P-märkning av byggprodukter

Transkript

1 1 (22) P-märkning av byggprodukter Certifieringsregel Isolerrutor

2 2 (22) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 0 Förord 4 1 Sammanfattning 5 2 Avsedd användning 5 3 Tillämpliga krav enligt Lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL) Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna 6 4 Definitioner Isolerruta Typ av isolerruta (system) 7 5 Systembeskrivning Systembeskrivningens innehåll Systembeskrivningar för P-märkning Ändringar av produkten 8 6 Tekniska krav Isolerrutans uppbyggnad och utformning Ingående glas Gasfyllnad Invändiga tillsatskomponenter Isolerrutans form Böjda isolerrutor Motstånd mot fuktinträngning Provningsmetoder Fordringar Typprovning Motstånd mot gasläckage Fogmassor Optisk och visuell kvalitet Dimensioner och toleranser Särskilda funktionsegenskaper Farliga ämnen 13 7 Tillverkarens egenkontroll Kommunikation med kund Kontroll och provning Stickprovskontroll av färdiga rutor Kontroll av gasfyllnad Korrigerande och förebyggande åtgärder Hantering, förvaring, packning och leverans Spårbarhet 16 8 SPs övervakande kontroll Kontrollbesök Provning av uttagna provrutor Krav och metoder för kontroll av fuktinträngning 17

3 3 (22) 8.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Rapportering 18 9 Övriga krav Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Märkning Referenser 20 Bilaga 1 Mall för systembeskrivning Bilaga 2 Exempel på systembeskrivningar Bilaga 3 SP-metod 254 Bilaga 4 Svensk Planglasförenings Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering av isolerrutor Bilaga 5 Tabell över kontroller och provningar av luftfyllda, förseglade rutor med ihålig distanslist Bilaga 6 Tabell över kontroller och provningar av gasfyllda, förseglade rutor Bilaga 7 Tabell över kontroller och provningar av luftfyllda, förseglade rutor som förseglats med eller som innehåller organisk distanslist med torkmedel Bilaga 8 Statistisk kvalitetskontroll Bilaga 9 Inspektionsplan för produktionsanläggning Bilaga 10 Svensk Planglasförenings Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas

4 4 (22) 0 Förord Certifieringsregler beskriver villkor för certifiering av byggprodukter genom SP Certifiering/SP SITAC. De utgörs dels av produktspecifika och dels av allmänna regler (Certifieringsregel 000 Allmänt). Certifieringsreglerna bygger på gällande standarder men kan framöver revideras, t ex för anpassning till europeiska eller internationella standarder. Revidering kan också bli aktuell om nya föreskrifter införs eller som en följd av erfarenheterna av certifieringsreglernas tillämpning. Vid behov av preciseringar eller kompletteringar av reglerna revideras reglerna och publiceras på SPs och SP SITACs hemsida. Certifieringsregeln 043 för isolerrutor har utarbetats av SP och Svensk Planglasförening i samarbete. Dokumenten i bilagorna 1, 2, 4, 8 (A, B, C) och 10 har tagits fram av Svensk Planglasförening. Till stöd för SPs verksamhet inom certifieringsområdet har SP inrättat en särskild expertgrupp med uppgift att bl a följa reglernas tillämpning och utveckling. I expertgruppen ingår representanter för SP och Svensk Planglasförening liksom för övriga intressenter som SP bjudit in att deltaga. Certifieringsregeln 043 för isolerrutor är fastställd av enhetschefen för SP Certifiering/ SP SITAC. Mars Lennart Månsson Enhetschef SP Certifiering SP Certifiering SP SITAC Box 857 Box BORÅS KARLSKRONA Tfn Tfn Fax Fax

5 5 (22) 1 Sammanfattning Denna certifieringsregel 043 omfattar teknisk information för isolerrutor. Allmän information om P-märkning av byggprodukter återfinns i certifieringsregel 000. Certifieringsregeln 043 för P-märkning av isolerrutor utgörs av kraven för CE-märkning enligt SS-EN 1279 som har kompletterats med särskilda tilläggskrav. 2 Avsedd användning Isolerrutor huvudsakligen avsedda för montage i fönster, dörrar, curtain walling, tak eller innerväggar. Normalt förutsätts monteringen skydda isolerrutans kantförsegling från direkt UV-strålning. Om så inte är fallet som exempelvis vid limmad glasinfästning (structural sealant glazing) gäller krav också enligt SS-EN Tillämpliga krav enligt Lag 1994:847 om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m (BVL) 2 För CE-märkning erfordras att kraven i nationella byggregler uppfylls. Nedanstående tabell anger de sex grundläggande kraven i BVL. Krav enligt BVL Tillämpligt för isolerrutor 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - 2 Säkerhet i händelse av brand X 3 Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö X 4 Säkerhet vid användning X 5 Skydd mot buller X 6 Energihushållning och värmeisolering X 3.1 Tillämpliga krav enligt Boverkets föreskrifter I tabellen nedan anges aktuella avsnitt i den svenska byggnormen, BBR. Krav enligt BVL BBR Brandteknisk klass 5:632 Skydd mot brandspridning Fönster i yttervägg 3 6:11 Material 4 8:35 Säkerhet vid användning Glas i byggnad 5 7:1 Bullerskydd Allmänt 6 9:1 Energihushållning Allmänt

