Helene Höglund Handbok i bildanalys och bildtolkningar för högstadiet

Helene Höglund Handbok i bildanalys och bildtolkningar för högstadiet

Innehåll 1 Vad är en bild? 2 Bildanalys 3 Bildtolkning 4 Bildens beståndsdelar 5 Bilduppbyggnad 6-11 Perspektiv 12-16 Utsnitt och bildbeskärning 17-19 Bildkomposition 20-26 Rörelser och riktningar 27-30 Bilddjup

Innehåll 31 Färgsättning 32 Ljussättning 33 Symboler 34 Metaforer 35 Objektiva och subjektiva bilder 36-40 Bildanalys 41 Referenslitteratur

Vad är en bild? Man kan säga att en bild är en synlig eller visuell upplevelse som på något sätt är tillverkad av människor. Den som ser bilden upplever bilden och den som skapar bilden vill berätta om något som han eller hon har upplevt. En bild är en avbildning av antingen en yttre verklighet t.ex. ett fotografi. Eller så har man avbildat en inre verklighet t.ex. fantasier eller drömmar. En bild är också ett medium, alltså en bärare av ett budskap. Bilden skapas av en sändare som vill berätta något för en mottagare. Mottagaren är den som ser bilden. Sändaren kan vara bildskaparen men också tidningen, tv-kanalen, företaget eller en myndighet. Sändaren är den som vill överföra ett budskap till en mottagare via mediet bild. Mottagaren är den som upplever bilden t.ex. vi som läser tidningen, tittar på tv eller går och ser konst på museum. 1

Vad är bildanalys? När man analyserar bilder så försöker man tolka bildens innehåll och vad bildskaparen vill berätta för betraktaren. Men även hur du själv tolkar bilden. Ofta tolkar betraktaren bilden på ett annat sätt än vad bildskaparen hade tänkt från början. Man analyserar bilden ur flera olika perspektiv och söker svar genom att man ställer frågor till bilden. t.ex. vilken känsla som bilden förmedlar till dig som betraktare. Om bilden utstrålar lugn, sorgsenhet, upprördhet, ilska, glädje, kärlek, vänskap m.m. Man kan även fokusera på vad som finns i bilden, vilka motiv som bildskaparen har använt sig av för att uttrycka sitt budskap. Det kan vara människor, djur eller landskap m.m. Hur ser motiven ut och vilken relation har de till varandra? Man kan även analysera bildens konstruktion, alltså hur bilden är skapad. Är det ett foto, en målning, en teckning m.m.? Det finns en mängd olika sätt att bygga upp en bild och på så vis förmedla olika budskap till betraktaren. 2

Vad är bildtolkningar? En bildtolkning innebär att man ser en bild och försöker tolka eller förstå vad bilden vill förmedla till åskådaren. Men tolkningen av bilders budskap varierar beroende på vem som tolkar bilden. När du och jag ser samma bild så kan vi tolka bildens budskap olika. Denotativt innehåll En entydig tolkning uppstår när man utgår från vad bilden faktiskt innehåller, vad den avbildar. Detta kallas för bildens denotativa innehåll. T.ex. när man tittar på en bild av ett landskap så kan alla vara överens om att det vi ser är en himmel, berg och en åker. Bilden kallas entydig eftersom de flesta tolkar bildens denotativa innehåll på samma sätt. Konnotativt innehåll Bildens konnotativa innehåll däremot tolkar de flesta olika och tolkningen baseras ofta på individens tidigare erfarenheter och kulturella ursprung. Den konnotativa tolkningen innebär vilken känsla eller association som bilden förmedlar. T.ex. om landskapet i bilden ser sorligt eller dystert ur. Om det förmedlar lugn eller stillhet. Eller om den har en djupare innebörd. Bilden blir då mångtydigt och det sändaren ville förmedla till mottagaren kan gå förlorad i tolkningen. 3

Bildens beståndsdelar En bild består i huvudsak av tre saker: punkter, linjer och ytor. Dessa kan ha olika längd, storlek och färg beroende på vilken bild de befinner sig i. Var för sig så har de ingen betydelse. Men när de läggs ihop till en delar av en bild så får de något som kallas för delbetydelser. T.ex. i en bild av ett landskap så ser vi olika ytor med färgen grön och förstår det som ängar och linjer som tillsammans bildar blommor. När vi kombinerar alla våra delbetydelser t.ex. himmel, ängar, blommor och bin så bildas en helhetsbetydelse. Helhetsbetydelsen är när vi ser vad bilden som helhet föreställer. 4

