PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens Region Nord (Norrbottens och Västerbottens län; Per-Arne Malmberg respektive Anders Lindqvist) och sakansvarige för skogsskador i norra delen av landet (Clas Fries). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen, skogsföretag, försäkringsbolag och forskare. Denna sammanställning av skogsskador inom Region Nord är den första någonsin. Den redovisar: Skadeepisoder 2011 att särskilt uppmärksamma - Snöbrott - Sorkskador - Stormfällning på grund av fallvindar 4 juni Älgskador (kortare sammanfattning) Skador av törskatesvamp Några andra skogsskador som rapporterats Det finns alltid träd eller bestånd som har någon form av skada. Här tas inte upp skador som till exempel rotröta, torkskador eller avverkningsskador. Det kan dessutom finnas skogsskador som varit värda att redovisa men av olika skäl inte tagits med. Till kommande år kan sammanställningen utvidgas om behov och intresse finns. Skadeepisoder 2011 att särskilt uppmärksamma Tre tydliga skadeepisoder som medfört betydande ekonomiska förluster har inträffade under året: Snöbrott. Skadornas tyngdpunkt låg i södra halvan av Skellefteå kommun och norra delen av Robertsfors kommun. Ett kraftigt snöfall i slutet av november 2010 var början till skadorna. Mera snö under resten av vintern förvärrade dem ytterligare. Nygallrad skog drabbades särskilt hårt, men även medelålders skog och slutavverkningsskog skadades. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Skogsstyrelsen 2012-01-25 2(8) Sorkskador. Äldre skogsfolk betraktar vinterns och vårens skador som de värsta sedan 1970-talet. Främst skadades 1- och 2-åriga planteringar, men även upp till ca 7-åriga. Skadorna var mest utbredda i södra Västerbottens län. Stormfällning, fallvindar. Lördagen den 4 juni drabbades främst nordöstra delen av Västerbotten och sydöstra delen av Norrbotten av så kallade fallvindar (besläktade med tromber). Där fallvind drog fram fälldes skog, ofta helt och hållet, allt från yngre skog till slutavverkningsskog. Snöbrott Under 2011 har betydande snöbrott i Region Nord rapporterats från främst södra halvan av Skellefteå kommun och norra delen av Robertsfors kommun, från en bit innanför kusten till ungefär 5 mil in i landet (karta 1). Den totala volymen av skadade träd bedöms av företagen som är verksamma i området till 65 000 m 3. Upparbetningen har haft hög prioritet och det mesta var enligt företagen avklarat i januari 2012. Mest gallringar drabbades men även medelålders skog och slutavverkningsskog fick skador. Skadorna kom fläckvis, vilket liknar skadebilden efter stormen (fallvindarna) i början av juni. Snöbrotten gav upphov till stamsprickor som resulterat i sämre timmerutfall för markägaren. En del av tallvirket har fått blånad. Den extrema snösituationen förorsakade snöbrotten. De sista dagarna i november 2010 föll rikligt med snö i ett 5-10 mil långt nord-sydligt riktat område kring Skellefteå, framför allt åt väster och sydväst. SMHI registrerade snödjup på över 75 cm. Under januari och februari 2011 föll ännu mer snö i området från Bottenvikskusten och ungefär 5 mil in i landet, nu även längre söderut. Snö- och temperaturförhållandena (konstant minusgrader) gjorde att upplegan successivt byggdes på och blev allt tyngre. Den låg till stor del kvar in i mars. Sorkskador Under vintern 2010/2011 inträffade de mest omfattande sorkskadorna i plantskog i Norrland sedan 1970-talet. Det är i alla fall bedömningen som görs av personer som var yrkesverksamma då. Frågan om sorkskador har sedan dess inte varit särskilt uppmärksammad, med undantag från områden där det varit stora skador som till exempel i norra Jämtland vid sorktopparna 2002, 2005 och 2008. Arealen sorkskadade föryngringar