6 6 (22) 3.2 Berörda avsnitt i P-märkningsreglerna Krav enligt BVL Avsnitt i P-regler där krav beaktas Övriga tilläggskrav: brandmotstånd, reaktion vid brand och uppförande vid extern brand Farliga ämnen Övriga tilläggskrav: skydd mot tung stöt, motstånd mot plötsliga temperaturförändringar och skillnader, motstånd mot vind, snö, permanent och nyttig last Övriga tilläggskrav: luftljudsisolering Gasfyllnad Motstånd mot gasläckage 6.7 Termiska och optiska egenskaper

7 7 (22) 4 Definitioner 4.1 Isolerruta En isolerruta definieras enligt EN som en konstruktion bestående av minst två glasskivor åtskilda av en eller flera distanslister och hermetiskt försluten längs periferin, mekaniskt stabil och beständig. 4.2 Typ av isolerruta (system) En typ av isolerruta definieras enligt EN som en familj av rutor som har samma principiella uppbyggnad (huvudtyp av kantförsegling) och dessutom likvärdiga egenskaper hos distansprofiler, fogmassor och övriga fogkomponenter. Rutorna inom typen ska kunna bedömas ha likvärdiga egenskaper m a p fuktinträngning och gasförlust.

8 8 (22) 5 Systembeskrivning 5.1 Systembeskrivningens innehåll Tillverkaren ska definiera de ruttyper som ska godkännas genom att upprätta en systembeskrivning enligt EN Annex A. Systembeskrivningen ska innehålla all information som erfordras för att entydigt definiera produkten och dess egenskaper. Informationen ska omfatta rutans uppbyggnad, förteckningar över ingående material och komponenter, relevanta processförhållanden och preciseringar av de kontrollparametrar som tillämpas i produktionskontrollen. Kontrollparametrar ska inkludera nominella dimensioner för kantförseglingen, nominell gashalt i gasfyllda rutor, mängd torkmedel m m. I CE-märkningen föreskrivs att ett gränsvärde anges (absolute limit). I P-märkningen föreskrivs som ett tilläggskrav att ett gränsvärde anges också för förebyggande åtgärder (action limit). 5.2 Systembeskrivningar för P-märkning Tillverkaren eller dennes representant ska upprätta en systembeskrivning som beskriver alla ruttyper som ska godkännas för P-märkning. Förslag på mall som kan användas finns i bilaga 1. Exempel på system för olika huvudtyper finns i bilaga Ändringar av produkten Utbyten och ändringar av material och komponenter är tillåtna inom en ruttyp efter bedömning att aktuella krav alltjämnt är uppfyllda. Bedömningen kan grundas på en ny typprovning eller på dokumentation som visar att villkoren är uppfyllda för utbyte eller ändring enligt anvisningarna i SS-EN Annex B. Efter godkännande ska den aktuella systembeskrivningen kompletteras med de nya uppgifterna.

9 9 (22) 6 Tekniska krav Några av kravpunkterna enligt EN anger förhållanden som ska upprätthållas under tillverkningen och är inte aktuella för provning eller bedömning före godkännandet. För andra kravpunkter enligt tabell 6.1 erfordras typprovning, dokumentation eller bedömning av förutsättningarna att kravet kan uppfyllas (gäller i den mån kravpunkten är aktuell). Kravpunkt Möjliga metoder för verifiering före godkännande Gasfyllnad Typprovning, dokumentation från egenkontroll Invändiga tillsatskomponenter Typprovning, dokumentation, bedömning Böjda rutor Typprovning (om aktuellt) 6.2 Motstånd mot fuktinträngning Typprovning 6.3 Motstånd mot gasläckage Typprovning 6.4 Fogmassor Dokumentation i form av provningsrapporter 6.5 Optisk och visuell kvalitet Bedömning av förutsättningarna i produktionen 6.6 Dimensioner och toleranser Bedömning av förutsättningarna i produktionen 6.7 Särskilda funktionsegenskaper Typprovning eller beräkning, allmänt accepterade värden, dokumentation från underleverantör 6.8 Farliga ämnen Dokumentation, bedömning Tabell 6.1 Metoder av verifiera kraven före godkännande För isolerrutor avsedda för användning där kantförseglingen inte skyddas från direkt UVstrålning gäller de tekniska kraven med begränsningar och tilläggsfordringar enligt EN Isolerrutans uppbyggnad och utformning Ingående glas Ingående glas ska enligt EN vara något av följande: a) Kalk-sodasilikatglas (SS-EN 572-1) Floatglas (SS-EN 572-2) Trådklarglas (SS-EN 572-3) Maskinglas (SS-EN 572-4) Mönstrat glas (SS-EN 572-5) Trådråglas (SS-EN 572-6) b) Speciella basglas Borosilikatglas (SS-EN ) Glaskeramer (SS-EN ) Alkaliska jordartsmetallsilikatglas (SS-EN ) c) Vidareförädlat glas Värmeförstärkt glas av kalk-sodasilikattyp (SS-EN ) Termiskt härdat säkerhetsglas av kalk-sodasilikattyp (SS-EN ) Värmetestat, termiskt härdat säkerhetsglas av kalk-sodasilikattyp (SS-EN ) Kemiskt härdat glas av kalk-sodasilikattyp (SS-EN ) Termiskt härdat säkerhetsglas av borosilikattyp (SS-EN ) Termiskt härdat säkerhetsglas av alkalisk jordartsmetallsilikattyp (SS-EN )

