en blandning av teoretisk och praktisk utbildning. Den utgör en förstärkning av system- och processförståelsen från BGU/APU-utbildningen (repetition, fördjupning, självstudier, övningar). Den innehåller också genomgång av specifika systemdelar som inte berörs i BGU-utbildningen (t ex dieselkurs). Eleverna genomför praktisk arbetsplatsträning (APT) på det egna blocket av framtida arbetsuppgifter. Respektive kärnkraftverks rekryteringskrav för stationstekniker ska vara uppfyllda. Deltagaren bör ha tjänstgjort parallellt med ordinarie stationstekniker under minst en skiftcykel, gärna längre. Utbildningsmaterial och verksdokumentation. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten eller diskussionsforum. Periodvis under utbildningen tränar deltagarna på arbetsuppgifter ute i stationen, så kallad arbetsplatsträn ing, APT. Denna sker oftast i grupp med handledning av en lärare. Mellan de olika kurs delarna jobbar deltagarna med styrda självstudier. Basutbildningar cirka 25 dagar. BGU reaktor tio dag ar. BGU turbin fem dagar. BGU el fem dagar. en på den blockspecifika utbildningen varierar beroende på vilket block som avses. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna genom skriftliga, muntliga och i vissa fall praktiska prov. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. BWR-cykel Verkets ansvar Verkets interna utbildningar Gemensamma basutbildningar, KSUs ansvar Basutbildning STT Branschgemensamma utbildningar (BGU) (för samtliga verk) BGU Reaktor (2 v) Praktiskt driftmannaskap i Barsebäck samt skiftpraktik på respektive block BGU El Behörig STT (1 v) Genomförs på eget block under skifttid med stöd och uppföljning av KSU Arbetsplatsförlagd utbildning (7 v) Blockspecifik utbildning Reaktor/El Nyanställd STT Praktik och behörighet Blockspecifik utbildning turbin Arbetsplatsförlagd utbildning (7 v) BGU Turbin (1 v) * Den här bilden beskriver utbildningsgången på en BWR-anläggning. För PWR sker utbildningen på två år. 13

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Turbinoperatör, TOP Utbildningen riktar sig till stationstekniker/processoperatörer som har valts ut att bli turbin operatörer. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som turbinoperatör på sitt kärnkraftverk. Utbildningen ger grundläggande kunskaper i anläggningskännedom, anläggningsdynamik, elsystem och andra områden som är viktiga för en turbinoperatör. En genomgång och repetition av turbinanläggningens delsystem görs samtidigt som deltagaren får fördjupade kunskaper om systemens funktion, reglering och övergripande driftstrategier. Utbildningen syftar också till att ge förståelse för systemens samverkan med övriga system under normal drift samt träning av åtgärd er i samband med störd drift. Dessutom ges en orientering i säkerhetstekniska föreskrifter och driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av turbinanläggningen, med tillhörande hjälpsystem, under alla normala driftförhållanden med hjälp av instruktioner. Identifiering av fel och störningar med hjälp av larm och felindikeringar i centrala kontrollrummet, samt vidta lämpliga föreskrivna åt gärder enligt störningsinstruktion för att föra anläggningen till ett säkert driftläge och minska störningens påverkan på processen. Användning av förstakontroller vid störningar och kommunikation enligt fastställd rutin med de övriga i skiftlaget. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum och demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Periodvis under utbildningen tränar deltagarna på arbetsuppgifter ute i stationen, så kallad arbetsplatsträning, APT. Efter genomgången teoriutbildning genomförs träning av driftfall i simulator, för såväl normal som störd drift. Innan man blir färdig turbinoperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block. Kurserna varvas med det normala arbetet som stationstekniker. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna med skiftliga eller muntliga prov. test på arbetsuppgifter för turbinoperatören utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. Behörighet som stationstekniker. Minst ett års erfarenhet från arbete som stationstekniker rekommenderas. 14

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Reaktoroperatör, ROP, BWR Utbildningen riktar sig till turbinoperatörer som har valts ut att bli reaktoroperatörer. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som reaktoroperatör på sitt kärnkraftverk. Under utbildningen repeteras grundläggande systemkunskaper. Utbildningen ger fördjupade kunskaper om systemens funktion, reglering och övergripande driftstrategier samt förståelse för deras samverkan med övriga system under normal drift och träning av åtgärder i samband med störd drift. Utbildningen ger även kunskaper om härddrift och härddriftsstrategier enligt gällande instruktioner. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter och en utbildning i driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av reaktorns reglersystem, med tillhörande hjälpsystem, under alla normala driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner. Identifiering av fel och störningar som speciellt påverkar reaktorns drift och övervakning samt vidta föreskrivna åtgärder enligt störningsinstruktioner. Användning av förstakontroller vid störningar och i samband därmed kommunicera enligt fastställd rutin med de övriga i skiftlaget. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum och demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Efter genomgången teoriutbildning genomförs träning av driftfall i simulator, för såväl normal som störd drift. Innan man blir färdig reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna i skiftliga eller muntliga prov. test på arbetsuppgifter för reaktoroperatör utförs i simulator. Under utbildningens gång görs när varokontroll. Behörighet som turbinoperatör. 15

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR Utbildningen genomförs på Ringhals 2, 3 och 4 som ett försteg till reaktoroperatör. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som assisterande reaktor operatör på sitt block. Under utbildningen repeteras grundläggande systemkunskaper. Utbildningen ger fördjupade kunskaper om systemens funktion, reglering och drift. Utbildningen ger också kunskap om systemens samverkan med övriga system under normal drift och i samband med störd drift i syfte att ge en ökad processförståelse. Dessutom erhålls en övergripande kunskap om haveriinstruktionspaket för PWRreaktorer. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för assisterande reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter samt en utbildning i driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av reaktorns reglersystem, med tillhörande hjälpsystem, under alla normala driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner. Identifiering av fel och störningar som speciellt påverkar reaktorns drift och övervakning samt vidta föreskrivna åtgärder enligt störningsinstruktioner. Manövrering av reaktorns reglersystem med tillhörande hjälpsystem samt skyddssystem under haveriförhållanden på order av reaktoroperatören och med hjälp av gällande haveriinstruktioner. Kommunikation enligt fastställd rutin med övriga i skiftlaget under såväl normaldrift, störd drift som under haveriförhållanden. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal och i simulator, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag, diskussionsforum, demonstrationer i simulator samt träning av åtgärder/arbetsuppgifter i simulatorn. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Innan man blir färdig assisterande reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block och antal deltagare. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna med skiftliga prov. Deltagarna genomför ett antal hemuppgifter som redovisas skriftligen. test på arbetsuppgifter för assisterande reaktoroperatör utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. Behörighet som stationstekniker. 16

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Reaktoroperatör, ROP, PWR Utbildningen genomförs på Ringhals 2, 3 och 4. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som reaktoroperatör på sitt block. Utbildningen ger djupare kunskaper om drift av reaktorn, övergripande driftstrategier och djupare processförståelse. Utbildningen ger kunskaper om härddrift och härddriftsstrategier enligt gällande instruktioner. Dessutom erhålls en djupare kunskap om haveriinstruktionspaketet för PWR-reaktorer. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter och en utbildning i driftmannaskap. I utbildningen ingår också: Manövrering av reaktorns reglersystem med tillhörande hjälpsystem under alla normala driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner. Identifiering av fel och störningar som speciellt påverkar reaktorns drift och övervakning samt åtgärdande enligt störningsinstruktioner. Manövrering av reaktorns reglersystem med tillhörande hjälpsystem samt skyddssystem under haveriförhållanden med hjälp av gällande haveriinstruktioner. Kommunikation enligt fastställd rutin med de övriga i skiftlaget under såväl normaldrift och störd drift som under haveriförhållanden. Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter. Utbildningen består till största delen av lärarledda lektioner i lektionssal och i simulator, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag, diskussionsforum, demonstrationer i simulator samt träning av åtgärder/arbetsuppgifter i simulatorn. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Innan man blir färdig reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring under en period. en varierar beroende på block och antal deltagare. Efter varje delmoment utvärderas deltagarna med skiftliga prov. Deltagarna genomför ett antal hemuppgifter som redovisas skriftligen. test på arbetsuppgifter för reaktoroperatör utförs i simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll. På Ringhals 2, 3 och 4 utbildar man sig från stationstekniker till assisterande reaktoroperatör. Då får man de fördjupade systemkunskaperna. Sedan går man vidare och läser till reaktoroperatör, med fokus på härddrift, härddriftsstrategier och haveriinstruktionspaket. 17

