2005:130 SHU EXAMENSARBETE GUDRUN En studie i stormfällningen och dess inverkan på skogsråvarans pris JEANETTE LARSSON MAGNUS WESTER Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Luleå tekniska universitet Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för samhällsvetenskap NATIONALEKONOMIPROGRAMMET C-NIVÅ 2005:130 SHU ISSN: 1404-5508 ISRN: LTU - SHU - EX - - 05/130 - - SE
SAMMANFATTNING En svår storm inträffade i Syd och Västsverige den 8 9 januari år 2005. Flera samhällsfunktioner drabbades av störningar. Skogsbruket drabbades mycket hårt, då ungefär en årsavverkning föll för stormvindarna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur priset på skogsråvara påverkas på sikt av denna plötsliga utbudshöjning. För att svara på syftet har skogsråvarumarknaden studerats och sedan har de faktorer som påverkar pris och kvantitet identifierats med hjälp av neoklassisk mikroteori. Stormens inverkan på dessa faktorer utgör grunden till slutsatserna om hur priset kommer att påverkas. Slutsatserna konstaterar att det massiva utbudet ger ett kortsiktigt lågt pris, men att en framtida virkesbrist kommer att ge höjda råvarupriser i den sydsvenska regionen. De högre priserna kan få konsekvenser för mindre virkesförädlingsindustrier såsom kapitalsvaga köpsågverk. I
ABSTRACT In January a severe storm hit the south of Sweden. The storm made critical damage to several Swedish industries. One of the most damaged industries was forestry; almost one year s harvest of forest raw material fell in the storm. The purpose of this paper is to analyze how the price of forest raw material will shift due to this sudden raise in supply, both as a direct answer to the supply chock as well as the long term development. To answer the purpose the market for forest raw material has been analyzed and the factors that influences price and quantity has been identified by help of neoclassical microeconomic theory. The storms influence on these factors make up the foundation of the conclusions about how the price will change over time. The conclusions states that the massive supply of forest raw material will give a short sighted fall in price. A future shortage of timber will be a long term effect of the storm, and this will raise the price. This raise in prices will cause problems for smaller wood refinement industries as sawmills depending on local produced forest raw material. II
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...I ABSTRACT... II Kapitel 1 INTRODUKTION... 1 1.1 Bakgrund och problemdiskussion... 1 1.2 Syfte... 3 1.3 Metod... 3 1.4 Avgränsningar... 3 1.5 Disposition... 4 Kapitel 2 SKOGSRÅVARUMARKNADEN... 5 2.1 Marknadsutbudet... 6 2.1.1 Ägarstruktur... 7 2.1.2 Skogsägareföreningar... 7 2.1.3 Uttag av skog... 8 2.1.4 Import av skog... 9 2.2 Marknadsefterfrågan... 9 2.2.1 Sågverksindustrin... 9 2.2.2 Massaindustrin... 11 2.2.3 Trädbränsleindustrin... 11 2.3 Prissättning... 12 Kapitel 3 TEORI... 14 3.1 Marknaden... 14 3.2 Utbudet... 16 3.2.1 Varans egenpris... 16 3.2.2 Produktionskostnader... 17 3.2.3 Transportkostnader... 18
3.2.4 Statligt agerande... 19 3.3 Utbudschock... 19 Kapitel 4 STORMEN DETTA HAR HÄNT!... 21 4.1 Uttaget av den stormskadade skogsråvaran... 22 4.2 Stormens följder... 24 4.3 Regeringen agerar... 27 4.4 Skogsförsäkringar... 28 Kapitel 5 ANALYS... 30 5.1 Vilken marknadsform har virkesmarknaden?... 30 5.2 Statens åtgärder... 33 5.3 Egenprisförändringar... 36 Kapitel 6 SLUTSATSER... 40 REFERENSLISTA... 43 Bilaga A Kartbild över stormens utbredning... A Bilaga B Skogsägareföreningarnas täckningsområden...b Bilaga C Svenska Massa & Pappersbruk... C
Figurer Figur 1.1 Stormfällning i Kronobergs och Jönköpings län...1 Figur 2.1 Schematisk bild över skogsråvarans användning...6 Figur 2.2 Svenska trävaruindustrins produktion år 2003...10 Figur 2.3 Produktslag Trädbränsle...12 Figur 3.1 Illustrering av rörelser i utbudet på virkesmarknaden...16 Figur 3.2 Illustrering av transportkostnad...19 Figur 3.3 Utbudschock med efterföljande prissänkning...20 Figur 4.1 Statistik över transporter i miljoner skogskubikmeter per km...23 Tabell Tabell 4.1 Jämförelse stormfällning...21
Kapitel 1 INTRODUKTION 1.1 Bakgrund och problemdiskussion Den 8 9 januari drabbades södra Sverige av stormen Gudrun. Gudrun orsakade skogsskador motsvarande ungefär en svensk årsavverkning. Skogsvårdsstyrelsen uppskattar att cirka 70 miljoner kubikmeter 1 virke, till ett värde av omkring 30 miljarder kronor, fällts i stormen. För presentation av kartbild se bilaga A. Figur 1.1 visar storleken på stormfällningen i de två hårdast drabbade länen. Stormfällningen år 2005 14,90 Avverkning år 2003 3,79 4,00 22,00 Kronobergs län Jönköpings län 0 5 10 15 20 25 Skogskubikmeter Miljoner Figur 1.1 Stormfällning i Kronobergs och Jönköpings län Källa: Skogsvårdsstyrelsen (2004); Skogsstyrelsen (2005) 1 Kubikmeter skall läsas som skogskubikmeter (m 3 sk). Detta mått inkluderar hela stammen, inklusive toppen, ovanför fällskäret (en procent av trädets längd beräknas ligga under fällskäret). 1
Händelsen kommer att påverka virkesmarknaden kraftigt, obalanser mellan utbud och efterfrågan på de olika virkestyperna kommer att märkas på hela svenska marknaden. Både negativ och positiv balans av samma virkestyper kommer att uppträda, men vid olika tidpunkter. Priserna kommer i ett första skede att falla. Men hur priserna kommer att påverkas i ett längre perspektiv kan vara svårt att förutsäga. Frankrike och Tyskland drabbades av en liknande naturkatastrof på 1990 talet. Vad som kunnat observeras i det fallet är att priserna ej ännu stigit till den nivå de låg på innan stormen inträffade. Sakkunniga tror att detta beror på att skogsindustrin i dessa länder relativt lätt har kunnat utöka sitt råvaruområde. Den svenska skogsindustrin har dock större problem med ett sådant tillvägagångssätt då även viktiga importländer såsom de baltiska staterna är drabbade av stormen. Stormen kommer att påverka flera faktorer inom det svenska skogsbruket. Den singulärt viktigaste faktorn är dock priset på skogsråvara. Genom att studera rörelser i utbudet kan slutsatser dras om hur priserna kommer att utvecklas. Priset är den variabel som avgör om det är lönsamt att agera på en marknad, eftersom att priset i förlängningen måste täcka de långsiktiga kostnaderna. Därav är de långsiktiga kostnaderna också en viktig sak att undersöka, i denna uppsats presenteras kostnaderna som en viktig faktor i hur priserna förändras. Stormen har gett upphov till ökade kostnader på flera områden. Till exempel är avverkningskostnaderna högre och kostnaderna för transporter har ökat. Regeringens åtgärdspaket är utformat så att det skall försöka minimera de extra kostnader stormen har medfört. Vidare har stormen gjort avtryck i den svenska debatten. Tidningar och politiska ledare har uttalat sig om förödande konsekvenser för den svenska skogsindustrin och Sverige. Är dessa konsekvenser verkligen så stora som tidningarna vill göra gällande? 2
