P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel 043 - Isolerrutor
2 (22) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 4 1 Sammanfattning 5 2 Avsedd användning 5 3 Tillämpliga krav enligt SFS 2010:900 Plan- och bygglagen (PBL), 8 kap. 4 5 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter 6 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna 6 4 Definitioner 6 4.1 Isolerruta 6 4.2 Typ av isolerruta (system) 6 5 Systembeskrivning 7 5.1 Systembeskrivningens innehåll 7 5.2 Systembeskrivningar för P-märkning 7 5.3 Ändringar av produkten 7 6 Tekniska krav 8 6.1 Isolerrutans uppbyggnad och utformning 8 6.1.1 Ingående glas 8 6.1.2 Gasfyllnad 9 6.1.3 Invändiga tillsatskomponenter 10 6.1.4 Isolerrutans form 10 6.1.5 Böjda isolerrutor 10 6.2 Motstånd mot fuktinträngning 10 6.2.1 Provningsmetoder 10 6.2.2 Fordringar 11 6.2.3 Typprovning 11 6.3 Motstånd mot gasläckage 11 6.4 Fogmassor 11 6.5 Optisk och visuell kvalitet 12 6.6 Dimensioner och toleranser 12 6.6.1 Förskjutning mellan glasrutor 12 6.7 Glaskantens kvalitet 12 6.8 Särskilda funktionsegenskaper 12 6.9 Farliga ämnen 13 7 Tillverkarens egenkontroll 14 7.1 Kommunikation med kund 14 7.2 Kontroll och provning 14 7.2.1 Stickprovskontroll av färdiga rutor 15 7.2.2 Kontroll av gasfyllnad 16 7.3 Korrigerande och förebyggande åtgärder 16 7.4 Hantering, förvaring, packning och leverans 16 7.5 Spårbarhet 16 8 SPs övervakande kontroll 17 8.1 Kontrollbesök 17
3 (22) 8.2 Provning av uttagna provrutor 18 8.2.1 Krav och metoder för kontroll av fuktinträngning 18 8.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd 18 8.4 Rapportering 18 9 Övriga krav 19 9.1 Hanterings- och monteringsinstruktioner 19 9.2 Märkning 19 9.3 CE-märkning och prestandadeklaration 19 10 Referenser 20 Bilaga 1 Exempel på statistisk kvalitetskontroll av dubbelförseglade isolerrutor med hålprofil Bilaga 2 SP-metod 254 Bilaga 3 Inspektionsplan för produktionsanläggning Bilaga 4 Tabell över kontroller och provningar av luftfyllda, förseglade rutor med ihålig distanslist (EN 1279-6) Bilaga 5 Tabell över kontroller och provningar av gasfyllda, förseglade rutor (EN 1279-6) Bilaga 6 Tabell över kontroller och provningar av luftfyllda, förseglade rutor som förseglats med eller som innehåller organisk distanslist med torkmedel (EN 1279-6) Bilaga 7 Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas
4 (22) Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP Certifiering. De utgörs dels av produktspecifika och dels av allmänna regler (Certifieringsregel 000 Allmänt). Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SPs hemsida. Certifieringsregeln 043 för isolerrutor har utarbetats av SP och Svensk Planglasförening i samarbete. Dokumentet i bilaga 7 har tagits fram av Svensk Planglasförening. Till stöd för SPs verksamhet inom certifieringsområdet har SP inrättat en särskild expertgrupp med uppgift att bl. a följa reglernas tillämpning och utveckling. I expertgruppen ingår representanter för SP och Svensk Planglasförening liksom för övriga intressenter som SP bjudit in att deltaga. Denna utgåva ersätter tidigare utgåva daterad mars 2009. Certifieringsregeln 043 för isolerrutor är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering. December 2016 Anders Sjelvgren Enhetschef SP Certifiering SP Certifiering SP Certifiering Box 857 Box 553 501 15 BORÅS 371 23 KARLSKRONA Tfn +46 10 516 50 00 Tfn +46 10 516 63 00 Fax +46 10 516 56 10 Fax +46 455 206 88 www.sp.se www.sp.se
5 (22) 1 Sammanfattning Denna certifieringsregel 043 omfattar teknisk information för isolerrutor. Allmän information om P-märkning av byggprodukter återfinns i certifieringsregel 000. Certifieringsregeln 043 för P-märkning av isolerrutor utgörs av kraven för CEmärkning enligt EN 1279 som har kompletterats med särskilda tilläggskrav. 2 Avsedd användning Isolerrutor huvudsakligen avsedda för montage i fönster, dörrar, glasfasader, tak eller innerväggar. Normalt förutsätts monteringen skydda isolerrutans kantförsegling från direkt UV-strålning. Om så inte är fallet som exempelvis vid limmad glasinfästning (structural sealant glazing) gäller krav också enligt EN 13022-1. 3 Tillämpliga krav enligt SFS 2010:900 Plan- och bygglagen (PBL), 8 kap. 4 För CE-märkning erfordras att kraven i nationella byggregler uppfylls. Nedanstående tabell anger de sex grundläggande kraven i PBL. Krav enligt PBL Tillämpligt för isolerrutor 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 7 Lämplighet för det avsedda ändamålet X 8 Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 9 Hushållning med vatten och avfall - 10 Bredbandsanslutning - -
6 (22) 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter I tabellen nedan anges aktuella avsnitt i den svenska byggnormen, BBR. Krav enligt PBL BBR 2 5.2 Brandteknisk klasser och övriga förutsättningar 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader 3 6:11 Material 4 8:35 Säkerhet vid användning Glas i byggnad 5 7:1 Bullerskydd Allmänt 6 9:1 Energihushållning Allmänt 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna Krav enligt PBL Avsnitt i P-regler där krav beaktas 2 6.8 Övriga tilläggskrav: brandmotstånd, reaktion vid brand och uppförande vid extern brand 3 6.9 Farliga ämnen 4 6.8 Övriga tilläggskrav: skydd mot tung stöt, motstånd mot plötsliga temperaturförändringar och temperatur skillnader, motstånd mot vind, snö, permanent och nyttig last 5 6.8 Övriga tilläggskrav: luftljudsisolering 6 6.1.2 Gasfyllnad 4 Definitioner 4.1 Isolerruta 6.3 Motstånd mot gasläckage 6.8 Termiska och optiska egenskaper En isolerruta definieras enligt EN 1279-1 3.1 som en konstruktion bestående av minst två glasskivor åtskilda av en eller flera distanslister och hermetiskt försluten längs periferin, mekaniskt stabil och beständig. 4.2 Typ av isolerruta (system) En typ av isolerruta definieras enligt EN 1279-1, 3.2 som en familj av rutor som har samma principiella uppbyggnad (huvudtyp av kantförsegling) och dessutom likvärdiga egenskaper hos distansprofiler, fogmassor och övriga fogkomponenter. Rutorna inom typen ska kunna bedömas ha likvärdiga egenskaper m a p fuktinträngning och gasförlust.
7 (22) 5 Systembeskrivning 5.1 Systembeskrivningens innehåll Tillverkaren ska definiera de ruttyper som ska godkännas genom att upprätta en systembeskrivning enligt EN 1279-1 Annex A. Systembeskrivningen ska innehålla all information som erfordras för att entydigt definiera produkten och dess egenskaper. Informationen ska omfatta rutans uppbyggnad, förteckningar över ingående material och komponenter, relevanta processförhållanden och preciseringar av de kontrollparametrar som tillämpas i produktionskontrollen. Kontrollparametrar ska inkludera nominella dimensioner för kantförseglingen, nominell gashalt i gasfyllda rutor, mängd torkmedel m m. I CE-märkningen föreskrivs att ett gränsvärde anges (absolute limit). I P-märkningen föreskrivs som ett tilläggskrav att ett gränsvärde anges också för förebyggande åtgärder (action limit). 5.2 Systembeskrivningar för P-märkning Tillverkaren eller dennes representant ska upprätta en systembeskrivning som beskriver alla ruttyper som ska godkännas för P-märkning. Systembeskrivningen upprättas i enlighet med EN 1279-1 och ska innehålla beskrivning av produktionslinjer, maskinpark, kapacitet, anställda samt produkterna inklusive alla ingående komponenter. Vid framtagning av systembeskrivning ska även tillämpliga delar av kapitel 7 Tillverkarens egenkontroll beaktas. Beskrivningen ska tydligt ange värden för fel av klass I (kritiska fel) respektive klass II (icke kritiska fel). Nivåerna för felklassifikation bör grunda sig på provade rutor alternativt tillverkarens erfarenheter av det aktuella felets inverkan på kvaliteten. Värden för klassificering av fel är endast giltiga för den/de produktionsanläggning(ar) som specificerats i systembeskrivningen. 5.3 Ändringar av produkten Utbyten och ändringar av material och komponenter är tillåtna inom en ruttyp efter bedömning att aktuella krav alltjämt är uppfyllda. Bedömningen kan grundas på en ny typprovning eller på dokumentation som visar att villkoren är uppfyllda för utbyte eller ändring enligt anvisningarna i EN 1279-1 Annex B. Efter godkännande ska den aktuella systembeskrivningen kompletteras med de nya uppgifterna.
