Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Relevanta dokument
Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Sekreterare: Susanne Widding Gidlund

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Kommunutredningen Fi 2017:02

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Demografins regionala utmaningar

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Kommunutredningen maj Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

ÖLAND EN KOMMUN? Delaktighet, kommunikation information och förankring

Långtidsutredningen - en bakgrund

Hamburgsamarbeten och kommunal samverkan

Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen. Anders Folkesson Budgetdagen 17 maj 2019

Parlamentariska landsbygdskommittén

Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen. Budgetdagen 22 maj 2019

Svensk författningssamling

Parlamentariska landsbygdskommittén

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Regional tillväxt 2015

Kommittédirektiv. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Dir. 2017:13. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017

En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

Sammanfattning. Nuvarande reglering

Sverige behöver en kommunreform

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Budgetdag Lennart Hansson. Budgetdag VÄLKOMMEN

Stad, land och urbanisering via kommuner och tätorter. Stefan Svanström RM/SBT

SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI

Yttrande över delbetänkandet En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (SOU 2017:77) 11 LS

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN

Vad har hänt med urbaniseringen

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män

Framtiden för landsbygden?

Framtidens serviceutbud. Strategi: Ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Ärende 8. Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå

Tillväxt, miljö och regionplanering

Ledamöter Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S), samt Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD)

121 Remiss - Regional indelning - tre nya län

Parlamentariska Landsbygdskommittén N 2015:04

Bättre samordning, bättre sammanhållning. - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16

Remissvar: delbetänkande regional indelning- tre nya län. SOU 2016:48

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

17 Yttrande, motion rörande gemensam socialförvaltning i KNÖL, Ulf

Landsbygdskommittén. I mars 2016 presenterades ett enigt delbetänkande.

Val som ska förrättas av valkongressen

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Större kommuner och riket. Larger municipalities and national level

Kommunal avtalssamverkan

Demografisk sårbarhet

Regional indelning tre nya län. 9 september 2016

Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund (Dnr Fi2014/02297/K)

Branschdagarna Annika Wallenskog Chefsekonom SKL

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?

Regionbildningsprocessen. 17 maj 2016

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016

Kommunalt forum

LITE MER LIKA Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74 )

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Umeå. Sundsvall. Gävle. Uppsala. Västerås Örebro. Stockholm. Norrköping Linköping. Göteborg Jönköping Borås. Helsingborg. Lund. Malmö.

Regeringens proposition 2004/05:8

Grästorps kommun Allmän verksamhet


Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län

10-åriga obligationsräntan i USA

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Henrik Karlsson (M) Anette Karlsson (M) Sven-Inge Eriksson (KD) ledamot. Janne Jansson (S) Carl-Gunnar Sand (SD)

Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult

En ny kommunallag SFS 2017:725. Helena Linde, förbundsjurist, SKL

BEVIS OM ANSLAGSDAG Valnämndens protokoll är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Dricksvattenutredningen

Långsiktig befolkningsprognos

Majvor Westberg Jönsson. Pia Embretsén. Caroline Schmidt. Majvor Westberg Jönsson

En politisk struktur i förändring. Björn Kullander, Martin Lidhamn

Uppsalaregionens styrkor och förbättringsområde

Tjänstgörande ersättare Karin Pleijel (MP), Tord Karlsson (S) , Ann Catrine Fogelgren (L),

Arbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat

Regional indelning - tre nya län (SOU 2016:48)

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Samverkan mellan nivåer: Nästa reform för ökad effektivitet och konkurrenskraft?

Transkript:

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Niklas Karlsson Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Sekreterare: Henrik Grönberg Sekreterare: Ulf Tynelius Finansdepartementet 1

Kommunernas historia Antal kommuner Ca 2 500 Som mest 2 532 år 1930 Minskning till 1 037 år 1952 Minskning till 277 år 1977 Idag 290 Källa: 150 år av självstyrelse, SKL 2013 Finansdepartementet 2

Varför en utredning? Kommuner med betydande åtaganden Stora och växande utmaningar Parlamentarisk kommitté Stora och växande skillnader i förutsättningar Finansdepartementet 3

