Pepinos Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2005. Innehåll: Sidan: Vad är pepinos 1 Sorter 2 Plantuppdragning 3 Planteringsavstånd 3 Klimat och läge 3 Lä 4 Ljus 4 Jord 4 Gödselbehov 4 Bevattning 5 Pollinering 5 Gallring 5 Beskärning och uppbindning 6 Ogräsbekämpning 6 Växtskydd 6 Skörd 8 Användning 8 Marknaden 8 Vad är pepinos? Pepinos kallas även för melonpäron (eller päronmelon), det latinska namnet är Solanum muricatum, dvs. pepinos är släkt med tomat och potatis. Frukterna blir oftast 8-12 cm långa, äggformade, vid mognadt är de gula med violetta strimmor, fast det finns också avlånga typer på upp till 20 cm längd och sorter som är helt violetta. Vikt: 100-200 g/frukt. Konsistensen på fruktköttet är krispigt som ett päron och det smakar som en blandning av honungsmelon och päron, med lite anstrykning av banan. Pepinoplantan är flerårig (om den inte utsätts för frost), men kommersiellt använder man plantorna i högst två år, dvs. tar två skördar. På äldre plantor blir skörden för låg. Plantorna klarar sig på friland i Sverige på sommaren men säker, ekonomisk lönsam odling för frukternas skuld hör antagligen hemma i växthus eller tunnel, ev. på mycket skyddade ställen på friland. Plantuppdragning i växthus är i vilket fall som helst ett måste på grund av den långa kulturtiden på 7-10 månader. 1
Sorter Det är tyvärr mycket svårt att få tag på namnsorter i Europa inte minst i Sverige! Morado listado En av de sötaste och därför mest odlade sorterna i Sydamerika. Mörkgröna blad och ganska upprätt växt. Oreja de burro Långa grenar och ljusgröna blad, hängande tendens. Mellanstora-stora ljusa frukter nästan utan strimmor, mjöligt fruktkött med låg sockerhalt. Colossal Mycket stora frukter, krämfärgade med ljusvioletta strimmor. Mycket söt och saftig med god struktur. Självfertil, men ger större frukter vid korspollinering. Equadorian Gold Hög skörd av päronformade frukter över en lång skördeperiod. Hållbarheten är god men frukterna i minsta laget. El Camino Nya Zeeländsk sort med medelstora-stora äggformade frukter med kraftiga violetta strimmor. Har dock också en tendens att sätta grönbruna, illasmakande frukter. Miski Profilic Frukterna är krämfärgade-svagt laxfärgade med tunna ljusvioletta strimmor. Fruktköttet. är laxfärgat med mycket god, söt smak och god struktur. Få eller inga frön och kort utvecklingstid. Starkväxande planta som ger hög skörd även utan pollinering. Kalifornisk sort. New Yorker Medelstora till stora ovala, gula frukter med kraftiga mörkvioletta strimmor. Fruktkött mjukt, saftigt och sött, med gulorange färg och få frön. Hållbar några veckor. Plantorna har upprätt växtsätt och blommorna behöver inte pollineras. Rio Bamba Medelstora frukter med kraftiga, violetta strimmor och mycket god smak, hängande växtsätt, mycket vackra blåa blommor och mörkgröna blad med violetta nerver. Bästa ampelsorten. Temptation Ny australiensisk sort med stora frukter. Det finns nästan inga erfarenheter av denna i Europa än. Toma 2
Nya Zeeländsk sort med medelstora, ovala, krämfärgade frukter med mörkvioletta strimmor. Mjukt, ljust, mycket saftigt fruktkött med god söt, förfriskande smak. Frön brukar finnas. Hållbarheten är ovanligt god och sorten används mycket för export. Vista Medelstora frukter med god doft och smak. Plantorn har upprätt växtsätt och växer kraftigt. Sorten är självfertil och ger hög skörd. Plantuppdragning Man kan välja antingen frösådd eller sticklingsförökning. Uppdragningen sker lämpligast i uppvärmt växthus eller i odlingskammare med växtljus. Det är vanligast att föröka pepinos med sticklingar, skottsticklingar tagna i