Staten har genomfört ett flertal åtgärder vilka syftar till att underlätta uttaget av stormskadat virke. Vilka effekter får detta på priset? 1.2 Syfte Denna uppsats syfte är att undersöka hur priset på skogsråvara påverkas på sikt av stormen Gudrun. 1.3 Metod Uppsatsen är en studie av den svenska skogsråvarumarknaden. Metoden bygger på neoklassisk mikroteori, vi ämnar identifiera de utbudsfaktorer som påverkar den svenska virkesmarknaden. Därefter undersöker vi hur stormen inverkar på de faktorer som bestämmer pris och kvantitet. Med stöd av ekonomisk teori kommer vi sedan att presentera analyser och slutsatser vilka svarar på vårt syfte samt våra frågeställningar. 1.4 Avgränsningar Undersökningen begränsas till att endast omfatta utbudet på virkesmarknaden. Efterfrågan behandlas endast i syfte att bestämma marknadsformen, samt för att visa på de effekter rörelser i utbudet får för hela marknaden. På kort sikt antas efterfrågan vara konstant, men rekommendationer för hur efterfrågesidans aktörer bör anpassa sig till framtida förändringar i utbudet görs dock. Ingen distinktion görs mellan träslagen i analysen; virkesmarknaden består av både gran och tall med flera. Det finns flera faktorer vilka kan tänkas har påverkansgrad på hur priset på skogsråvarumarknaden utvecklar sig. Uppsatsen begränsas till de faktorer som har störst betydelse för prisutvecklingen på marknaden. Den korta 3
tiden som passerat från stormtillfället till uppsatsens genomförande medför att viktiga empiriska data ej kunnat tillgås. Detta gör i sin tur att resonemanget måste förlita sig till grundläggande ekonomisk teori samt förväntningar om framtiden snarare än statistiskt säkrade källor. 1.5 Disposition Kapitel två i uppsatsen beskriver den svenska skogsråvarumarknaden, dess aktörer samt funktionssätt. Följande kapitel presenterar den ekonomiska teori som ligger till grund för analysen. Fjärde kapitlet redogör för de empiriska fakta vi samlat ihop under uppsatsarbetets gång. Dessa fakta analyseras i kapitel fem, tillsammans med en analys av den marknadsform som kapitel två uppmålat. I kapitel sex redovisas våra slutsatser. 4
Kapitel 2 SKOGSRÅVARUMARKNADEN Kapitel 2 beskriver den svenska skogsråvarumarknaden och dess aktörer. Kapitlets uppbyggnad följer figur 2.1 (se sidan 6), för att avslutas med en presentation av prisbildningen på marknaden. Aktörerna på den svenska skogsråvarumarknaden är många. Utbudet av skog ägs av ett flertal aktörer, däribland privatpersoner som utgör den största gruppen. Skogsbolagen är den näst största ägargruppen, medan övrig skog innehas av staten och kyrkan (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). Skogsägaren, företaget eller privatpersonen, avverkar sin skog när denne upplever att skogen ger bäst avkastning. När skogsägaren avverkar sin skog så erhålls de i figur 2.1 redovisade råvarorna: sågtimmer, massaved samt trädbränsle. Sågtimret säljs vidare till ett sågverk där det vidareförädlas till sågade trävaror. Vid sågning och hyvling produceras, förutom sågade trävaror, flis och spån som sågverket kan sälja vidare till massa och trädbränsleindustrin. Massaveden säljs till massabruket där den huggs upp till flis, vilken sedan kokas för att producera pappersmassa. Pappersmassan går vidare till pappersbruket där den blir till papper. Trädbränsle utgörs av trädtoppar, grenar och övrigt trädavfall som tas om hand av skogsägaren för att säljas vidare till trädbränsleförädlarna. Trädbränsleförädlarna producerar sedan bränsle: pelletstillverkning, ved och flis är några exempel (Ibid.). 5
Figur 2.1 illustrerar några av skogens olika användningsområden. Skog Sågtimmer Massaved Trädbränsle Sågverk Massabruk Vidareförädling av Trädbränsle Flis till massabruk eller Vidareförädlare av trädbränsle Pappersmassa Pappersbruk Bränsleflis och kross Spån & Bark Färdiga trävaror Pappersvaror Förädlat trädbränsle Figur 2.1 Schematisk bild över skogsråvarans användning Källa: Skogsindustrierna (2004) 2.1 Marknadsutbudet Sverige är ett land som är rikt på skog. Över 50 procent av landets yta täcks av skogsmark. Virkesförrådet är 3 miljarder kubikmeter varav 39 procent är tall, 42 procent är gran, 11 procent är av björk och slutligen består 6 procent av övriga lövträd. Skogsbalansräkningen visar att från år 1990 till år 2000 så ökade virkesförrådet med 22,5 miljoner kubikmeter, med största tillväxten i Götaland. Enligt statistiken är uttaget av svensk skogsråvara mindre än tillväxten. Ovansagda volymer pekar dock på den fysiska tillgången av skog. Givetvis är den fysiska tillgången av skog inte detsamma som om att hela stocken av skog 6
är tillgänglig för marknaden. Skog växer långsamt, därav är det bara en given kvantitet per tidsperiod som är avverkningsmogen och därmed bjuds ut på marknaden. Uttag görs dock kontinuerligt även i tillväxtfasen genom gallring. All skog är ej heller lämplig som råvara, detta kan bero på dess kvalitet eller att den växer i svårtillgänglig terräng, såsom bergssluttningar, på myrar och så vidare (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). 2.1.1 Ägarstruktur Den svenska skogen ägs till 51 procent av enskilda privata skogsägare, 24 procent av privata aktiebolag, 6 procent av övriga privata ägare, 18 procent av staten och 1 procent av övriga allmänna ägare. De privata ägarna är i en del fall organiserade i så kallade skogsägareföreningar (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). Enligt Skogsvårdsstyrelsen (2004) är det största aktiebolaget, inom gruppen privata aktiebolag, Sveaskog AB som ägs av staten. De tre följande största ägarna är SCA Skog AB, Bergvik Skog AB samt Holmen skog, samtliga är även producenter av antingen trävaror eller pappersprodukter och därmed äger de delar av sin egen råvara. 2.1.2 Skogsägareföreningar En skogsägareförening är en ekonomisk förening där skogsägarna utgör medlemmarna. Föreningen verkar för att tillvarata sina medlemmars ekonomiska intressen, för att främja en god skogsskötsel samt för att kunna bistå med svar på medlemmarnas frågor och ge råd och stöd. Skogsägareföreningen köper och förvaltar den skog som medlemmarna avverkar. Föreningen sköter sedan försäljningen av råvaran till köparna. Föreningarna har också egna sågverk och massafabriker som använder medlemmarnas virke som insatsvaror. I och med detta så är föreningarna både säljare och köpare av samma råvara (LRF 7