Den parlamentariska kommitténs ledamöter Namn Parti Övrig info Maria Strömkvist S Riksdagsledamot, valkrets Dalarna Johan Nyhus S Kommunalråd Göteborg Åsa Eriksson S KSO, kommunalråd Norberg Anna Hövenmark V Ledamot kommunfullm. Jokkmokk och regionstyrelsen Region Norrbotten Mikael Eskilandersson SD Riksdagsledmot, valkrets Gävleborg Bo Rudolfsson KD KSO, kommunalråd Laxå Anette Åkesson M Riksdagsledamot, valkrets Skåne norra och östra Erik Andersson M Riksdagsledamot, valkrets Stockholms län Helene Odenjung L Kommunalråd Göteborg, 1:e vice partiordf. Peter Helander C Riksdagsledamot, valkrets Dalarna Marcus Friberg MP Kommunalråd Helsingborg Finansdepartementet 4

Viktiga förhållningssätt för utredningen En parlamentarisk kommitté med behov av bred förankring Dialog med kommunerna och deras intresseorganisationer Dialog med berörda aktörer på regional och nationell nivå Öppet förhållningssätt till synpunkter och idéer Förslag och lösningar kan se olika ut beroende på skilda förutsättningar befolkning, geografi, ekonomi, etc. Hållbarhet och framtidssäkring Människan i centrum Finansdepartementet 5

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar!!! Finansdepartementet 6

Urbanisering och regionförstoring Befolkningsförändring i kommuner 2005-2015 Lokala arbetsmarknadsregioner 2030 (ytan proportionell mot folkmängden) Källa: SCB och Finansdepartementet Ansvarskommittén 7

Demografiska förändringar Andel befolkning 65+ i kommuner 2016 Ökande försörjningskvoter (total bef / bef 20-64år) Källa: LU2015 Bilaga.7 Finansdepartementet 8

Personal och kompetensförsörjning Andel sysselsatta 16-64 år i kommuner 2014 Förvärvsgrader 2040 eftergymnasial utbildning (sysselsatt dagbefolkning/ befolkning i arbetsför ålder) Finansdepartementet 9 Källa: LU2015 Bilaga.7

Etablering och integration av nyanlända Andel utlandsfödda i kommuner 1995 Andel utlandsfödda i kommuner 2015 Finansdepartementet 10

Etablering och integration av nyanlända Sysselsättningsandel för svenskfödda respektive utlandsfödda 20-64 år, kommuner 2014 Källa: SCB/Reglab Finansdepartementet 11

Växande anspråk på service Medianavstånd till grundskolor 2014 Index för tillgänglighet till mataffär och vårdcentral 2012 Källa: Tillväxtanalys Finansdepartementet 12

Klimatförändring Förändring lokal tillrinning (säsong) RCP8.5 Störst nederbördsökning vintertid, mest avdunstning sommartid Vinter Vår Sommar Höst Källa: SMHI Finansdepartementet 13

Stora och växande skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner Stora och små befolkningsunderlag Tät-, och glesbefolkade kommuner Demografisk sammansättning Näringslivsstruktur Socioekonomiska förhållanden Ekonomisk situation! leder till olika kapacitet för kommunerna att hantera sina uppgifter och möta utmaningarna Finansdepartementet 14

Stora skillnader i förutsättningar några nyckeltal: Kommun Befolkning 2016 Areal (km2) Inv/km2 Tätortsgrad (%) Andel 65+ (%) Självförsörjningskvot Kommunanst/1000 inv. Skattesats kommun Nettokostnader kr/inv Kom.ek. resultat kr/inv Skatteutj. och bidrag kr/inv Köpeskilling småhus tkr De fem största Stockholm 935 619 187 4 999 100 1,43 14,6 39,3 17,90-39 792 4 962-2 538 6 611 Göteborg 556 640 448 1 243 99 1,30 15,3 64,0 21,12-50 053 1 686 6 913 4 853 Malmö 328 494 157 2 098 100 1,33 15,3 65,7 21,24-50 725 2 929 16 272 3 999 Uppsala 214 559 2 182 98 88 0,95 16,7 51,0 21,14-47 903 1 774 4 225 3 729 Linköping 155 817 1 428 109 90 1,11 17,4 48,7 20,20-49 576 33 6 172 3 072 Mediankommun 15 687 670 28 78 0,89 23,9 75,9 21,85-52 478 1 717 13 023 1 277 De fem minsta Arjeplog 2 876 12 558 0,2 63 1,10 27,1 109,9 23,50-60 018 5 978 18 943 703 Åsele 2 875 4 224 0,7 60 0,90 30,4 101,9 23,15-69 043 4 476 33 653 326 Dorotea 2 719 2 765 1,0 54 0,91 30,0 112,3 23,85-79 355-8 847 30 188 333 Sorsele 2 535 7 367 0,3 47 0,88 27,1 97,4 23,15-64 862 3 472 27 061 307 Bjurholm 2 454 1 307 1,9 41 0,65 29,7 93,2 23,15-54 635 10 320 27 331 396 Finansdepartementet 15