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Skiftchef, SKC Utbildningen syftar till att utveckla blivande skiftchefer i deras ledarroll. Utbildningens övergripande mål är att skapa goda förutsättningar för eleven att verka och utvecklas som operativ ledare i kontrollrummet på ett kärnkraftverk. Detta innebär att eleven under utbildningen förväntas utveckla följande övergripande förmågor för att kunna leda både eget och andras lärande: medvetenhet kring personliga styrkor och utvecklingsområden förmåga att ta personligt ansvar kopplat till säkerheten och skiftchefsrollen förmåga till kritiskt tänkande förmåga att reflektera över eget och andras agerande förmåga att använda feedback som metod för utveckling av medarbetare och organisation förmåga att leda ett team (vid t ex operativa så väl som andra typer av möten). skiftlagens arbetssätt, procedurer och mötesrutiner vid normal och störd drift ledarstilar, krav på ledarskap, ledarskap i skiftarbetet beslutsfattande, individuellt och i grupp. olika metoder för problemlösning stressens inverkan och åtgärder mot akut stress användning av förstakontroller tillämpning av instruktioner vid normal och störd drift olika typer av avlämningar, praktiskt genomförande. 18

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Skiftchef, SKC Fortsättning. Motsvarande reaktoroperatörskompetens. Tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna ta till sig såväl teknisk som icke-teknisk kurslitteratur. Urval av litteratur inom området. I samband med utbildningsstart genomförs en inledande träff med berörd skiftchef, elev och instruktör. Utbildningen fokuserar på deltagaraktiva utbildningssätt. Ett viktigt instrument för lärandet är den reflektion som sker över eget såväl som andras handlande. Till hjälp för det används den loggbok som följer eleven under utbildningen och som är en del av examinationen. Under utbildningen hålls återkommande personliga handledningssamtal. Där sätts nya mål som eleven ska jobba med i sitt ordinarie arbete inför påföljande utbildningsperiod. Utbildningen bör planeras över ett kalenderår. Syftet med detta är att skapa tid för att tankar och reflektioner ska mogna. Flera av utbildnings målen kan inte uppnås om kursdelarna genomförs i för tät följd. Mellan varje kursdel genomförs därför teoretiska och praktiska uppgifter under ordinarie skiftarbete. Examinationer under kursen: Muntliga presentationer och skriftliga inlämningsuppgifter under utbildningens gång. Redovisning av arbetsplatsförlagd utbildning. Utvärderingspass i simulatorn. Utifrån de anteckningar och reflektioner som förts in i den individuella kurslogg boken sammanställer eleven en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats). Analysen genomförs utifrån nuläget och den aktuella rollen. Analysen görs med handledning. samtal utifrån SWOT-analysen tillsammans med skiftchef och driftchef. 19

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Driftledning/VHI Utbildningen riktar sig till blivande driftledning/vhi. Att efter avslutad utbildning ha grundläggande kunskaper om och färdigheter i att arbeta som vakthavande ingenjör, VHI, eller i driftledningsfunktion. haveriorganisation VHI-funktion driftledningsfunktion bakgrundskunskap arbetsmetoder. Utsedd att bli driftledning/vhi. Instruktioner. Lärarledda lektioner och självstudier samt demonstrationer och videofilmade simulator övningar. Verksberoende. Instruktörsbedömning av att målen för kursen är uppnådda. Aktivt deltagande. 20

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR Eloperatör, EOP Utbildningen genomförs för blivande eloperatörer vid Forsmark 1 och 2 samt Ringhals 1. På övriga verk ingår denna utbildning i turbinoperatörsutbildningen. Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper för att arbeta som eloperatör på sitt kärnkraftverk. genomgång av anläggningens elsystem på plats och i kontrollrummet träning av olika drift- och störningsfall i simulatorn yttre ställverk (Barsebäck). Behörighet som stationstekniker. Kompendier och verksdokumentation. Lärarledda lektioner, styrda självstudier samt demonstrationer och träning i simulator. Praktisk träning av yttre ställverk genomförs i Barsebäck. en varierar beroende på block. Muntlig och skriftlig kontroll mot kursens mål. Skriftlig närvarokontroll. Enskild körning i simulator. Gemensam kontroll av att kriterierna för kursens arbetsuppgifter har uppfyllts. 21

ÅTERTRÄNING

ÅTERTRÄNING Återträning för stationstekniker/processoperatör...25 Återträning för kontrollrumsbefattningar...26 Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3...27 24

ÅTERTRÄNING Återträning för stationstekniker/processoperatör Utbildningen genomförs varje år med varierande innehåll beroende på cykliskt program och anläggningsändringar. Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa stationsteknikernas/processoperatörernas kunskaper och färdigheter som krävs för att på ett säkert sätt ta hand om stationen vid såväl normal som störd drift och med upprätthållande av gällande föreskrifter. Utbildningen är till stor del upplagd efter ett cykliskt program, men är även delvis behovsstyrd där repetitionsbehovet beaktas. Utöver detta utbildas stationsteknikerna/processoperatörerna på anläggningsändringar och tidigare gjorda erfarenheter. Slutgiltigt innehåll anges i kurs beskrivningen inför varje kurstillfälle. Behörighet som stationstekniker/processoperatör. et beror på vad som ingår i aktuellt program, men kan utgöras av verksdokumentation, kompendier och självstudieuppgifter. Utbildningen består till stor del av lärarledda aktiviteter i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum, samt arbetsplatsträning på utvalda arbetsuppgifter. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. en varierar på respektive block. Definitiv kurslängd anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. Aktivt deltagande. 25

ÅTERTRÄNING Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3 Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa skiftchefens kunskaper och färdigheter som krävs för att på ett säkert sätt ta hand om stationen vid såväl normal som störd drift och med upprätthållande av gällande föreskrifter. Leda, fördela och optimera skiftlagets insatser under såväl normal som störd drift. Skiftchefskompetens. Instruktioner. Simulatorpass. Två dagar. Aktivt deltagande. 26

ÅTERTRÄNING Återträning för kontrollrumsbefattningar Utbildningen genomförs varje år med varierande innehåll beroende på cykliskt program och anläggningsändringar. Den riktar sig till skiftlagens kontrollrumspersonal. Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa kontrollrumspersonalens kunskaper och färdigheter som krävs för att på ett säkert sätt ta hand om stationen vid såväl normal som störd drift och med upprätthållande av gällande föreskrifter. Utbildningen är till stor del upplagd efter ett cykliskt program, men är även delvis behovsstyrd där repetitionsbehovet beaktas. Utöver detta utbildas kontrollrumsbefattningarna på anläggningsändringar, instruktionsändringar, gjorda erfarenheter samt i skiftlags arbetssätt. Slutgiltigt innehåll anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. Behörighet i respektive befattning. et varierar beroende på vad som ingår i aktuellt program. Det kan t ex utgöras av verksdokumentation, kompendier och självstudieuppgifter. Utbildningen är en blandning av teori och träning i simulator. Teoridelen sker som aktiviteter i lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum, samt demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar även med styrda självstudier. Simulatorträningen omfattar normal drift, störd drift och haverier. en varierar på respektive block. Definitiv kurslängd anges i kursbeskrivningen inför varje kurstillfälle. test på utvalda arbetsuppgifter för respektive befattning utförs i simulator. Del tagarna får även muntlig eller skriftlig återkoppling efter simulatorpassen. 27