har uppskattats och redovisas utifrån av Länsförsäkringar utbetalda skadeersättningar. Dessutom redovisas av Skogsstyrelsen utförda besiktningar och arealuppskattningar på privat enskild mark. Länsförsäkringar Västerbotten har eller kommer att betala ut ersättningar till privata enskilda skogsägare för 1600-2000 ha sorkskadade föryngringar. Motsvarande siffra för Länsförsäkringar Norrbotten är ca 250 ha. Många skogsägare saknar försäkring och en del har sannolikt inte besiktigat sina föryngringar. Den totala skadearealen på privat enskild mark är därför högre
Skogsstyrelsen 2012-01-25 3(8) och kan uppskattas till ca 3500 ha i Västerbottens län och ca 500 ha i Norrbottens län, totalt ca 4000 ha. 1 Sorkskador bland övriga ägare (bolag och andra större ägare) tillkommer. Om man antar att sorkskadorna fördelat sig lika på olika ägargrupper är skadornas omfattning bland övriga ägare i: Västerbottens län: 55/45 * 3500 ha = ca 4000 ha. Norrbottens län: 66/34 * 500 ha = ca 1000 ha. Holmen, SCA och Sveaskogs uppskattningar summerar till minst 3100 ha sorkskadad plantskog i Västerbottens län. Med lite påslag för allmänningsskog, kyrka och fastighetsverket blir totalen för länet omkring 4000 ha, dvs enligt beräkningen ovan. Total skadeareal i Västerbottens och Norrbottens län kan alltså uppskattas till 7500 ha respektive 1500 ha. Det motsvarar ett omplanteringsbehov på ca 20 milj. plantor i Västerbotten och ca 2,5 milj. plantor i Norrbotten. Av Region Nords distrikts sammanställningar av besiktigade föryngringar som skadats så att försäkringsersättning betalas ut, framgår att sorkskadorna i huvudsak varit lokaliserade till södra men också inre delar av Västerbottens län 2 (karta 2, tabell 1). Bolagen anger som drabbade områden Bjurholm, Fredrika, Åsele, Dorotea och Lycksele, men även i södra kustlandet och en del kring Norsjö. Dvs god överensstämmelse med skadebilden på privat enskild mark. Tabell 1. Arealer inom Region Nords distrikt där föryngringar besiktigats och som skadats så allvarligt att försäkringsersättning betalas ut. Distrikt Besiktigad, skadad areal Norra Norrbotten Ca 100 ha Östra Norrbotten Ca 100 ha Södra Norrbotten Några enstaka ärenden, ca 50 ha Skellefteå Ca 50 ha Umeå Ca 1000 ha Södra Lappland Ca 600 ha Totalt besiktigat på privat enskild mark Ca 1900 ha Bestånd som skadades var främst 1- och 2-åriga planteringar, men även upp till ca 7-åriga planteringar. Även naturliga föryngringar skadades. Den gängse 1 Arealerna är beräknade under följande antaganden: Hälften av skogsägarna i Region Nord har sin skog försäkrad så de är berättigade till ersättning för sorkskador. Nästan alla skogsägare är försäkrade i Länsförsäkringar. Utbetald ersättningen är 5000-6000 kr per ha. 2 Omfattande sorkskador finns även söder om Västerbotten, framför i allt Jämtlands län med mer än 6000 ha rapporterade sorkskador från privata enskilda skogsägare (november 2011) men också i Västernorrlands län.
Skogsstyrelsen 2012-01-25 4(8) uppfattningen om trädslagens känslighet har bekräftats vid besiktningarna. Skador på tall är ofta dödliga, medan gran och contortatall ofta kan klara angrepp genom att skjuta nya skott nära marken. Lärk uppges ha drabbats hårt. Inte bara föryngringar på gräsrika hyggen har skadats, utan även på hyggen med ristyper, fördelningen mellan vegetationstyper är dock okänd. Det är heller ej känt i vilken omfattning man börjar om med föryngringsarbetet genom att markbereda eller plantera i befintlig markberedning. För statistik och prognoser för sorkförekomst, se professor Birger Hörnfeldts hemsida: http://www2.vfm.slu.se/projects/hornfeldt/index3.html Stormfällning på grund av fallvindar 4 juni Den 4 juni 2011 föll ungefär 400 000 m 3 skog i nordöstra Västerbottens län och sydöstra Norrbottens län av så kallade fallvindar. I Norrbotten skadades skog i trakterna kring Glommersträsk, Älvsbyn, Boden, Harads och Niemisel. Området närmast kusten och väster om E45:an drabbades lite eller inte alls. På bolagsmark uppges 160 000 m 3 ha fallit. Därtill kommer privat enskild mark med storleksordningen 200 000 m 3. 