Skogsägarna, 2005a). År 2002 var 89 356 privatpersoner anslutna till sju skogsägareföreningar i Sverige (se bilaga B), som därmed representerade 6 141 000 hektar skog. Denna areal motsvarar ungefär 2/3 av den privata, produktiva skogsarealen (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). Södra Skogsägareföreningen är den skogsägareförening vilken är verksam inom det stormdrabbade området. Således är det Södras medlemmar som till stor del fick se sitt skogsbestånd decimerat av stormen i januari år 2005 (Södra, 2005a). 2.1.3 Uttag av skog År 2003 avverkades 67,5 miljoner kubikmeter skog i Sverige (netto), av detta var 34,5 miljoner m3sk sågtimmer, 26,3 miljoner m3sk massaved, 5,9 miljoner m3sk brännved och 0,5 miljoner m3sk övrigt virke (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). Av den avverkade volymen på 67,5 miljoner m3sk så motsvarar sågtimmer av barrträd 34,5 miljoner m3sk, lövträd 0,3 miljoner m3sk och massaved av barr och lövträd 26,3 miljoner m3sk. Resterande 6,4 miljoner kubikmeter är ved och övrigt virke. Det största totala uttaget av skog sker ur Götalands skogar (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). Skogsägarna har flera alternativ när de väljer att sälja delar av sitt skogsbestånd. Antingen kan de sälja leveransvirke, de vill säga att de själva ser till att hugga skogen och transportera virket till närmsta bilväg (vart virket skall lagras skiljer sig mellan regionerna). Virket mäts sedan in vid respektive inköpsställe, sågverk eller massaindustri med flera. Alternativt kan skogsägarna sälja skogen på rot, en oberoende person får till uppdrag att välja ut vilka träd som skall avverkas. Denne person upprättar en så kallad stämplingslängd vilken innehåller antalet träd, fördelat på trädslag, diameterklass och volym. Denna stämplingslängd läggs sedan ut på anbud av skogsägaren och det bolag som bjuder högst vinner kontraktet och avverkar skogen. Skogsägarens ersättning är hela summan som bolaget bjuder för kontraktet. Det finns ett tredje alternativ, det 8
är att sälja virket på avverkningsuppdrag. Då sker samma procedur som vid leveransvirke med den skillnaden att köparen får i uppdrag att avverka skogen. Kostnaden som köparen har för att avverka samt transportera virket kan antingen vara ett på förhand fast pris eller den verkliga kostnaden för avverkningen (Skogsvårdsstyrelsen, 2005a). 2.1.4 Import av skog Enligt Skogsvårdsstyrelsen (2004) importerades under år 2003 9,1 miljoner kubikmeter rundvirke, främst till massaindustrin vilken står för ungefär 80 % av importen. I jämförelse med den mängd som avverkas i Sverige så står importen för cirka en sjundedel av den totala kvoten av skogsråvara. Importpriserna var i genomsnitt i maj 2003 495 kronor per kubikmeter f ub 2 för sågtimmer samt 347 kronor per kubikmeter f ub för massaveden. Dessa priser anges exklusive transport. 2.2 Marknadsefterfrågan Marknadens köpare finns inom flera olika industrier, såsom sågverks, massa och trädbränsleindustrin. 2.2.1 Sågverksindustrin Sågverksindustrin köper sågtimmer av barrträd (gran & tall) samt lövträd och ädelträd. Vissa sågverk är ägda av skogsägareföreningarna och tar då sin råvara inom skogsägareföreningens medlemmars skogsmarker. Övriga sågverk vilka inte innehar någon egen skog och således måste köpa all sin råvara kallas köpsågverk. Sågverken köper till stor del sin råvara i närområdet. I genomsnitt återfinns nästan 2 m3f ub är ett mått som används på skogsråvara och betyder fast mått under bark. Med fast mått menas massiv vedvolym, luften borträknad. 9
all råvara inom en radie av 100 kilometer från sågverken (Baudin, 2005). När timret sedan sågas och hyvlas produceras två biprodukter, sågspån samt flis. Dessa biprodukter säljer sågen vidare till antigen massaindustrin eller trädbränsleförädlare. Inom sågverksindustrin ryms sågverk av alla storlekar, allt från stora högteknologiska sågverk till små bondsågar. Antalet sågverk, som producerar över 5000 kubikmeter sågad trävara varje år, uppgick år 2000 till 245 stycken. Sågverk som producerar 1000 5000 kubikmeter uppgick samma år till cirka 80 stycken. Därutöver tillkommer bondsågarna, vilka är beräknade till runt 1600 stycken (Navrén m.fl., 2000). Sågverksindustrin producerade år 2003 16,8 miljoner kubikmeter sågade trävaror varav 16,6 miljoner kubikmeter sågade trävaror av barrträd. Genomsnittpriset på sågade trävaror av tall var 383 kronor samt av gran 390 kronor per kubikmeter år 2003 (Skogsvårdsstyrelsen, 2004). 8.30% 10.40% 47.00% Sågat virke Flis 34.30% Spån Restpost Figur 2.2 Svenska trävaruindustrins produktion år 2003. Källa: Skogsindustrierna (2004) Sågutbytet, det vill säga andelen sågat timmer ur en stock, ligger mellan 40 och 50 procent. Andelen sågade trävaror kan vid första anblicken verka liten, men sågverkens produktionsprocess ger stora bortfall av råvara, vilken kan användas av andra producenter. De tio största sågverksföretagen i Sverige svarar för 45 10
procent av årsproduktionen. Stora regionala skillnader finns gällande sågverksföretagens användande av egen skog, i de norra delarna av Sverige så tas nära 1/3 av sågtimret ut från egen skog medan motsvarande siffra i södra Sverige enbart är 4 procent (Navrén m.fl., 2000). 2.2.2 Massaindustrin Massaindustrin köper massaved och flis. Massaindustrierna är oftast integrerade med pappersbruken, vilka i sin tur omvandlar råvaran massa till papper. Antalet massa samt pappersbruk var år 2003 45 respektive 46 stycken. Dessa industrier producerade år 2003 massa och papper till ett exportvärde av 72 miljarder kronor. Produktionen inom massa och pappersindustrin är till stor del koncentrerad till de större bruken, de tolv största bruken svarar för 65 procent av produktionen. Genomsnittspriset på massaved var år 2003 225 kronor per kubikmeter för tall och 243 kronor per kubikmeter för gran. Det största exportlandet för svensk pappersmassa och produkter är Tyskland (Skogsindustrierna, 2005). 2.2.3 Trädbränsleindustrin Trädbränsleförädlarna köper avverkningsavfall, samt sågspån och flis från sågverksindustrin. År 2002 såldes trädbränsle motsvarande 25,4 TWh i Sverige. Under samma period var Sveriges totala energibehov 616 TWh. 11
