Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Relevanta dokument
Insatser från Barnhälsovården

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Barnhälsovård i Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

Rutiner vid användande av

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Jämlik barnhälsovård

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Landstingsfullmäktiges protokoll. Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport för år 2015

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Familjecentraler. -det är grejor det

Barnhälsovården i Västernorrland 2014 Verksamhetsredovisning

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Vårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014

Samordnade insatser för barn och unga

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

BHV-programmet i Sverige

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON

BNP Barnhälsovårdens Nationella Programråd

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

SAM, samverka, agera, motivera

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan Plats: Residenset Mariestad

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Salut-satsningens syfte

Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 2014

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsbeskrivning

Vårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Verksamhetsbeskrivning

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

Psykisk hälsa 1 KAPITELRUBRIK

Det är ju inte alltid sålätt. Hur kan vi tänka om oron? På vilka grunder.? Kunskap som ökar vår oro. Grad av oro för barnets utveckling

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Transkript:

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se

Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben LÄNSENHETEN Föräldra- och Barnhälsan Verksamhetschef MHV-samordnare BHV-samordnare Psykologer inom Föräldra- och Barnhälsan Projektanställd psykolog inom primärvård Piteå Luleå/ Boden Kalix Gällivare Kiruna Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård Primärvård MHVöverläkare BHVöverläkare

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan har i huvudsak två uppdrag Det första är ett utvecklings-, utbildnings- och kvalitetssäkringsuppdrag avseende verksamheten inom MHV/BHV i Region Norrbotten. Målet är att verka för en jämlik och rättvis mödra- och barnhälsovård. Det andra är ett kliniskt uppdrag som består i att vara konsult- och remissinstans i frågor som rör familjer och barns hälsa samt barns utveckling.

Mödra- och Barnhälsovården ur ett jämlikhetsperspektiv

Uppföljning av Mödra- och Barnhälsovården i Region Norrbotten ur ett jämlikhetsperspektiv Inhämtande och sammanställning av statistik Uppföljning av viss statistik på respektve MHV/BHV Återföring av statistik till personal på MHV/BHV och deras chefer vid årliga lokala dagar i länet Information till Närsjukvårdens ledningsgrupper om arbetet vid Länsenheten och genomgång av statistik Årliga möten med Beställarfunktionen vid Ekonomi- och Planeringsavdelningen

Mödra- och Barnhälsovården når i stort sett ALLA blivande föräldrar, föräldrar och barn Nästan 100% av de blivande föräldrarna och föräldrar med barn 0-6 år är anslutna till den frivilliga mödraoch barnhälsovården i Sverige Tidigt hälsofrämjande och förebyggande arbete Metod: Nationella basprogram MHV/BHV - Ett unikt tillfälle att främja folkhälsan

Förebyggande nationella mödra- och barnhälsovårdsprogram

Andel gravida med övervikt och fetma vid inskrivning i mödrahälsovården 1992-2015 50 45 40 35 30 43,2 39,0 32,2 25 20 15 10 5 0 Övervikt+fetma Norrbotten Övervikt+fetma Riket Övervikt+fetma Stockholm 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Hälsosamtal MHV Målet är 80 % De två hälsocentraler som gjort flest hälsosamtal når drygt 90 % av de gravida De två hälsocentral som utfört minst hälsosamtal når mellan 23-33% av de gravida.

Totalt antal barn 0-5 år inom BHV 31.12.2016 = 15334 1781; 12% 3760; 25% 1680; 11% 1763; 11% Piteå+ PÄ Luleå/Boden Kalix/Östra Kiruna Gällivare+Pa+Jo 6350; 41%

Hembesök till nyfödda Enligt det Nationella Barnhälsovårdsprogrammet ska alla nyfödda barn erbjudas ett hembesök Vårt mål är 70% Resultat Norrbotten 54% De två hälsocentraler som gör flest hembesök når 88% De två hälsocentraler som gör minst hembesök når drygt 5%

% 100 90 Andel hembesök till nyfödda i Norrbotten 2007-2016 mmål: 70% 80 70 60 50 40 40 43 48 49 50 52 54 30 20 10 28 28 30 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Post partum depressions screening Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) 6-8 veckor efter förlossningen

Screening av depression (EPDS) Varför screena? Depression hos föräldrar påverkar barnets anknytning och möjligheten till en god start i livet. Föräldrar med depression bör erbjudas stödjande samtal av BVC-sjuksköterska eller behandling av psykolog och/eller kontakt med distriktsläkare Målet är 90% Resultat Norrbotten 65% De två hälsocentraler som erbjuder flest EPDS-screening når drygt 90% av de nyblivna mammorna De två hälsocentraler som erbjuder minst EPDS-screening når 20-30% av de nyblivna mammorna