10 10 (22) Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas (SS-EN ISO ) Belagt glas (SS-EN ) Ytbearbetat glas (t ex blästrat eller etsat) Även andra vidareförädlade glas såsom t ex kompositer av glas och plast kan ingå. Glas som saknar en europeisk teknisk specifikation kan enligt EN ingå om det kan visas att de har en kemisk och mekanisk stabilitet som över tiden är jämförbar med något av följande alternativ: Kalk-sodasilikatglas (SS-EN 572-1) Borosilikatglas (SS-EN ) Glaskeramer (SS-EN ) Alkaliska jordartsmetallsilikatglas (SS-EN ) De ingående planglasen, förädlade eller inte, kan enligt EN vara: Transparanta, halvgenomskinliga eller opaka Ofärgade eller färgade Gasfyllnad Mellanrummet mellan glasrutorna kan vara fyllt med luft och/eller andra gaser. Tillåtna toleranser för gaskoncentrationen enligt EN Tabell A.3 är +10 % och - 5 %. Men för högst 10 % av provrutor som uttagits under fem arbetsdagar tillåts en minustolerans på - 10 %. Vid P-märkning ska medelvärdet för koncentrationen av aktuell gas i rutans mellanrum ej understiga 90 % (volymsandel) Invändiga tillsatskomponenter Tillsatskomponenter som exempelvis spröjs eller elkablar är enligt EN tillåtna i glasmellanrummet om de uppfyller fordringar avseende flyktiga ämnen eller fogging test i EN (Annex C respektive G). I de fall infästningar eller genomföringar kan påverka kantförseglingens egenskaper ska dessa verifieras vid typprovning av motståndet mot fuktinträngning enligt Isolerrutans form Isolerrutorna får enligt EN ha valfri form, exempelvis rektangulär, trapetsformad, triangelformad eller rund Böjda isolerrutor Böjda rutor med radie större än en meter godtas enligt EN utan särskild tilläggsprovning. Böjda rutor med radie mindre eller lika med en meter godtas om böjda provrutor med samma eller mindre radie uppfyller kraven vid provning av fuktinträngning. Provrutorna ska vara böjda runt en böjningsaxel som är parallell med rutans längsta sida.

11 11 (22) 6.2 Motstånd mot fuktinträngning Provningsmetoder För att bestämma motståndet mot fuktinträngning i isolerrutorna används följande två metoder: Långtidsprovning av fuktinträngning enligt SS-EN Bestämning av vattenånginträngning enligt SP-metod 254 (se bilaga 3) Principen i EN-metoden är att mäta fuktinnehållet i torkmedlet före och efter exponering för fuktigt klimat. Ökningen av fuktinnehållet sätts i relation till torkmedlets torkkapacitet och uttrycks som ett index I för fuktinträngning. Principen i SP-metoden är att mäta ökningen av vattenångkoncentrationen i rutor som inte fyllts med torkmedel. Ökningen sätts i relation till torkkapaciteten hos det torkmedel som rutan normalt skulle ha fyllts med och till fuktbelastningen under provningen. Resultatet uttrycks som en kvalitetsfaktor K De olika principerna ger metoderna olika för- och nackdelar. En fördel med EN-metoden är att den kan tillämpas generellt även för rutor där torkmedlet är inblandat i fogmassan. En nackdel däremot är att mätnoggrannheten blir låg för rutor med låg fuktinträngning. Fördelar med SP-metoden är att den är snabbare än EN-metoden (ca 3 dygns exponering jämfört med 77 dygns) och att den ger tydligare utslag för rutor med låg fuktinträngning. Av EN-metoden finns också en kortare version (21 dygns exponering) avsedd för produktionskontroll. Korttidsmetoden beskrivs i SS-EN Annex B Fordringar Isolerrutors motstånd mot fuktinträngning ska uppfylla fordringar enligt tabell 6.2. För rutor med hålprofillist är de båda angivna metoderna alternativa sätt att verifiera kravet på motstånd mot fuktinträngning. Typ av kantförsegling Provmetod Krav Hålprofillist SP-metod 254 Kvalitetsfaktor minst 1,0 SS-EN Index för fuktinträngning högst 0,10 Torkmedel inblandat i fogmassan SS-EN Index för fuktinträngning högst 0,10 Tabell 6.2 Fordringar på isolerrutors motstånd mot fuktinträngning Typprovning För varje ruttyp som ska godkännas ska en typprovning ske med metoderna enligt föregående punkt. Vid EN-metoden ska provrutor uttas enligt vad som anges i SS-EN 1279 avsnitt 5.3. Vid SP-metoden ska 3 st provrutor tillverkas utan torkmedel. Vid typprovning enligt EN-standarden kan en korttidsprovning utföras samtidigt för att få underlag för kravgränser vid senare återkommande provning med korttidsmetoden. Alla provuttag vid P-märkning för bestämning av motstånd mot fuktinträngning ska ske vid det produktionsställe för vilket godkännandet ska gälla.