Figur 2.3 visar fördelningen av energi på de olika produktslagen. 6.2 TWh 9.6 TWh Bränsleflis/kross Spån och bark Förädlat trädbränsle 9.6 TWh Figur 2.3 Produktslag Trädbränsle Källa: Skogsvårdsstyrelsen (2004) Trädbränsle avser alla biobränslen där träd eller delar av träd är råvaran och där ingen kemisk omvandling har skett. Bränsleråvaran kan ha används till annat, till exempel emballagevirke. Den större delen av trädbränslet går vidare i oförädlad form till slutanvändaren som bränsle. Kraftvärmeverk är ett exempel där trädbränsle används dels i oförädlad form: eldas direkt i pannan, eller i förädlad form: eldas till exempel som pellets. Trädbränsleförädlare säljer även direkt till privatpersoner, vilka använder trädbränsle för uppvärmning. Cirka 70 svenska företag producerar trädbränsle till försäljning på den svenska ʺkommersiellaʺ marknaden (Svenska Trädbränsleföreningen, 2005). 2.3 Prissättning Skogsråvara handlas inte på någon bestämd marknadsplats, såsom en råvarumarknad vid börsen. Avsaknaden av en börs eller en liknande handelsplats har sitt ursprung i att den svenska skogsråvarumarknaden är indelad i flera olika regioner. Utbytet mellan regionerna är relativt litet vilket leder till ett flertal mindre handelsområden inom Sverige. Inom vart och ett av dessa 12
handelsområden så representeras skogsägarna till stor del av en och samma skogsägareförening, eller kluster av flera skogsägareföreningar i samverkan. Detta gör att de privata skogsägarna till viss del kan ses som En aktör inom det aktuella handelsområdet. Det är dock viktigt att komma ihåg att en skogsägare, vilken är medlem i en skogsägareförening, inte automatiskt måste sälja sin råvara genom föreningen. Den andra delen av den aktuella marknaden är sågverken, massabruken och andra inköpare av skogsråvara. Dessa inköpare samt skogsägareföreningarna upprättar varje år en prislista över skogsråvara. Till denna prislista tecknas sedan kontrakt mellan köpare och säljare. Prislistan är ofta ett resultat efter en förhandling mellan stora inköpare av skogsråvara samt skogsägareföreningarna. Tidigare gav denna förhandling ofta ett riktpris vilket övriga skogsägare tog som givet när de avgjorde om avverkning skulle ske eller inte. Idag genomförs flera förhandlingar om året, främst om stora säljare av råvara inte är överens med köparna om det förhandlade riktpriset. Om köpare och säljare så kommer överens, justeras priset vid kontrakteringen, prislistorna är således inte fasta (Sjöbäck, 2005; Söderström, 2005). Stormen i södra Sverige är ett exceptionellt undantag eftersom det inte på förhand går att veta vilken klass och standard den fallna skogen har. Södra har därför ett garantipris som gäller tillsvidare. Efter övervägning av transportkostnader och produktionsnivå avgörs vilken kvantitet som skall köpas in. Det verkar råda koncensus på marknaden att det garantipris Södra satt för skogsråvaran är det gällande marknadspriset (Ibid.). 13
Kapitel 3 TEORI Detta kapitel presenterar den teori som ligger till grund för uppsatsen. Därefter utvecklas en modell för utbudet av skogsråvara. Efterfrågan på marknaden antas vara konstant då analysens tyngdpunkt ligger på utbudssidan och den innevarande utbudschocken. 3.1 Marknaden En generell definition av en marknad är: vilket sammanhang som helst där köp och försäljning av varor och tjänster äger rum (Pearce, 1986). Marknaden består av två sidor, utbud och efterfråga. De två sidorna representeras av producenter som bjuder ut en vara och konsumenter som efterfrågar den. Producenter producerar oftast med målet att maximera sin vinst, och kommer att producera en kvantitet som uppfyller detta mål med rådande pris. Summan av alla enskilda producenters utbud ger det sammanlagda marknadsutbudet. Även konsumenterna är vinstmaximerande företag som efterfrågar den kvantitet som maximerar deras vinst. Marknadsefterfrågan bildas av den sammanlagda efterfrågan (Case & Fair, 2002). På virkesmarknaden utgörs efterfrågesidan av producenter i form av sågverk, massafabriker och vidareförädlare av trädbränsle (se figur 2.1). Därmed är den skogsråvara som säljs på den aktuella marknaden en insatsvara i deras produktion, och ingår med detta också i en strävan att maximera vinsten för dessa 14
tillverkare. Utbudssidans producenter består av en mix av privata skogsägare, kommersiella skogsbolag och staten. Deras intressen kan skilja sig åt något i form av vinst och nyttointresse, vilket omedelbart ger en mer komplex bild av den aktuella marknaden, jämfört med den mer generella bilden (Brännlund, 1988). Det finns ett flertal olika marknadsformer bland annat fullständig konkurrens, monopolistisk konkurrens, oligopol och monopol. Konkurrenssituationen på en marknad bestäms av dess struktur i fråga om antal företag, huruvida marknadens vara är homogen eller heterogen, ifall det enskilda företaget har marknadsmakt nog att ha inflytande över prissättning och om inträdesbarriärer existerar. En marknad under fullständig konkurrens kännetecknas av många små producenter där ingen är, relativt de andra, så stor att denna har någon egentlig marknadsmakt. Det vill säga att ingen enskild producent har någon inverkan på priset, alla är pristagare. Varan som produceras på en marknad under fullständig konkurrens betraktas som homogen, vilket betyder att det inte spelar någon roll för köparen vilken producents vara som konsumeras då samtliga är likvärdiga. I motsats till denna marknadsforms benämning förekommer alltså i realiteten ingen konkurrens mellan aktörerna, de agerar utifrån totala förändringar på marknaden. Köparna handlar för övrigt alltid rationellt och nyttomaximerande (Case & Fair, 2002). En marknad med monopolistisk konkurrens kännetecknas på samma sätt av ovanstående struktur, dock med en viktig skillnad; produkterna är heterogena. Därmed finns en direkt konkurrens mellan de enskilda aktörerna. Konkurrens förekommer också mellan deltagarna i ett oligopol. Där ser emellertid marknadsstrukturen annorlunda ut med få deltagare, som var och en har tämligen stor makt över prissättningen. När en producent har monopol på en marknad är denne ensam aktör på utbudssidan. En unik produkt produceras och priset bestäms utifrån den efterfråga som finns (Nationalencyklopedin, 2005). 15