8 (22) 6 Tekniska krav Några av kravpunkterna enligt EN 1279-1 anger förhållanden som ska upprätthållas under tillverkningen och är inte aktuella för provning eller bedömning före godkännandet. För andra kravpunkter enligt Tabell 6.1 erfordras typprovning, dokumentation eller bedömning av förutsättningarna att kravet kan uppfyllas (gäller i den mån kravpunkten är aktuell). Tabell 6.1 Metoder att verifiera kraven före godkännande Kravpunkt Möjliga metoder för verifiering före godkännande 6.1.2 Gasfyllnad Typprovning, dokumentation från egenkontroll 6.1.3 Invändiga tillsatskomponenter Typprovning, dokumentation, bedömning 6.1.5 Böjda rutor Typprovning (om aktuellt) 6.2 Motstånd mot fuktinträngning Typprovning 6.3 Motstånd mot gasläckage Typprovning 6.4 Fogmassor Dokumentation i form av provningsrapporter 6.5 Optisk och visuell kvalitet Bedömning av förutsättningarna i produktionen 6.6 Dimensioner och toleranser Bedömning av förutsättningarna i produktionen 6.7 Särskilda funktionsegenskaper Typprovning eller beräkning, allmänt accepterade värden, dokumentation från underleverantör 6.8 Farliga ämnen Dokumentation, bedömning För isolerrutor avsedda för användning där kantförseglingen inte skyddas från direkt UV-strålning gäller de tekniska kraven med begränsningar och tilläggsfordringar enligt EN 13022-1. 6.1 Isolerrutans uppbyggnad och utformning 6.1.1 Ingående glas Ingående glas ska enligt EN 1279-1 4.2 vara något av följande: a) Kalk-sodasilikatglas (EN 572-1) Floatglas (EN 572-2) Trådklarglas (EN 572-3) Maskinglas (EN 572-4) Mönstrat glas (EN 572-5) Trådråglas (EN 572-6) b) Speciella basglas Borosilikatglas (EN 1748-1-1) Glaskeramer (EN 1748-2-1) Alkaliska jordartsmetallsilikatglas (EN 14178-1)
9 (22) c) Vidareförädlat glas Värmeförstärkt glas av kalk-sodasilikattyp (EN 1863-1) Termiskt härdat säkerhetsglas av kalk-sodasilikattyp (EN 12150-1) Värmetestat, termiskt härdat säkerhetsglas av kalk-sodasilikattyp (EN 14179-1) Kemiskt härdat glas av kalk-sodasilikattyp (EN 12337-1) Termiskt härdat säkerhetsglas av borosilikattyp (EN 13024-1) Termiskt härdat säkerhetsglas av alkalisk jordartsmetallsilikattyp (EN 14321-1) Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas (EN ISO 12543-1-3) Belagt glas (EN 1096-1) Ytbearbetat glas (t ex blästrat eller etsat) Även andra vidareförädlade glas såsom t ex kompositer av glas och plast kan ingå. Glas som saknar en europeisk teknisk specifikation kan enligt EN 1279-1 5.1 ingå om det kan visas att de har en kemisk och mekanisk stabilitet som över tiden är jämförbar med något av följande alternativ: Kalk-sodasilikatglas (EN 572-1) Borosilikatglas (EN 1748-1-1) Glaskeramer (EN 1748-2-1) Alkaliska jordartsmetallsilikatglas (EN14178-1) De ingående planglasen, förädlade eller inte, kan enligt EN 1279-1 4.2 vara: Transparanta, halvgenomskinliga eller opaka Ofärgade eller färgade. 6.1.2 Gasfyllnad Mellanrummet mellan glasrutorna kan vara fyllt med luft och/eller andra gaser. Tillåtna toleranser för gaskoncentrationen enligt EN 1279-6 Tabell A.3 är +10 % och - 5 %. Men för högst 10 % av provrutor som uttagits under fem arbetsdagar tillåts en minustolerans på - 10 %. Vid P-märkning ska medelvärdet för koncentrationen av aktuell gas i rutans mellanrum ej understiga 90 % (volymsandel). Rutor med invändig spröjs är undantagna från gaskoncentrationskravet. Det ska framgå tydligt att U-värdet hos dessa rutor inte med säkerhet överensstämmer angivna värden för motsvarande rutor utan spröjs.
10 (22) 6.1.3 Invändiga tillsatskomponenter Tillsatskomponenter som exempelvis spröjs eller elkablar är enligt EN 1279-1 4.4 tillåtna i glasmellanrummet om de uppfyller fordringar avseende flyktiga ämnen eller fogging test i EN 1279-6 (Annex C respektive G). I de fall infästningar eller genomföringar kan påverka kantförseglingens egenskaper ska dessa verifieras vid typprovning av motståndet mot fuktinträngning enligt 6.2. 6.1.4 Isolerrutans form Isolerrutorna får enligt EN 1279-1 4.5 ha valfri form, exempelvis rektangulär, trapetsformad, triangelformad eller rund. 6.1.5 Böjda isolerrutor Böjda rutor med radie större än en meter godtas enligt EN 1279-1 4.6 utan särskild tilläggsprovning. Böjda rutor med radie mindre eller lika med en meter godtas om böjda provrutor med samma eller mindre radie uppfyller kraven vid provning av fuktinträngning. Provrutorna ska vara böjda runt en böjningsaxel som är parallell med rutans längsta sida. 6.2 Motstånd mot fuktinträngning 6.2.1 Provningsmetoder För att bestämma motståndet mot fuktinträngning i isolerrutorna används följande två metoder: Långtidsprovning av fuktinträngning enligt EN 1279-2 Bestämning av vattenånginträngning enligt SP-metod 254 (se bilaga 2) Principen i EN-metoden är att mäta fuktinnehållet i torkmedlet före och efter exponering för fuktigt klimat. Ökningen av fuktinnehållet sätts i relation till torkmedlets torkkapacitet och uttrycks som ett index I för fuktinträngning. Principen i SP-metoden är att mäta ökningen av vattenångkoncentrationen i rutor som inte fyllts med torkmedel. Ökningen sätts i relation till torkkapaciteten hos det torkmedel som rutan normalt skulle ha fyllts med och till fuktbelastningen under provningen. Resultatet uttrycks som en kvalitetsfaktor K De olika principerna ger metoderna olika för- och nackdelar. En fördel med ENmetoden är att den kan tillämpas generellt även för rutor där torkmedlet är inblandat i fogmassan. En nackdel däremot är att mätnoggrannheten blir låg för rutor med låg fuktinträngning. Fördelar med SP-metoden är att den är snabbare än EN-metoden (ca 3 dygns exponering jämfört med 77 dygns) och att den ger tydligare utslag för rutor med låg fuktinträngning.