28

GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER De generella utbildningarna kan ges som fristående kurser eller som delar i de olika verkens befattningsutbildningar. Avfall, introduktion...31 Dokumentation och flödesschemaläsning...32 Elkunskap, grund...33 Gemensam turbinutbildning...34 Gemensam elutbildning...35 Gemensam reaktorutbildning...36 Huvudprocessen...37 International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift...38 Kemi- och materiallära...39 Klassiska händelser...40 Kärnkraftsintroduktion, kort...41 Mät- och kontrollutrustning...42 Pumpar, värmeväxlare och ventiler...43 Reaktorfysik, grund...44 Reaktorfysik, fördjupad...45 Simulatorgrundkurs...46 STF, grund...47 Säkerhetsteknik...48 Värme- och strömningslära...49 30

GENERELLA KURSER Avfall, introduktion Kursen är främst avsedd för blivande stationstekniker/processoperatörer och ingår i basutbildningen. Kursen är gemensam för alla kärnkraftverk i Sverige. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskap om det svenska systemet för hantering av avfall. kärnavfall det svenska avfalssystemet BWR/PWR skillnader, för- och nackdelar behandlingssystem för processvatten behandlingssystem för jonbytarmassor och indunstarkoncentrat behandlingssystem för fast avfall. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner och övningar. En dag. Aktivt deltagande. Inga speciella förkunskaper förutsätts. 31

GENERELLA KURSER Dokumentation och flödesschemaläsning Kursen vänder sig främst till blivande stationstekniker/processoperatörer och ingår i deras basutbildning. Att efter avslutad kurs ha inblick i hur ett verks dokumentation är uppbyggd. Att kunna hantera instruktioner och förstå de vanligaste symbolerna i flödesscheman samt känna till beteckningar på byggnader, rum och komponenter. dokumentationens uppbyggnad användning av instruktioner myndighetskrav och styrning av verksamheten symboler i flödesscheman nomenklatur (benämning på rum, komponenter, system m m). Inga speciella förkunskaper förutsätts. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Föreläsning med diskussioner och grupparbeten. Interaktiv övning på schemasymboler. Utbildningen anpassas efter det block kursdeltagaren kommer att arbeta på. Tre dagar. Skriftligt prov. M V12 M K209 K304 441 V11 K126 V37 312 P1 P K101L1 K102L1 K103L1 V38 P M 431 V15 M V14 P 32

GENERELLA KURSER Elkunskap, grund Kursen riktar sig till personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Att efter avslutad kurs ha kunskap om de grundläggande begreppen inom el och elsäkerhet samt om hur trefas växelström produceras, konsumeras och distribueras. energi och eldistribution elsäkerhet spänning, ström och resistans spänningskällor och förbrukare växelström med reaktans och impedans trefas växelström elmaskiner hjälpkraftnät. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Två dagar. Skriftligt prov. Teknisk gymnasial utbildning. Ben Fasledare Nolledare 33

GENERELLA KURSER Gemensam turbinutbildning Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och kan med fördel genomföras med deltagare från olika verk. Den syftar till att skapa förståelse av turbinanläggningen. Att efter avslutad kurs på en generell nivå kunna redogöra för placering, konstruktion, funktion och samverkan av system som är vitala för turbinanläggningens drift. ångsystem turbinen kondensor och evakuering kondensat och matarvatten allmänt, generatorn och generatorkylning turbinolja turbinreglering turbinskydd urbindrift. Kompendier, bildspel, animeringar, flödesscheman, logikscheman och instruktioner. Föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, övningar. Fem dagar teoriundervisning. Skriftligt prov. Enligt kraftverkens rekryteringskrav. Genom gången basutbildning för stationstekniker/processoperatörer. 34

GENERELLA KURSER Gemensam elutbildning Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och kan med fördel genomföras med deltagare från olika verk. Att efter avslutad kurs ha kunskap om: grundläggande begrepp inom el och elsäkerhet produktion, konsumtion och distribution av trefas växelström likströmmens betydelse för reaktorsäkerheten generell placering, konstruktion, funktion och samverkan av system som är vitala för elkraftens drift. elkraftens betydelse yttre nät lokalt nät ställverk och ingående kopplingsapparater transformatorer generator/fasning apparater reläskydd och jordningssystem elsäkerhet i anläggning och arbete. Kurspärm innehållande kompendium, övningar, instuderingsfrågor och verkspecifikt enlinje schema. Föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, övningar. Fem dagar. Skriftligt prov. Enligt kraftverkens rekryteringskrav. Genom gången basutbildning för stationstekniker/processoperatörer. 35

GENERELLA KURSER Gemensam reaktorutbildning Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och kan med fördel genomföras med deltagare från olika verk. Att efter avslutad kurs ha uppnått grundläggande förståelse för hur ett kärnkraftverk fungerar och vilka huvuddelar som ingår i reaktorns drift- och säkerhetsfunktioner. reaktorfysik huvudprocessen säkerhetsteknik systemteknisk del av säkerhetsstrategin drift- och säkerhetsfunktionerr normaldrift störd drift nedgång uppgång revision. Kurspärm innehållande kompendium, övningar och instuderingsfrågor. Föreläsningar, diskussioner, grupparbeten, övningar. Tio dagar. Skriftligt prov. Enligt kraftverkens rekryteringskrav. Genom gången basutbildning för stationstekniker/processoperatörer. 36

GENERELLA KURSER Huvudprocessen Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer samt annan personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen för stationstekniker/processoperatörer. Att efter avslutad kurs känna till den principiella uppbyggnaden av huvudprocessen. PWR- och BWR-reaktorer och respektive reaktorinneslutningar turbinens uppbyggnad kondensor och driftejektorer kondensat- och matarvattensystem flödesschema och schemasymboler. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. En dag. Skriftligt prov. Inga speciella kunskaper förutsätts. 37

GENERELLA KURSER International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift Kursen riktar sig till driftchefer, blockchefer, skiftchefer, VHIer och ingenjörer, som utför fristående säkerhetsgranskning och annan personal med uppgift att delta i klassificering av händelser med hjälp av INES-skalan. Att efter avslutad kurs förstå INES-skalans historia, syfte, övergripande struktur och terminologi samt klassificeringen av olika händelser. INES-skalans historia, dess syfte och hur inträffade signifikanta händelser har klassats enligt skalan INES-skalans övergripande struktur, terminologi och hur olika kriterier används för klassificering av händelser klassificering av händelser vid eget kärnkraftverk, främst sådana som innebär degradering av djupförsvar, enligt tillämpliga kriterier. God anläggningskännedom om berörd anläggning. Genomgångna kurser i Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF) och säkerhetsredovisning (SAR) för relevant block/anläggning. IAEAs INES-manual, reviderad 2008. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. En dag. Aktivt deltagande. 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka 5 Olycka med risk för omgivningen 4 Olycka utan betydelse för omgivningen 3 Allvarlig händelse 2 Händelse 1 Avvikelse 0 Under skalan, mindre avvikelse 38

GENERELLA KURSER Kemi- och materiallära Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer samt annan personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen för stationstekniker/processoperatörer. Att efter avslutad kurs känna till grundläggande begrepp inom kemi, materiallära och processvattenrening. grundläggande begrepp material, materialval och korrosion vattenbehandling material i reaktorhärd och bränsle. Inga speciella kunskaper förutsätts. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Två dagar. Skriftligt prov. 39

GENERELLA KURSER Klassiska händelser Kursen riktar sig till alla som arbetar inom kärnkraftsområdet och som på något sätt kan påverka den nukleära säkerheten i sitt arbete. Att efter avslutad kurs ha förståelse för reaktorsäkerheten och hur incidenter och olyckor uppstår till följd av brister i djupförsvaret. händelser och olyckors karaktär INES-skalan urval av svenska och utländska händelser. Grundläggande kunskaper motsvarande Reaktorfysik grund samt Säkerhetsteknik. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. En till två dagar. Aktivt deltagande. 40