3.2 Utbudet Ett flertal faktorer påverkar utbudet av en vara, de främsta är: pris på varan, pris på produktionsfaktorerna och de teknologiska förutsättningarna. Faktorer som är relevanta för virkesmarknaden presenteras i detta avsnitt. Figur 3.1 visar en utbudskurva, pilarna visar i vilka riktningar utbudet kan röra sig: Virkespris U Avverkad volym Figur 3.1 Illustrering av rörelser i utbudet på virkesmarknaden. 3.2.1 Varans egenpris Enligt mikroekonomisk teori så tenderar ett företag att öka produktionen till dess att produktionskostnaderna av en extra enhet är lika med den extra intäkt denna enhet ger. Detta medför att en ökning av varans pris torde leda till en produktionsökning (Case & Fair, 2002). När priset på en skogsvara ökar så förbättras vinstmöjligheterna för säljarna på virkesmarknaden. De högre priserna stimulerar skogsägarna att avverka och sälja mer virkesråvara. Av detta resonemang följer att utbudskurvan ovan lutar positivt. Rörelsen sker längsefter kurvan när utbudet ökar eller minskar som respons till en prisförändring (Andersson m.fl., 1991). I detta fall finns det för säljaren fyra sådana priser att ta hänsyn till i utbudsbeslutet; sågtimmerpriset, massavedspriset, priset på trädbränsleråvara samt priset på importerad skogsråvara. Mellan dessa olika priser 16
finns marknadsspecifika samband som påverkar det totala utbudet. Om till exempel sågtimmerpriset stiger, kommer skogsägarna att öka utbudet av sågtimmer. Detta sker genom slutavverkning, en naturlig följd av detta är att även massaved och eventuell trädbränsleråvara kommer ut på marknaden. I de fall massavedspriset stiger ökar istället utbudet av massaved genom att skogsinnehavarna gallrar. Vid gallring kommer inget sågtimmer ut på marknaden och därmed blir den totala utbudsökningen på hela virkesmarknaden mindre än när sågtimmerpriset höjs (Brännlund, 1988). Säljaren måste också ta importpriserna i beaktning, om importpriserna är låga pressas även det inhemska priset ner. En glidning nedför utbudskurvan sker (Case & Fair, 2002). 3.2.2 Produktionskostnader Utbudet påverkas kraftigt av produktionskostnadernas storlek. Produktionskostnaderna omfattar avverkningskostnader och övriga kostnader för skogsskötsel. Avverkningskostnad är ett samlat begrepp som inbegriper kostnaderna för bränsle, arbetskraft och kapital. Om priset på bränsle stiger, lönerna för skogsarbetare stiger eller kostnaderna för skogsmaskiner och övrig avverkningsutrustning stiger, så kommer utbudet på virkesmarknaden att sjunka och vice versa. En tillräckligt stor förändring i någon eller några av dessa ingående faktorer får utbudskurvan att skifta ur sin ursprungliga position. Om avverkningskostnaderna sänks, kan en större mängd produceras till en mindre kostnad alternativt om de höjs får skogsägarna en mindre mängd skörd till en dyrare kostnad. Vid rådande pris skiftar därmed utbudskurvan utåt eller inåt (Case & Fair, 2002). När stormfälld skog ska tas om hand ökar vanligtvis avverkningskostnaderna på grund av svårare förhållanden (Sjöbäck, 2005). 17
3.2.3 Transportkostnader Transporten av virke från skogen och fram till köparen är en viktig komponent i marknadens funktionssätt. Beroende på vem som bär denna kostnad, så har det inverkan på utbudet. Om det är skogsägaren, producenten, som står för denna kostnad och den stiger så kommer utbudet att minska. Transportkostnader ökar med avseende på avstånd, längre resväg ger större kostnader för det företag som transporterar virket från avläggningsplatsen till industrin. Ersättningen skogsägaren betalar företaget ökar således. Möjligheten till utbyte mellan olika regioner i Sverige avgörs också i stor utsträckning av transportkostnaderna och dessa brukar oftast anges som orsak till att inte ett större utbyte sker mellan de olika regionerna. Även dessa faktorer orsakar skift i utbudsgrafen (Baudin, 2005). Hotelling presenterade år 1929 en modell, vilken kan illustrera varför industrier längre ifrån det stormskadade området inte finner det lönsamt att köpa det billigare stormskadade virket (Darnell, 1990). Figur 3.2 beskriver transportkostnadernas inverkan på företagens efterfrågan av stormskadat virke. Figuren beskriver två aktörer, B och C, vilka agerar på samma marknad. En aktör kan erbjuda marknaden priset P 1 och den andre aktören priset P 2. De lutande linjerna i modellen beskriver kostnaden köparen har för att transportera varan från säljaren och hem. Om köparen bor vid punkten D i modellen kan han fritt välja från vilken aktör han vill köpa varan, då det totala priset inklusive transportkostnad är detsamma oberoende vilken aktör han väljer. Om istället kunden bor vid punkt E i modellen kommer denne att välja att köpa varan hos aktör C, då totalkostnaden blir lägre för varan P C < P B, detta trots det högre grundpriset, P 2 > P 1 (Ibid.). 18
Totalpris P B P C A B P 1 P 2 D E C Avstånd Figur 3.2 Illustrering av transportkostnad 3.2.4 Statligt agerande Statens agerande kan påverka utbudet på en marknad. Statliga subventioner i form av direkta bidrag eller indirekta skattesänkningar gör att producenternas inkomster alternativt utgifter sänks. Därmed skapas utrymme för att öka produktionen och öka utbudet, utbudskurvan skiftar således utåt (Case & Fair, 2002). 3.3 Utbudschock En utbudschock inträffar på marknaden när utbudet antingen kraftigt ökar eller minskar på marknaden. När utbudet kraftigt ökar kallas detta för en positiv utbudschock och vice versa. Case & Fair (2002) tar upp oljekrisen i världen under 1970 talet som en negativ utbudschock då priset på olja steg kraftigt. Höjningen orsakades av att de oljeproducerande länderna i mellanöstern valde att strypa sin utvinning av olja. Då olja är en råvara som de flesta industrier är beroende av (i en eller annan form) orsakade oljeprishöjningen en kedjereaktion vilken drabbade människor och företag över hela världen. En utbudschock måste föranledas av 19
antingen kraftigt höjda/sänkta priser eller höjda/sänkta kvantiteter på marknaden (Ibid.). Nedanstående figur (3.3) illustrerar en utbudschock. Virkespris Konstant E U U P P Avverkad volym Figur 3.3 Utbudschock med efterföljande prissänkning 20