3 I Västerbotten uppges totalt ca 40 000 m 3 ha fallit på bolagsmark och ca 15 000 m 3 på privat enskild mark 4. Mest drabbade områden var Norsjö och österut mot Jörn, Fällfors, Byske samt Bastuträsk och Skellefteå (karta 3). Enstaka skador förekom även i Vilhelmina, Åsele och Lycksele 5. Alla typer av bestånd över ca 10 m som drabbades av tillräckligt starka fallvindar skadades. Fallvindarna kunde fälla alla träd eller delar av träden i ett bestånd. Nästan alla träd föll som rotvältor. Följdskador i form av blånad har konstaterats på tall. Skogsskadorna uppkom alltså genom att fallvindar bildades. Varmluften som fanns i Norrland de första dagarna i juni trycktes den 4 juni bort av en kallfront, varvid bildades bymoln med kraftiga fallvindar i delar av norra Norrland. Vindstyrkor på upp till 26 m/s uppmättes av SMHI, men sannolikt blåste det betydligt mer på många ställen. 6 Älgskador I Norrbottens och Västerbottens län uttrycks älgskador ofta som färska skador på tallhuvudstammar enligt ÄBIN-metodiken. I de båda länen har skadorna successivt ökat från en nivå på ca 4 % åren kring 2006 och 2007, till ca 10 % 3 Ca 1000 ha stormfällt hos Norra medlemmar, dvs en volym på ungefär 100 000 m 3. Plus stormfällt på ej medlemsmark, innebär totalt storleksordningen 200 000 m 3 stormfällt på privat enskild mark i Norrbottens län. 4 Uppgivet ca 8 000 m 3 bland Norras medlemmar; uppräknat till ca 15 000 m 3 gällande all privat enskild mark. 5 Nio objekt omfattande totalt 60 ha stormskadad skog värderad som försäkringsärende inom Vilhelmina, Åsele och Lycksele kommuner (dec 2011). 6 Fallvindar uppstår under mognadsfasen för ett enstaka bymoln. Den nederbörd som bildas drar med sig luften och bildar en kall nedåtriktad luftström. De flesta fallvindar är svaga men fallvindar kan ha storm- och orkanstyrka i vindstötarna.
Skogsstyrelsen 2012-01-25 5(8) vid inventeringen 2011 (figur 1). 7 Eftersom endast färska skador registreras i ÄBIN kommer andelen älgskadade tallhuvudstammar att bli väsentligt större innan tallarna växt ur älgfarlig höjd (ca 2-4 ggr större). I Västerbottens län varierade skadeprocenten i inventerade kommuner eller grupper av kommuner mellan 5 % i Skellefteå/Robertsfors till nära 15 % i Lycksele (figur 2). Sveaskog uppger att man har mycket stora älgskador söder om Storuman. I Norrbottens län ökade skadeprocenten mot norr. Lägst andel skadade tallhuvudstammar fanns i Älvsbyn, medan Överkalix och Övertorneå hade över 15 % (figur 2). 8 I Norrbottens kustland har konstaterats försommarbetning av älg. Det regionala sektorsmålet för Region Nord (skulle uppnåtts senast år 2010) var högst 3 % färska älgskador enligt ÄBIN-metodiken, dvs avsevärt lägre än den faktiska skadenivån. Figur 1. Andel tallhuvudstammar i ungskog 1-4 m med färska älgskador i Västerbottens (AC) och Norrbottens (BD) län. Procent enligt älgbetesinventeringen (ÄBIN). Figur 2. Andel tallhuvudstammar i ungskog 1-4 m med färska älgskador i kommuner eller grupper av kommuner i Västerbottens (AC) och Norrbottens (BD) län. Procent enligt älgbetesinventeringen (ÄBIN). 7 Observera att varje år inventeras ungefär halva respektive län (och året därpå den andra halvan). Resultat för samma geografiska område redovisas alltså för vartannat år. 8 Utförliga resultat från ÄBIN-inventeringen finns på http://www.skogsstyrelsen.se/sv/myndigheten/skog-och-miljo/tillstandet-iskogen/algbetningsskador/.