juli-augusti får rötter på 2 veckor. Sticklingarna skall vara 7-15 cm långa, yttersta delen av skotten (4-5 blad) är för omogna och måste kasseras. Undervärme underlättar rotningen. Övervintring av sticklingplantorna måste ske ljust och vid 7-10 C. Utplantering på friland bör ske först, när risken för nattfrost är helt över. Vid plantering i tunnel måste man därför ha tillgång till varmluftsblåsare som håller temperaturen över fryspunkten. Från dess att sticklingarna sätts till blomning går det 3-5 månader beroende av sort och temperatur. Det är även möjligt att dra upp pepinoplantor från frön. Då tar det 5-6 månader mellan sådd och blomning. Groningstemperaturen bör inte understiga 15 C. Planteringsavstånd Pepinoplantor växer som små klotrunda eller plattrunda buskar på 60-100 cm i diameter om de får växa fritt efter en inledande toppning. I Tyskland rekommenderas 0,3-0,4 m mellan plantorna i raden och 1,5 m mellan raderna, ev. kan man använda dubbelrader med 0,3-0,4 m mellan de två raderna och 1,5 m mellan dubbelraderna. Detta system kräver beskärning av buskarna så att enbart 2-3 grenar per planta får utveckla sig. Dubbelrader kan ge för lite ljus till frukterna, med risk för att de violetta strimmorna inte framträder ordentligt. Klimat och läge Pepino är en värmeälskande sort, som tål frost mycket dåligt. På sommaren kan man ha plantorna på friland även i Sverige. Fröplantor tål ingen frost alls, toppen på äldre plantor fryser ner vid 3 C. I södra England kan rötterna överleva vintern på friland på skyddade platser, dvs. att ett frostfritt växthus räcker för att övervintra rötterna. Det ger tidigare produktion året efter än att börja om med nya sticklingar eller fröplantor. 3
När växten sätter i gång bör temperaturen hållas över 12 C. Fruktsättning sker enligt amerikanska uppgifter först när nattemperaturen kommer över 18 C, men det finns sortskillnader vad angår temperaturkraven. Drivning under fiberväv brukar inte vara någon bra idé i pepino, det har resulterat i försenad skörd, dålig mognad av frukterna, besk smak på eftermognade frukter och allt för stark grening av plantorna. Tillfälligt frostskydd med fiberväv går dock bra. Under blomningen bör temperaturen inte gå över 30 C, då kan blommorna abortera. I Tyskland rekommenderar man högst 28 C i växthuset, dvs. luftning vid 22-23 C. Lä Vid odling på friland bör pepinos odlas i absolut lä, både av hänsyn till värmen och pollinerande insekter. Ljus Pepinos behöver mycket ljus. För att hålla nere temperaturen i växthus/tunnel kan det dock vara nödvändigt med en lätt skuggning. Pepinos är egentligen vintergröna, och vill man övervintra toppen bör plantorna inte stå helt mörkt. Tillskottsljus från lampor är dock inte nödvändigt för att övervintra plantorna. Jord Pepinos växer utmärkt i de flesta jordtyper, viktigast är att jorden är väldränerad och odlingsplatsen solig och frostfri. ph-värdet bör ligga över 6. Som alla meloner har kräver pepinos ganska mycket näring. Helt lätt jord bör därför undvikas, åtminstone i ekologisk odling. I växthus är vanlig, kalkad planteringsjord, ev. 10-15% inblandning av sand eller leca för att få god luftning lämplig, ev. även 10% lera för att hålla bättre på näringen. Välj relativ ljus och grovriven torv, pepinos har en kulturtid på minimum 6-8 månader så finriven torv blir för tät på slutet. Vid extremt hög näringshalt i jorden blir växten för kraftig och skörden för låg, men risken för detta är liten i Sverige utom möjligen i växthus, där jorden länge varit kraftigt gödslad. Gödselbehov Som alla meloner behöver pepinos relativt mycket näring, det är dock viktigt, att det inte blir för mycket på en gång. En grundgödsling av jorden med t.ex. hönsgödsel eller bränd stallgödsel före plantering är säkert en bra idé, därtill övergödsling 1-2 gångar i veckan med t.ex. Vinass, nässelvatten eller (vid droppbevattning) med urin. Eller man kan lägga torrt gräsklipp på rötterna var 2-3:e vecka från tidigt vår till juli (eller augusti vid växthusodling). Ledningstalet i jordvattnet bör inte överstiga 2-2,5. Man kan använda samma gödslingsstrategi som till gurka. 4