Kapitel 4 STORMEN DETTA HAR HÄNT! Natten mellan den 8 9 januari drog stormen Gudrun fram över Syd och Västsverige (se karta över området i bilaga A). Stormen skapade stora störningar i elförsörjningen och telekommunikationerna i de drabbade områdena (Regeringen, 2005). Jordbruket har ställts inför problem då stormfällda träd och tillfälliga virkeslager upptar åker och betesmark, nerblåsta stängsel och frånvaro av elektricitet försvårar djurhållningen (Jordbruksverket, 2005). Skogsbruket har drabbats mycket hårt, då stormen orsakat enorma skogsskador. Ungefär 70 miljoner kubikmeter skog har skadats i Götaland. Skog räknas som skadad om träden är omkullblåsta, avbrutna under halva trädlängden eller lutar mer än trettio grader. Stormen fällde 20 30 gånger mer än vad som normalt vindfälls under ett år i regionen. För en tydlig jämförelse mellan denna storm, tidigare storm och utvecklingen under 1900 talet, se tabell 4.1. Tabell 4.1 Jämförelse stormfällning Stormfällning i miljoner kubikmeter Stormen Gudrun 8 9 januari 2005 69,7 Stormen hösten 1969 35,0 Totalt under hela 1900 talet 110,0 Normalt år (1973 2002) 1 5 Genomsnitt per år (1973 2002) 2,9 Källa: Skogsstyrelsen, (2005) 21
De värst drabbade länen är Kronobergs och Jönköpings län med 22 respektive 14,9 miljoner kubikmeter stormskadad skog (Skogsstyrelsen, 2005). 4.1 Uttaget av den stormskadade skogsråvaran Södra är en av fem skogsägareföreningar i Sverige, och den största i det stormdrabbade området. Föreningen har 35 000 medlemmar och 2,2 miljoner hektar ansluten skogsmark. Av de nästan 70 miljoner kubikmeter skog som stormskadades i början av januari finns 38 miljoner kubikmeter fälld skog på Södras medlemmars fastigheter. Värdet på detta beräknas till cirka 15 miljarder kronor. Den sista april år 2005 avslutades stormkontraktsteckningen, då hade Södra tecknat kontrakt för 27 miljoner kubikmeter f ub eller ungefär 32 miljoner skogskubikmeter. Av detta är 22 miljoner kubikmeter f ub avverkningsuppdrag och 5 miljoner kubikmeter f ub är leveransvirke. Tidsplanen som Södra satt upp för hanteringen av virket är att de ska hinna omhänderta 13 miljoner kubikmeter f ub fram till den sista juni år 2005 (Södra, 2005b). Ett år senare, alltså 18 månader efter att stormen har inträffat, ska allt kontraktstecknat virke vara omhändertaget och ute ur skogen. Det är också vid den tidpunkten det stormskadade virket liggandes i skogen beräknas bli otjänligt i industriellt syfte (Konjunkturinstitutet, 2005). För att nå dessa mål så arbetar totalt 3000 personer, fördelade på 450 avverkningslag och 400 timmerbilar, med att avverka och transportera virket i Södras regi. Det timmer som inte går direkt till sågverken lagras på över 20 terminaler och i Kisasjön intill Södras sågverk. Massaveden lagras vid bilväg i väntan på transport vidare till massabruken. Via hamnarna i Halmstad, Falkenberg och Varberg lastas virke på båtar som fortsätter transporten till fabriker i Norge, Finland och norra Sverige (Skogsstyrelsen, 2005). 22
Det är ovanligt att en sådan stor mängd virke transporteras så långa sträckor inom Sveriges/Nordens gränser. Figur 4.1 visar statistik över skogliga transporter inom Sverige år 2003, det vill säga under ett normalt år. Avstånd 300 km 150 299 km 100 149 km 50 99 km 25 49 km 10 24 km 0 9 km 0 2 8 10 4 6 Skogskubikmeter (miljoner) Figur 4.1 Statistik över transporter i miljoner skogskubikmeter per km Källa: Skogsvårdsstyrelsen (2005c) En granskning av figuren visar att det inte finns några transporter i kilometerklassen över 300 kilometer. Efter stormen tvingas dock marknadens aktörer att transportera stormfällt virke mycket längre sträckor än så. Ett ytterligare mål är att Södra själva ska kunna använda 80 procent av medlemmarnas nerblåsta virke i den egna industrin. Sågverken ökar sin kapacitet från förra årets 1,4 miljoner kubikmeter till 1,8 miljoner kubikmeter år 2005. De tidigarelägger också investeringar gällande torkutrustningar och iordningsställande av timmerplaner. Massaindustrin ställer om produktionen så att de kan använda mer barrved och mindre lövved i pappersmassan, samt stoppar importen från andra länder av massaved och använder istället den sydsvenska råvaran (Södra, 2005c). 23
Södra använder en prismodell som innebär att de väntar med att beräkna det pris som ska betalas till medlemmarna tills först efter att arbetet med att ta om hand det stomfällda virket är slutfört. Därmed ska alla få samma pris oavsett vid vilken tidpunkt deras skog kunnat avverkas och föras ut ur skogen. En stormlikvidfond innehållande 108 miljoner kronor, efter första kvartalet år 2005, har upprättats för att Södra ska kunna finansiera sin garanti om samma pris till samtliga medlemmar (Ibid.). 4.2 Stormens följder Stormen innebär en tragedi för många enskilda skogsägare. Den stora mängden nerblåst skog gör att utbudet på virkesmarknaden ökar dramatiskt, vilket i kombination med den sämre kvaliteten på stormskadat virke gör att skogsägarna möter ett fallande pris. Därtill ökar avverkningskostnaderna genom svårigheterna med att omhänderta den fallna skogen, som på vissa områden ligger ner liknande stora fält av plockepinn. Sammantaget ger detta en betydande försämring av de berörda skogsägarnas ekonomiska ställning. Storleken på den samhällsekonomiska effekten diskuteras av sakkunniga. De största farhågorna gäller den eventuella virkesbrist som kan komma att uppstå på marknaden på längre sikt. Detta blir i sådana fall främst ett problem i Götaland, men frågan är om följderna kan sprida sig även utanför detta område (Skogsstyrelsen, 2005). Efter stormfällningen i Frankrike och Tyskland på 1990 talet så sjönk timmerpriserna med 25 procent, och de har än idag inte helt normaliserats till nivåerna från före stormen (Baudin, 2005). Detta kan dock bero på att köparna av virke relativt lätt kunnat utöka sitt uppköpningsområde, och att någon större brist aldrig behövt uppstå. Situationen i Sverige försvåras emellertid på grund av att 24
även närliggande länder, såsom de baltiska staterna, drabbats av stormskador. Sålunda kan inte den eventuella råvarubristen heller täckas upp genom import. Om bristen på virke i södra Sverige betraktas som ett lokalt fenomen, så kan främst de mindre, betalningssvaga sågverken i regionen drabbas hårt. Massaindustrin har däremot ett bättre utgångsläge då många massa och pappersbruk använder sig av returfibrer, dock krävs en viss tillförsel av virgin fibres och beroende på hur stor bristen är så kan även denna industri tvingas till neddragningar. En omfördelning av virkestillgångar från till exempel de norra delarna av Sverige kan vara en möjlighet, men då tillkommer tämligen stora transportkostnader (Ibid.). I motsats till ovanstående resonemang så är erfarenheten efter stormen år 1969 att en betydande ökning av virkesförrådet varken hindrades eller var omöjlig. Enstaka händelser vart 20 30 år behöver inte ha särskilt stor inverkan, men om de sker med kortare tidsmellanrum så kan effekterna i de