GENERELLA KURSER Kärnkraftsintroduktion, kort Kursen är av ren informationskaraktär och ska ge deltagarna en bild av kärnkraftens historia och hur kärnkraften ser ut idag i Sverige och världen. Syftet är att ge deltagarna en övergrip ande bild av kärnkraften som sedan ska stimulera intresset för vidare studier. Denna kurs är anpassad för stationsteknikernas/processoperatörernas basutbildning. Att efter avslutad kurs känna till grunderna inom kärnkraftsområdet. kärnkraftens internationella historia film: The days chock the world CP1 kärnkraften i Sverige säkerhetsorganisationer bränslet, från malm till kuts framtida kärnkraft. Kurspärm. Lärarledda lektioner och övningar. Fyra timmar. Aktivt deltagande. Inga speciella förkunskaper förutsätts. + + + + + + + + + + + + + + + + 41

GENERELLA KURSER Mät- och kontrollutrustning Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och annan personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen för stationstekniker/ processoperatörer. Att efter avslutad kurs känna till de storheter, begrepp och principer som ligger till grund för mätning, kontroll och reglering av processystem på kärnkraftverk. allmänt om kontrollutrustning temperaturmätning tryckmätning nivåmätning flödesmätning signalbehandling regler- och mätkretsar säkerhetssystem. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Två dagar. Skriftligt prov. Kursen Huvudprocessen eller motsvarande kunskaper. 42

GENERELLA KURSER ODM Operativt beslutsfattande Kursen riktar sig till personer som fattar beslut eller är med i beslutsprocessen för operativt beslutsfattande. Att efter avslutad kurs känna till grunderna för operativt beslutsfattande och dess inverkan på säkerhet och tillgänglighet. olika typer av beslutsfattande principerna för ett effektivt operativt beslutsfattande den mänskliga naturen visavi operativt beslutsfattande fallstudier med rollspel De krypande kulorna tekniker för att förstärka ett effektivt operativt beslutsfattande rollspel Branden på Piper Alpha fallstudier med rollspel om fiktiva händelser på kärnkraftverk. Kurspärm. Föreläsningar, fallstudier och övningar i beslutsfattande. Två dagar. Aktivt deltagande. Inga speciella förkunskaper förutsätts. 43

GENERELLA KURSER Pumpar, värmeväxlare och ventiler Kursen är teoretisk och riktar sig till personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Det finns också en motsvarande praktisk kurs i Barsebäck, Att efter avslutad kurs känna till den principiella uppbyggnaden hos pumpar, värmeväxlare och ventiler samt hur dessa används vid kärnkraftverken. Pumpar pumpars arbetsprinciper pump- och systemkurvor reglering av olika pumptyper beräkningar. Värmeväxlare principen för värmeväxlare olika typer av värmeväxlare värmeväxlare i kärnkraftverk. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Två dagar. Skriftligt prov. Ventiler ventiltyper manöversätt/manöverdon speciella krav på ventiler i ett kärnkraftverk terminologi och symboler. Kursen Huvudprocessen eller motsvarande kunskaper. 44

GENERELLA KURSER Reaktorfysik, grund Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranchen. Att efter avslutad kurs ha kunskap om grundläggande kärnfysik, härdens uppbyggnad, reaktor-dynamik samt några vanliga reaktortyper. Grundläggande kärnfysik Reaktorhärdens uppbyggnad Neutroncykeln Reaktordynamik vid start och drift av PWR- och BWR-reaktorer Andra reaktortyper. Kurspärm innehållande, kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar med inslag av grupparbeten och självstudier. 3 dagar. Skriftligt prov. Kursen Huvudprocessen eller motsvarande kunskaper. Uranatom Neutroner Neutron Klyvningsprodukt Klyvningsprodukt Gammastrålning E-038-088 45

GENERELLA KURSER Reaktorfysik, fördjupad Kursen riktar sig till blivande reaktoroperatörer vid BWR- eller PWR-anläggningar. Att efter avslutad kurs ha tillräckliga kunskaper för att förstå kärntekniska principer och reaktorns dynamiska egenskaper, som ligger till grund för driften av kärnreaktorer. repetition av atomkärnans uppbyggnad och radioaktivt sönderfall energi och naturkrafterna neutronfysik och fissionsprocessen neutronreaktioner och tvärsnitt reaktorhärdens uppbyggnad neutroncykeln reaktordynamik, allmänt reaktorhärdens dynamiska egenskaper och effektprofil vid olika driftlägen reaktivitetsåterkopplingar fissionsprodukter och reaktorgifter andra reaktortyper inklusive Generation IVs reaktortyper (avseende t ex dynamiska egenskaper). Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner med inslag av datorsimuleringar, övningar, grupparbeten och självstudier. Fem till sju dagar efter önskemål. Skriftligt prov. Genomgången stationstekniker-/processoperatörutbildning, inklusive kursen Reaktorfysik, grund eller motsvarande. n neutroner per cm 3 1 cm 2 v cm/s 46

GENERELLA KURSER Simulatorgrundkurs Kursen syftar till att öka förståelsen för arbetet i kontrollrummet. Den kan ingå som en påbyggnad för behöriga stationstekniker/processoperatörer. Att efter avslutad kurs ha förståelse för samverkan mellan olika processystem, reglering och övergripande driftstrategier. Deltagarna får under ledning av instruktör köra upp anläggningen från kall avställd reaktor till effektdrift med hjälp av instruktioner, samt kontrollera situationen vid enklare driftstörningar. God kännedom om utformningen av kontrollrummet på det egna blocket samt teoriutbildning för stationstekniker/processoperatörer. Verksdokumentation, kompendier och självstudieuppgifter. Lärarledda lektioner, demonstrationer och träning i simulator. Fem dagar (varav cirka hälften i simulator). Aktivt deltagande. 47

GENERELLA KURSER STF, grund Kursen riktar sig till underhållspersonal och ingenjörer/tekniker inom tekniskt stöd. Att efter avslutad kurs: kunna redogöra för STFs bakgrund och syfte kunna redogöra för hur STF krav påverkar det egna arbetet övergripande kunna redogöra för STFs betydelse för anläggningens drift övergripande kunna redogöra för STFs uppbyggnad med hjälp av STF kunna finna och uttyda vilka driftklarhetskrav som gäller om fel uppstått på en komponent eller ett säkerhetssystem. Presentationsmaterial samt tillgång till SAR allmän del och STF. Lärarledda lektioner och övningar. En dag. Aktiv närvaro. STFs bakgrund och historia myndighetskrav och vad som ska ingå i STF kopplingen mellan SAR och STF STFs uppbyggnad och kapitelindelning. Inga speciella förkunskaper förutsätts. 48

GENERELLA KURSER Säkerhetsteknik Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranchen. Att efter avslutad kurs ha kunskap om grundläggande begrepp som förekommer i samband med säkerhetsarbete samt om de speciella risker som är förknippade med driften av ett kärnkraftverk. grundläggande sannolikhetslära grundläggande reaktordynamik aktivitetsbarriärer säkerhetsfunktioner säkerhetssystem lagar, regler och tillsynsmyndigheter haverierna vid TMI-2 och Tjernobyl-4. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Två och en halv dagar. Skriftligt prov. Kursen Huvudprocessen eller motsvarande kunskaper. Tryckavsäkring till atmosfären Inneslutning Bränsle Filtrerad tryckavlastning Härd Vattenfyllning av reaktorinneslutningen BRANDVATTEN Dieselsäkrad brandpump Brandvatten 49

Värme- och strömningslära Kursen riktar sig till personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Att efter avslutad kurs ha kunskap om de termodynamiska principer som ligger till grund för den termiska processen i ett kärnkraftverk samt kunna utföra grundläggande termodynamiska beräkningar. sveriges energi- och elförsörjning termodynamiska grundprinciper termiska processer värmeöverföring grundläggande strömningslära. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Tio dagar inklusive förberedande matematik. Skriftligt prov. Teknisk gymnasial utbildning. 50

