Riskbaserad dricksvattenkontroll Stockholm 9 februari 2016 Christer Johansson Torbjörn Lindberg Statsinspektörer Livsmedelsverket Schema 09.00 09.30 Samling, fika 09.30 09.40 Presentation, upplägg, syfte 09.40 10.00 Exempel på offentlig dricksvattenkontroll. Sandra Strandh, Ekerö kommun 10.00 10.15 Bikupa: hur fungerar offentliga kontrollen i din kommun? 10.15 11.00 Offentlig dricksvattenkontroll, målet med kontrollen, metodik m.m. 11.00 11.10 Bensträckare 11.10 12.30 Råvatten, beredning, HACCP 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.20 HACCP forts, larm 14.20 14.30 Bensträckare 14.30 15.00 Grupparbete: Hur tillämpas reglerna på mindre anläggningar? 15.00 15.20 Eftermiddagsfika 15.20 15.50 Distributionsanläggning 15.50 16.20 Utreda, åtgärda, informera 16.20 16.30 Information om korta dricksvattenprojekt 16.30 17.00 Frågestund och avslutning 1
Bikupa offentlig kontroll Bikupa offentlig kontroll 2
Bikupa offentlig kontroll 3
Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa 1
Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll utförs på anläggningar där riskerna är större. Kontroll utförs med fokus på de största hälsoriskerna. Kontroll utförs med fokus på det som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande. Rätt kompetens finns för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risk. Avvikelser kommuniceras så att företagen förstår innebörden och kan vidta lämpliga åtgärder. Uppföljning görs för att säkerställa att orsaken till avvikelsen undanröjs inom uppsatta tidsramar. Riskbaserad kontroll hela kontrollprocessen Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser (kontrollrapport m.m.) Uppföljning/ ytterligare åtgärd 2
Kontrollområde 2016-02-01 Brister i systemkontroll och uppföljning Figur 1. Proportionen kontrollmyndigheter med avvikelse för respektive kontrollområden (n=60-80 per kontrollområde) 2007-2010 Kontroll/kontrollmetoder Åtgärdsuppföljning Undersökningar Undersökningsprogram Beredskapsplan Kontrollplan Kompetens Rapportering Information till kontrollmyndigheten om dricksvattnets kvalitet Godkännande och registrering Riskbaserad kontroll 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Proportion kontrollmyndigheter med avvikelse (%) Livsmedelsverkets rapport 2-2012 Målstyrda regler och flexibilitet gör arbetsmetodiken ännu viktigare Likvärdigheten ligger i ett metodiskt arbetsätt för att i varje situation göra bedömningen om det företagaren gör är tillräckligt. Dricksvattenföreskrifterna innehåller en blandning av detaljregler och målstyrda regler 3
Effektiv kontroll Släcka avvikelser så kontrollen får effekt Dvs att dricksvattnet uppfyller kraven i 7 SLVFS 2001:30 (för konsumentens bästa) Behöver vi alltid kolla på allt? Infrastruktur, lokaler och utrustning Råvaror och förpackningsmaterial Säker hantering, lagring och transport Hantering och förvaring av avfall Skadedjursbekämpning Rengöring och desinfektion Vattenkvalitet Temperatur Personlig hygien Utbildning HACCP-baserade förfaranden Information Spårbarhet Mikrobiologiska kriterier Övrigt Fokus efter risk Råvattenkvalitet Beredning/ barriärer Dricksvattenkvalitet 4
Kontrollmetoder Revision Inspektion Personalextensiv verksamhet Inte mycket hantering av livsmedlet Undersökningar m.m. Kontrollmetodik Planerad kontroll i form av revision Kontrollområden Områden som alltid kontrolleras Uppföljning av tidigare kontroll Kontrollrapport Planerad kontroll i form av inspektion Provtagning och analys i offentlig kontroll Extra offentlig kontroll Klagomål, akuta problem m.m. 5
De viktigaste reglerna som berör dricksvatten Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Livsmedelslagen 3 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om hygien Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll EU:s hygienförordning 852/2004 och animalieförordningen 853/2004 (Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster) Vad omfattas av dricksvattenföreskrifterna? Dricksvatten vatten som är avsett att användas till mat och dryck och i livsmedelsproduktion Större anläggningar 10 m 3 /dygn eller 50 personer Kommersiella och offentliga verksamheter oavsett storlek (omfattning) 6