11 (22) Av EN-metoden finns också en kortare version (21 dygns exponering) avsedd för produktionskontroll. Korttidsmetoden beskrivs i EN 1279-6 Annex B4.2. 6.2.2 Fordringar Isolerrutors motstånd mot fuktinträngning ska uppfylla fordringar enligt Tabell 6.2. För rutor med hålprofillist är de båda angivna metoderna alternativa sätt att verifiera kravet på motstånd mot fuktinträngning. Tabell 6.2 Fordringar på isolerrutors motstånd mot fuktinträngning Typ av kantförsegling Provmetod Krav Hålprofillist SP-metod 254 Kvalitetsfaktor minst 1,0 EN 1279-2 Index för fuktinträngning högst 0,10 Torkmedel inblandat i fogmassan EN 1279-2 Index för fuktinträngning högst 0,10 6.2.3 Typprovning För varje ruttyp som ska godkännas ska en typprovning ske med metoderna enligt föregående punkt. Vid EN-metoden ska provrutor uttas enligt vad som anges i EN 1279 avsnitt 5.3. Vid SP-metoden ska 3 st provrutor tillverkas utan torkmedel. Vid typprovning enligt EN-standarden kan en korttidsprovning utföras samtidigt för att få underlag för kravgränser vid senare återkommande provning med korttidsmetoden. Alla provuttag vid P-märkning för bestämning av motstånd mot fuktinträngning ska ske vid det produktionsställe för vilket godkännandet ska gälla. 6.3 Motstånd mot gasläckage För rutor som fylls med gas ska gasläckaget för gaser med högre koncentration än 15% (inklusive luft) understiga 1,00 % per år vid provning enligt EN 1279-3. 6.4 Fogmassor Det ska finnas dokumentation som visar att fogmassor som används som yttre försegling uppfyller krav avseende adhesion och kohesion m m enligt EN 1279-4. För någon ruttyp som är förseglad med den aktuella fogmassan ska det dessutom finnas provnings-rapporter som visar godkända resultat avseende motstånd mot fuktinträngning enligt 6.2 respektive gasläckage enligt 6.3 (vid gasfyllda rutor). Vid utbyte av fogmassa gäller regler enligt 5.3. Villkoren för utbyten beskrivs förutom i anvisningarna i EN 1279-1 Annex B också i EN 1279-4 avsnitt 4.2.3 och Annex B.
12 (22) 6.5 Optisk och visuell kvalitet Ingående glasrutor ska enligt EN 1279-1 5.2 ha optisk och visuell kvalitet enligt fordringarna i den för glastypen gällande produktstandarden. Vid P-märkning får störande föroreningar i form av fett, smuts, damm osv. inte förekomma på insidan av glas. Svensk Planglasförenings Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor utgör grunden vid bedömning. 6.6 Dimensioner och toleranser Dimensioner och toleranser ska uppfylla krav enligt EN 1279-1 5.3 som även återges i punkt 7.4 av Svensk Planglasförenings Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor, utgåva november 2016. 6.6.1 Förskjutning mellan glasrutor Hos den färdiga isolerrutan får förskjutning mellan glaskanterna hos ingående glas inte överstiga 2 mm (om inte kunden preciserat annat utförande). 6.7 Glaskantens kvalitet Glaskantens kvalitet ska uppfylla krav enligt avsnitt 2.4 Kantfel i Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor, Svensk Planglasförening utgåva november 2016. 6.8 Särskilda funktionsegenskaper Isolerrutans egenskaper i olika avseenden kan bestämmas enligt nedan. Bestämningen kan grundas på en typprovning, på allmänt accepterade värden, på en standardiserad och erkänd beräkningsmetod, på redan tillgängliga provningsrapporter eller på egenskaper hos ingående komponenter som förblir oförändrade under tillverkningen. Provföremål vid typprovning ska vara representativt för produkten och kan utgöras av en prototyp eller ett stickprov från tillverkningen vid valfri produktionsanläggning eller linje. Närhelst en ändring sker i ingående material eller tillverkningsprocess som kan medföra en signifikant förändring av någon av isolerrutans egenskaper, ska bestämningen av den egenskapen upprepas.
13 (22) Tabell 6.3 Särskilda funktionsegenskaper hos isolerrutan Egenskap Referensmetod Avsnitt i EN 1279-5 som definierar kravet U-värde EN 673, EN 674, EN 675 4.3.2.12 Ljustransmittans och EN 410 4.3.2.13 reflektans Solenergiegenskaper EN 410 4.3.2.14 Brandmotstånd EN 13501-2 4.3.2.2 Reaktion vid brand EN 13501-1 4.3.2.3 Uppförande vid extern EN 13501-5 4.3.2.4 brand Skydd mot beskjutning EN 1063 4.3.2.5 Skydd mot explosivt tryck EN 13541 4.3.2.6 Skydd mot inbrott EN 356 4.3.2.7 Motstånd mot tung stöt EN 12600 4.3.2.8 Motstånd mot plötsliga temperaturförändringar och temperaturskillnader Produktstandard för aktuellt glas 4.3.2.9 Motstånd mot vind, snö, pren 13474 4.3.2.10 permanent och nyttig last Luftljudsisolering EN 12758 4.3.2.11 6.9 Farliga ämnen Material som används i isolerrutor får enligt EN 1279-5, 4.5 inte avge några farliga ämnen i halter som överstiger högsta tillåtna nivåer enligt relevanta europeiska standarder för materialen eller enligt nationella föreskrifter i det land dit produkten ska levereras. Ingående komponenter får inte innehålla kvicksilver.
14 (22) 7 Tillverkarens egenkontroll Tillverkarens egenkontroll ska uppfylla fordringar enligt EN 1279-6 punkt 5 med följande tillägg och preciseringar. 7.1 Kommunikation med kund En rutin för behandling av förfrågningar och beställningar ska finnas. Rutinen behöver inte vara dokumenterad men ska säkerställa att kraven i förfrågningar och beställningar är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kraven. Dokumentation från behandling av förfrågningar och beställningar ska bevaras. 7.2 Kontroll och provning Bilagorna 4-6 anger de kontroller som ska ske av material och komponenter, under tillverkning samt som slutkontroll av färdiga isolerrutor. Bilagorna är svenska översättningar av tabellerna A2-A4 i EN 1279-6. Bilaga 4: Tabell A2 Luftfyllda rutor med ihålig distanslist Bilaga 5: Tabell A3 Tillägg för gasfyllda rutor Bilaga 6: Tabell A4 Rutor med distanslist av organiskt material med inblandat torkmedel Kontrollfrekvenserna ska för ett antal kontrollmoment minst uppgå till värdena enligt Tabell 7.1 Tabell 7.1 Lägsta kontrollfrekvenser Kontrollpunkt Glasskärning - Dimensioner och skärkvalitet Lägsta kontrollfrekvens per linje under tillverkning Normalt Alternativ vid lång historik med godkända värden Varje skift (en glasruta) - - Lägsta kontrollfrekvens för mottagningskontroll Torkmedel - Aktivitet Varje skift Två per vecka Varje fat* Yttre förseglingsmassa - Vidhäftning mot glas och distanslist - Hårdhet - Blandning (homogenitet) Varje skift Varje skift Varje skift Varje vecka - - Varje batch Varje batch -
15 (22) Inre förseglingsmassa Extruderad materialmängd Varje skift Visuell kontroll varje skift, vägning varje vecka - *Torkmedlets funktion kontrolleras då fatet öppnas. Vid mottagning kontrolleras endast att rätt produkt har levererats Kontrollresultat ska ligga till grund för korrigerande och förebyggande åtgärder enligt 7.3. Tillverkaren ska enligt EN 1279-6 utföra en översiktlig granskning av kvaliteten hos alla färdiga isolerrutor, t ex i samband med avlastning från tillverkningslinje. Slutkontrollen ska därutöver omfatta stickprovskontroll av färdiga isolerrutor och kontroll av gasfyllnaden. Resultatet från dessa kontroller liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat ska dokumenteras i journaler. Därvid ska mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser ska ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen ska åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser ska utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen. 7.2.1 Stickprovskontroll av färdiga rutor Stickprovskontroll av färdiga rutor ska ske enligt nedanstående provtagningsplan. Kontrollen sker mot krav och kontrollparametrar i tillverkarens systembeskrivning för aktuell ruttyp. Kontrollresultatet ska dokumenteras i journaler enligt exempel i Bilaga 1. Klass 1: Kritiska fel Fel som innebär att rutans livslängd är nedsatt eller att rutan av någon anledning inte kan användas på avsett sätt (absolute limit). Klass 2: Fel som inte är kritiska Fel som kan tänkas inverka negativt på isolerrutans livslängd eller på dess användbarhet eller som kan verka estetiskt störande (action limit). Tabell 7.2 Provtagningsplan för stickprovskontroll av färdiga rutor Daglig Antal rutor för Högsta antal fel för godkännande produktion kontroll Felklass 1 Felklass 2 2-15 2 0 Enligt tillverkarens 16-25 3 0 erfarenhet 26-90 5 0 91-150 8 1 151-500 13 1 501-1200 20 2 1201-32 3
16 (22) Om högsta antal fel enligt ovan överskrids ska alla rutor i partiet eller dagsproduktionen kontrolleras igen med avseende på aktuell felaktighet. Rutor med fel i felklass 1 ska repareras eller kasseras. 7.2.2 Kontroll av gasfyllnad Kontroll av gasfyllnaden ska vid varje linje och skift ske på stickprovsmässigt uttagna rutor med minsta omfattning enligt Tabell 7.3. Tabell 7.3 Antal rutor för kontroll av gasfyllnad Antal gasfyllda rutor per dag Antal rutor för kontroll av gasfyllnad per dag 100 Minst 1 101-3 000 Minst 3 > 3 000 Minst 1 per 1 000 gasfyllda 7.3 Korrigerande och förebyggande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter ska undersökas och åtgärder ska vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m ska användas som informationskällor. Från internkontrollen ska fel såväl i felklass 1 som i felklass 2 beaktas. Resultaten av vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Tillverkaren ska ha rutiner för att regelbundet inhämta information om hur produktionsutrustning och tillverkningsprocesser fungerar i kvalitetsavseende. Informationen kan inhämtas genom inspektioner i produktionen, genom ett system med loggböcker för olika tillverkningsmoment eller genom ett aktivt system med avvikelserapporter. Ett exempel på inspektionsplan visas i Bilaga 3. 7.4 Hantering, förvaring, packning och leverans Tillverkaren ska upprätta, dokumentera och underhålla rutiner för hantering, lagring, packning och leverans av isolerrutor. Rutinerna ska bl a baseras på Svensk Planglasförenings Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas, se bilaga 7. 7.5 Spårbarhet Levererade enskilda rutor eller partier ska kunna identifieras och spåras enligt EN 1279-6 punkt 6.