Demografi och kommunala kostnader Källa: SOU 2011:39 Finansdepartementet 16

Kommunernas ekonomi år 2040 enligt Långtidsutredningen 2015 0-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-6 000-7 000 Förändring av ekonomiskt resultat för kommuner länsvis 2013-2040, fasta priser Differens saldo 2013-2040 Kr/inv Differens saldo 2013-2040 Kr/inv Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägset belägna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner, men Andra lösningar är möjliga, och nödvändiga..?

Kommittén ska identifiera och analysera utmaningarna: Identifiera utmaningar som väntas påverka kommunernas långsiktiga förutsättningar att klara av sina åtaganden Kartlägga vilka verksamhetsområden som i särskilt hög grad påverkas av utmaningarna Analysera utmaningarnas konsekvenser för kommunerna och hur kommunernas skilda förutsättningar påverkar möjligheterna att hantera utmaningarna Finansdepartementet 18

Kommittén ska analysera olika strukturella åtgärder: Kommunal samverkan Kommunsammanläggningar Generell förändring av uppgifter Asymmetrisk ansvarsfördelning Andra tänkbara åtgärder Utökade möjligheter till avtalssamverkan (delbetänkande) En kombination av åtgärder kan vara en framkomlig väg Finansdepartementet 19

Behöver vi en kommunreform? (1) Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka 10 000 inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv (56 %)

Behöver vi en kommunreform? (2) De funktionella gränsöverskridande kommunkopplingarna ökar Inget tydligt samband mellan kommunstorlek och svag ekonomi Men, gleshet och långa avstånd till större städer spelar roll för kommunalekonomin De kommuner som har störst behov av starkare ekonomi är de som vinner minst på sammanslagning

Önskemål om utökade möjligheter till avtalssamverkan Statskontoret: önskemål om utökade möjligheter: Administration (t.ex. ekonomiadministration; lönehantering personaladministration; HR-tjänster/kompetensförsörjning; växel och telefoni). Specialisttjänster när kommunen är myndighet (t.ex. miljöinspektörer/- tillsyn; handläggare av alkoholtillstånd/-tillsyn; handläggare av tillsyn av hälsoskydd och livsmedel och bygglovshandläggare). IT och digitalisering (t.ex. bredbandsutbyggnad; IT-experter/IT-stöd). Kommunutredningen (Fi 2017:2) 22

Generell rätt till avtalssamverkan Generellt undantag från lokaliseringsprincipen för avtalssamverkan Placeras i 9 kap. (nya) KL. Två undantag: 1. Endast tjänster 2. Undantag för viss speciallagstiftning. Vidhängande delegeringsmöjlighet till anställd i annan kommun. Precisering av KS uppsiktsplikt. Rapporteringsskyldighet för KS till KF. Uppdrag till UHM. Kommunutredningen (Fi 2017:2) 23

Begränsningar Uppgiften måste vara gemensam för alla samverkande parter. Övriga kommunalrättsliga principer alltjämt tillämpliga. Tjänst. Några befintliga regler i speciallagstiftning lämnas oförändrade: Pågående utrednings- och lagstiftningsarbete. Krav på samverkan i några fall. Regler utformade utifrån unionslagstiftning. Regelkomplex där ändringar kan få svåröverskådliga konsekvenser. Övriga befintliga regler om avtalssamverkan upphävs. Kommunutredningen (Fi 2017:2) 24

Kommittén ska lägga fram: Delbetänkande om avtalssamverkan den 17 oktober 2017 Slutbetänkande den 15 oktober 2019 Finansdepartementet 25

Det är vår framtid det gäller! vaggeryd.se pajala.se skara.se kiruna.se sverker.lindblad@regeringskansliet.se tingsryd.se malmo.se Finansdepartementet 26