Januari 2014 Jean Odgaard, Jean Odgaard
Innehållsförteckning Avveckling av vissa myndigheter, Ny 1 Barnkonventionen, * 1 Barn och ungas psykiska hälsa, * 1 Budget för hälso- och sjukvård 2014, Ny 1 E-hälsa HälsaFörMig, * 2 ehälsomyndigheten, Ny 2 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, Ny 3 Folkhälsomyndigheten, Ny 3 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, * 3 Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst(dir 2013:125), Ny3 Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, * 4 Klagomålshantering * 4 Kömiljarden * 4 En översyn av läkemedelslagen, Ny 4 Medicintekniska produkter, Ny 4 Nationell läkemedelsstrategi, Ny/* 5 Nationella kvalitetsregister * 5 Nationella riktlinjer, */Ny 6 Patientmakt Ansvarsfull hälso- och sjukvård * 6 Överenskommelse om patientsäkerhet Ny/* 6 Privata utförare kontroll och insyn, * 7 Överenskommelse om psykisk ohälsa, Ny /* 7 Goda affärer en hållbar strategi för hållbar offentlig upphandling, * 8 Utvecklat vårdvalssystem, * 8 Uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården och den specialiserade öppenvården, Ny 9 Ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster, * 9 Satsningen - de mest sjuka äldre. * 9 Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * 10 Aktuella utredningar/rapporter 11
Avveckling av vissa myndigheter, Ny En särskild utredare ska från och med den 1 januari 2014 ansvara för avvecklingen av Statens folkhälsoinstitut och Smittskyddsinstitutet. Utredaren ska dessutom ha arbetsgivaransvaret för den personal som övergår till E- hälsomyndigheten respektive Folkhälsomyndigheten och som till följd av omorganisationen eventuellt sägs upp av de nya myndigheterna på grund av arbetsbrist. Barnkonventionen, * 1 En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2015. Barn och ungas psykiska hälsa, * Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Denna överenskommelse (modellområdes) är en fortsättning på tidigare års överenskommelse. Projektet ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 15 december 2014. Budget för hälso- och sjukvård 2014, Ny Regeringen och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har kommit överens om att utveckla prissättningsmodellen för äldre läkemedel (över 15 år). Överenskommelsen innebär ett åtagande från den forskande läkemedelsindustrin att sänka sina priser för äldre läkemedel från januari 2014. En utvecklad prismodell för äldre läkemedel införs med reglerande föreskrifter från 2015. Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV), som prissätter läkemedel, ska dessutom ges en mer aktiv roll i sitt arbete med att utveckla den värdebaserade prissättningen, i syfte att åstadkomma en ökad kostnadseffektivitet. Regeringen vill verka för ökad kvalitet i uppföljningen och användningen av läkemedel. En tidig introduktion av läkemedel förutsätter att det finns goda möjligheter att följa behandlingseffekt, biverkningar och kostnadsutveckling. Ett ordnat införande av nya och innovativa läkemedel är ett viktigt steg för att ge patienter tidigare tillgång till effektiva behandlingsmöjligheter och för att säkerställa en god vård på lika villkor över landet. 1 * betyder att informationen fanns med vid föregående utgåva. 1 av 11
Regeringen avser att satsa 5 miljoner kronor 2014 och 10 miljoner kronor 2015 för att stödja den utveckling som pågår inom hälso- och sjukvården med att förbättra läkemedelsbehandlingen för barn genom samlad, strukturerad information som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Satsningen syftar till att öka patientsäkerheten. Den nya Folkhälsomyndigheten bör få i uppdrag att ansvara för studier för att utvärdera befintliga antibiotika ur nya vinklar för att undersöka om ytterligare effekt kan erhållas ur dessa. Regeringen vill förbättra vården för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar och avser därför att ta fram en strategi och en handlingsplan med insatser som kan stödja vården på kort och lång sikt. För 2014 föreslår regeringen att 50 miljoner kronor tillförs satsningen. Motsvarande satsningar beräknas uppgå till 100 miljoner kronor 2015, 150 miljoner kronor per år 2016 och 2017, samt 50 miljoner kronor per år från och med 2018. Genom en särskild satsning avser regeringen också att utveckla patientmedverkan inom kvalitetsregister för kroniska eller långvariga sjukdomar. Syftet är att visa inriktningen på hur vården kan utvecklas för att bli mer effektiv, i högre grad involvera patienterna och öka deras tillgång till information om sjukdomar och vård. Strategin syftar även till att främja en mer ändamålsenlig organisering av vården. E-hälsa HälsaFörMig, * Regeringen har tagit initiativ till att utveckla en nationell tjänst för digital lagring av hälso- och vårdinformation. Tjänsten kommer att kallas HälsaFörMig. Tjänsten ska möjliggöra lagring av exempelvis dokument från vården, som läkemedel- och vaccinationslistor. Eller resultat från hälso- och träningsapplikationer som användaren själv väljer att ansluta till tjänsten. HälsaFörMig drivs av Apotekens Service på uppdrag av Socialdepartementet. Utvecklingsarbete sker under 2013 med planerad lansering under 2014. ehälsomyndigheten, Ny Den 1 januari 2014 inledde ehälsomyndigheten sin verksamhet. ehälsomyndigheten ansvarar för register och it-funktioner som öppenvårdsapotek och vårdgivare behöver ha tillgång till för en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelshantering. Regeringen har utsett Torsten Håkansta till generaldirektör. På myndigheten finns cirka 130 anställda personer. I budgetpropositionen för år 2014 har regeringen gjort bedömningen att Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur bör byta namn till ehälsomyndigheten. Den nya myndigheten har samma uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag har haft. Myndigheten ska vidare samordna regeringens satsningar på e- hälsa, samt följa utvecklingen inom e-hälsoområdet. 2 av 11
Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, Ny En nationell samordnare, Göran Stiernstedt, ska göra en analys av hur hälsooch sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (Dir 2013:104). Analysen bör bland annat belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa aktörer ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälso- och sjukvårdens effektivitet. Detta bör bidra till både högre kvalitet och lägre kostnader. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. Folkhälsomyndigheten, Ny Den 1 januari 2014 inrättades en ny myndighet för folkhälsofrågor: Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten tar över samtliga uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) i dag ansvarar för. FHI och SMI avvecklas i samband med detta. Folkhälsomyndigheten tar även över Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folkhälso- och miljöhälsorapportering och inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av Socialstyrelsens uppgifter enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (2010:900) och andra författningar inom dessa områden. Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, * Ny lag (2013:407) gäller från 1 juli 2013 om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Lagen innebär att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, dvs. vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsounder sökning. Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, dvs. subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst(dir 2013:125), Ny En särskild utredare ska se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas i ett betänkande senast den 27 mars 2015. 3 av 11
Insatser för att främja en mer jämlik hälso- och sjukvård, * I en promemoria har Socialdepartementet formulerat en strategi för en god och mer jämlik vård 2012 2016. Strategin för jämlik vård presenterar regeringens arbete för ökad jämlikhet i vården. I strategin redovisar regeringen sin värdegrund och fokusområden för arbetet. De fokusområden som regeringen arbetar med handlar om synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda strategier och åtgärder inom särskilda områden stöd och stimulans till utveckling i vården samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter. Klagomålshantering * Regeringen har beslutat att ge Statskontoret i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera den nya ordningen med klagomålshantering mot hälso- och sjukvården, som Socialstyrelsen ansvarar för från den 1 januari 2011. En utvärdering ska göras i förhållande till den nya patientsäkerhetslagens intentioner om att uppnå en säkrare vård. En slutrapport ska lämnas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2014. Kömiljarden * Kömiljarden är ett stimulansbidrag som staten delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer. Kriterierna för att få ta del av kömiljarden fastslås i en årlig överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting(SKL). Från och med 2010 avsätts en miljard kronor (kömiljarden) årligen i statsbudgeten för att få en fungerande vårdgaranti och korta vårdköerna. Medlen betalas ut till landstingen baserat på uppnådda resultat. En översyn av läkemedelslagen, Ny I en promemoria föreslår regeringen en helt ny läkemedelslag för att göra befintliga regler mer överskådliga. Det handlar om en lagteknisk översyn av läkemedelslagen (1992:859) och anknytande lagstiftning, som inte ska innebära något nytt i sak. Medicintekniska produkter, Ny Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vårdanalys att utvärdera nyttan av att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter utifrån ett patient- och systemperspektiv. I uppdraget ingår att göra en samlad bedömning av om värdering på nationell nivå av medicintekniska produkter utifrån patientnytta och kostnadseffektivitet har lett till en mer lik- 4 av 11
värdig och kunskapsstyrd användning av medicintekniska produkter hos sjukvårdshuvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 mars 2015. Regeringen uppdrar åt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att utvidga försöksverksamheten med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter till minst två nya produktgrupper, varav en ska utgöras av produkter som används för behandling av kroniskt sjuka patienter. Nationell läkemedelsstrategi, Ny/* Regeringen och Sveriges kommuner och Landsting tog, tillsammans med en rad aktörer på läkemedelsområdet, 2011 fram den nationella läkemedelsstrategin. Syftet är att få en nationell kraftsamling kring prioriterade förbättringsområden inom läkemedelsområdet. Strategin innefattade ett trettiotal planerade aktiviteter inom olika insatsområden. Högnivågruppen för nationell läkemedelsstrategi antog den 21 oktober handlingsplanen för 2014. Högnivågruppen beslutade också att komplettera handlingsplanen med fyra nya prioriterade aktiviteter. De fyra nya prioriterade aktiviteterna är: - att fortsatt prioritera ordnat införande och uppföljning av nya läkemedel ur ett innovations- och jämlikhetsperspektiv, - att genomföra förstudie för att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla ett nationellt ordinationsstöd för läkemedelsbehandling till barn, - att minska utrymmet för oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept samt - ett ökat fokus på antibiotikaresistensen. Nationella kvalitetsregister * Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tecknat en överenskommelse om utvecklingen och finansieringen av nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg under åren 2012-2016. Parterna avsätter 260 miljoner kronor för överenskommelsen år 2012 och 320 miljoner kronor år 2013 och åren därefter. Överenskommelsen består dels av nationell finansiering av kvalitetsregistren, dels organisation och ansvarsfördelning för registren på nationell nivå. Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vårdanalys att utvärdera statens och Sveriges Kommuner och Landstings satsning på de nationella kvalitetsregistren. En delrapport ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 de- 5 av 11