utsatta områdena bli större (Skogsstyrelsen, 2005). Sallnäs (2005) spekulerar i vilka konsekvenser som visar sig på lång sikt. Han har gjort beräkningar på Kronobergs län som visar att, trots stormfällning motsvarande sex årsavverkningar, finns det ett virkesförråd som är stort nog för att upprätthålla avverkningsnivån på 4 miljoner kubikmeter per år, som hittills varit den normala. Dock beror inte virkesutbudet endast på den mängd skog som faktiskt står och växer i skogen, utan även på andra ekonomiska, strukturella och psykologiska faktorer. Det aggregerade utbudet beror i själva fallet på de olika skogsägarnas avverkningsbeslut, mycket tyder därför på att även om de materiella möjligheterna finns för ett oförändrat utbud kommer det i den berörda regionen att minska. En betydande faktor gällande det aggregerade utbudets storlek tillkommer emellertid, och det är de angränsande områdenas uppdämda leveransbehov (Citat: Sallnäs, O.). Detta beror självfallet på att ej stormskadad skog 25
inte prioriteras för avverkning innan allt vindfällt virke tagits om hand. En reserv kan således skapas som säljs efter att det stormfällda virket tagit slut. Precis som ovan befarar även Sallnäs (2005) att sågverksindustrin står inför problem. Kortsiktigt kommer sågverken att försöka öka sin kapacitet, men begränsade torkmöjligheter innebär svårigheter. Om industrin ändå genom skiftgång och försäljning av ej torkade trävaror lyckas öka kapaciteten och därmed producera mer, så finns risken istället att det ökade utbudet pressar priserna. Följden blir att trots de billigare råvarupriserna blir förtjänsten inte högre. Lagring av sågvirke för att på så sätt ha en jämnare tillgång innebär dels kostnadsökningar, men även risk för kvalitetssänkning. Även i det här sammanhanget nämns den långsiktiga risken med framtida råvarubrist, som försvåras av att viktiga importmarknader såsom Lettland också stormskadats. Lettland har förlorat 8 miljoner kubikmeter skog i stormen, vilket innebär en hel årsavverkning i landet. Eventuella positiva effekter för skogsbruket, är den omfattande förbättringen av skogsbilvägnätet som genomförs när allt stormskadat virke ska transporteras ut ur skogen. Överhuvudtaget så effektiviseras hela transportsystemet för virke och ger erfarenheter som kan öka effektiviteten även efter att katastrofen är över. Sammanfattningsvis så förespås inga djupgående långsiktiga följder för den svenska skogsindustrin som helhet, utan de mindre aktörerna såsom enskilda skogsägare och mindre sågverk är de som får bära de största kostnaderna (Sallnäs, 2005). 26
4.3 Regeringen agerar Regeringen presenterar ett åtgärdspaket för att så fort som möjligt få ut det stormskadade virket ur skogen. I Götaland sänks dieselskatten för skogsmaskiner tillfälligt under åren 2005 och 2006 för att stimulera omflyttning av skogsmaskiner till detta område. Ett stöd för lagring av stormfällt virke införs, vilket innebär att staten kan hjälpa till med de utökade kostnader som uppstår i form av till exempel markhyra, kostnader för virkesmätning och utbildning av personal. Transportkapaciteten riskerar att bli en flaskhals som stoppar upp flödet ut ur skogen. En särskild förordning har därför utfärdats av regeringen som tillåter även utländska timmerbilar att transportera stormfällt virke på svenska vägar fram till den sista juni år 2005. För att ytterligare öka transportkapaciteten slopas också ban och farledsavgifter tillfälligt för fraktning av stormfällt virke, så att järnvägs och sjöfartstransporter utnyttjas till fullo. Dessutom ges bidrag för att åtgärda körskador på skogsbilvägar och i naturen, eftersom att denna första del i transportkedjan belastas hårt. Bidraget administreras av Skogsstyrelsen (Regeringen, 2005). Ett direktstöd till drabbade skogsägare utgår med femtio kronor per kubikmeter stormfälld skog, utformad som en skattereduktion som baseras på den mängd virke som forslas ut ur skogen (Södra, 2005d). Diskussioner förs även om framtiden, när så småningom all skadad skog tagits om hand så lämnas stora kala områden kvar, vilka är under återbeskogningsplikt. Beräkningar finns på att cirka 140 000 hektar skog, fördelat på 180 000 hyggen, måste återplanteras eller självföryngras efter att stormen dragit fram (Skogsvårdsstyrelsen, 2005b). Av den orsaken har Skogsvårdsstyrelsen kommit med förslag om ett återväxtstöd till de drabbade markägarna (Lindell, 2005). 27
4.4 Skogsförsäkringar Enligt tidigare genomförd enkätundersökning 3 har inte tecknandet av en skoglig försäkring stått högst upp på skogsägarnas dagordning. Genom att rangordna de risker som bedömdes som värst visade skogsägarna att de bedömde fallande virkespriser som det största hotet mot egendomen. Därefter kom betesskador, angrepp av granbarkborre och rotröta, för att först efter detta följas av stormskador och angrepp av snytbagge. I fallet när de skulle rangordna alternativen utifrån hur stora ekonomiska satsningar de tyckte att försäkringar eller förebyggande åtgärder var värda så såg uppdelningen ut på ett liknande sätt, förutom att stormskador och rotröta bytte plats. På frågor om de verkligen vidtog några åtgärder mot stormskador svarade många att de inte gjorde det, eller inte visste om de gjorde detta. En slutsats av denna undersökning kan vara att skogsägarna har för lite kunskap och får för lite information när de ska fatta produktionsbeslut. Mer information kan således vara en lösning (Skogsstyrelsen, 2005). Länsförsäkringar är det odiskutabelt största försäkringsbolaget på marknaden för skogsfastighetsförsäkringar och innehar 60 70 procent av kunderna i hela landet. I ett av de hårdast stormdrabbade länen, Kronoberg, är så många som 80 procent av länets lantbrukare och skogsägare kunder hos Länsförsäkringar. Ägaren av en skogsfastighet kan välja att teckna en skogsförsäkring eller en skogsbrandförsäkring utöver grundskyddets övriga delar som består av egendoms, ansvars och rättsskyddsförsäkring. Alternativet skogsförsäkring är mer omfattande än en skogsbrandförsäkring och gäller således vid stormskador (Länsförsäkringar, 2005). Totalt, i Sverige, har Länsförsäkringar 67 890 3 Enkäten delades ut till 402 privata skogsägare med mer än 15 hektar skog i Gislaved och Nybro kommuner (Skogsstyrelsen 2005). 28