12 12 (22) 6.3 Motstånd mot gasläckage För rutor som fylls med gas ska gasläckaget för gaser med högre koncentration än 15 % (inklusive luft) understiga 1,00 % per år vid provning enligt SS-EN Fogmassor Det ska finnas dokumentation som visar att fogmassor som används som yttre försegling uppfyller krav avseende adhesion och kohesion m m enligt SS-EN För någon ruttyp som är förseglad med den aktuella fogmassan ska det dessutom finnas provningsrapporter som visar godkända resultat avseende motstånd mot fuktinträngning enligt 6.2 respektive gasläckage enligt 6.3 (vid gasfyllda rutor). Vid utbyte av fogmassa gäller regler enligt 5.3. Villkoren för utbyten beskrivs förutom i anvisningarna i SS-EN Annex B också i SS-EN avsnitt och Annex B. 6.5 Optisk och visuell kvalitet Ingående glasrutor ska enligt EN ha optisk och visuell kvalitet enligt fordringarna i den för glastypen gällande produktstandarden. Vid P-märkning får störande föroreningar i form av fett, smuts, damm etc inte förekomma på insidan av glas. Svensk Planglasförenings Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor utgör grunden vid bedömning (se bilaga 4). 6.6 Dimensioner och toleranser Dimensioner och toleranser ska uppfylla krav enligt EN som även återges i punkt 3 av Svensk Planglasförenings Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor (se bilaga 4). 6.7 Särskilda funktionsegenskaper Isolerrutans egenskaper i olika avseenden kan bestämmas enligt nedan. Bestämningen kan grundas på en typprovning, på allmänt accepterade värden, på en standardiserad och erkänd beräkningsmetod, på redan tillgängliga provningsrapporter eller på egenskaper hos ingående komponenter som förblir oförändrade under tillverkningen. Provföremål vid typprovning ska vara representativt för produkten och kan utgöras av en prototyp eller ett stickprov från tillverkningen vid valfri produktionsanläggning eller linje. Närhelst en ändring sker i ingående material eller tillverkningsprocess som kan medföra en signifikant förändring av någon av isolerrutans egenskaper, ska bestämningen av den egenskapen upprepas.

13 13 (22) Egenskap Referensmetod Avsnitt i SS-EN som definierar kravet U-värde SS-EN 673, SS-EN 674, SS-EN 675 Ljustransmittans och - SS-EN reflektans Solenergiegenskaper SS-EN Brandmotstånd SS-EN Reaktion vid brand SS-EN Uppförande vid extern brand pren Skydd mot beskjutning SS-EN Skydd mot explosivt tryck SS-EN Skydd mot inbrott SS-EN Motstånd mot tung stöt SS-EN Motstånd mot plötsliga Produktstandard för temperaturförändringar och - skillnader aktuellt glas Motstånd mot vind, snö, pren permanent och nyttig last Luftljudsisolering SS-EN Tabell 6.6 Särskilda funktionsegenskaper hos isolerrutan 6.8 Farliga ämnen Material som används i isolerrutor får enligt EN inte avge några farliga ämnen i halter som överstiger högsta tillåtna nivåer enligt relevanta europeiska standarder för materialen eller enligt nationella föreskrifter i det land dit produkten ska levereras.

14 14 (22) 7 Tillverkarens egenkontroll Tillverkarens egenkontroll ska uppfylla fordringar enligt EN punkt 5 med följande tillägg och preciseringar. 7.1 Kommunikation med kund En rutin för behandling av förfrågningar och beställningar ska finnas. Rutinen behöver inte vara dokumenterad men ska säkerställa att kraven i förfrågningar och beställningar är tillräckligt väl definierade och dokumenterade varje krav som avviker från uppgifter i anbudet klarläggs och behandlas tillverkaren har förmåga att uppfylla kraven. Dokumentation från behandling av förfrågningar och beställningar ska bevaras. 7.2 Kontroll och provning Bilagorna 5-7 anger de kontroller som ska ske av material och komponenter, under tillverkning samt som slutkontroll av färdiga isolerrutor. Bilagorna är svenska översättningar av tabellerna A2-A4 i EN Bilaga 5: Tabell A2 Luftfyllda rutor med ihålig distanslist Bilaga 6: Tabell A3 Tillägg för gasfyllda rutor Bilaga 7: Tabell A4 Rutor med distanslist av organiskt material med inblandat torkmedel Kontrollresultat ska ligga till grund för korrigerande och förebyggande åtgärder enligt 7.3. Tillverkaren ska enligt EN utföra en översiktlig granskning av kvaliteten hos alla färdiga isolerrutor, t ex i samband med avlastning från tillverkningslinje. Slutkontrollen ska därutöver omfatta stickprovskontroll av färdiga isolerrutor och kontroll av gasfyllnaden Stickprovskontroll av färdiga rutor Stickprovskontroll av färdiga rutor ska ske enligt nedanstående provtagningsplan. Kontrollen sker mot krav och kontrollparametrar i tillverkarens systembeskrivning för aktuell ruttyp. Kontrollresultatet ska dokumenteras i journaler enligt exempel i bilaga 8. Klass 1: Kritiska fel Fel som innebär att rutans livslängd är nedsatt eller att rutan av någon anledning inte kan användas på avsett sätt (absolute limit). Klass 2: Fel som inte är kritiska Fel som kan tänkas inverka negativt på isolerrutans livslängd eller på dess användbarhet eller som kan verka estetiskt störande (action limit).