cember 2014. En samlad slutrapport ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2017. Nationella riktlinjer, */Ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, schizofreni, demens, depression och ångest, diabetes, stroke, hjärtsjukvård samt missbruk och beroende. Det finns preliminära riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård samt Schizofreni antipsykotiska läkemedel. Slutliga versioner beräknas vara klara våren 2014. Uppdatering pågår av riktlinjerna för diabetes (beräknas vara klar våren 2014), missbruks- och beroendevård (våren 2014), astma och KOL (hösten 2014) och hjärtsjukvård (senhösten 2014). Det pågår projekt vad gäller stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt Öppna data. Patientmakt Ansvarsfull hälso- och sjukvård * Regeringen beslutade under år 2011 att tillkalla en särskild utredare (Johan Assarsson) med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. Utredningen lämnade i januari 2013 delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2). Patientmaktsutredningen har juni 2013 överlämnat sitt slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) till regeringen. I betänkandet lämnar utredningen förslag till en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I slutbetänkandet behandlar utredningen frågor om hur vården kan ges på mer likvärdiga villkor, hur patientberättelser i klagomåls- och anmälningsärenden systematiskt kan samlas in och bearbetas samt föreslår en ny lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Överenskommelse om patientsäkerhet Ny/* Efter överläggningar mellan representanter för Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en överenskommelse träffats mellan Socialdepartementet och SKL om förbättrad patientsäkerhet. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Målet är att arbetet inom ramen för överenskommelsen ska bli en integrerad del av landstingens ordinarie verksamhet. Satsning- 6 av 11
en omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett aktör. För år 2013 avsattes 525 miljoner kronor för fortsatt arbete med att stärka säkerheten för patienterna. Samtliga landsting klarade de fem grundkraven och fyra av de sex prestationskraven, enligt Socialstyrelsens samlade bedömning. Det finns en överenskommelse om fortsatt arbete för år 2014. Privata utförare kontroll och insyn, * Utredningen om en kommunallag för framtiden överlämnade den 28 juni 2013 sitt delbetänkandet " Privata utförare - kontroll och insyn " till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att se över hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas att utföra kommunal verksamhet. Utredningen föreslår bland annat att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till privata utförare. Allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska också förbättras. Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska införas en skyldighet för kommuner och landsting att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Den ökade valfriheten ställer också krav på att informationen till brukarna blir bättre. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av t.ex. skola eller utförare inom vård- och omsorgsområdet krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vilken tjänst som ska väljas. Utredningen föreslår en utvidgad skyldighet att informera när kommun eller landsting erbjuder enskilda att välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. I en utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen anser utredningen att förutsättningarna för att inrätta särskilda beställar- utförarorganisationer borde regleras tydligare i kommunallagen. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars 2015. Överenskommelse om psykisk ohälsa, Ny /* Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse 2012 (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016 - PRIO planen)enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. I en handlingsplan lyfter de fram ett antal strategiskt prioriterade områden och insatser som utgör grunden för satsningen. Det finns en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa för år 2014. Målsättningen med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och på de områden som omfattas av överenskommelsen. För året beräknas 630 mnkr utbetalas till de kommuner och 7 av 11