Bilduppbyggnad Nu ska vi titta lite närmare på alla de beståndsdelar som bilder består utav och hur de förhåller sig till varandra. Det är i grunden som sagt ytor, prickar och linjer som bilder består av. Det är våra verktyg, men hur man använder dessa verktyg kan variera i det oändliga. 5

Perspektiv Bildens perspektiv är det som avgör från vilket håll vi ser motivet i bilden, hur djup bilden är och vad vi ser i bilden. Olika perspektiv ger även betraktaren olika känslor för motivet och avbildar motivet på olika sätt. Det som är grunden i hur perspektivet byggs upp är linjer och hur dessa linjer strävar inåt i bilden. 6

Horisontlinje Horisontlinjen är den linje som avgränsar bilden längs med bilden, eller horisontellt. Var horisontlinjen blir placerad beror var du står när du fotograferar eller målar din bild och den varierar beroende på vilket perspektiv du väljer. 7

Centralperspektiv Centralperspektivet uppstår när man har blickpunkten mitt i bilden och alla linjer i bilden strävar mot bildens mitt. Detta skapar djup i bilden. 8

Grodperspektiv Grodperspektivet uppstår när man har blickpunkten väldigt låg i bilden. Man ser upp på det motiv som avbildas. Detta gör att motivet ser stort och mäktigt ut. 9

Fågelperspektiv Fågelperspektivet uppstår när man har blickpunkten ovanför det man avbildar, man ser ner på det man avbildar. Detta får motivet att se litet och obetydligt ut. 10

Luftperspektiv När man använder luftperspektivet så använder man sig av färger för att berätta om avståndet till motivet. Ju blekare färger motivet har ju längre bort i bilden är det. T.ex. så blir berg blekt blå om de är riktigt långt bort trots att de berg och ytor som är närmas är klart gröna. 11

Utsnitt När man beskär bilder så väljer man vilken del av motivet som ska vara i fokus. Den del som blir kvar efter beskärningen kallas för bildens utsnitt. Hur utsnittet ser ut avgör hur mottagaren upplever bilden. Alla format har en inneboende energi som skapas av att det finns en spänning mellan bildens höjd och bildens bredd. När skillnaden mellan bredden och höjden är stor som i en rektangel där långsidorna är mycket kortare än kortsidorna så uppstår det mycket energi. men när alla sidor är lika långa som i en kvadrat så uppstår det lite energi. 12

Rektangulärt liggande Utsnitt Det rektangulära liggande utsnittet innehåller mycket energi och eftersom man som betraktare ser på en bild från vänster till höger precis som när man läser en text så blir detta format naturligt för ögat. Det här formatet kallas även för landskapsformat. Rektangulärt stående Utsnitt Det rektangulära stående utsnittet innehåller precis som det liggande formatet mycket energi. Men energin här känns mer laddad och återfinns på höjden istället för på längden, eftersom ögat nu måste läsa bilden i ett zick zack mönster nerifrån och upp eller uppifrån och ner. Det stående formatet kan upplevas som trångt och instängt. Det här formatet kallas även för porträttformat. 13

Kvadratiskt Utnitt Kvadratens sidor är till skillnad från rektangelns, exakt lika långa. Det innebär att väldigt lite energi uppstår i bilden och den upplevs ofta som statisk eller tråkig. Få använder det kvadratiska utsnittet just därför. 14

Bildbeskärning När man arbetar med att beskära bilder så kan man förutom att arbeta med själva bildens format även titta på bildens innehåll eller motiv. Hur innehållet förhåller sig till resten av bildytan avgör hur man som betraktare upplever bilden. Man kan fråga sig vad är vikigast i motivet att lyfta fram för att budskapet i bilden ska nå fram till betraktaren? 15