15 15 (22) Daglig Antal rutor för Högsta antal fel för godkännande produktion kontroll Felklass 1 Felklass Enligt tillverkarens erfarenhet Tabell 7.1 Provtagningsplan för stickprovskontroll av färdiga rutor Om högsta antal fel enligt ovan överskrids ska alla rutor i partiet eller dagsproduktionen kontrolleras igen med avseende på aktuell felaktighet. Rutor med fel i felklass 1 ska repareras eller kasseras Kontroll av gasfyllnad Kontroll av gasfyllnad ska enligt EN Annex A Tabell A.3 ske på stickprovsmässigt uttagna gasfyllda rutor enligt tabell 7.2 Antal gasfyllda rutor per dag Antal rutor för kontroll av gasfyllnad per dag < > per 1000 gasfyllda Tabell 7.2 Antal rutor för kontroll av gasfyllnad Resultatet från slutkontroll liksom vidtagna åtgärder vid otillfredsställande resultat ska dokumenteras i journaler. Därvid ska mätvärden anges med sina siffervärden. Vid konstaterade avvikelser ska ytterligare produkter kontrolleras i sådan utsträckning att felaktighetens omfattning kan bedömas. Produkter med avvikelser som kan inverka negativt på produktens funktion eller beständighet, liksom fel i märkningen ska åtgärdas. Avvikande produkter som inte kan åtgärdas får ej P-märkas. Orsakerna till uppkomna avvikelser ska utredas och korrigerande åtgärder vidtas i produktionen. 7.3 Korrigerande och förebyggande åtgärder Orsaken till avvikelser hos produkter ska undersökas och åtgärder ska vidtas för att förhindra upprepning. Dokumentation från internkontroll, provning och reklamationer m m ska användas som informationskällor. Från internkontrollen ska fel såväl i felklass 1 som i felklass 2 beaktas. Resultaten av vidtagna åtgärder ska dokumenteras. Tillverkaren ska ha rutiner för att regelbundet inhämta information om hur produktionsutrustning och tillverkningsprocesser fungerar i kvalitetsavseende. Informationen kan inhämtas genom inspektioner i produktionen, genom ett system med loggböcker för olika tillverkningsmoment eller genom ett aktivt system med avvikelserapporter. Ett exempel på inspektionsplan visas i bilaga 9.

16 16 (22) 7.4 Hantering, förvaring, packning och leverans Tillverkaren ska upprätta, dokumentera och underhålla rutiner för hantering, lagring, packning och leverans av isolerrutor. Rutinerna ska bl a baseras på Svensk Planglasförenings Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas. 7.5 Spårbarhet Levererade enskilda rutor eller partier ska kunna identifieras och spåras enligt EN punkt 6.

17 17 (22) 8 SPs övervakande kontroll 8.1 Kontrollbesök Övervakande kontroll ska utföras av SP genom kontrollbesök på tillverkningsstället. Normalt ska SP göra två besök per år. För tillverkningsställen där tillverkningen av isolerrutor är övervakad av ett annat institut som är ackrediterat för kontrollen ska SP göra minst ett besök per år. Vid allvarliga anmärkningar ska ytterligare kontrollbesök utföras. Kontrollen ska omfatta granskning av material, komponenter och färdiga isolerrutor mot den godkända systembeskrivningen och mot kraven i dessa regler granskning av tillverkarens kvalitetsrutiner och egenkontroll mot kraven i avsnitt 7 uttag av provrutor för provning enligt avsnitt Provning av uttagna provrutor Provning av uttagna provrutor ska omfatta egenskaperna enligt följande avsnitt i reglerna: Gasfyllnad 6.2 Motstånd mot fuktinträngning (krav och metoder enligt 8.2.1) 6.3 Motstånd mot gasläckage (om uppgifter om gaspermeabilitet från fogmasseleverantören saknas) Provrutor ska normalt uttas av varje tillverkad huvudtyp av isolerruta. Vid underkända provningsresultat eller avvikelser i produktionen kan ytterligare provenheter uttas Krav och metoder för kontroll av fuktinträngning Vid fortlöpande kontroll ska isolerrutors motstånd mot fuktinträngning uppfylla fordringar enligt tabell 8.1. Typ av kantförsegling Provmetod Krav Hålprofillist SP-metod 254 Kvalitetsfaktor minst 1,0 SS-EN Index för fuktinträngning högst 0,065 Torkmedel inblandat i fogmassan SS-EN (0,050 för felklass 2) eller värden som fastställts i samband med typprovningen enligt Tabell 8.1 Fordringar på isolerrutors motstånd mot fuktinträngning vid fortlöpande kontroll. 8.3 Åtgärder om produkt eller granskningen av egenkontrollen blir underkänd Om kontrollprovning och/eller granskningen av tillverkarens egenkontroll ger underkännande ska orsakerna utredas. Utredningen kan resultera i förnyat kontrollbesök, omprovning eller underkännande av den fortlöpande kontrollen.

18 18 (22) 8.4 Rapportering Den övervakande kontrollen ska rapporteras skriftligt till tillverkaren och, om certifikatsinnehavaren är annan än tillverkaren, även till certifikatsinnehavaren.