Livsmedelsverkets vägledningar, exempel Dricksvatten Åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar Hygien Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid Åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen Branschriktlinjer Svenskt Vatten (www.svensktvatten.se) Råvattenkontroll Handbok Egenkontroll och HACCP Mikrobiologiska barriärer UV-ljus Mikrobiologisk barriäranalys, MBA (förr GDP) Kvantitativ mikrobiologisk riskanalys (MRA) Teknikserien 1-4 Säkerhetshandbok 7
Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efterhand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) 1
Allmänna hygienregler (2a ) Den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska, när det är nödvändigt uppfylla kraven i bilaga II i 852/2004 om; Lokaler Transport Utrustning Livsmedelsavfall Vattenförsörjning Allmänna hygienregler Personlig hygien Livsmedelsprodukter Utbildning Lokaler, utrustning, hygien underhåll m.m. 2
Livsmedelsprodukter (2a, punkt 8) Dricksvatten ska skyddas mot kontaminering i alla led i produktionen och distributionen Läcklagning/nyanläggning av ledningar Gånggaller ( skoskrapa?) Det ska finns adekvat skadedjursbekämpning Farliga ämnen ska märkas och förvaras säkert Processkemikalier Diesel för reservkraft Förebyggande åtgärder (2b 6 ) Faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) Förebyggande åtgärder Ta hänsyn till Råvattnets kvalitet Risken för kvalitetsförändringar under distributionen Tillräckligt antal mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Effektiv desinfektion Larm Beskrivning, driftinstruktion och driftansvarig Godkända beredningskemikalier Utformning, underhåll och skötsel av distributionsanläggningen 3
Faroanalys och kritiska styrpunkter (2b ) Den som producerar dricksvatten eller tillhandahåller det från en distributionsanläggning ska, när det är nödvändigt för att uppfylla kraven i dessa föreskrifter; 1. Inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden grundade på HACCP-principerna i enlighet med artikel 5.2 i 852/2004 (hygienförordningen) 2. Se till att all dokumentation som beskriver de förfaranden som utarbetats enligt punkt 1 alltid är aktuell, och 3. Bevara all annan dokumentation och alla andra journaler under lämplig tid HACCP-principerna (förkortat) 1. Att identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå 2. Att identifiera kritiska styrpunkter där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller för att reducera den till en acceptabel nivå 3. Att fastställa kritiska gränser vid kritiska styrpunkter vilka skiljer acceptabelt från icke acceptabelt i de kritiska styrpunkterna 4. Att upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna 5. Att fastställa vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll 6. Att upprätta förfaranden, vilka skall genomföras regelbundet, för att verifiera att åtgärder fungerar effektivt. 7. Att upprätta dokumentation och journaler för att visa att åtgärder tillämpas effektivt 4
När är det nödvändigt, och var? Faroanalys alltid nödvändigt Faror kan förebyggas, elimineras eller reduceras med hjälp av de allmänna hygienreglerna och/eller med hjälp av kritiska styrpunkter (CCP) Faroanalysen Råvattnet Beredningen Distributionen Kritiska styrpunkter Huvudsakligen i beredningen Princip 1. Inventera och identifiera faror Inventera faror i de olika delarna av anläggningen Värdera sannolikhet och konsekvens (risk) Bedöm vad som inte är acceptabelt och som därmed måste förebyggas, elimineras eller minskas Beskriv möjliga kontrollåtgärder 5