Helbild En helbild innebär att hela motivet finns med. En helbild avbildar inte bara människan eller motivet i bilden utan även den miljö som finns runt omkring. Man får en helhets bild av vad som händer och var de befinner sig. Helbilden kallas även för totalbilden. Halvbild Halvbilden lägger till skillnad från helbilden sitt fokus på motivens inre relation till varandra eftersom bakgrunden och den omgivande miljön nu inte längre får ta lika stor plats. T.ex. relationen mellan mor och dotter. Halvbilden passar utmärkt för att tydliggöra vem bilden porträtterar istället för vad som händer eller var bilden är tagen. Närbild Närbilden har varken fokus på den omgivande miljön eller motivens inre relation till varandra t.ex. mor och dotter. Utan närbilden fokuserar på individerna: vem är flickan? vem är mamman? När man kommer såhär nära inpå motivet så läggs fokuset på individerna i bilden. 16

Bildkomposition Bildens komposition innebär hur motiven i bilden är placerade i förhållande till varandra. Olika kompositioner skapar olika uttryck och ger betraktaren olika känslor. T.ex. om motiven är tätt eller glest placerade, var tyngdpunkten i bilden befinner sig, om de är symetriskt eller asymmetriskt placerade eller om de rör sig åt något håll i bilden. m.m. 17

Symmetrisk komposition När motiven i en bild är symmetriskt placerade så uppstår en symmetrisk bild komposition. Det innebär att motivet t.ex. en människa, en katt eller ett hus har placerats i centrum av bilden. Eller om det är t.ex. två människor så har de placerats symmetriskt i förhållande till varandra. Tyngpunkten blir då placerad i mitten av bilden. Detta gör att betraktaren upplever bilden som lugn och harmonisk. 18

Asymmetrisk komposition När motiven i bilden är asymmetriskt placerade, antingen längre till höger eller längre till vänster. Så uppstår det genast en spänning i bilden. Den upplevs inte längre som lugn och harmonisk utan nu upplevs det som att bilden lutar åt något håll för tyngdpunkten är inte längre placerad i mitten. 19

Bildrörelse En bild är en tvådimensionell yta, alltså en platt yta. Men man kan ändå med vissa knep få betraktaren av bilden att uppleva rörelse i bilden. Ett av dessa knep är att låta en del av bilden vara skarp och en annan del vara i oskärpa eller suddig. T.ex. en bild av en strand där stranden och klipporna är skarpa men vågorna är suddiga, man ger då betraktaren känslan av att vågorna rör sig. Eller om någon klappar i händerna och rörelsen gör händerna suddiga medan allt annat är i skärpa. 20

Bildriktningar En annan faktor som ger bilder känslan av rörelse är åt vilket håll energierna i bilden är riktade, vilket håll de strävar åt. En bild vill alltid åt ett håll och oftast så stävar motivet i bilden mot kanten av bilden åt någon riktning. Detta gör att betraktaren upplever att det händer något i bilden. Det kan vara en häst som är avbildad i full gallopp från den ena sidan av bilden till den andra, en eld som flammar uppåt eller en mås som dyker rakt ner för att fånga en fisk i havet. Trots att bilden är stillastående så upplever betraktaren en rörelse. 21

Horisontal bildriktning En horisontal bildriktning uppstår när motivet strävar åt antingen höger eller åt vänster längs med horisontlinjen i bilden. Energin i bilden strävar då längs med bilden. Motivet kan utgå från bildens mitt och röra sig till någon bildens sidor eller så rör sig motivet från den ena till den andra sidan i bilden. Eftersom man i väst läser text från vänster till höger så läser man även bilders riktningar från vänster till höger. Det betyder att ett motiv som strävar åt höger tolkar man som att den är på väg bortåt medan ett motiv som strävar åt vänster tolkar man som att den är på väg hem igen. 22

Vertikal bildriktning En vertikal bildriktning uppstår när energierna i bilden strävar uppifrån och ner eller nerifrån och upp i bilden. Detta kan uppstå när t.ex. något faller lodrätt neråt i bilden eller någon sträcker upp armarna rakt uppåt i bilden. 23

Diagonal bildriktning Den diagonala bildritningen uppstår när rörelsen och energin i bilden strävar från det ena hörnet i bilden till den andra tvärs över bilden. Denna bildriktning gör att man upplever bilden som fartfylld och spännande. När diagonalens rörelse riktning stävar från vänster till höger så upplevs bilden som öppen och som att den får mer och mer fart. Medan när diagonalens rörelseriktning går från höger till vänster så upplevs den som mer stängd och som att den är på väg att stanna av. 24