Skogsstyrelsen 2012-01-25 6(8) Törskatesvamp Angreppen av törskatesvampen fortsätter i yngre tallskog i norra Sverige, främst i Norrbottens län men också i Västerbottens län. Bedömningen bland skogskonsulenter i Norrbotten är att angreppen ökat sedan SLU:s riktade skadeinventeringar 2007-2008. Man observerar att nya bestånd hela tiden angrips. Någon inventering av skadad areal har dock inte gjorts sedan 2008. Då var totalt 130 000 ha i Norr- och Västerbottens län angripna av törskatesvamp, varav 30 000 ha bedömdes ha svåra skador. De DNA-analyser som gjorts på skadeinventeringsprover visar att Cronartium flaccidum (värdväxlar i norra Sverige med skogskovall) och Peridermium pini (endast en värd, tall) är väldigt lika, vilket tyder på att de inte är olika arter. Rekommendationen att röja bort angripna tallar följs av vissa skogsägare, men mycket av skadedrabbad ungskog lämnas utan åtgärd. Åtgärder sätts mest in i bestånd med gagnvirke där skadade träd gallras ut. Inriktningen är generellt att röja och gallra mer mot blandskog där förutsättningarna finns. En ny riktad skadeinventering skulle ge värdefull information om angreppens omfattning, vilka ståndorter inklusive höjdlägen som är mest drabbade. Några andra skogsskador som rapporterats Här redovisas skador några mindre betydande rapporterade skador som bedömts värda att dokumentera. Granbarkborre Betydande angrepp av granbarkborre finns i Dorotea, Västerbottens sydvästra del, gränsande mot Jämtland och Ångermanland. SCA uppger att man där avverkat minst 170 ha på grund av angrepp av granbarkborre. Man uppger även att inom nyckelbiotop har 15 ha skadats men ej upparbetats. SCA flyger för att lokalisera angrepp av granbarkborre. Knäckesjuka Mycket skador av knäckesjuka rapporteras från Skogsstyrelsens distrikt Östra Norrbotten (Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå kommuner). Norra Norrbotten (Pajala, Gällivare och Kiruna kommuner) rapporterar en del skador av knäckesjuka. Snytbagge Den enda rapporten om snytbaggeskador i föryngringar kommer från SCA som har under året fått stora skador i Jokkmokkstrakten, särskilt på contortatall (utan kemiskt eller mekaniskt skydd). Snytbaggeskador har sedan 5-10 år uppmärksammats som ett ej obetydligt problem i Norrland. Den forskning och uppföljning som gjorts och pågår tyder på att på över 200 m ö h och några mil från kusten är det ganska snytbaggesäkert. Skadorna i Jokkmokk visar att snytbaggen kan skada föryngringar på även längre in i landet och högre över havet.
Skogsstyrelsen 2012-01-25 7(8) Borbrist Bor är ett spårämne och borbrist leder till störd skottskjutning. Hos gran kan höjdtillväxten i stort sett avstanna och kronan blir spretig eller formad som en boll. Under senare år, även 2011, har kommit storleksordningen fem rapporter om året i Västerbottens län om något som kan benämnas befarad borbrist. Symptomen är tydliga men med undantag från analyser gjorda inom ramen för två olika examensarbeten har borhalterna i barr ej analyserats och orsaken till tillväxtstörningarna ej säkerställts. Befarad borbrist (eller borbrist) har uppmärksammats främst under två olika förhållanden, gran planterad på före detta åkermark och tall (främst) som stått i kanten av myrar som kalkats (högt ph låser bor och gör det svårtillgängligt för träden). Kartor 1. Karta över snöbrott i Skellefteå och Robertsfors kommuner vintern 2010/2011. 2. Karta över sorkskador i södra delen av Västerbottens län 2011. 3. Karta över stormfällning på grund av fallvindar 4 juni 2011. Karta 1. Snöbrott i Skellefteå och Robertsfors kommuner vintern 2010/2011. Uppgifter från företag verksamma i området och Skogsstyrelsen. Karta Kajsa Wivstad.
Skogsstyrelsen 2012-01-25 8(8) Karta 2. Sorkskador i två av tre av Skogsstyrelsens distrikt i Västerbottens län 2011. Uppgifter från av Skogsstyrelsen utförda försäkringsbesiktningar på privat enskild mark inom Umeå distrikt och Södra Lapplands distrikt (samt några besiktningar i Skellefteå distrikt). En punkt per besiktigat objekt. Karta Patrik Olsson. Karta 3. Stormfällning i nordöstra Västerbottens län och sydöstra Norrbottens län på grund av fallvindar 4 juni 2011. Uppgifter från av Skogsstyrelsen utförda försäkringsbesiktningar på privat enskild mark. En punkt per besiktigat objekt. Karta Patrik Olsson.