17 (22) 8 SPs övervakande kontroll 8.1 Kontrollbesök Övervakande kontroll ska utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället. Normalt ska SP göra två besök per år. För tillverkningsställen där tillverkningen av isolerrutor är övervakad av ett annat institut som är ackrediterat för kontrollen ska SP göra minst ett besök per år. Vid allvarliga anmärkningar ska ytterligare kontrollbesök utföras. Kontrollen ska omfatta granskning av material, komponenter och färdiga isolerrutor mot den godkända systembeskrivningen och mot kraven i dessa regler granskning av tillverkarens kvalitetsrutiner och egenkontroll mot kraven i avsnitt 7 uttag av provrutor för provning enligt avsnitt 8.2 Kontrollresultatet redovisas för punkterna enligt nedanstående checklista: 1. Systembeskrivning 2. Kvalitetsmanual 3. Organisation 4. Kontrollrutiner 5. Korrigerande åtgärder 6. Övriga kvalitetsrutiner 7. Lokaler 8. Glas och glasskärning 9. Tvättmaskin 10. Distanslister/Hörnstycken 11. Rammontering och hopläggning 12. Torkmedel 13. Butyl 14. Fogmassa 15. Försegling 16. Gasfyllnad 17. Lager, packning och leverans 18. Märkning 19. Egenkontroll - inspektionsrapporter etc. 20. Egenkontroll - glas och glasskärning 21. Egenkontroll - distanslist/hörnstycken 22. Egenkontroll torkmedel 23. Egenkontroll - inre försegling 24. Egenkontroll - yttre försegling 25. Egenkontroll - färdiga rutor 26. Egenkontroll gasfyllnad 27. Övrigt
18 (22) 8.2 Provning av uttagna provrutor Provning av uttagna provrutor ska omfatta egenskaperna enligt följande avsnitt i reglerna: 6.1.2 Gasfyllnad 6.2 Motstånd mot fuktinträngning (krav och metoder enligt 8.2.1) 6.3 Motstånd mot gasläckage (om uppgifter om gaspermeabilitet från fogmasseleverantören saknas) Provrutor ska normalt uttas av varje tillverkad huvudtyp av isolerruta. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas. 8.2.1 Krav och metoder för kontroll av fuktinträngning Vid fortlöpande kontroll ska isolerrutors motstånd mot fuktinträngning uppfylla fordringar enligt Tabell 8.1. Tabell 8.1 Fordringar på isolerrutors motstånd mot fuktinträngning vid fortlöpande kontroll Typ av kantförsegling Provmetod Krav Hålprofillist SP-metod 254 Kvalitetsfaktor minst 1,0 Torkmedel inblandat i fogmassan EN 1279-6 EN 1279-6 Index för fuktinträngning högst 0,065 (0,050 för felklass 2) eller värden som fastställts i samband med typprovningen enligt 6.2.3 8.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande ska orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen. 8.4 Rapportering Den övervakande kontrollen ska rapporteras skriftligt till tillverkaren och, om certifikatsinnehavaren är annan än tillverkaren, även till certifikatsinnehavaren.
19 (22) 9 Övriga krav 9.1 Hanterings- och monteringsinstruktioner Skriftliga instruktioner för isolerrutans hantering på byggplatsen och för rekommenderat montagesätt ska finnas tillgängliga för kunder och övriga intressenter. Regler för hanteringen ska omfatta uppgifter enligt exempel i Svensk Planglasförenings Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas, se bilaga 7. 9.2 Märkning Distanslisten på rutor som uppfyller kraven för P-märkning ska märkas med följande uppgifter: P-märket Tillverkaren Tillverkningstidpunkt Glasuppbyggnad inklusive eventuell gasfyllnad och mått (antingen i klartext eller genom ordernummer, varunamn eller motsvarande som ger spårbarhet till informationen) Märkningen ska vara tydlig och läsbar. SPs certifieringsmärke 9.3 CE-märkning och prestandadeklaration För produkter som omfattas av harmoniserad standard skall tillverkaren upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten.