Triangulär bildriktning Den triangulära bildriktningen uppstår när motiven är ordnade så att de står i antingen en uppåt pekande eller en nedåtpekande triangel. Den nedåtpekande tringeln står på sin spets och skapar obalans i bilden. Bilden upplevs som otrygg och rörig. Medan den uppåtpekande triangeln ger balans i bilden eftersom den har en botten att vila på. Den upplevs som trygg och lugn. 25

Stillastående bilder Det finns som sagt oftast någon form av rörelse i en bild. Beroende vilket håll motivet är riktat åt, om energierna i bilen t.ex. strävar från höger till vänster eller uppifrån och ner. Men man kan ändå ge känslan till betraktaren av att en bild är stillastående. Detta gör man på bästa sätt genom att ge motivet tyngd genom att placera det på botten av bilden så att den känns förankrad i bildens ram. Och att de energier som finns i bilden är riktade neråt, som att även de strävar efter att ge motivet en tyngd. 26

Bilddjup När en bild inte har ett djup så upplevs den som platt och ointressant. Om en bild däremot har ett djup så upplevs den som mer verklighetstrogen. Bilddjup skapar man med hjälp av olika illusioner. Den ena är perspektivet som vi redan har varit inne på. Andra sätt är att låta förgrunden i bilden täcka över en del av bakgrunden, detta skapar lager i bilden vilket ger illusionen av djup. Att variera skärpedjupet i bilden, alltså hur långt in i bilden som är skarpt medan bakgrunden är suddig är ett annat sätt att skapa djup. Ett fjärde sätt är att låta förgrunden, alltså det som är närmast i bilden, ligga i mörker medan det som är längst bort i bilden är ljust. Bilddjupet ger betraktaren något att fokusera blicken på långt in i bilden och det gör bilden större och mer intressant. 27

Förgrund Det som finns närmast betraktaren i bilden kallas för förgrunden. Den kan man använda för att skapa eller djup i bilden. Låter man något täcka över delar av bilden så upplevs bakgrunden som längre bort och bilden blir djupare. Bakgrund Det som finns längst bort i bilden kallas för bakgrunden i bilden. Även här kan man låta delar av motivet täcka över varandra för att på så sätt skapa en lager på lager effekt som ger bilden djup. 28

Bildskärpa Skillnaden mellan skärpa och oskärpa ger dels en känsla av rörelse i en bild men även en känsla av djup. Där den del av motivet som är närmast i bilden är skarpast och den del som är längre bort är i oskärpa och lite suddig. Bilden skulle inte upplevas som lika djup om allt låg i skärpa. 29

Ljus och mörker När den närmaste delen av bilden ligger i mörker och det som är längre bort i bilden är ljust så upplever betraktaren bilden som djup. Detta beror på att ögat har vant sig vid att mörka partier och ljusa partier bildar en tunneleffekt och har en lång distans alltså ett långt djup. Och trots att en bild är platt så upplever man bilden som lång och djup. 30

Färgsättning Färgerna i en bild är också berättande men hur man tolkar färger och vad de symboliserar och berättar för oss varierar beroende på var man kommer ifrån. Hur man tolkar färger i en bild är mycket personligt det kan vara en grön färg som man upplever som vacker eftersom mormors päronträd hade den gröna färgen när man var liten. Medan någon annan har helt andra associationer och upplever samma färg som äcklig eller otäck. Men vissa saker är allmänna i en kultur för hur vi tolkar färger t.ex. så står rött för kärlek och vitt för oskuld och renhet medan om man åker till en annan världsdel så kan tolkningarna vara tvärtom. 31

Ljussättning Ljuset i en bild berättar för betraktaren om det är dag eller natt, om det är vinter eller sommar eller om bilden är tagen inne eller ute. Hur ljus bilden är berättar också vilken stämning bilden har. En ljus bild upplevs ofta som vacker och trygg medan en mörk och dov bild ofta upplevs som otäck eller otrygg. 32

Symboler Bilder kan innehåll olika symboler som står för olika saker och känslor. Symboler tolkas olika beroende på vila associationer man får av symbolerna och vem som tolkar dem. T.ex. så kanske en äldre person tolkar dödskallar som en symbol för döden medan en yngre person tolkar samma symbol som ett tecken för rockmusik. Exempel på symboler kan vara Religiösa symboler som t.ex. det kristna korset eller den muslimska halvmånen, Politiska symboler som t.ex. den socialdemokratiska rosen, Symboler för liv och död t.ex. dödskallar, Symboler för musik t.ex. noter eller instrument m.m. 33