Exempel på faror Sjukdomsframkallande mikroorganismer Bakterier, virus, parasitära protozoer Kemiska ämnen Arsenik, 1,2 dikloretan, perfluorerade alkylsyror m.m. Radon och andra radioaktiva ämnen Toxiner från mikroorganismer t.ex. microcystin Fysiska föremål och allergener OBS! Indikatorer är för det mesta inte faror Risk och Sårbarhetsanalys (RSA) HACCP Mikrobiologisk Barriäranalys (MBA) RSA - vattentäkt Exempel: ARV som bräddar Brandövningsplats Hårt trafikerad väg HA (mikrobiologiska, kemiska faror) Bakterier, virus, protozoer - - hälsorisk, åtgärdas PFAS - hälsorisk, åtgärdas Oljeförorening ingen akut hälsorisk men risk att dricksvattenförsörjning slås ut. Åtgärder vidtas. CCP Tillräckligt antal effektiva mikrobiologiska barriärer Beredning för att ta bort PFAS MBA(GDP) 6
Råvattenkontroll syfte Avgöra typ av råvatten Underlag för att utforma beredningen och styra processerna På kort och lång sikt variationer, trender Säsongsvariationer, normal, sämsta Klimatförändringar Förebyggande åtgärder (miljöbalken) Inventering och avlägsnande av föroreningskällor Skyddsområden med föreskrifter Ta särskild hänsyn till råvattnets beskaffenhet (3 ) Styr riskklassificeringen och kontrollbehovet Kontrollfrågor råvatten Är uppehållstid i eventuell infiltration beräknad Finns rutiner för undersökning av råvattnets beskaffenhet Regelbundet, anpassat Sammanställningar av data Normala, minimala, maximala halter Finns rutiner för att ha hand om undersökningsresultaten Hur följs resultaten upp Finns beslut om åtgärder i vattenverket Antal säkerhetsbarriärer baseras på råvattenkvalitet Annan nödvändig anpassning av beredningen gjord 7
Princip 2. Identifiera kritiska styrpunkter En funktion (t.ex. en process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas Möjlig att övervaka Möjligt att vidta korrigerande åtgärder Exempel desinfektion eller kemisk fällning / filtrering av ytvatten för att avskilja turbiditet Beslutsträd från Codex dokument om allmänna principer för livsmedelshygien inklusive HACCP Beredningens syfte Att göra dricksvattnet hälsomässigt säkert vid alla tidpunkter under alla förutsägbara förhållanden Att göra vattnet estetiskt tilltalande och tekniskt lämpligt för distribution och användning 8
Barriärer (3 ) Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer Principer för barriärverkan i beredningen Avskiljning Inaktivering Vad räknas som säkerhetsbarriär? Kort infiltration av ytvatten (mindre än 14 dagar) Kemisk fällning med filtrering Långsamfiltrering Primär desinfektion med klor (utom kloramin), ozon eller UV Membranfiltrering 100 nm (0,1 µm) Antal barriärer (3 ) Rekommendationer om antal barriärer - vägledning Parameter E. coli eller enterokocker Koliforma bakterier Minsta antal barriärer Vattentyp och normalt innehåll av indikatorbakterier Opåverkat grundvatten Ej påvisad (i 100 ml) Ej påvisad (i 100 ml) Ytvatten/ytvattenpåverkat grundvatten Ej påvisad (i 100 ml) Ej påvisad-10 (antal/100 ml) Ytvatten och ytvattenpåverkat grundvatten 1-10 (antal/100 ml) >10-100 (antal/100 ml) En 1 En Två Tre En i beredskap 2 1 Allmänna anläggningar som producerar >400 m 3 /dygn 2 Alla övriga anläggningar som omfattas av föreskrifterna >10 (antal/100 ml) >100 (antal/100 ml) 9
Barriärbegrepp i MBA (GDP)-verktyget Logreduktion Barriärverkan inte noll eller ett brukar räknas i tiopotenser Antag att vattnet före barriären innehåller 10 000 mikroorganismer/l och efter barriären 10 mikro-organismer/l. Reduktionen är 3 log eftersom koncentrationen minskat med 3 tiopotenser. Reduktion med 3 log motsvarar således 99,9 % reduktion, 4 log motsvarar 99,99 % o.s.v. Barriärhöjden Det totala reduktionsbehovet i beredningen med avseende på patogena mikroorganismer (bakterier, virus och patogena protozoer) Barriärbegrepp MBA barriärhöjd Barriärhöjden (log-reduktionen) kan variera beroende på mikroorganism Exempel: Desinficerande metod Bakterier Virus Parasiter Klorering Mycket bra Ganska bra Mycket dålig Ozonering Mycket bra Mycket bra Bra/Ganska dålig 1 UV-ljus Mycket bra Bra/Dålig 2 Mycket bra 1 Bra mot Giardia, ganska dålig mot Cryptosporidium 2 Bättre mot vissa virus än andra, bl.a. Adenovirus tål UV Vid beräkning av barriärernas barriärhöjd mot olika mikroorganismer kan man komma fram till att ytterligare barriärer kan krävas. 10