Andel depressionsscreeningsamtal (EPDS) inom BHV i Norrbotten 2013-2016 100 90 Mål 90% 80 70 60 62 59 62 65 50 40 30 20 10 0

Andel 4 åringar med övervikt+fetma i Norrbotten 2006-2016

Skolbarn övervikt/fetma 30 Diagramrubrik 25 20 15 10 5 0 2013 2014 2015 Norrbotten åk4 Seinäjoki åk5 Ref: City of Seinäjoki Overcoming Obesity Programme 2013 2020

Seinäjoki SAMARBETE Kommun Skola Förskola Hälsovård Föreningsliv

4-årsbesöket den sista stora uppföljningen av barnets utveckling inför skolstarten Två av hälsocentralerna har genomfört nästan 100% av 4-årsbesöken medan de hälsocentraler som genomfört minst 4-årsbesök endast träffat drygt 70% av 4-åringarna Medelvärde i Norrbotten 89% 4-årsbesök Om 30 % av barnen inte erbjuds besöket vad missar vi då? Ingen kontroll av syn, hörsel, vikt/längd (BMI), motorik, samspel och kognition Om ett barn inte får en uppföljning vid 4 år, vad för det med sig?

Vad behövs för en jämlik Mödra- och Barnhälsovård? Att hälsocentralerna ska efterleva regionens beslut att följa de Nationella basprogrammen, samt att det ska finnas MHV och BHV på alla hälsocentraler Att ALLA blivande föräldrar, föräldrar och barn ska erbjudas hela Nationella basprogrammet Att MHV/BHV har tillräcklig bemanning med rätt behörighet och aktuell fortbildning för att kunna erbjuda en jämlik mödra- och barnhälsovård i hela länet Att de extra statliga medel som tillförs barnhälsovården ska användas för implementering av det nationella barnhälsovårdprogrammet Att Familjecentralsverksamheten med MHV/BHV, Socialtjänst och Öppen förskola byggs ut i länet

Tillsammans med er når vi målen för Mödra- och Barnhälsovården i Regionen!

Vägledande samspel Vägledande samspel ICDP, International Child Development Programme. SAM-projektet bekostar psykologernas utbildning Vägledande samspel är ett hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva samspelet mellan de blivande föräldrarna och barnet redan under graviditeten

forts Vägledande samspel Vägledande samspel främjar samspelet mellan föräldrar och barn med fokus på lyhördhet, inlärning och positiv gränssättning. Vägledande samspel bidrar till ett bättre mående i hela familjen Vägledande samspel bygger på anknytningsteori, modern utvecklingspsykologi samt inlärnings- och affektteori

Föräldragruppsverksamhet Via Länsenhetens psykologer implementeras metoden Vägledande samspel (ICDP) på några av länets Mödra- och Barnhälsovård med start hösten 2017 Målet är att alla barnmorskor och BVCsjuksköterskor i länet ska ha genomgått utbildningen inom några år

Målsättning för Vägledande samspel ICDP i Norrbotten Mödra-och barnhälsovården är hälsofrämjande och bör genomsyras av förhållningssättet Vägledande samspel Barnmorskor och sjuksköterskor inom MHV och BHV arbetar aktivt med att uppmärksamma och främja det positiva samspelet mellan barn och föräldrar/omsorgsgivare. Föräldragruppsverksamheten inom MHV och BHV bygger på Vägledande samspel.

Familjecentraler Annika Selberg Lundberg Verksamhetschef Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Familjecentralen Familjecentralen är en naturlig mötesplats och i Norrbotten finns två Familjecentraler. De är placerade i Kalix och Haparanda.

En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till blivande föräldrar, föräldrar och deras barn. Den är hälsofrämjande, stödjande samt generellt och tidigt förebyggande En familjecentral ska minst innehålla mödra- och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens inriktning mot förebyggande arbete

Hälsofrämjande och förebyggande Process där människor uppmuntras att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Stärka det friska, förebygga psykisk ohälsa, sjukdom och ohälsa Hur? Öka skyddsfaktorer = hälsofrämjande arbete Minska riskfaktorer = förebyggande arbete

Vad säger rapporterna? Den främsta vinsten med samverkan inom en familjecentral är att den ökar förmågan att tidigt upptäcka och tillgodose behov av stöd bland barnfamiljer Fler anmälningar till socialtjänsten från BVC som ingår i familjecentral jämfört med vanlig BVC Mer samverkan med socialtjänsten Familjecentralen med sina många samverkande professioner, är en bra bas för tidig intervention

Förutsättningar för att starta fler Familjecentraler i länet Att arbetsgrupper bildas med beslutsmässiga representanter från Regionen och intresserade kommuner Att extra medel tillförs i arbetet för fler Familjecentraler i länet Mål: Att inom fem år starta flera Familjecentraler med ALLA fyra ben

https://www.youtube.com/watch?v=z60eyr QUNEU&sns=em