För växthus- och tunnelodlare, som har möjlighet att tillföra koldioxid (t.ex. från biogas eller dyl.) svarar pepino mycket bra på tillförsel, i försök har koldioxidtillförsel till bara 300 ppm ökat skörden med 55 % och vid 600 ppm med 115%. Bevattning Pepinoplantor har många blad, och därmed ett stort vattenbehov. Droppbevattning är att rekommendera, både i växthus och på friland. Vattna hellre lite och ofta än mycket och sällan, pepinos tål inte att stå i vatten. I växthus kan man lägga halmbalar under planteringsdjupet som dränering (binder dessutom utlakande kväve), pepinoplantor har ett ytligt rotsystem och klarar sig bra med endast 30-40 cm rotdjup. Vid krukodling är det extra viktigt att skötta bevattningen, om plantorna torkar ut kastar de blommor och frukter. Man bör odla pepinoplantor i minst 5 l krukor, 10 liter om man vill övervintra plantorna. På vintern behöver plantorna mindre vatten, men eftersom de är vintergröna få de inte torka ut helt. Viss bevattning vintertid är alltså nödvändigt om man vill övervintra sina plantor. När man ökar fuktigheten på våren påbörjas en ny livscykel. Däremot påverkas pepinoplantornas livscykel inte nämnvärd av dagslängden. Pollinering Pepinos är självpollinerande. De kan sätta frukt utan pollinering, men frukterna blir i regel betydligt större när blommorna pollineras. Det är en stor fördel med insekter, dvs. goda förhållanden för bin och humlor under blomningen, även om vibrator kan användas. Det enklaste är att använda ett humlebo av samma typ, som man använder i tomatodlingar. Humlebon kan användas både i växthus och på friland. Det är viktigt att luftfuktigheten inte blir för låg under blomningen, då torkar pollenkornen in. Temperaturen bör absolut inte sjunka under 15-16 C under blomningen, då gror inte pollenkornen ner genom märket och det blir därför ingen befruktning. Gallring Pepinos är som äpplen: Ju fler frukter per planta, ju mindre blir de, optimum ligger på 15-20 per planta. 5
Beskärning och uppbindning Om man inte tänker tättplantera bör man toppa plantorna när de är ca. 20 cm höga för att få tillräcklig förgrening. Vid produktion av ampelplantor är 1-2 toppningar ett måste. Vid övervintring beskärs plantorna efter skörd, så att bara 4-6 huvudgrenar finns kvar. Vid invintringen skärs alla grenar ner till hälften eller en tredjedel. Ogräsbekämpning Plasttäckning av marken med svart plast ser ut att inte bara minska ogräsproblemen utan även gynna pepinoplantornas utveckling och minska angreppen av groddbränna på småplantorna. På plastlist har man i subtroperna fått skördar på upp till 90 t/ha. En annan möjlighet är plantering på elefantfötter, papp eller pappersskivor, som tillfälligt täcker jorden runt plantorna. Täckning av jorden med torrt gräsklipp minskar ogräsproblemet och ger näring åt plantorna, men kan öka risken för rotbränna. Växtskydd De medel som nämns i avsnittet är sådana, som 2005 finns på marknaden och får användas i ekologisk odling. Reglerna och sortiment ändras dock från år till år, så kontroller alltid vad som är tillåtet innan behandling sker. Pepinos drabbas i stora och hela av samma skadegörare som