Princip 3. Fastställ kritiska gränser Kriterier som skiljer det acceptabla från det oacceptabla t.ex. gränser som upprättas för att visa att styrningen av ett beredningssteg är under kontroll Styrparametrar t.ex. ph, färg, klor, turbiditet, filtermotstånd, UV-intensitet Gränsvärdena i bilaga 2 är inte användbara som kritiska gränser Princip 4. Övervaka kritiska styrpunkter En planerad sekvens av observationer eller mätningar för att bedöma om CCP är under kontroll Möjliggöra korrigerande åtgärder i tid I tid beror på farans karaktär, framför allt konsekvenser Effektiva rutiner för att upptäcka förlorad kontroll (larm) 11
Grundvattenverk Ytvattenverk 12
Princip 5. Vidta korrigerande åtgärder Producenten/tillhandahållaren ska utse ansvariga personer för åtgärder Beskrivning av åtgärderna Hur få CCP under kontroll, ex. rengör UV-lampor, backspola filter Konsekvenser av att kontrollen varit förlorad, t.ex. utökad desinfektion, kokningsrekommendation, nödvattenförsörjning Kriterier för när CCP åter är under kontroll Beskrivning av hur åtgärderna ska dokumenteras Princip 6. Verifiera Bekräftelse genom att framlägga bevis på att specificerade krav har uppfyllts Gör v.u. som v.u. sagt att de ska göra (verifiering)? Gör v.u. rätt, är systemet ändamålsenligt (validering)? Allt från slumpmässiga stickprov (t.ex. granska mätdata eller dokumentation) till omfattande utvärderingar (t.ex. uppdaterad faroanalys) Kalibrering av instrument Föreskrivna regelbundna undersökningar är en del av valideringen Annan person än ansvarig för övervakning och korrigerande åtgärder verifierar 13
Princip 7. Dokumentera Exempel på vad som normalt bör dokumenteras skriftligt Faroanalysen Identifiering av CCP Fastställande av kritiska gränser Journalföring Övervakning av CCP Avvikelser och vidtagna korrigerande åtgärder Utförda verifieringsåtgärder Ändringar i HACCP-planen Håll dokumentationen aktuell (2, p 2) Bevara journaler (2, p 3) Minst 1 år Kontrollfrågor larm (1) Finns larm för desinfektion (klor, uv, ozon)? Finns larm för ph-justering? Finns rutin för hantering av alkaliska massor? Finns larm för turbiditet (ytvatten med filter mot turbiditet)? Finns oberoende givare för styr- respektive larmfunktionen? Framgår larmpunkterna (givarnas placering) av beskrivningen av vattenverket? 14
Kontrollfrågor larm (2) Finns rutiner för skötsel av givarna? Granska givarna vid inspektionen Finns rutiner för kalibrering? Kontrolleras larmfunktionerna regelbundet? Jämförs online-mätningarna med förskriven regelbunden undersökning (verifiering)? ph och turbiditet på utgående dricksvatten Dokumenteras resultatet av kalibrering och kontroll? Kontrollfrågor åtgärder vid larm Är ansvariga utsedda ( jourlistor )? Finns det beskrivet vem som gör vad vid larm? Finns aktuella kontaktlistor? Finns hela kedjan beskriven (utreda åtgärda informera)? Ingår åtgärder vid onormal förändring av turbiditet? Är åtgärderna övade eller utvärderade? Dokumenteras och arkiveras listor och larmhändelser på ett ändamålsenligt sätt? 15
Kontrollfrågor dimensionering av UV Dimensionerat för vilken dos? Normalt 250 eller 400 J/m 2 Maximalt tillåtet flöde ( dimensionerande flöde )? Maximal produktion (flöde) på vattenverket lägre än det dimensionerande Underlag oftast från leverantören Branschriktlinjer Kontrollfrågor UV-larm När går larm (larmgränser)? Strömavbrott, trasig lampa, låg intensitet, drifttid, högt vattenflöde, låg transmittans etc. Åtgärder vid strömavbrott Åtgärder om en lampa/reaktor går sönder Reservdelar, tid för ersättning 16
Kontrollfrågor skötsel och underhåll av UV-aggregat Finns rutiner för regelbundna inspektioner och underhåll? Rengöring av lampor, UV-sensorer Vilka kriterier används för att avgöra när lampor behöver bytas? Ålder Dosminskning Följs tillverkarens anvisningar, används branschriktlinjer? Dokumenteras skötsel och underhåll? Klortyper Doserad klor (0,7-1,0 mg/l Cl 2 ) Klororganiska föreningar THM (50µg/l) Total aktivt klor (0,4 mg/l Cl 2 ) Fritt aktivt klor Cl 2, HOCl -, OCl - Bundet aktivt klor kloraminer 17