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Här bedrivs bland annat stora delar av underhållsutbildningarna. Den verkslika miljön utnyttjas i kurserna.. Anläggningskännedom...53 Arbete med reaktornära system...54 Bränslehantering...55 Combimatic/Combitrol/Combiflex underhåll...56 Combimatic/Combitrol/Combiflex montage...57 Drivdonsservice...58 Drivdonsservice, teori...59 Inspektion FME (Foreign Exclusion)...60 Kopplingar, yttre ställverk...61 Lyftutbildning, grön...62 Lyftutbildning, gul...63 Provning El och I/C (Instrument/Controls)...64 Praktiskt driftmannaskap...65 Pumpar, grund...66 Reaktorhall och reaktorinneslutning...67 ROP praktik...68 Underhållsteknik inom kärnkraft...69 Ventiler, grund...70 Ventiler, pumpar och värmeväxlare...71 Vibrationslära...72 Yrkesmannaskap och säkerhetskultur...73 Arbete med reaktornära system...74 52

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Anläggningskännedom Kursen ger en övergripande anläggningskännedom och är riktad till underhållspersonal som har behov av kännedom om en kärnkraftsanläggning. en varierar beroende på deltagarnas behov. Att efter avslutad kurs ha kännedom om ett kärnkraftverks uppbyggnad och funktion. Dag 1: Huvudprocessen teori samt rundvandring i anläggningen inklusive kontrollrum. Dag 2: Kylsystem (resteffekt) och säkerhetssystem teori samt rundvandring i inre och yttre anläggning. Dag 3: El in/el ut teori samt rundvandring i elutrymme och ställverk. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Kompendium. Teori med rundvandring i anläggning. En till tre dagar beroende på val av omfattning. Vid kursen genomförs inga prov. Övrigt Kursen anpassas till målgruppen beroende på behov av anläggningskännedom. Om utrymme finns kan även annan personalkategori erbjudas plats. 53

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Arbete med reaktornära system Kursen utgör grunden för personal som ska arbeta i reaktorhallen eller med drivdon respektive bränsle och styrstavar. Att efter avslutad kurs ha grundläggande teoretiska kunskaper inför arbete med reaktornära system, och därmed ha förkunskaper inför vidare utbilning inom t ex reaktorhalls- eller drivdons arbete. terminologi och definitioner säkerhet och risker reaktorbyggnaden reaktorinneslutningen huvudprocessen reaktorfysik, grund bränsle och styrstavar härdinstrumentering sprinklersystem för reaktortank reaktortankinstrumentering yrkesmannaskap och säkerhetskultur. Kompendium och övningar. Lärarledda lektioner, gruppövningar, animationer, frågor, besök i kontrollrummet på Barsebäck. En och en halv dag. Skriftligt prov. Övrigt Kursen omfattar såväl BWR som PWR. Att ha arbetat som lärling minst ett år. 54

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Bränslehantering Kursen riktar sig till blivande laddmaskinförare, och ska ge deltagarna en teoretisk plattform att stå på innan den praktiska, block specifika delen av utbildningen tar vid. Att efter avslutad kurs ha en teoretisk grund inför arbete på laddmaskin. terminologi och definitioner bränsle och styrstavar risker i samband med bränsle och styrstavar mottagning av nya bränslepatroner/styrstavar laddmaskin riggar och inspektionsutrustning transportbehållare erfarenheter. Att ha arbetat som lärling minst ett år och ha gått kurserna Reaktorhall/containment och Arbete med reaktornära system. Kurspärm med kompendium och övningar. Lärarledda lektioner, gruppövningar, animationer, frågor, besök i centrala kontrollrummet på Barsebäck. En och en halv dag. Skriftligt prov. Övrigt Vid behov kan besök i reaktorhall genomföras. 55

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Combimatic/Combitrol/Combiflex underhåll Kursen riktar sig främst till konstruktörer och underhållspersonal som ska arbeta med Combimatic/Combitrol/Combiflex utrustning. Praktiska övningar genomförs i Barsebäck 2 anläggningen. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens och kunskap om Combimatic, Combitrol och Combiflex, för att kunna utföra sina arbetsupp gifter inom respektive område på ett yrkesmannamässigt sätt. uppbyggnad och funktion konstruktion montage provning/felsökning. Kompendium och övningsuppgifter. Teori med praktik. Tre dagar. Teoretiskt och praktiskt prov. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 56

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Combimatic/Combitrol/Combiflex montage Kursen riktar sig till montörer och provare med fokus på praktiska övningar. Praktiska övningar genomförs i Barsebäck 1 apparatrum. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens och förståelse för Combimatic, Combitrol och Combiflex, för att kunna utföra sina arbetsuppgifter inom respektive område på ett yrkesmannamässigt sätt. uppbyggnad och funktion montage förbindelseteknik/underlag. Kompendium och övningsuppgifter. Teori med praktik. Två och en halv dag. Teoretiskt och praktiskt prov. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 57

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Drivdonsservice Kursen riktar sig till intern och extern personal som ska arbeta med drivdonsservice. Att efter genomförda praktiska moment ha grundläggande kompetens för att med erfaren kollega kunna utföra förekommande arbetsuppgifter tillhörande drivdonsservice på ett anläggnings- och personsäkert sätt, i enlighet med instruktioner och checklistor. grunderna i BWR-processen och fissionsprocessen introduktion till arbetsplatsen arbetsmoment i reaktorinneslutningen (Barsebäck 1) drivdonsservice (servicestation, Barsebäck 1) axeltätning och drivdonsmotorservice (serviceutrymme, Barsebäck 2). Kompendium, övningar och instruktioner. Lärarledda teorilektioner. Demonstration och praktiska övningar i Barsebäcks kärnkraftsan-läggning med handledare. 40 timmar. Teoretiskt prov i kombination med att kursdeltagarnas agerande kontinuerligt utvärderas under kursens gång av lärare och handledare. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Godkänd kurs Lyftutbildning grön enligt KIKA. 58

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Drivdonsservice, teori Kursen riktar sig till chefer och underhållsingenjörer som arbetar nära drivdonsservice. Att efter genomförd kurs ha förståelse för de förekommande arbetsuppgifter som hör till drivdonsservice. grunderna i BWR-processen och fissionsprocessen introduktion till arbetsplatsen funktion och uppbyggnad av de komponenter som hanteras vid drivdonsservice omfattningen av drivdonsservice. Kompendium. Lärarledda teorilektioner. 16 timmar (måndag morgon till tisdag kväll). Teoretiskt prov. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 59

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Inspektion FME (Foreign Exclusion) Kursen riktas till personal som ska verka i rollen som monitor/inspektör inom området FME där syftet är att undvika bränsleskador genom att förekomsten av främmande föremål eller föroreningar i öppna system elimineras. Detta görs med hjälp av proaktivt agerande och korrekt utförda FME-inspektioner. Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren ha den kompetens som krävs för att kunna agera i rollen som monitor/inspektör inom området FME (Foreign Exclusion). inspektörens roll personligt skydd inspektion av nya komponenter arbetsplatsen genomförande av renhetskontroll avlägsnande av främmande föremål dokumentation. Praktiska övningar med inledande teoretiskt avsnitt. Fyra dagar. Vid kursen genomförs inget prov. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 60

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Kopplingar, yttre ställverk Kursen riktas till drift- och underhållspersonal som medverkar vid kopplingar i yttre ställverk/driftrum. Fokus ligger på praktiska moment från inlämnad arbetsbegäran/avbrottsbegäran till driftsatt anläggning. Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren ha den kompetens och förståelse som krävs för att kunna utföra kopplingar i yttre ställverk på ett yrkesmannamässigt och säkert sätt. Kursen har inledande teoriavsnitt men består i huvudsak av praktiska övningar där stort fokus läggs på attityd och beteende vid arbete i ställverk. Kursen omfattar: arbetsflöde och terminologi kopplingsbekräftelse kontroll av DO i ställverk spänningslöshetskontroll från- och tillkoppling anbringa och avlägsna jordning. Kursen genomförs med praktiska moment i Barsebäcks 130 kv gasturbinställverk och avslutas med en slutövning där samtliga moment ingår. Tre dagar. Praktiskt prov i form av slutövning med fast ställda kriterier för godkänt resultat. Övrigt Kursen kan anpassas för återträning av t ex eloperatörer. ESA-grund/SAFEM. Grundläggande anläggningskännedom. 61