19 19 (22) 9 Övriga krav 9.1 Hanterings-, monterings- och underhållsinstruktioner Skriftliga instruktioner för isolerrutans hantering på byggplatsen och för monteringen ska i erforderlig omfattning medfölja leveranser. Regler för hanteringen ska omfatta uppgifter enligt exempel i Svensk Planglasförenings Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas. Se bilaga Märkning Distanslisten på rutor som uppfyller kraven för P-märkning ska märkas med följande uppgifter: P-märket Tillverkaren Tillverkningstidpunkt Glasuppbyggnad och mått Annan gas än luft SPs certifieringsmärke

20 20 (22) 10 Referenser ASTM E Standard Test Method for Frost Point of Sealed Insulating Glass Units. BBR Boverkets Byggregler EN Byggnadsglas Alkaliska jordartsmetallsilikatglas Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SP MET 254. Bestämning av vattenånginträngning i förseglade rutor SS-EN Byggnadsglas Säkerhetsglas Provning och klassificering av motståndsförmågan vid beskjutning SS-EN Byggnadsglas Belagda glas Del 1: Definitioner och klassifikation SS-EN Byggnadsglas Belagt glas Del 4: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SS-EN Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av soda-silikattyp Del 1: Definition och beskrivning SS-EN Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av kalk-sodasilikattyp Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SS-EN Byggnadsglas - Kemiskt härdat glas av soda-silikattyp - Del 1: Definition och beskrivning SS-EN Byggnadsglas - Kemiskt härdat glas av kalk-sodasilikattyp - Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SS-EN Byggnadsglas Pendelprov Motstånd mot tung stöt och klassindelning för planglas SS-EN Byggnadsglas Glasning och ljudisolering Produktbeskrivning och bestämning av egenskaper SS-EN Byggnadsglas Förseglade rutor Del 1: Allmänt, dimensionstoleranser och regler för systembeskrivning SS-EN Byggnadsglas Förseglade rutor Del 2: Långtidsprovning av och fordringar för fuktgenomträngning SS-EN Byggnadsglas Förseglade rutor Del 3: Långtidsprovning av och fordringar för gasläckagehastighet samt för toleranser avseende gaskoncentration SS-EN Byggnadsglas Förseglade rutor Del 4: Provningsmetoder för kantförseglingars fysikaliska egenskaper SS-EN Byggnadsglas Förseglade rutor Del 5: Utvärdering av överensstämmelse SS-EN Byggnadsglas Förseglade rutor Del 6: Tillverkningskontroll i fabrik och återkommande provning SS-EN Byggnadsglas Limmad glasinfästning (Structural sealant glazing) Del 1: Glasprodukter till system av Structural Sealant Glazing Med eller utan bärande ramverk, försedda med enkelglas eller flerglasenheter SS-EN Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av borsilikattyp Del 1: Definition och beskrivning SS-EN Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av borsilikattyp Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard

21 21 (22) SS-EN Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 1: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter reaktion vid brandpåverkan SS-EN Brandteknisk klassificering av byggprodukter och byggnadselement Del 2: Klassificering baserad på provningsdata från metoder som mäter brandmotstånd, utom för produkter för ventilationssystem SS-EN Byggnadsglas Säkerhetsglas Provning och klassificering av motstånd mot explosivt tryck SS-EN Byggnadsglas Alkaliska jordartsmetallsilikatglas Del 1: Floatglas SS-EN Byggnadsglas Värmeprovat, termiskt härdat säkerhetsglas av kalksodasilikattyp Del 1: Definition och beskrivning SS-EN Byggnadsglas Värmeprovat, termiskt härdat säkerhetsglas av kalksodasilikattyp Del 2: Produktstandard och utvärdering av överensstämmelse SS-EN Byggnadsglas Termiskt härdat säkerhetsglas av alkalisk jordartsmetall-silikattyp Del 1: Definition och beskrivning SS-EN Byggnadsglas - Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas - Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SS-EN Byggnadsglas Borsilikatglas Del 1-1: Definitioner och allmänna fysikaliska och mekaniska egenskaper SS-EN Byggnadsglas Glaskeramer Del 2-2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SS-EN Byggnadsglas - Värmeförstärkt kalk, soda silikatglas - Del 1: Definitioner och beskrivning SS-EN Byggnadsglas Värmeförstärkt kalk-sodasilikatglas Del 2: Utvärdering av överensstämmelse - Produktstandard SS-EN 356. Byggnadsglas Säkerhetsglas Provning och klassificering av motståndsförmågan mot manuellt angrepp SS-EN 410. Byggnadsglas Bestämning av ljus- och soloptiska egenskaper SS-EN Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 1: Definitioner och generella fysikaliska och mekaniska egenskaper SS-EN Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 2: Floatglas SS-EN Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 3: Trådglas SS-EN Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 4: Maskinglas SS-EN Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 5: Mönstrat glas SS-EN Byggnadsglas Kalk-sodasilikatglas Del 6: Mönstrat trådråglas och trådråglas SS-EN 673. Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) - Beräkningsmetod SS-EN 674. Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) - Plattmetod SS-EN 675. Byggnadsglas Bestämning av värmegenomgångskoefficient (U-värde) - Värmeflödesmätare