Kontrollfrågor klorering (1) Uppfylls doseringsvillkor i bilaga 1? Vilken/vilka klortyper mäts? Minimeras desinfektionsbiprodukter (3 )? Liten skillnad mellan doserad klor och total aktiv klor Låg halt organiskt material Låga halter THM Kontrollfrågor klorering (2) Uppfylls kravet i bilaga 2 på halten totalt aktivt klor? Vilken är normal klorhalt ( börvärde )? Minst 0,10 mg/l Cl 2 (fritt aktivt klor) på utgående dricksvatten Är larmgränserna relevanta? Finns låg larmgräns Bra relation mellan normal klorhalt och låg larmgräns Är desinfektionen effektiv verifiering? Ct (koncentration x tid) 18
Kemisk fällning Mikrobiologiska föroreningar binds till flockar som sedan avskiljs i sedimentering eller flotation samt efterföljande filtrering Övervakas ph-värde, dosering av fällningskemikalie och belastning i sedimentering och filtrering? Sker t.ex. övervakning av turbiditet och/eller partiklar? Sker uppföljning på varje enskilt filter? och inte bara på blandfiltratet efter flera filter Leds första filtrat efter filterspolning till avlopp? ett alternativ kan vara slow start, d.v.s. att låta filtermaterialet sätta sig innan filtret tas i drift (sämre alternativ än avlopp) Långsamfilter Patogener fastnar i biohuden i toppen av filtret. Biohuden byggs upp med tiden genom låg hydraulisk hastighet, ca. 0,2 m/h Övervakas risken för kanalbildningar i filtret? Rutiner för skumning av filter? Sker kontinuerlig kontroll av uttaget vatten (t.ex. on-line övervakning av turbiditet och/eller partiklar)? Allt vatten genom filtret? 19
Se helheten! Råvatten Beredning Utgående dricksvatten 20
Hur tillämpa reglerna? Förutsättningar SJÖ BRUNNEN 70 m BORRA BRUNN DISTRIBUTION VATTENVERK (pump) Grundvattennivå Inga analyser (råvatten, utgående eller hos användare). Ingen beredning i vattenverket (bara pump och hydrofor) 55 personer anslutna (11 m 3 /dygn) Riskklassningsproblem? Hur utföra kontroll? 1
Grupparbete kontrollidéer 1 Grupparbete kontrollidéer 2 2
Distributionsanläggning Bohuslänningen 2009-12-30 1
www.svt.se 2010-02-11 Västerås kommun 2007 2
Distributionsanläggning Hur kan man kontrollera denna? Någon risk enligt bilden? Tja 3
Exempel på kontrollfrågor Finns beskrivning av hela distributionsanläggningen, t.ex. dragning, typ, dimensioner, ålder? Hur långt är befintligt nät? Vad är den beräknade livslängden? Vilken är dagens förnyelsetakt? Finns förnyelseplanering? Är det samma livsmedelsföretagare för distributionsanläggningen som för vattenverket? Se kontrollprojekt distributionsanläggning på www.livsteck.net Hur utförs skötsel, underhåll, reparationer av nätet (6 )? Finns rutiner för ett hygieniskt arbetssätt? Planering av arbetsdagen Handtvätt Skyddskläder Verktyg och förrådshållen utrustning Hantering av slangar och rör finns t.ex. pluggar Ledningsgravar/schakt förebyggande av inträngande vatten Placering/hantering av mätare Förutsättningar för pumpgropar vid reparationer Möjlighet att spola nylagda ledningar Chockklorering nylagda rör Risk för korskontamination (slangar, brandposter, spolbilar) Entreprenörer Reservoarer (ronderad tillsyn, rengöring) Hur motverkas biofilm Spolplaner 4
Högreservoar Konstruktionsexempel 5
Dricksvattenreservoarers problemområden Exempel på noterade problem i reservoarer Bilder via Amphi-tech Service 6
Kontroll av reservoarer Hur ofta sker verksamhetsutövarens tillsyn? Vad ingår i denna tillsyn? Hur ofta rengörs reservoaren? Hur utförs rengöringen? Vad säger eventuella protokoll från entreprenörer? Svenskt Vatten har en checklista som även kan användas i vår offentliga kontroll: http://www.svensktvatten.se/vattentjanster/dricksvatten/ Distribution/Reservoarer/ Resultat kontrollprojekt distributionsanläggningar Frågeställning Proportion svar (%) Ja Delvis Nej Finns beskrivning av ledningsnätet? 87 13 0 Finns hygienrutiner vid reparationer m.m.? 71 25 4 - varav ändamålsenliga? 84 Finns rutiner för inspektion av reservoarer? 92 7 Är brister i reservoarer åtgärdade (senaste 5 år) 72 4 Finns en systematisk förnyelseplanering 57 25 18 - ändamålsenlig? 58 7