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Lyftutbildning, grön Kursen ger kunskap och praktik gällande lastkoppling, signalering samt krav på lyftledare. Kursen är avsedd för personal som ska arbeta som lastkopplare, signalman, lyftledare eller köra last < 3 ton. Att efter slutförd utbildning ha övergripande kunskap om lagar, föreskrifter och standarder som reglerar området lyft samt vilka roller och arbetsuppgifter som innefattas. Dessutom kunna agera i rollen som signalman, lastkopplare och lyftledare i enlighet med gällande regler och rutiner samt köra mindre last (< 3 ton) på ett person- och anläggningssäkert sätt i enlighet med gällande regler och rutiner. terminologi nomenklatur regelverk roller och uppgifter för signalman, last kopplare och lyftledare lyftredskap signalövning lastpendlingsövning lastkopplingsövning traverskörning. Säkra lyft och lasthantering av Hans C Elmholdt. Teori och praktik. Två dagar. Teoretiskt prov. Lämplighetsbedömning av handledare vid genomförande av praktiska övningar. Övrigt Kursen ingår i en kraftverksgemensam kompetensmodell för lastkopplare, signalmän, lyftledare och traversförare ursprungligen framtagen av den kärnkraftsgemensamma KIKA-gruppen. Kompetensmodellen gäller i Barsebäck, Forsmark inklusive SFR, OKG inklusive Clab samt Ringhals. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 62

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Lyftutbildning, gul Kursen ger kunskap och praktik om körning av travers och är avsedd för personal som ska arbeta som traversförare. Att efter slutförd utbildning kunna köra last med travers på ett person- och anläggningssäkert sätt i enlighet med gällande regler och rutiner. traversföraren kranens uppbyggnad och funktion kranens tillsyn genomförande av lyft praktiska körövningar. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Godkänd kurs Lyftutbildning, grön enligt KIKA. Säkra lyft och lasthantering av Hans C Elmholdt. Teori och praktik. Två dagar. Teoretiskt prov. Uppkörning med travers. Övrigt Kursen ingår i en kraftverksgemensam kompetensmodell för lastkopplare, signalmän, lyftledare och traversförare ursprungligen framtagen av den kärnkraftsgemensamma KIKA-gruppen. Kompetensmodellen gäller i Barsebäck, Forsmark inklusive SFR, OKG inklusive Clab samt Ringhals. Respektive kraftverk står som utfärdare av giltigt traverskort efter godkänd utbildning. 63

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Provning El och I/C (Instrument/Controls) Kursen riktar sig till personal som arbetar med underhåll, felsökning, montage och provning av El och I/C-utrustning. Kursen lämpar sig även för konstruktörer inom El och I/C. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens och förståelse om provning El och I/C för att med hjälp av provningsdokumentation kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett person- och anläggningssäkert sätt. provningens grunder kretskontroll spänningssättning kretsfunktionskontroll. Kompendium och övningsuppgifter. Teori med praktiska moment och övningar i Barsebäck 2 anläggning. Fem dagar. Teoretiskt och praktiskt prov. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Godkänd ESA/SAFEM-utbildning. 64

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Praktiskt driftmannaskap Kursen ingår i en del av basutbildningen tillhörande stationstekniker/processoperatörs utbildningen och utgör en form av arbetsplatsträning. Det går inte att anmäla enskild person till kursen utan anmälan sker i samråd med ansvariga för stationstekniker/processoperatörs- utbildningen på respektive kraftverk. Syftet med kursen är att fokusera och förstärka driftmannaskapet för stationstekniker/processoperatörer vid genomförande av arbetsuppgifter i anläggningen. BWR WANOs principer för stark säkerhetskultur - ERF, relevant erfarenhetsåterföring övas och delges - användande an HuP-tools - start, stopp och rondering av anläggningsdel - vibrationsmätning - ordning och reda, Housekeeping övningsställverk, repetition avställning/återställning i ställverk repetitionsfrågor, ventiler, pumpar och värmeväxlare ventilbasläggning driftläggning, avställning och återställning periodiskt prov och DKV (driftklarhetsverifiering) rondering av driftutrymmen förevisning av specifik utrustning/moment. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Genomförd, alternativt pågående, stationstekniker-/ processoperatörsutbildning. Skriftlig förebild till övningsuppgifterna. Kursen leds av två instruktörer från KSU Barsebäck och två KSU-instruktörer från det aktuella kraftverket. Kursen genomförs i relevanta el- och driftutrymmen på Barsebäcksverket. Fem dagar. Instruktörer återkopplar gjorda iakttagelser till deltagarna. Tillsammans genomförs en reflektion efter varje övningsmoment. PWR WANOs principer för stark säkerhetskultur - ERF, relevant erfarenhetsåterföring övas och delges - användande an HuP-tools - start, stopp och rondering av anläggningsdel - vibrationsmätning - ordning och reda, Housekeeping - repetitionsfrågor, ventiler, pumpar och värmeväxlare driftläggning, avställning och återställning periodiskt prov och DKV (driftklarhets verifiering) rondering av driftutrymmen förevisning av specifik utrustning/moment. 65

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Pumpar, grund Kursen riktar sig till underhållstekniker/underhållsingenjörer, stationstekniker/process operatörer samt entreprenörer med behov av grundläggande kompetens avseende pumpars uppbyggnad och konstruktion på kärnkraftsanläggningar. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens och kunskap om pumpar för att kunna utföra sina arbetsuppgifter inom rondering/tillståndskontroll på ett yrkesmannamässigt sätt. pumpar allmänt pumpars konstruktion pumpars funktion pumpars felfunktioner axeltätningar vibrationer kavitation temperaturer oljenivåer rondering och tillståndskontroll roller och rutiner praktiska övningar driftklarhetsverifiering. rundvandring i anläggningens pumputrymmen åskådning och förevisning av pumptyper som förekommer på kärnkraftverk. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Kompendium. Teori med praktik. Tre dagar. Teoretiskt prov. Övrigt Kursen kan kombineras med Ventiler, Pumpar och Värmeväxlare. Se sidan 68. 66

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Reaktorhall och containment Kursen riktar sig till underhållspersonal som ska arbeta med klarställning av reaktortank inför bränslebyte. Att efter avslutad kurs, med hjälp av instruktioner, ha grundläggande kompetens för att på ett säkert sätt kunna utföra sina arbetsuppgifter inom om rådet reaktorunderhåll vid standardavställning. reaktor och reaktornära system (anläggningskännedom) regler och rutiner för arbete i reaktorhall och containment verktyg och utrustning hantering av kupol och reaktortanklock hantering av reaktortankens interna delar. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Godkänd kurs Lyftutbildning, grön enligt KIKA. Kurspärm. Teori med praktik i reaktorhall (Barsebäck 1 och 2). Två veckor. Teoretiska prov reaktor och reaktornära system regler för arbete i reaktorhall och containment verktyg och utrustning. Praktiska prov verktyg och utrustning individuell bedömning hantering av reaktortankens interna delar, hantering av kupol och reaktortanklock. Övrigt Kursen omfattar såväl BWR- som PWR-anläggning, men av praktiska skäl kommer PWR-specifika delar att beskrivas teoretiskt med stöd av film och fotografier. 67