20 (22) 10 Referenser ASTM E 546-83 Standard Test Method for Frost Point of Sealed Insulating Glass Units. BBR Boverkets Byggregler EN 14178-2 Byggnadsglas Alkaliska jordartsmetallsilikatglas Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SP MET 254. Bestämning av vattenånginträngning i förseglade rutor EN 1063. Byggnadsglas Säkerhetsglas Provning och klassificering av motståndsförmågan vid beskjutning EN 1096-1. Byggnadsglas Belagda glas Del 1: Definitioner och klassifikation EN 1096-4. Byggnadsglas Belagt glas Del 4: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard EN 12150-1. Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av soda-silikattyp Del 1: Definition och beskrivning EN 12150-2. Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av kalk-sodasilikattyp Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard EN 12337-1. Byggnadsglas - Kemiskt härdat glas av soda-silikattyp - Del 1: Definition och beskrivning EN 12337-2. Byggnadsglas - Kemiskt härdat glas av kalk-sodasilikattyp - Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard EN 12600. Byggnadsglas Pendelprov Motstånd mot tung stöt och klassindelning för planglas EN 12758. Byggnadsglas Glasning och ljudisolering Produktbeskrivning och bestämning av egenskaper EN 1279-1. Byggnadsglas Förseglade rutor Del 1: Allmänt, dimensionstoleranser och regler för systembeskrivning EN 1279-2. Byggnadsglas Förseglade rutor Del 2: Långtidsprovning av och fordringar för fuktgenomträngning EN 1279-3. Byggnadsglas Förseglade rutor Del 3: Långtidsprovning av och fordringar för gasläckagehastighet samt för toleranser avseende gaskoncentration EN 1279-4. Byggnadsglas Förseglade rutor Del 4: Provningsmetoder för kantförseglingars fysikaliska egenskaper
21 (22) EN 1279-5. Byggnadsglas Förseglade rutor Del 5: Utvärdering av överensstämmelse EN 1279-6. Byggnadsglas Förseglade rutor Del 6: Tillverkningskontroll i fabrik och återkommande provning EN 13022-1. Byggnadsglas Limmad glasinfästning (Structural sealant glazing) Del 1: Glasprodukter till system av Structural Sealant Glazing Med eller utan bärande ramverk, försedda med enkelglas eller flerglasenheter EN 13024-1. Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av borsilikattyp Del 1: Definition och beskrivning EN 13024-2. Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av borsilikattyp Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard EN 13501-1 Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 1: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter reaktion vid brandpåverkan EN 13501-2. Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 2: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd, utom för produkter för ventilationssystem EN 13541. Byggnadsglas Säkerhetsglas Provning och klassificering av motstånd mot explosivt tryck EN 14178-1. Byggnadsglas Alkaliska jordartsmetallsilikatglas Del 1: Floatglas EN 14179-1. Byggnadsglas Värmeprovat, termiskt härdat säkerhetsglas av kalksodasilikattyp Del 1: Definition och beskrivning EN 14179-2. Byggnadsglas Värmeprovat, termiskt härdat säkerhetsglas av kalksodasilikattyp Del 2: Produktstandard och utvärdering av överensstämmelse EN 14321-1. Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av alkalisk jordartsmetall-silikattyp Del 1: Definition och beskrivning EN 14449. Byggnadsglas - Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas - Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard EN 1748-1-1. Byggnadsglas Borsilikatglas Del 1-1: Definitioner och allmänna fysikaliska och mekaniska egenskaper EN 1748-2-2. Byggnadsglas Glaskeramer Del 2-2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard EN 1863-1. Byggnadsglas - Värmeförstärkt kalk, soda silikatglas - Del 1: Definitioner och beskrivning EN 1863-2. Byggnadsglas Värmeförstärkt kalk-sodasilikatglas Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard
22 (22) EN 356. Byggnadsglas Säkerhetsglas Provning och klassificering av motståndsförmågan mot manuellt angrepp EN 410. Byggnadsglas Bestämning av ljus- och soloptiska egenskaper EN 572-1. Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 1: Definitioner och generella fysikaliska och mekaniska egenskaper EN 572-2. Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 2: Floatglas EN 572-3. Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 3: Trådglas EN 572-4. Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 4: Maskinglas EN 572-5. Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 5: Mönstrat glas EN 572-6. Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 6: Mönstrat trådråglas och trådråglas EN 673. Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) - Beräkningsmetod EN 674. Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) - Plattmetod EN 675. Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) - Värmeflödesmätare EN ISO 12543-1. Byggnadsglas Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas Del 1: Definitioner och beskrivning av ingående komponenter EN ISO 12543-2. Byggnadsglas Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas Del 2: Laminerat säkerhetsglas EN ISO 12543-3. Byggnadsglas Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas Del 3: Laminerat glas Svensk Planglasförening Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor, utgåva november 2016 Svensk Planglasförening Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas, gällande från 1 januari 2009
1(1) Bilaga 1 Bilaga 1 Exempel på statistisk kvalitetskontroll av dubbelförseglade isolerrutor med hålprofil Antal kontrollerade rutor (n) I Antal fel i felklass II Läckage (butyl synlig genom yttre försegling) Kantfel på glas, (Urflisning, sned kant, fjädermärken) Kantutseende, Höjd distanslist från glaskant (G) Yttre förseglingens höjd mot glasyta (B nominellt 5 mm) Yttre förseglingens höjd mot profilrygg (H nominellt 3,5 mm) > 15 mm 11-15 mm (enstaka avvikelse 2-4 mm) 3 mm 3-4 mm 1 mm 1-2 mm Förseglingsmassan dåligt blandad Luftinneslutning (luftficka mellan B och C) Butylbredd mot glas (C nominellt 4 mm) Butylavbrott 50 mm 2 /m eller höjd (B) 2 mm 25-50 mm 2 /m och höjd (B) 2 mm 1 mm eller 1-2 mm och L > 250 mm 1-2 mm och L < 250 mm > 10 mm 10 mm Översprutning, butyl innanför distanslist > 2 mm ovanför profil Glasrutor förskjutna mer än 2 mm Inbuktning av profil > 2 mm/m eller > 4 mm totalt Differens mellan profiler i trippelrutor > 1 mm per påbörjad meter, max 2 mm Annat fel: Totalt felantal Högsta tillåtna felantal Totalt antal fel i % Anmärkningar: A D Datum:... Signatur:... G C B H
1(4) Bilaga 2 Bilaga 2 SP-metod 254 Bestämning av vattenånginträngning i förseglade rutor Omfattning och tillämpning Metoden avser bestämning av vattenångans inträngningshastighet i förseglade rutor. Metoden förutsätter att den förseglade rutan tillverkas utan torkmedel. Men hänsyn till kapaciteten hos den mängd torkmedel som normalt skulle ha funnits i rutan ska tas vid beräkning av rutans kvalitetsfaktor. Den ger en indikation på rutans kvalitet i diffusionssynpunkt, men tar inte hänsyn till att vattenångans inträngningshastighet kan komma att öka till följd av åldringsfenomen. Referenser ASTM E 546-83 Standard Test Method for Frost Point of Sealed Insulating Glass Units. Definitioner och förutsättningar Rutans livslängd antas vara slut då daggpunkten i rutan stigit till 10 C vid mätning i rumsklimat. Rutan antas under naturlig exponering bli utsatt för en genomsnittlig vattenångkoncentration på 10,0 g/m³. Torkmedlets kapacitet definieras som skillnaden mellan torkmedlets vatteninnehåll vid jämvikt med luft som har temperaturen +20 C och frostpunkten 10 C och dess vatteninnehåll vid rutans försegling uttryckt som viktsprocent av den torra vikten. Kapaciteten kan normalt erhållas ur tillverkarens produktinformation. För normala torkmedel av typ "molecular sieves" används i denna metod värdet 20 viktsprocent. Rutans kvalitetsfaktor är ett dimensionslöst tal som erhålls då rutans livslängd bestämd med denna metod divideras med 100 år. En kvalitetsfaktor på 2,0 motsvarar därför en teoretisk livslängd på 200 år. Detta ska inte förväxlas med praktisk livslängd eftersom kvalitetsfaktorn endast tar hänsyn till vattenånginträngningen i en nytillverkad ruta. En isolerrutas praktiska livslängd begränsas därutöver bl. a av att glaset kan skadas och av att vattenångans inträngningshastighet kan komma att öka till följd av åldringsfenomen i rutans kantförsegling (exempelvis rörelser som ger ökad diffusionsarea eller försämrad vidhäftning). Provningsprincip Vattenångans inträngningshastighet bestäms genom två på varandra följande mätningar av dagg- eller frostpunkten inne i rutan. Mellan mätningarna ska rutan utsättas för en hög och känd vattenångkoncentration. För att små mängder inträngd vattenånga ska kunna mätas och därmed möjliggöra en kort provningstid ska rutans luftmellanrum torkas ut före den första dagg-/frostpunktsmätningen.
2(4) Bilaga 2 Utrustning Klimatkammare i vilken temperaturen kan hållas vid 45 ± 2 C och den relativa fuktigheten vid 100 %. Instrument för bestämning av temperatur med noggrannhet ±0,5 C. Instrument för bestämning av relativ luftfuktighet med noggrannhet ±2 % RH Instrument för bestämning av dagg-/frostpunkt av typ D-100 Dew/Frost Point Apparatus eller motsvarande. Provrutor Provrutor tillverkas på normalt sätt men ska inte fyllas med torkmedel. Provning Två diagonalt placerade hål borras upp genom distansprofilens yttersida. Rutan konditioneras under minst tre dygn i provningsklimatet och torkas samtidigt ur invändigt genom att torr kvävgas blåses genom rutan. Rutan förseglas (t ex med trycktäta popnitar) Frostpunkten inne i rutan bestäms enligt ASTM E 546-83 och bör understiga 50 C. Bestämningen görs i rumstemperatur. Eftersom rutan inte innehåller torkmedel behöver den konditioneringstid som finns angiven i ASTM-metoden emellertid inte iakttas. Bestämning sker genom att temperaturen hos instrumentets kontaktyta sänks i steg om högst 2 C. Temperaturen hålls konstant på varje nivå under tre minuter för 3 mm glas och tre och en halv minut för 4 mm glas. Rutan exponeras under minst 20 timmar i ett klimat med lufttemperatur 45 ± 2 C och 100 % RH. Under exponeringen registreras temperatur och relativ fuktighet så att den totala fuktbelastningen på rutan kan beräknas och uttryckas i g,dygn/m³. Efter exponeringen, sedan rutan svalnat till rumstemperatur, upprepas bestämningen av daggeller frostpunkten i rutan. Bestämningen sker på samma sätt som före exponeringen, men temperaturen hos instrumentets kontaktyta sänks denna gång i steg om endast 1 C. Efter avslutad provning öppnas rutan för visuell kontroll av förseglingen, bl. a förseglingsmassans utfyllnad, vidhäftning till glas och mellanlister och eventuell blåsbildning.