tomat och potatis. Vilt I och med att pepinoplantan är giftig är risken för viltskador inte särskilt stor, ens vid frilandsodling. För alla tillfällen kan det dock vara klokt att sätta elstängsel runt fältet på friland. Vita flygare=mjöllöss I växthus kan vita flygare effektivt bekämpas med ett antal nyttodjur, t.ex. parasitstekeln Encarsia formosa eller skinnbaggen Macrolophus. Det är dessutom viktigt att hålla alternativa värdväxter borta, främst våtarv. Besprutning med olja/såpa (0,3%+0,05%) eller Reniderm (2,5%) eller Vital (1,5%, båda medel är tillåtna i KRAV-odling) eller Zense/Biodux (2,5%, enbart EU-ekologisk odling) tar ganska hårt på larvstadierna kan även användas på friland, där vita flygare kan angripa under varma perioder. OBS! Spruta aldrig i sol, det ger brännskador. Spinnkvalster: Kommer i regel när det varit för varmt så att plantorna inte hunnit ta upp tillräckligt med vatten. Skugga växthuset, vattna extra när det är varmt, duscha i värsta fall plantor och växthus om det inte är möjligt att få ner temperaturen på annat sätt. 6
Så snart man ser de första spinnkvalstren kan man sätta ut rovkvalster (Phytoseiulus persimilis). Om man odlar i tunnel eller växthus är det viktigt för rovkvalstrens effektivitet att man håller relativt hög luftfuktighet efter utsättningen. OBS! Enbart rovkvalsterprodukterna Spidex och Spinderovmider får användas på friland. Medlen Phytoseiulus-system och Phytoline P får enbart användas i växthus. Samma växtvårdmedel som beskrivits under vita flygare har även bra effekt mot spinn om man får god täckning. En tidig besprutning på övervintrande plantor kan döda många av de övervintrande, gravida honorna, och därmed minska risken för ett tidigt massangrepp. Bladlöss Bladlöss angriper gärna pepino, särskilt om de odlas i hus med t.ex. tomat eller paprika eller nära potatisfält. Utsättning av parasitsteklar, gallmyggor och Macrolophus (i växthus), samt besprutning med ovannämnda växtvårdmedel brukar räcka. Groddbränna Vanlig vid fröförökning. Kan orsakas av många olika svampar och bakterier, gemensamt är att de angriper groddplantorna i jordytan och dödar dem. Jordinblandning av Binab-TF eller BioBalans vid sådd är säkert en mycket bra idé om man själv drar upp sina plantor. Alternaria Kan angripa stjälkarna på pepino precis som på tomat och behandlingen är (nästan) den samma: Skär rent såret. Tyvärr får man på pepino INTE pensla sådet med en uppslammning av Binab-TF i vatten även om det är tillåtet på släktingen tomat. Inblandning i jorden av Binab-TF eller BioBalans kan dock minska reinfektionen och är tillåtet även i pepino! Alternaria kan även angripa de mogna frukterna under lagringen. Symptomen är mörkbruna-svarta fläckar vid stjälken, som sedan sprider sig till frukten. Det är därför viktigt att undvika att såra frukterna i onödan under skörden. Angreppen blir särskilt kraftiga om frukterna kyls. Annars är svampangrepp ovanliga på pepinoplantor i växthus, och har inte konstaterats på friland i varken Österrike eller England. Man bör dock inte direkt utmana ödet genom att lägga pepino-fältet (eller ställa växthuset eller tunneln) direkt intill ett potatisfält! Virus Som alla andra potatisväxter kan pepinos angripas av en lång rad virussjukdomar, ofta fröburna. Kassera småplantor med oförklarliga mönster på bladen, skicka dem ev. till fröleverantören för kännedom. Pepinomosaikviruset kan naturligtvis angripa pepinoplanter, men det är en myt att pepinos är extra känsliga för just detta virus, det råkade bara bli isolerat i pepino första gången och därför uppkallat efter just denna art. 7