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK ROP praktik Kursen har en praktisk utformning och riktar sig främst till nyutbildade reaktoroperatörer från BWRanläggningar. I den verkslika miljön i Barsebäck kan kursdeltagarna känna på och se objekten vilket ger förutsättningar till en större förståelse för objekten i fråga. Få en djupare praktisk kunskap om objekt som reaktoroperatörer manövrerar genom att visuellt känna och se objekten i sin naturliga miljö. reaktorns tryck- och nivåmätning drivenhet för SIRM-detektor TIP-utrustning för kalibrering av detektorer detektorsondbyte drivdonens funktion och ingående delar reaktorns interna delar delar till reaktorns tryckavlastning inklusive kondensationsbassäng och tystkokare kommunikation mellan kontrollrum och drivdonsservice/hallarbete inklusive ERF från kraftverken. Teori och förevisning av åskådningsmaterial samt rundvandring i anläggningen. Två dagar. Vid kursen genomförs inget prov. Reaktoroperatörsutbildning. 68

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Underhållsteknik inom kärnkraft Kursen riktas till ingenjörer och chefer inom underhåll, och syftet är att ge en helhetssyn och ökad kunskap inom kärnkraftsunderhåll och därmed förutsättningar för bra underhåll och i en förlängning en god tillgänglighet. Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren ha fördjupad kunskap och förståelse för underhållsteknik inom kärnkraft och dess betydelse för person-, reaktor- och driftsäkerhet. styra och leda underhåll operativt underhåll analysmetoder och reservdelshantering. Genomförd kurs: Yrkesmannaskap och säkerhetskultur. Tre års erfarenhet från underhållsarbete. Kompendium. Teoretiska lektionspass med tyngd på dialog och reflektion. Tre dagar Vid kursen genomförs inget prov. Övrigt Kursen genomförs i internatform på Barsebäck. Deltagare från alla svenska kärnkraftverken deltar i syfte att få till en god dialog och erfarenhetsutbyte. Kursen baseras på underhållsprocessen enligt bilden nedan., ramar och direktiv Resurser och medel Lagar och föreskrifter Styra och leda Resultat- och verksamhetsrapportering Verksamhetsplan Direktiv och medel Beslut Externa/interna erfarenheter Förnyelseåtgärder Analys Initiering av förnyelseåtgärder Redovisning av tekniskt tillstånd Detta är inte optimalt, analys behövs Vi gör så här i stället, ny rekommendation Metoder Instruktioner Underhållsprogram Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll från underhållsprogram Värdera och besluta AO Planera och bereda AO Genomföra och rapportera Funktionsdugligt tillstånd Erfarenheter Avrapportering Operativt underhåll Beställning resurser Leverans resurser 69

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Ventiler, grund Kursen riktar sig till underhållstekniker/underhållsingenjörer, stationstekniker/process operatörer samt entreprenörer. Med behov av grundläggande kompetens med avseende på ventilers uppbyggnad och konstruktion på kärnkraftsanläggningar. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens för att på plats i anläggningen kunna avgöra typ av ventil samt manövrera/hantera denna på korrekt sätt i enlighet med gällande regler och rutiner. huvudprocessen, BWR och PWR ventilers uppbyggnad och funktion samt grundläggande teorier ventiler i systembeskrivningar och flödes-scheman ventilers tätningskraft packningar och flänsförband elektriska och pneumatiska don genomgång av förekommande egenmedie manövrerade ventiler, egenmediestyrda inre och yttre ångskalventiler samt genomgång av förekommande egenmediestyrda tryckavlastningsventiler rundvandring i anläggningen för åskådlig-görande av ventiler i deras naturliga miljö praktiska moment i anläggningen: --ventilmanöver med flöde i uppbyggd pumpkrets --montering och demontering av blindfläns --manövrering av snabbstoppsventil --manövrering av pneumatisk reglerventil. Kompendium. Praktiska moment med åskådningsmaterial varvas med teorilektioner. Tre dagar. Teoretiskt prov. Övrigt Kursen kan kombineras med Ventiler, pumpar och värmeväxlare. Se sidan 68. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 70

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Ventiler, pumpar och värmeväxlare Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och annan personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen för stationstekniker/processoperatörer. Kursen är praktisk och är en kombination av kurserna: Ventiler, grund och Pumpar, grund med tillägg rörande värmeväxlare. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens för att på ett anläggnings- och personsäkert sätt kunna utföra förekommande arbetsuppgifter för stationstekniker/processtekniker och underhållspersonal, gällande ventiler, pumpar och värmeväxlare. Ventiler Se kursinnehåll Ventiler, grund på sidan 70. Pumpar Se kursinnehåll Pumpar, grund på sidan 66. Värmeväxlare grundläggande teori gällande uppbyggnad och funktion rundvandring: Platt- och tubvärmeväxlare i anläggningen. Kompendium. Teori med praktiska moment och övningar i Barsebäcks anläggning. 5 dagar. Teoretiskt prov. Övrigt Kursen kan med fördel anpassas enligt önskemål till befintliga skiftlag för repetition/kompetenshöjning. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 71

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Vibrationslära Kursen riktas till drift- och underhållspersonal med behov av grundläggande kompetens kring vibrationer av roterande maskiner. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens och förståelse om vibrationer och vibrationsmätning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter inom respektive område på ett yrkesmannamässigt sätt. vibrationslära --grundläggande vibrationslära --orsaker till vibrationer vibrationsmätning --praktiska moment i vibrationsmätning --vibrationsmätutrustning analys av vibrationer --normer och kriterier --analys av vibrationsmätdata (grundläggande). Kompendium och övningsuppgifter. Teori med praktik. Tre dagar. Teoretiskt prov. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. 72

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK Yrkesmannaskap och säkerhetskultur Kursen riktar sig till underhållspersonal från FKA, OKG och RAB samt inhyrd underhållspersonal/entreprenörer. Dialog och reflektion kring gjorda erfarenheter går som en röd tråd genom kursen. Syftet är att skapa en medvetenhet och förmåga att gå från ord till handling. Kursdeltagarnas engagemang är en förutsättning för kursens kvalitet. Att efter avslutad kurs kunna uppvisa gott yrkesmannskap och god säkerhetskultur vid arbete i och i anslutning till kärnkraftverk i enlighet med ställda interna och externa krav. säkerhetskultur enligt Wano vad är yrkesmannaskap vuxenlärande kommunikation reflektion. Med hjälp av de olika bakgrunder och erfaren heter som kursdeltagarna bidrar med och de praktiska övningarna som genomförs i anläggningen, skapas ett underlag för en dialog kring vikten av kommunikation och reflektion. Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk. Viss skriftlig dokumentation. Lärarledda genomgångar och reflektioner. De praktiska övningarna genomförs på kontrollerat område på Barsebäck 2 under handledning. Fyra dagar. Kursdeltagarnas agerande utvärderas löpande under kursens gång av lärare och handledare. Övrigt Kursen är internatförlagd i anslutning till Barsebäcks kärnkraftverk och vissa kvällar tas i anspråk. 73

74

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn...77 Allmän BWR, Ringhals 1...78 Systemkännedom PWR...79 SAMG Svåra haverier, PWR...80 76

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn Kursen riktar sig till övrig personal, ej driftpersonal. Kursen finns i olika varianter beroende på vilket block som avses. Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om en kärnkraftsanläggnings uppbyggnad och funktion. et kan variera beroende på kurs, men generellt ser det ut enligt följande: huvudprocessen reaktoranläggning turbinanläggning säkerhetssystem haveri och övervakning elsystem. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Varierar beroende på målgrupp och vilket block som avses. Aktiv närvaro och vid behov skriftligt prov. Inga speciella förkunskaper förutsätts. Reaktortryck Turbin Generator Void Kondensor Havsvatten Vatten Matarvatten Bränsleelement Huvudcirkulation Styrstavsläge 77

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR Allmän BWR, Ringhals 1 Denna kurs riktar sig i första hand till underhållspersonal och entreprenörer som har nära kontakt med Ringhals 1. Att efter avslutad kurs ha god kunskap om de viktigaste systemens uppbyggnad, funktion samt lokalitet och sammanhang i driftprocessen. introduktion reaktoranläggning turbinanläggning säkerhetssystem haveri och övervakning service, dieslar, elsystem. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Inga instruktioner används. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Sex dagar. Skriftligt prov. Inga speciella förkunskaper förutsätts. 78