försäkringar som innehåller stormmomentet och den försäkrade arealen uppgår till 5 318 328 hektar. Kostnaden för försäkringen varierar beroende på vart området är beläget i Sverige. Generellt så är försäkringarna billigast i den norra landsändan och blir dyrare desto längre söderut området ligger. Försäkringstagaren betalar en försäkringspremie baserad på antal hektar, vilken ligger i intervallen 1,50 23 kronor per hektar. I det stormdrabbade regionerna finns det 27 920 försäkringar som omfattar 1 916 041 hektar försäkrad areal (Blomqvist, 2005). Efter stormen har Länsförsäkringar fått in 12 771 anmälningar om stormskada. Efter skadeanmälan så sker en skadebesiktning av en opartisk person, vilken har som uppgift att värdera skadorna. Sedan ersätts den drabbade skogsägaren i tre delar enligt följande: 1. Den direkta skadan som uppkom vid stormen ersätts. Exempelvis kan inte knäckta träd säljas som sågtimmer, utan klassas som massaved, och då ersätts mellanskillnaden i priserna. 2. Avverkningskostnaderna fördyras när skogsråvaran är stormskadad, därför ersätts denna mellanskillnad jämfört med en normal avverkning. 3. Delar av den skog som stormskadades var naturligtvis ännu inte mogen för avverkning och därvid ersätts även denna differens. Ersättningarna beräknas på det pris som rådde i januari precis innan stormen drog fram (Ibid.). 29
Kapitel 5 ANALYS 5.1 Vilken marknadsform har virkesmarknaden? Det är inte helt enkelt att definiera den svenska virkesmarknaden enligt en bestämd mall. Råvarorna som handlas på marknaden kan i det närmaste betraktas som homogena. Total homogenitet uppnås dock inte helt och hållet om virkesmarknaden definieras såsom omfattande hela landet. Om fokus istället förflyttas till en av de lätt urskiljbara regionerna, Norr, Mellan och Syd, gör likartade klimatmässiga förutsättningar att råvarorna kan definieras som homogena inom varje region. Dessa områden bör också avgränsas som de egentliga marknaderna. Utbytet mellan de olika marknaderna är av mindre omfattning, då långa transporter av en så skrymmande vara innebär höga kostnader. Mellan dessa regioner skiljer sig de olika aktörernas styrkeförhållanden åt. Sågverken i Norr tar ut mer råvara i egna skogar än vad sågverken i Syd gör. Detta förhållande innebär att sågverken i Norr är mindre känsliga för eventuella förändringar i de övriga skogsägarnas utbud av skogsråvara. Resultatet blir att priset hålls på en lägre nivå eftersom sågverken alltid har möjlighet att använda egna råvaruresurser, istället för att vara beroende enbart av extern råvara. I söder har följaktligen inte sågverken samma marknadsmakt. 30
Staten är en aktör av betydelsefull storlek i hela landet, men med tydliga koncentrationer i Bergslagen och norra Norrlands inland. Staten förvaltar sitt skogsmarkinnehav genom det statliga bolaget Sveaskog AB. Cirka 80 procent av Sveaskogs marker ligger i norra Sverige (Sveaskog, 2005). Detta gör att Sveaskog har möjligheten att utöva en viss marknadsmakt, då främst i de norra skogslänen. Stor marknadsmakt kan innebära att Sveaskog, i form av skogsägare, kan påverka priserna och försöka hålla dessa på en högre nivå. De privata skogsägarna är till antalet stort, men har organiserat sig i fem stora skogsägareföreningar, som gör att de får en väsentlig tyngd på marknaden. Skogsägareföreningarna är uppdelade regionalt enligt följande: Norra regionen delas mellan tre föreningar, medan Mellan och Syd inrymmer varsin. Det faktum att Södra är dominerande i den undersökta regionen gör att de privata ägarna indirekt åtnjuter en viss makt över priset. Historiskt har skogsägareföreningarna varit en dominerande representant för utbudssidan vid prisförhandling mellan köpare och säljare. Tidigare var höstens stora förhandlingar mellan skogsägareföreningarna och köparna fasta, såtillvida att inga justeringar gjordes av priserna under kommande tidsperiod. Idag förhandlas kontrakten dels på kortare perioder och dels till lägre kvantiteter. Detta gör att antalet förhandlingstillfällen blir fler och att det till viss del finns förhandlingar där skogsägareföreningarna överhuvudtaget inte deltar. Därav borde skogsägareföreningarnas makt över priset ha minskat på senare tid. Dagsläget i det stormdrabbade området visar dock att Södra har en inflytelserik roll över priset på det vindfällda virket. Andra aktörer som köper virke från den aktuella regionen, verkar ta Södras garantipris på 160 kronor per kubikmeter f ub massaved som det gällande priset när de skall avgöra om det är lönsamt att köpa in råvaran. Det finns givetvis fler stormdrabbade aktörer än Södras medlemmar, men Södra är dominerande med tanke på att de har 31
kontrakterat hälften av det stormdrabbade virket. Sveaskog och övriga privata företag äger de resterande femtio procenten av den stormdrabbade skogsmarken. Södra regionen kännetecknas av en efterfrågesida innehållande fler aktörer. Det finns köpsågverk av varierande storlekar och fler massafabriker än i den norra regionen. Det större antalet aktörer borgar för att större konkurrens ska råda på marknaden. Detta gäller både för utbuds och efterfrågesidan men det är i alla fall tydligt att utbudssidan har förutsättningarna för att vara en stark motvikt i prisförhandlingarna. Då marknaden innehåller homogena varor och sånär fullständig information så kan denna marknad betraktas som under fullständig konkurrens under normala omständigheter. Södras ledande ställning gör att man i viss mån kan definiera marknaden, under tiden att den stormfällda skogen skall avverkas, som en oligopolistisk marknad där ett litet antal säljare dominerar marknaden. Skogsägarna väljer att kontraktera sin skog i Södra, då Södra är den enda köpare som offentligt aviserat att man skall ersätta samtliga medlemmar till så stor del som möjligt samtidigt som alla får samma ersättning. Att alla får samma ersättning stämmer bra överens med de solidariska tankarna som en gång skapade skogsägareföreningarna. Det kan också tvinga vissa med virke av hög kvalitet att sälja till underpris medan andra får för hög ersättning. Orsaken till att Södra gjort denna fördelning är att de inte kan garantera samtliga medlemmar avverkning nu under våren då avverkningsresurserna är knappa i förhållande till stormens omfattning. Att då försöka prioritera mellan sina medlemmar är föreningen inte beredd att göra och då är en kollektiv lösning det bästa alternativet (Södra, 2005c). Denna oligopolställning gör att Södra kan dominera priset på stormfälld skog. Ett övergripande mål, som samtliga aktörer på marknaden dock tycks vara överens om, är att all skog skall tas om hand på snabbast möjliga vis. Detta indikeras bland annat genom att även företag, som själva inte har något större 32