landsting som klarar grundkraven och ett eller flera av prestationsmålen som anges i överenskommelsen under 2014. Regeringen har gett Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) i uppdrag att följa upp och utvärdera handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012-2016. Handlingsplanen ska följas upp och utvärderas både på insats- och målnivå. Utöver detta ska Vårdanalys uppmärksamma övriga iakttagelser och förhållanden som myndigheten finner lämpliga för att spegla effekterna av satsningen. Vårdanalys ska senast den 1 oktober varje år, med start 2013, lämna årliga lägesrapporter till Socialdepartementet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 maj 2017. Goda affärer en hållbar strategi för hållbar offentlig upphandling, * Upphandlingsutredningens huvudsakliga uppdrag har varit att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik och vilken statistik som ska samlas in. Utredningen tillsattes hösten 2010. Regeringens motiv var flera, bland annat att få underlag till den då förestående översynen av EU:s upphandlingsdirektiv men också att beakta den utbredda kritiken mot gällande upphandlingslagstiftning och dess tillämpning. Utredningen överlämnade den 21 november 2011 delbetänkandet På jakt efter den goda affären - analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73). Utredningen överlämnade slutbetänkandet Goda affärer - en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) mars 2013. Utredningen, som tillsattes hösten 2010, har utvärderat upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. Den har också sett över systemet för insamling av upphandlingsstatistik och vilken statistik som ska samlas in. Utvecklat vårdvalssystem, * Regeringen satsade 100 miljoner under 2013 på att utveckla vårdvalssystemet inom hälso- och sjukvården. Roger Molin har uppdraget att som nationell vårdvalssamordnare stimulera utvecklingen av vårdvalet. En viktig del av uppdraget är att bidra till en utveckling av vårdvalet inom den öppna specialistvården. Landsting som åtar sig att bedriva utvecklingsarbete för att stärka patientens ställning genom ett utvecklat vårdval kan ta del av ett statligt bidrag. För perioden 2012-2014 satsar regeringen totalt 360 miljoner kronor på insatser nationellt och i landstingen. 8 av 11
Uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården och den specialiserade öppenvården, Ny Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att följa upp landstingens arbete med vårdvalssystem i primärvården ur konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket ska inom ramen för uppdraget analysera utvecklingen beträffande mångfalden av vårdgivare inom primärvården samt analysera förutsättningarna för kvalitetskonkurrens mellan dessa. Konkurrensverket ska vidare kartlägga landstingens användning av valfrihetssystem inom den specialiserade öppenvården, enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 28 februari 2014. Ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster, * En särskild utredare (Eva Lindström) ska utreda vilka möjliga krav, utöver redan befintliga, som kan och bör ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn. Syftet med utredningen är att ytterligare säkra samhällets krav på att de som äger och driver företag inom skola, vård och omsorg ska ha ett långsiktigt och seriöst engagemang och bedriva en god och högkvalitativ verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2014. Satsningen - de mest sjuka äldre. * Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har träffat en prestationsbaserad överenskommelse som syftar till en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Regeringen satsar 4,3 miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Målet är att få omsorgen och vården i form av hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka bättre kring de äldre. Eva Nilsson Bågenholm är nationell äldresamordnare. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har slutit en förnyad överenskommelse för 2014 som syftar till en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Parterna är överens om att statliga stimulansbidrag inom äldreområdet framför allt ska kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. Under de kommande åren kommer främst åtgärder som underlättar en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre att prioriteras. De medel som avsätts för 2014 och framåt ska huvudsakligen fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell där krav och mål successivt höjs. 9 av 11
Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * Statskontoret har fått i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av den treåriga överenskommelsen mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Statskontoret ska följa upp och utvärdera stödet till ett långsiktigt förbättringsarbete, prestationsoch resultatersättningen samt grundläggande krav för att förbättra vården och omsorgen. Avrapportering sker den 1 september 2015. 10 av 11
Aktuella utredningar/rapporter - Framgångsfaktorer i diabetesvården - En jämförande studie av diabetesvård i primärvård SKL sep 2013 - Framgångsfaktorer i diabetesvården - Inspiration för utveckling av diabetesvården, SKL okt 2013 - Ekonomirapporten Oktober, SKL okt 2013 - Väntetider i cancervården väntetider från remiss till behandling i cancervården delrapport, Socialstyrelsen okt 2013 - Vårdval i specialistvården - utveckling och utmaningar SKL nov 2013 - Jämförelser av kostnader och verksamhet på sjukhuskliniker 2012, SKL dec 2013 - Öppna jämförelser hälso- och sjukvård jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen dec 2013 - Öppna jämförelser jämlik vård, Socialstyrelsen dec 2013 - Ur led är tiden fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens, Myndigheten för vårdanalys, 2013 - Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning, Myndigheten för vårdanalys, 2013 - Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa lägesrapport 2013, Myndigheten för vårdanalys, 2013 - Vad vill patienten veta för att välja?, Myndigheten för vårdanalys, 2013 11 av 11