Metaforer En bildmetafor är när man visar en bild av något för att berätta om något annat. Metaforen får då stå för det man vill berätta om. T.ex. när man genom att visa en bild av en isbjörn som drunknar, vill berätta om klimatkrisen och hur det påverkar vår miljö. Eller när man med en bild av ett barn som svälter vill berätta om hur orättvist det är att vissa länder är rika medan andra är fattiga. Tanken med metaforen på bilden är att genom att visa en lada som speglar sig i en gammeldags moped så vill man berätta om hur det är att växa upp på landet när man är 15 år. 34

Objektiv bild Objektiva bilder avbildar något utifrån man berättar om något. Det är det som avbildas som står i fokus inte den som har skapat bilden. T.ex. Såhär ser ett hus ut från utsidan och såhär mycket snö finns det i trädgården. Subjektiv bild Subjektiva bilder har en berättare som berättar om hur han eller hon upplever sin verklighet. Det är inte det som avbildas som är i fokus utan hur avbildaren upplever motivet. T.ex. såhär ser det ut från mitt köksfönster där jag sitter och dricker varm choklad med min mamma. 35

Bildanalys De begrepp som har presenterats och förklarats hittills i boken kan användas för att analysera och tolka vilka bilder som helst. Det man kan tänka på är att bryta upp begreppen till frågor som man ställer till bilden och försöker besvara utifrån hur man själv upplever bilden.det finns tusen olika sätt att tolka en bild eftersom alla får olika associationer utifrån samma bild. 36

Analytiska frågor Här följer exempel på analysfrågor som man kan ställa till den bild man analyserar. Motiv Vilket/ vilka motiv finns i bilden? Hur står de i förhållande till varandra? Nära, långt ifrån? Vilken relation har de till varandra? Syskon, kärlekspar, skolkamrater, föräldrar och barn m.m. Vilka känslor har motiven? Om det finns människor i bilden: är människorna glada, arga, ledsna m.m. Vilka är det vikigaste delarna i bilden? Varför tycker du det? Vad finns i förgrunden och vad finns i bakgrunden? 37

Bilduppbyggnad Vilket perspektiv används i bilden? Hur upplever du perspektivet? Hur är bilden beskuren, vilket format har den? Hur är motivet är bilden avbildat? vilken känsla får man av det? Finns det någon rörelse i bilden? Hur uppstår rörelsen? Åt vilket håll strävar rörelsen? Hur är bilden skapad? Vilken teknik har använts t.ex. fotografi, oljemålning m.m. Komposition Var ligger tyngdpunkten i bilden? Vilken känsla ger det? Är bilden lätt, eller tung, lutande eller centrerad? Är bilden symmetrisk eller asymmetrisk? Vilken känsla ger det? Har bilden något djup? Hur har bildskaparen använt sig av djupet? T.ex. ljus och mörker, skärpa och oskärpa m.m. 38

Färger och ljus Vilka färger finns i bilden? Hur tolkar du färgerna? Vad står färgerna för? Vilken ljussättning har bilden? ex. mörk, ljus, dov, klar, natt, dag. m.m. Symboler och metaforer Finns det några symboler i bilden? hur tolkar du dem? Finns det några metaforer i bilden? vilka? Hur tolkar du dem? Vilken känsla ger dem? 39

Associationer och känslor Vilka associationer får du av bilden? Vad kommer du att tänka på? Vilken stämning har bilden? Hur får bilden dig att känna dig? Vad tycker du om bilden? Vad skulle du döpa bilden till? 40

Referenslitteratur Bo Bergström, Bild och budskap ett tringeldrama om bildkommunikation (Stockholm: Carlssons förlag, 2003) Bo Bergström, Effektiv visuell kommunikation om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur (Stockholm: Carlssons förlag, 2007) Gert Z. Nordström, Bildspråk och bildanalys (Stockholm: Prisma, 1984) Johan Frid, Intro Bild (Malmö: Didactica förlag, 2002) Fotograf: Helene Höglund 41

Författarens Tack! Jag skulle vilja tacka min mamma Anita Vestin som alltid inspirerat mig att skapa och måla men framförallt till att gå min egen väg och tro på mig själv. Jag skulle även vilja tacka min handledare Marianne Timsäter som alltid har stöttat och väglett mig under mina studier som bildlärare.