22 22 (22) SS-EN ISO Byggnadsglas Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas Del 1: Definitioner och beskrivning av ingående komponenter SS-EN ISO Byggnadsglas Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas Del 2: Laminerat säkerhetsglas SS-EN ISO Byggnadsglas Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas Del 3: Laminerat glas Svensk Planglasförening Riktlinjer för kvalitetsbedömning och reklamationshantering för isolerrutor Svensk Planglasförening Regler för mottagning, hantering och lagring av byggnadsglas

23 Bilaga 1 Mall för systembeskrivning 1. Allmänt Denna systembeskrivning är framtagen av tillverkare och följer europeiska standarder för isolerrutor och andra byggnadsglas (Glass in Buildings). Alla produkter som används och beskrivs, inklusive toleranser, uppfyller de europeiska och svenska standarder och leverantörskrav. Materialen som används bidrar inte till kondens. Systembeskrivningen har upprättats i enlighet med EN Isolerrutetillverkaren är ansvarig för systembeskrivningen. Systembeskrivningen är giltig för såväl isolerrutor med två ingående glas som isolerrutor med flera glas. De egenskaper som beskrivs härefter gäller för tvåglas isolerrutor, men är applicerbara för isolerrutor med fler än två glas, exempelvis trippelrutor. 2. Processbeskrivning av produktionen [Tillverkare beskriver sin produktion. Viktigt är att beskriva produktionslinjer, maskinpark, kapacitet, anställda, produktion] 2.1 Huvudfaser i produktionsprocessen Produktionsprocessen har följande steg: Materialkontroll; Optimering; Skärning av glas; Listtillverkning; Tvättning; Listmontering; Påfyllning av gas; Försegling; Packning och distribution. 2.2 Flödesscheman [Flödesschema av produktionsprocess] 3. Produktbeskrivning 3.1 Produktbeskrivning Isolerglasrutor allmänt Isolerrutor skall inom ramen för såväl CE-märkning som P-märkning, uppfylla de krav och förutsättningar, som framgår av de svenska och europeiska standarderna SS-EN , , , och I själva produktstandarden anges förutsättningarna för utvärdering av överensstämmelse med de olika standarderna i serien (se SIS hemsida för beställningar av standarder ). P märkning isolerrutor SPF Sida 1

24 Bilaga Teknisk beskrivning av isolerruta med hålprofil På nedanstående skiss visas en 2-glas isolerglasruta i genomskärning. Bokstäverna hänvisar till olika positioner i skissen som sedermera beskrivs. F A C A DS E B Förklaring och hänvisning till rubrik i dokumentet A: Glas 2.3 B: Kantförsegling 2.4 C. Inre försegling 2.5 DS. Distanslist, hörn- och skarvstycken 2.6 E. Torkmedel 2.7 F. Fyllningar och inlägg Glas Ingående glas i samtliga system är något av nedanstående typ och respektive glas uppfyller gällande europastandarder (se SIS hemsida för beställningar av standarder ). a) Kalk, soda, silikatglas enligt: SS-EN Float glas enligt: SS-EN Trådklarglas enligt: SS-EN Maskinglas enligt: SS-EN Mönstrat glas enligt: SS-EN Mönstrat trådråglas eller trådråglas enligt: SS-EN b) Speciella glas för byggnadsändamål: Borosilikatglas enligt: SS-EN /2 Glaskeramer enligt: SS-EN /2 Alkaliska jordartssilikatglas enligt: EN c) Förädlade byggnadsglasprodukter: Värmeförstärkt kalk, soda, silikatglas enligt SS-EN Termiskt härdat säkerhetsglas av kalk, soda, silikatglastyp enligt SS-EN Värmetestat härdat säkerhetsglas av kalk, soda, silikatglastyp enligt SS-EN Kemiskt härdat kalk, soda, silikatglasenligt SS-EN P märkning isolerrutor SPF Sida 2

25 Bilaga 1 Termiskt härdat säkerhetsglas av borosilikatglastyp enligt SS-EN Laminerat glas och laminerat säkerhetsglas enligt SS-EN Belagda glas enligt SS-EN Ytbearbetat glas (t.ex. blästrade, etsade glas) [radera de som ej är tillämpliga (ej finns med i produktsortimentet)] 3.4 Yttre försegling Den yttre förseglingen består av polysulfid, polyuretan eller silikon. Se materialdatablad från tillverkare under [hänvisning]. B.1 Yttre försegling, typ Polysulfid (YPS) YPS-1 YPS-2 Tillverkare [namn] [namn] Produktnamn [namn] [namn] B.2 Yttre försegling, typ Polyuretan (YPU) eller Hotmelt (YH) YPU-1 YH-1 Tillverkare [namn] [namn Produktnamn [namn] [namn] B.3 Yttre försegling, typ Silikon (YS) YS-1 YS-2 Tillverkare [namn] [namn] Produktnamn [namn] [namn] 3.5 Inre försegling Den inre förseglingsmassan består av en butylmatris. Se materialdatablad från tillverkare under [hänvisning]. C.1 Inre försegling, typ polyisobutylen (IPB) IPB-1 IPB-2 Tillverkare [namn] [namn] Produktnamn [namn] [namn] C.2 Inre försegling, annan typ (I) I-3 I-4 Tillverkare [namn] [namn] Produktnamn [namn] [namn] P märkning isolerrutor SPF Sida 3