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR Systemkännedom PWR Kursen riktar sig till övrig personal, ej driftpersonal. Att efter avslutad kurs ha kunskap om hur en PWR är uppbyggd och fungerar. systemschemaläsning system på reaktorsidan system på turbinsidan säkerhetssystem samspelet mellan reaktor och turbin turbindrift revision. Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter och faktamaterial. Lärarledda lektioner, övningar och självstudier. Två studiebesök, ett på aktiv sida och ett på inaktiv sida. Åtta dagar. Två skriftliga prov med flervalsfrågor, ett för reaktordelen och ett för turbindelen. Inga speciella förkunskaper förutsätts. Ånguttag Tryck Nivå Ånggenerator Turbin Generator Styrstavsläge Havsvatten Reaktor Kondensor Borhalt Matarvatten Temperatur E-002-002 79

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR SAMG Svåra haverier, PWR Kursen riktar sig till driftpersonal och personer som arbetar med haverihantering i samband med att ett allvarligt haveri har inträffat på Ringhals, främst teknisk stödpersonal (TS). Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren: förstå syfte och mål med SAMG-paketet känna till strukturen i SAMG-paketet känna till hur man arbetar i SAMG förstå länken mellan EOP SAMG. introduktion till SAMG SAMG, allmän struktur organisation och ansvarsfördelning i SAMG ingång till SAMG SAMG-instruktioner. Föreläsning, diskussioner och övningar. En dag. Aktivt deltagande. Kunskaper om Ringhals 2 4:s haveriinstruktioner (EOP-paketet samt A-instruktioner). Goda kunskaper om PWR-anläggningens uppbyggnad och funktion. 80

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER Simulator- och konsulttjänster...83 82

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER Simulator- och konsulttjänster Simulatorinvesteringar/ simulatorändringar Teknikavdelningen genomför simulatorändring ar efter att beslut fattats enligt instruktion och genomförs enligt KSUs projektmodell Provis. Samverkan med verken sker vid exempelvis avtal, inköp och tidsplanering. Tjänsten omfattar: om-, till- eller nybyggnad av simulatorhårdvara/ kontrollrum utveckling eller ändring av existerande modeller som motiveras av ändringar på referensverket eller ökade krav på simuleringens omfattning eller nivå utökning av befintlig funktion och omfattning i instruktörssystemet uppgradering av stimulerad/emulerad utrustning. Test, verifiering och validering Simulatorerna används inte bara för utbildning utan även för test, verifiering och validering av ny utrustning till verken eller andra anläggningsändringar i verken samt vid instruktionsändringar. Vid valideringen säkerställs kravbilden, och även en bedömning av värdet för användaren genomförs. Simulatortester, verifiering och validering består av två delar: säkerställandet att simulatorns funktion motsvarar kraven enligt simulatorstandarden ANSI/ ANS-3.5-1998 simulatoranvändande för att testa, verifiera och/ eller validera funktioner och utrustning samt instruktioner i befintligt kraftverk eller vid anläggningsändringar i kraftverket. Test, verifiering och validering av kraftverkets funktion, utrustning eller instruktioner genomförs enligt ett separat framtaget provprogram. Detta provprogram kan tas fram antingen av kraftverket, leverantören eller KSU. Ofta sker detta i samverkan mellan dessa parter. Följande är exempel på simulatortester, verifiering och validering. Simulatortester för att säkerställa simulatorns funktionalitet: komponenttester, systemtester, systemvisa driftfall, integrationstester, samfunktionstester ANSI, årliga tester scenariobaserade tester. Test, verifiering och validering av kraftverkets funktion, utrustning eller instruktioner: verifierings- och valideringstester i samband med anläggningsändringar i kraftverket (systemändringar, nya digitala styrsystem DCS (I&C), instruktioner m m) test av hela instrument och kontrollsystemets funktion i normaldriften av kraftverket enligt driftinstruktioner, t ex provningar, skifte av objekt, effektuppgång, effektnedgång test av HSI-utformningen, dvs bilder, händelser, larm etc test av störningar inom instrument och kontrollsystemet. test av ändringar i processystemen störningstester, stopp av objekt, spänningsbortfall, turbinsnabbstopp, reaktorsnabbstopp etc test av provprogram, driftsättningsprogram samt drift och störningsinstruktioner. Konsulttjänster Tjänsten konsultation innefattar assistans inom Teknikavdelningens kompetensområde för att utföra utredningar, utveckling, kursframtagning, kursgenomförande och andra uppdrag. Remissinstans av anläggningsändringar KSUs expertkunskap om drift, störningar och samfunktion, samt detaljkunskaper om kraftverkets utformning, kan bidra till att hitta brister vid design 83

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER Simulator- och konsulttjänster av anläggningsändringar. KSU arbetar dagligen med ändringar och test i simulatormiljön och kan utgöra en bra remissinstans i skedet Basic- och Detaildesign av anläggningsändringar. KSU har åtta fullskalesimulatorer som representerar de tio kärnkraftverken i Sverige. Erfarenhet finns av de flesta styrsystem, som hittills har installerats på kraftverken. Vid inköp av ny utrustning till kraftverket kan KSU därför förmedla kunskap om hur anläggnings ändringen har utförts på andra kraftverk samt även demonstrera detta i simulatormiljö. Test av design vid anläggningsändringar Test av design och användargränssnitt kan göras tidigt i projekt, då det dessutom är mycket mindre resurskrävande än att göra ändringar i slutet.operatörsbilder (HSI) och funktionsscheman med logik och reglering som tas fram tidigt inför en anläggningsändring kan programmeras i KSUs modellverktyg. Därigenom kan grundläggande funktioner, logik, reglering och de viktigaste bilderna testas utan tillgång till leverantörens HSI- och kontrollsystem. Även verifierings- och validerings aktiviteter kan redan i detta skede utföras. Utbildning av projektpersonal Personal från såväl kraftverket som leverantören kan kompetensutvecklas för att nå ökad förståelse för de systemdelar som ska ändras samt deras samfunktion med hela kraftverkets dynamik. Utbildning av projektpersonal minskar projektrisker kopplade till eventuella kompetensbrister. Framtagning och test av instruktioner Felfria instruktioner ökar säkerheten och tillgängligheten och minskar även tiden för driftomläggningar. Nyproducerade instruktioner samt ändringar i redan befintliga drift- och störningsinstruktioner, samt mer omfattande driftordrar rekommenderas att alltid provas i simulator innan de används i kraftverket. Kraftverkets personal, tillsammans med KSUpersonal, kör igenom instruktioner och driftordrar i simulatorn på samma sätt som om det skedde i den riktiga anläggningen. Analysstöd, utbildningsprogram KSU kan hjälpa till med att analysera behov av utbildning för olika personalkategorier på kärnkraftverken. Dessa behov blir sedan underlag för olika utbildningar och utbildningsprogram. Revisionsarbeten Exempelvis arbete med driftsättning och driftsättningsledning, resurs till driften och instruktionsskrivning. Konsultationer till verksprojekt KSU har kompetens att stödja kärnkraftverken i olika projekt, främst gällande ombyggnationer av tekniska system. Då verksprojekten ofta hänger ihop med simulatorprojekt finns det synergier i att KSU tillhandahåller tjänster inom detta område. Just-in-time-utbildning Med uttrycket Just-in-time-training (behovsstyrd träning) kan avse träning av skiftlag som inom nära tid ska köra ner anläggningen inför revision eller oplanerad avställning. Skiftlag kan då träna i simulatorn på vissa moment, passager som anses vara kritiska både med tanke på svårig heten och tidsåtgången. Då individuellt kompetensutvecklingsbehov har identifierats kan KSU erbjuda enskild träning för att uppdatera individens kompetens. 84

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER 85