Utreda, åtgärda, informera Utreda orsaker till problem (15 ) När kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda Tjänligt med anmärkning, otjänligt Om dricksvattnet kan utgöra en hälsorisk Misstanke räcker Utredningen ska påbörjas omedelbart Ibland trivial, ibland omfattande Provtagning/analys Tekniska undersökningar Större orsaksutredningar bör dokumenteras 1
Utreda hälsorisk, åtgärda, informera (16 ) Utred om problemet innebär hälsorisk (akut eller långsiktigt) Vidta åtgärder Så att kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls ovillkorligen ingen flexibilitet Så att dricksvattnet inte innebär en hälsorisk Ta hänsyn till problemets omfattning och art - flexibilitet Så snart som möjligt - om hälsorisk Inga onödiga dröjsmål Informera och samarbeta med kontrollmyndighet vid akut hälsorisk Begär åtgärdsplan Exempel Orsaksutredning: Ytvatten där kemfällning inte fungerar vilket gör att UV inte fungerar optimalt? Orsaksutredning: Grundvatten, dålig omsättning, ändledning, järn orsakar färg och grumlighet? 2
Utred hälsorisk, åtgärda, informera forts. Parallell med och komplement till orsaksutredningen Löpande information till berörda, inklusive kontrollmyndighet Informera fastighetsägaren om problemet beror på fastighetsinstallationen fastighetsägaren åtgärdar problem i fastighetsinstallationen Dokumentera större utredningar Även krav på kontrollmyndigheten att upprätta beredskapsplaner (3 d LIVSFS 2005:21) Åtgärder kan krävas i brunnen 3
Myndighetsåtgärder Förutom företagets rutiner har vi rutiner om företaget inte gör något? Exempel: Myndigheten förelägger enligt 22 livsmedelslagen (2006:804) att exempelvis halt av koliforma bakterier överstigande gränsvärde i bilaga 2 (SLVFS 2001:30) ska utredas enligt 15 och åtgärdas enligt 16, så att kvalitetskraven i 7 och 8 uppfylls Bikupa Vad har ni för rutiner för uppföljning av avvikelser? Kontrollrapport? Uppföljning vid nästa planerade kontroll? Föreläggande? Föreläggande med vite? Förbud? Etc? 4
Informera och ge råd (17 ) Verksamhetsutövaren ska Informera omedelbart vid akuta risker Inklusive känsliga verksamheter, livsmedelföretag Radio, TV, TT, webbplats, grupp-sms, flygblad När, var, hur, varför Krishantering för dricksvatten (Livsmedelsverket 2008) Ge råd omedelbart vid risk för akuta hälsoeffekter Koka, hämta, kontakta sjukvården Informera även om estetiska problem och tekniska åtgärder Kontrollmyndigheten kan ibland ge undantag från informationskravet 5
Håll aktuella uppgifter tillgängliga (18 ) www.svensktvatten.se Kontrollfrågor om information (14-18 ) Hur registreras klagomål? Samverkan med kontrollmyndigheten Rutiner för att åtgärda klagomål Undersökning på förekommen anledning Rutiner för informationsutbyte med Laboratorium Konsumenter, fastighetsägare Myndighet vid problem Rutiner för att hålla information om dricksvattnets normala kvalitet tillgänglig 6
Sammanfattning Förebyggande Ta tag i problemen tidigt, i täkten, i vattenverket Riskbaserat Råvattenkvalitet, HACCP, barriärer Långsiktigt Trender, underhåll och förnyelse Helhetssyn Hela kedjan från råvatten till tappkran 7
Dricksvattenprojekt Kontrollprojekt dricksvatten Projekt Led i kontrollkedjan Genomförande Distributionsanläggning Distributionsanläggning, inklusive reservoarer Avslutat Rapport 15-2015 Faroanalys Råvatten, vattenverk, distributionsanläggning Avslutad Rapport kommer Beredning, CCP, larm Vattenverk Hösten 2016 (prel.) 1
Kontrollprojekt dricksvatten Ingen anmälan Info i arbetsrum Frågeställningar, stöd för minnet och lagstöd/vägledning Frågeställningar kan användas när som helst Stöddokument och övrig information Rapportering via IMYR 10-tal frågor Ja nej-delvis-frågor, bedömer du att. -frågor Rapportera obegränsat antal kontrollerade anläggningar 2