3(4) Bilaga 2 Beräkning Beräkningarna och rapportutskrift sker vid SP med datorprogram IR (se ETb-QD G6). Beräkningsstegen, med samma bokstavsbeteckningar som i rapportens resultatdel, beskrivs här nedan: A och B. Dagg-/frostpunkt Rutans frostpunkt ( C) före klimatexponeringen och dagg- eller frostpunkt ( C) efter exponeringen är temperaturen på glasets inre yta då kondensutfällning inträffar. Temperaturen beräknas ur den avlästa temperaturen genom korrektion för temperaturfallet mellan temperaturgivare och glasets inre yta. För instrument D-100 Dew/Frost Point Apparatus finns uppgifter om dessa korrektioner för olika glastjocklekar. Efter omräkning till omgivningsklimat 20 C har följande samband erhållits: Glastjocklek (mm) Temperaturkorrektion ( C) 3 0,56-0,028 t 4 0,88 0,044 t 5 1,26 0,063 t 6 1,70 0,085 t C och D. Vattenångkoncentration Vattenångkoncentrationen (g/m³) inne i rutan före och efter klimatexponeringen beräknas ur de uppmätta dagg-/frostpunkterna genom de kända samband som finns mellan mättnadskoncentration och temperatur. I datorprogram IR används sambandet mellan temperatur och vattenångtrycket över vatten för temperaturer över noll och vattenångtrycket över is för temperaturer under noll. Omräkning till vattenångkoncentration sker därefter med allmänna gaslagen. I de fall då kondens utfälls i form av dagg vid temperaturer under noll sker i program IR först en omräkning från daggpunkt till frostpunkt innan vattenångkoncentrationen beräknas. E. Ökning av vattenångkoncentrationen Ökningen av vattenångkoncentrationen (g/m³) i rutan under klimatexponeringen erhålls ur skillnaden mellan vattenångkoncentrationerna efter och före exponeringen. F. Volym luftmellanrum Luftvolymen (dm³) mellan glasen inne i rutan inklusive hålrum i distanslisten erhålls genom att multiplicera det aktuella luftmellanrummets längd, bredd och tjocklek. G. Fukttillskott under prov Vattenånginträngningen (mg) under provet erhålls genom att multiplicera ökningen av vattenångkoncentrationen med luftmellanrummets volym.
4(4) Bilaga 2 H. Fuktbelastning Den fuktbelastning (g,dygn/m³) som rutan utsätts för under klimatexponeringen beräknas ur uppmätta värden för temperatur och relativ luftfuktighet inne i klimatkammaren och exponeringens varaktighet. Varje uppmätt relativ fuktighet multipliceras med mättnadskoncentrationen för vattenånga vid den samtidigt uppmätta lufttemperaturen. Ur en serie av sådana momentana fuktbelastningar beräknas ett medelvärde som slutligen multipliceras med klimatexponeringens varaktighet. I. Antal dygn som provet motsvarar Det antal dygn under naturlig exponering under en isolerrutas brukstid som provet antas motsvara erhålls ur den beräknade fuktbelastningen under provningen genom att dividera med 10 g/m³, vilket enligt metodens definition är den genomsnittliga vattenångkoncentrationen under naturlig exponering. J. Vattenånginträngning Den vattenånginträngning (mg/dygn) som genomsnittligt beräknas ske i rutan under naturlig exponering erhålls genom att dividera fukttillskottet under provet med det antal dygn av naturlig exponering som provet antas motsvara. K. Mängd torkmedel Den mängd torkmedel (g) som rutan normalt skulle ha innehållit bestäms genom praktiska försök med fyllning och vägning av torkmedel i en ruta som motsvarar provrutan. L. Torkkapacitet Torkkapaciteten (g) hos det torkmedel som normalt skulle ha funnits i rutan beräknas genom att torkmedelsmängden multipliceras med torkkapaciteten i viktsprocent för det torkmedel som används. M. Kvalitetsfaktor Kvalitetsfaktorn (-) erhålls genom att torkkapaciteten hos den mängd torkmedel som rutan antas rymma divideras med vattenånginträngningen under 100 år. Rapport Provningsrapporten ska bl. a innehålla: Uppgift om den förseglade rutans fabrikat, typ material och dimensioner. Alla uppmätta eller beräknade värden enligt punkterna A till M ovan.
1(1) Bilaga 3 Bilaga 3 Inspektionsplan för produktionsanläggning Kontrollmoment Anmärkning Check Fabrikslokaler Belysning, ventilation, städning, transportvägar Glaslager Klimat, märkning skadat glas, glassplitter, transportvägar Skärning m m Skärtrissor, glaskanter, skärtoleranser, bortslipning LE-skikt Tvättmaskin Renhet, vattenstänk Mellanlister/Hörnstycken Lagring, hantering, deformationer, passning Kapning mellanlister Kylning, sågsnitt, öppning spalt, längdtoleranser Rammontering Yttermått, toleranser, hantering Torkmedel Täta förpackningar, aktivt torkmedel Butylextruder Läge på profil, trådbildning, avbrott, renhet transportband Fogmassa Batchnummer, homogenitet Försegling Rena och hela munstycken, konstant sprutningstryck, under- eller översprutning, rinnande massa, blåsor Gasfyllnad Rutkonstruktion, kalibrering, mätning, märkning Lager Vinkelrätt mot underlag, mjukt underlag Kasserade rutor Vidhäftning, utfyllnad, torkmedelsmängd, fuktupptagningsförmåga, tätning luftningshål, undersprutning vid mittruta Datum: Signatur:
1(5) Bilaga 4 Bilaga 4 Tabell över kontroller och provningar av luftfyllda, förseglade rutor med ihålig distanslist (EN 1279-6) Avsnitt 1: Materialkontroll (Se även 5.2.6) Rekommenderad metod Rekommenderat intervall Punkt Material, kontroll eller provning Krav Journal 1 Glas 1.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 1.2 - identifiering (glas/belagt glas, enligt gällande standarder) Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti Ja 1.3 - mått (längd/bredd/format i förekommande fall) Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti, förpackning och tjocklek: 1 Nej 2 Distanslist 2.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 2.2 - rakhet Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 Nej 2.3 - mått (höjd, bredd) Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 prov/typ Ja 2.4 - format Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 prov/typ Nej 2.5 - ytans skick Vidhäftningsprov (t.ex. bilaga F) Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja 2.6 - diffusionsöppningar Visuell Se produktbeskrivning Per skift och per typ: 1 (Se anm. 1) Nej 2.7 - oönskade öppningar (i förekommande fall, t.ex. vid svets på ryggsidan) per skift 2 prover från den mängd som använts Visuell (se bilaga H) Inga öppningar Ja 2.8 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information från tillverkaren finns) Viktminskning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 3 Distanstejp (i förekommande fall) 3.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 3.2 - mått Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 3.3 - vidhäftning Vidhäftningsprov (se bilaga F.3) Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja 3.4 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information från tillverkaren finns) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja 4 Torkmedel 4.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 4.2 - aktivitet: provningsmetoden skall överensstämma med den som används av torkmedlets tillverkare, t.ex. mätning av T Se bilaga K Ursprunglig H 2 O-halt 3 % Varje parti: 1 Ja Anm. 1: Per skift betyder minst 1 per dag och högst 3 per dag och per typ 5 Inlägg (spröjs etc.) 5.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 5.2 - mått Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 5.3 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja
2(5) Bilaga 4 Avsnitt 1: Materialkontroll (Se även 5.2.6) Punkt Material, kontroll eller provning Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Journal 6 Blyband (i förekommande fall) 6.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 6.2 - mått Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover Ja 6.3 - vidhäftning Vidhäftningsprov (bilaga J) Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover Ja 6.4 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover Ja 7 Yttre försegling 7.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 7.2 - lagringstid Visuell Leverantörens specifikation Varje parti: 1 Nej 7.3.a - vidhäftning till glas och mot distanslist (krävs ej för SSG ) Vidhäftningsprov (F.3) Se bilaga F.3.3 Varje parti: 2 prover Ja 7.3.b - vidhäftning till glas (kantförseglingar för SSG ) Draghållfasthetsprov, EN 1279-4 pren 13022 Varje parti: 2 prover Ja 7.4 - hårdhet: kan kombineras med, och se även, avsnitt 2: Kontroll av tillverkning, punkt 7.5 i denna tabell Varje parti: 2 prover/typ Ja 7.5 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja 8 Inre försegling (i förekommande fall) 8.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 8.2 - intryck av kon (om ingen information från leverantören finns) ISO 2137 Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Nej 8.3 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 9 Märkmaterial 9.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 10.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 11 Tvättmedel 11.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej SSG = Structural Sealant Glazing