Skörd Från blomning till skörd av mogna frukter går oftast 3 månader vid 15-20 C, men snabbare sorter finns: 30-80 dagar från blomning till skörd. Blomningen varar 6-10 veckor. I subtropiska områden ligger en god skörd på friland på plastlist på 80-90 t/ha. På friland i södra England är 40-60 t/ha möjligt. Frukterna bör bara ätas mogna, frukter som inte är helmogna kan orsaka magbesvär. Om frukterna skall lagras kan man plocka dem strax före full mognad, då håller de 3-6 veckor. Vid full mognad börjar frukterna dofta honungsmelon, sockerhalten bör vara minst 10% för att frukterna skall smaka bra (kan mätas med en sockermätare av samma typ som används till svarta vinbär eller vindruvor). Plockning för lagring sker när färgen byter från gulgrön över krämfärgad till gul-aprikosfärgad och de violetta strimmorna börjar bli tydliga. Lagring bör ske vid förhållandevis hög temperatur, minst 10 C, helst 12-16 C. I vanligt kylskåpstemperatur (8 C eller därunder) försvinner smaken och vävnad och skal blir bruna, åtminstone vid längre tids lagring. Fullmogna pepinos reagerar förvånansvärd lite på ethylen, men det stimulerar till viss del eftermognaden hos omogna frukter. För att eftermogna omogna frukter behövs ca. 20 C. Användning Pepinofrukter äts oftast färska, men man kan förstås även använda saften. Det är viktigt att inte äta med skalet, det är beskt och kan ha en lite fadd arom. Pepinos kan användas till alla ändamål, som man använder melon till: Dessert, fruktsallad, som tillbehör till skinka mm. Frukterna kan skalas och skivas, eller ätas direkt ur skalet med en sked som kiwifrukt. I Peru och Chile använder man pepino mer som grönsaksfrukt, dvs. ungefär som vi använder pumpa eller squash. Som meloner består pepinos mest av vatten (92%), men har även visst C-vitamininnehåll: 30-70 mg/100 g. Pepinos innehåller även mycket jod. I Tyskland har en del trädgårdsmästare börjat sälja pepinoplantor i amplar för hemproduktion på balkongen eller altanen. Oftast säljer de plantorna när de börjar blomma eller när de första frukterna satts. 25 cm ampel är minimumstorlek för en pepinoplanta, 30 cm mer lämpligt. Inför övervintring av moderplantor skärs toppen ner till ca. halv storlek (rotade sticklingar till 20 cm) och förvaras ljust vid 5-10 C. På våren behandlas plantorna som Fuchsiaplantor, dvs. toppas flera gångar om de inte grenar sig tillräckligt. Före försäljning är det nödvändigt att avhärda plantorna några dagar på en skuggig plats. Marknaden Efterfrågan på honungs- och nätmeloner är stor, och pepinos påminner mycket om nätmeloner i smaken. Än så länge har bara enstaka svenska affärer upptäckt pepinomelonerna, men de börjar bli moderna i resten av Europa, så intresset kommer säkert också här. Priset i Sverige är svårt att sia om, men man bör väl åtminstone kunna 8
räkna med minst samma pris som för andra meloner, dvs. 60-100 kr/kg vid försälning direkt till kund, t.ex. på marknader? Frukternas söta utseende borde också öka intresset. Kanske man rent av på sticklingsförökade, övervintrande plantor skulle kunna få fram pepinofrukter till påsk? De skulle i så fall kunna säljas som hälsosamma påskägg. 9
Pepino-bilder Pepinomelon är nära släkt med potatis, vilket syns på blommor och blomställningar. I motsatts till potatis är dock frukterna inte giftiga hos pepino, utan mycket välsmakande. Alla foton och teckningar: Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län
Tack vara sitt grunda rotsystem kan pepino mycket väl odlas i kruka, t.ex. som ampelväxt eller flyttas mellan växthus eller tunnel och friland vår och höst. Alla foton och teckningar: Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län