3(5) Bilaga 4 Avsnitt 2: Tillverkningskontroll Rekommenderad metod Rekommenderat intervall Punkt Material, kontroll eller provning Krav Journal 1 Skärning av glas (i förekommande fall) 1.1 - glastyp Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 1.2 - skärkvalitet Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 1.3 - mått Mätning Se aktuell specifikation 1 skiva/skift och linje Ja 1.4 - tjocklek Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 1.5 - borttagning av beläggning Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 2 Tvättning av glas 2.1 - rester av skärolja Visuell Ingen synlig förorening Kontinuerligt Nej 2.2 - torr och ren glasyta Visuell Ingen synlig förorening Kontinuerligt Nej 3 Distanslist 3.1 - mått i förhållande till glasets mått Mätning Se produktbeskrivning Per skift och distansbredd: 1 ram Ja 3.2 - fyllning av torkmedel (kvantitet) Mätning Se produktbeskrivning Per skift och per typ: 1 Ja 3.3 - förorening Visuell Se produktbeskrivning Per skift och per typ: 1 Nej 3.4 - kvalitet på böjt hörn Visuell Kontinuerligt Nej 3.5 - skarv(ar) Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.6 - placering av ram på glas Visuell Kontinuerligt Nej 4 Distanstejp (i förekommande fall) 4.1 - applicering Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 5 Torkmedel (tas från en ram alldeles innan rutan förseglas): 5.1 - aktivitet: provningsmetoden skall överensstämma med den som används av torkmedlets tillverkare, t.ex. mätning av T Se bilaga K Ursprunglig H2O-halt 3 % Per skift: 1 Ja 6 Inre försegling (i förekommande fall) 6.1 - kontinuitet Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 6.2 - avbrott i hörn Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 6.3 - butylsträngens utseende Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 6.4 - föroreningar i kontaktytan Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 6.5 - mängd inre förseglingsmaterial per extruderingshuvud mätning Se produktbeskrivning Varje dag Ja
4(5) Bilaga 4 Avsnitt 2: Tillverkningskontroll Punkt Material, kontroll eller provning Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Journal 7 Yttre försegling 7.1 - vidhäftning (krävs ej för SSG *)) Bilaga F (butterfly-provning, om F.3 eller F.4.1 eller F.4.2 Per dag och minst per parti: 1 Ja detta är möjligt) 7.2 - vidhäftning (kantförseglingar för SSG*)) Draghållfasthetsprov EN 1279-4 pren 13022 Varje parti: 2 prover Ja 7.3 - blandningsförhållande Se specifikationer för utrustning Se specifikation för förseglingsmassa Se kvalitetsmanual Ja och förseglingsmassa 7.4 - homogenitet Kontroll av blandning (bilaga D) Inga marmoreringar Per skift: 1 Ja 7.5 - luftinneslutningar (utförs vid punkt 7.4, homogenitet) Inga luftinneslutningar Nej 7.6 - hårdhet Hårdhetsprov (bilaga E) Se produktbeskrivning Per skift: 2 prover Ja 7.7 - förorening Visuell Se inköpsspecifikation Varje fat Nej SSG = Structural Sealant Glazing
5(5) Bilaga 4 Avsnitt 3: Produktkontroll Rekommenderad metod Rekommenderat intervall Punkt Kontroll eller provning Krav 1 Inre försegling (i förekommande fall) 1.1 - mått Mätning Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 1.2 - förekomster utanför tillåtna gränsvärden Visuell Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 2 Yttre försegling 2.1 - mått Mätning Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 2.2 - förekomst utanför tillåtna gränsvärden Visuell Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 3 Glastyper Visuell Se märkning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 4 Rutans mått (bredd och höjd) Mätning Se aktuell specifikation Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 5 Föroreningar på glas Visuell Se intern kvalitetsstandard Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 6 Lagring Visuell Se produktbeskrivning En gång per skift Nej 7 Märkning Visuell Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 8 Planhet (omedelbart efter att rutan förseglats) Visuell Ingen märkbar avvikelse Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja Journal 9 Kondensprovning (denna provning gäller i de fall ingen information finns om flyktiga beståndsdelar hos relevanta komponenter) Bilaga C Ingen synlig kondens En gång per år, oftare där så behövs samt vid byte av relevanta komponenter Ja
1(2) Bilaga 5 Bilaga 5 Tabell över kontroller och provningar av gasfyllda, förseglade rutor (EN 1279-6) Avsnitt 1: Materialkontroll (Se även 5.2.6) Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Punkt Material, kontroll eller provning Journal 1 Material för förslutning av gasfyllningshål 1.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 2 Gas eller gasblandning 2.1 - förpackning, märkning samt sista användningsdatum Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej Avsnitt 2: Tillverkningskontroll Punkt Material, kontroll eller provning Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Journal 1 Gasfyllning 1.1 - typ av gas eller gasblandning vid leverans, samt sista Visuell Se produktbeskrivning Per skift, per gastyp och blandning: 1 Ja användningsdatum 1.2 - handhavande av fyllningsutrustning Maskinjustering Se tillverkningsmanual Per skift: 1 Nej 1.3 Per skift: 1 gång Nej - inställning av gasblandning: kontroll av utrustningens Visuell Se tillverkningsmanual Vid återkommande provning av parametrar gaskoncentration, se bilaga B Ja 1.4 - förslutning av gasfyllningshål (i förekommande fall) Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej
2(2) Bilaga 5 Avsnitt 3: Produktkontroll Punkt 1 2 Kontroll eller provning Kan ersätta återkommande provning av gaskoncentration (EN 1279-6:2002, bilaga B) om mätnoggrannheten är likvärdig med den metod som används vid den ursprungliga typprovningen i enlighet med pren 1279-3. Gaskoncentration, en enda gas: c i Gasblandning, total koncentration c t Koncentration hos var och en av de gaser som ingår i en blandning: c c Rekommenderad metod Mätning Krav (för symboler hänvisas till pren 1279-3; toleranser uttrycks i procentenheter) c i = c i,o (+10 %, -5 %) och för maximalt 10 % av provuttaget från fem arbetsdagar: c i = c i,o (+20 %, -10 %) c t = (c i,o )(+10 %, -5 %) och för maximalt 10 % av provuttaget från fem arbetsdagar: c t = (c i,o )(+20 %, -10 %) Rekommenderat intervall 1 per 1 000 rutor, minst 3 rutor/dag, eller 1 ruta/dag när tillverkningen understiger 100 rutor/dag Journal Mätning B.4.1 Överensstämmelse med B.2 Ja Ja
1(4) Bilaga 6 Bilaga 6 Tabell över kontroller och provningar av luftfyllda, förseglade rutor som förseglats med eller som innehåller organisk distanslist med torkmedel (EN 1279-6) Avsnitt 1: Materialkontroll (Se även 5.2.6) Rekommenderad metod Rekommenderat intervall Punkt Material, kontroll eller provning Krav Journal 1 Glas 1.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 1.2 - identifiering (glas/belagt glas enligt gällande standarder) Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti Ja 1.3 - mått (längd/bredd/format i förekommande fall) Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti, förpackning och tjocklek: 1 2 Organisk distanslist med torkmedel 2.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 2.2 - konsistens Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 Nej 2.3 - mått (i förekommande fall) Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 2.4 - aktivitet avseende torkmedel: provningsmetoden skall överensstämma med den metod som används hos leverantören av den Se bilaga K Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja organiska distanslisten 2.5 - lagringstid Visuell Se produktbeskrivning Varje parti: 1 Ja 2.6 - vidhäftning (om ingen yttre försegling finns) i kombination med punkt 3.11 i avsnitt 2: Tillverkningskontroll, i denna tabell Varje parti: 2 prover/typ Ja 2.7 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 3 Inlägg (spröjs etc.) 3.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 3.2 - mått Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover/typ Ja 3.3 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover/typ Ja 4 Blyband (i förekommande fall) 4.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 4.2 - mått Mätning Se inköpsspecifikation Varje parti: 2 prover Ja 4.3 - vidhäftning Vidhäftningsprov (bilaga J) Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover Ja 4.4 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover Ja Nej
2(4) Bilaga 6 Avsnitt 1: Materialkontroll (Se även 5.2.6) Punkt Material, kontroll eller provning Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Journal 5 Yttre försegling (i förekommande fall) 5.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 5.2 - lagringstid Visuell Leverantörens specifikation Varje parti: 1 Nej 5.3 - vidhäftning till glas (krävs ej för SSG *) Vidhäftningsprov F.3 Se bilaga F.3.3 Varje parti: 1 prov Ja 5.4 - vidhäftning till glas (kantförseglingar SSG * ) ) Draghållfasthetsprov EN 1279-4 pren 13022 Varje parti: 2 prover Ja 5.5 - hårdhet: kan kombineras med punkt 5.5 i avsnitt 2: Tillverkningskontroll, enligt denna tabell Varje parti: 2 prover Ja 5.6 - flyktiga beståndsdelar (om ingen information finns från tillverkaren) Viktminskning Se produktbeskrivning Varje parti: 2 prover Ja 6 Märkmaterial 6.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 7 Skärolja 7.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej 8 Tvättmedel 8.1 - förpackning och märkning Visuell Se inköpsspecifikation Varje parti: 1 Nej *) SSG= Structural Sealant Glazing
3(4) Bilaga 6 Avsnitt 2: Tillverkningskontroll Rekommenderad metod Rekommenderat intervall Punkt Material, kontroll eller provning Krav Journal 1 Skärning av glas (i förekommande fall) 1.1 - glastyp Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 1.2 - skärkvalitet Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 1.3 - mått Mätning Se aktuell specifikation 1 ruta/skift och linje Ja 1.4 - tjocklek Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 1.5 - borttagning av beläggning Visuell Se aktuell specifikation Kontinuerligt Nej 2 Tvättning av glas 2.1 - rester av skärolja Visuell Ingen synlig förorening Kontinuerligt Nej 2.2 - torr och ren glasyta Visuell Ingen synlig förorening Kontinuerligt Nej 3 Organisk distanslist med torkmedel 3.1 - kontinuitet Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.2 - jämnhet Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.3 - position i förhållande till glasets kant Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.4 - förorening i bindningsområdet (i förekommande fall) Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.5 - trådbildning vid fogar Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.6 - förslutning vid slutlig fog Visuell Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 3.7 - storlekskontroll (i förekommande fall) Mätning Se produktbeskrivning Per skift och per typ: 1 Ja 3.8 - vikt hos extruderad distanslist (i förekommande fall) Mätning Se produktbeskrivning Per skift och per typ: 1 Ja 3.9 - aktivitet avseende torkmedel: provningsmetoden skall överensstämma med den som används av leverantören av Se bilaga K Se produktbeskrivning Per skift: 1 Ja det organiska distanslistmaterialet 3.10 - extruderingstemperatur (i förekommande fall) Mätning Se produktbeskrivning Per skift: 1 Ja 3.11 - vidhäftning till glas (krävs ej för SSG *) ) Butterfly-provning: Bilaga F.4 Se produktbeskrivning Per skift: 1 Ja 3.12 - vidhäftning till glas (kantförseglingar i bärande syften) Draghållfasthetsprov EN 1279-4 pren 13022 Varje parti: 2 prover Ja 4 Pressning 4.1 - temperatur i pressen (i förekommande fall) Mätning Se produktbeskrivning Kontinuerligt Nej 4.2 - rutans tjocklek Mätning Se inköpsspecifikation Per skift: 2 Nej
4(4) Bilaga 6 Avsnitt 2: Tillverkningskontroll Punkt Material, kontroll eller provning Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Journal 5 Yttre försegling 5.1 - vidhäftning Bilaga F (butterfly-provning om Se produktbeskrivning Per dag och minst per parti: 1 Ja detta är möjligt) 5.2 - blandningsförhållande Se specifikation för utrustning och Se specifikation för förseglingsmassa Se kvalitetsmanual Ja förseglingsmassa 5.3 - homogenitet Kontroll av blandning (bilaga D) Inga marmoreringar Per skift: 1 Ja 5.4 - luftinneslutningar (utförs vid punkt 5.3, homogenitet) Inga luftinneslutningar Nej 5.5 - hårdhet Hårdhetsprov (bilaga E) Se produktbeskrivning Per skift: 2 prover Ja 5.6 - föroreningar Visuell Se inköpsspecifikation Varje fat Nej *) SSG= Structural Sealant Glazing Avsnitt 3: Produktkontroll Rekommenderad metod Krav Rekommenderat intervall Punkt Kontroll eller provning 1 Organisk distanslist med torkmedel 1.1 - mått och position Mätning Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 1.2 - avvikelser utanför tillåtna gränsvärden Visuell Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 2 Yttre försegling (i förekommande fall): 2.1 - mått Mätning Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 2.2 - avvikelser utanför tillåtna gränsvärden Visuell Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 3 Glastyper Visuell Se märkning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 4 Rutans mått Mätning Se aktuell specifikation Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 5 Orenheter på och i glas Visuell Se intern kvalitetsstandard Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 6 Lagring Visuell Se produktbeskrivning En gång per skift Nej 7 Märkning Visuell Se produktbeskrivning Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 8 Planhet (omedelbart efter att rutan förseglats) Visuell Ingen märkbar avvikelse Slumpmässig kontrollplan (Tabell A.1) Ja 9 Kondensprovning (denna provning gäller i de fall ingen information finns om flyktiga beståndsdelar hos ingående komponenter) Bilaga C Ingen synlig kondens En gång per år, oftare där så behövs samt vid byte av relevanta komponenter Journal Ja
1(2) Bilaga 7 Bilaga 7 Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas Bilaga 1 till Planglas 2009, Branschspecifika tillägg till ABM 07 Gäller från den 1 januari 2009 En av glasets unika egenskaper är att det är sprött och sprickbenäget samt att belagd eller obelagd yta kan repas, varför all hantering måste ske med omsorg. För att glasets funktion och livslängd skall säkerställas är det av största vikt att det mottas, hanteras och lagras på ett riktigt sätt. Detta är också viktigt för att tillverkarens eventuella garanti skall gälla. Riktlinjer för montering av glas finns angivna i MTK s Monteringsanvisningar. Nedanstående anvisningar avser mottagning, hantering och lagring av glas från tillverkning fram till inmontering i byggnad. De gäller sålunda såväl på industri/verkstad som på byggplats. 1. Mottagning Noggrann kontroll av glaset måste ske i samband med mottagandet. Anteckna eventuella synliga skador på fraktsedeln. Då köparen ej skall använda glaset inom 7 dagar (gräns för reklamation av fraktskada) bör avemballering och kontroll ske snarast, varigenom möjligheten att snabbare få fram ersättningsglas underlättas. 2. Transport Glas skall alltid transporteras stående. Vid transporten måste stor varsamhet iakttas, bl.a. för att inte de ömtåliga kanterna skall skadas, eller glasytor repas. Vid lossning skall glas låda lyftas eller stroppas under glasets bärklossar i botten på lådan. 3. Uppställning Glas skall alltid förvaras stående. Glas skall placeras vinkelrätt mot underlaget, som skall vara torrt och mjukt. Underlagetskall vara upplyft från marknivå så att inte fukt kan sugas upp och orsaka skador.