26 Bilaga 1 Följande kombinationer av yttre och inre försegling är tillåtna. Kod Förseglingssystem 1 YPS-1 IPB-1 Förseglingssystem 2 YPS-2 IPB-2 Förseglingssystem 3 (Silikon) YS-1 IPB-1 Förseglingssystem 3 (Silikon) YS-1 IPB Distanslist, hörn- och skarvstycken Distanslister i form av hålprofiler kan vara av galvaniserat stål, aluminium, rostfritt stål eller kompositmaterial. Se materialdatablad under flik Distanslist DS.1 Distansprofil av stål DS-1 DS-2 Tillverkare [namn] [namn] Produktnamn [namn] [namn] Material [material] [material] Ytbehandling [Ytbehandling] [Ytbehandling] Penetrationsöppningar [Penetrationsöppning] [Penetrationsöppning] Profilgeometri [skiss] [skiss] Bredd A b mm a b mm H = x y mm H = x y mm B = b mm B = b mm DS.2 Distansprofil av aluminium DS-3 DS-4 Tillverkare [namn] [namn] Typ [namn] [namn] Material [material] [material] Penetrationsöppningar [Penetrationsöppning] [Penetrationsöppning] Profilgeometri [skiss] [skiss] H = x y mm H = x y mm B = b mm B = b mm DS.3 Distansprofil av kompositmaterial DS-5 DS-6 Tillverkare [namn] [namn] Typ [namn] [namn] Material [material] [material] Penetrationsöppningar [Penetrationsöppning] [Penetrationsöppning] Profilgeometri [skiss] [skiss] H = x y mm H = x y mm B = b mm B = b mm P märkning isolerrutor SPF Sida 4

27 Bilaga Profilhörn Distansprofilens hörn kan vara: bockade sammanfogade med hörnstycken sammanfogade med butylfyllda hörnstycken För gasfyllda rutor är endast bockade hörn eller hörn sammanfogade med butylfyllda hörnstycken tillåtna. Vid användning av hörnstycken vid mer än tre hörn, skall hörnen med hörnstycke vara väl fyllda med butyl. Mängden yttre förseglingsmassa skall vara minst 3 mm utanför hörnstycket och eventuell butyl. Om yttre förseglingsmassan är i direktkontakt med hörnstyckena skall de ha god vidhäftning till förseglingsmassan Hörnstycken Hörnstycken HS-1 HS-2 Tillverkare [namn] [namn] Typ [typ] [typ] Material [material] [material] Profilgeometri Skarvstycken Vid användning av skarvstycken, får skarvöppningen inte vara större än 0,3 mm. Skarvöppningen är i princip detsamma som ett butylavbrott. För en 12 mm profil motsvarar en öppning på 0,3 mm ett butylavbrott på 10 mm. SS-1 SS-2 Tillverkare [namn] [namn] Typ [typ] [typ] Material [material] [material] Profilgeometri P märkning isolerrutor SPF Sida 5

28 Bilaga Torkmedel (E) Se materialdatablad från tillverkare under [hänvisning]. E-1 E-2 Tillverkare [namn] [namn] Typ [typ] [typ] Material [material] [material] Kornstorlek X y X y kg/l Porositet 3A 3A Tc 20% 20% 3.8 Fyllningar och inlägg (F) F.1 Gaser Se materialdatablad från tillverkare under [hänvisning]. Gaskod FG-1 Gastyp Luft Nominellt värde, gasfyllnad 100% Toleranser Ej tillämpligt Gaskod FG-2 Gastyp Argon 98% pure Gasleverantör Air Liquide Typ isolerruta ISO+, SOL-ISO 70/34 etc. Nominellt värde 90% Toleranser +10%, -0% Funktion Värmereflekterande eller solreflekterande Gaskod Gastyp Gasleverantör Typ isolerruta Nominellt värde Toleranser Funktion FG-3 40% Ar, 60% SF6 premix Etc. ISO+Db, SOL-ISO-Db-70/34 Etc. Värmereflekterande, ljudreducerande, solreflekterande F.2 Andra inlägg Andra förekommande inlägg i mellanrummet mellan glas är: - blyinfattat glas eller andra dekorationer - persienner - spröjs - elektriskt ledande beläggningar P märkning isolerrutor SPF Sida 6

29 Bilaga 2a Exempel på systembeskrivningar Typ A. Hålprofil av metall eller kompositmaterial, fylld med torkmedel 1. Inre försegling 2. Kantförsegling (Yttre försegling) 3. Torkmedel 4. Distanslist, hörn- och skarvstycken 5. Öppning för fuktutbyte 6. Höjd inre försegling (E) 7. Förseglingsmassans höjd mot glasyta (B) 8. Kantförseglingens totala höjd (A) 9. Förseglingsmassans höjd mot profil (C) 1. Krav och felklassificering 1.1 Kantförseglingens totala höjd Genomsnittligt riktvärde för höjd på kantutseende, mätt från insida profil till glaskant, ska ha ett riktvärde på 11 mm. Enstaka avvikelse på +2 mm/m, max 4 mm är tillåten. Felsorter och klassifikation: Felklassifikation mått i mm Felsort Klass I Klass II Höjd kantutseende (A) > 14 mm < 14 > 12 mm Enstaka avvikelse - > 2 mm P-märkning isolerrutor SPF Sida 1

30 Bilaga 2a 1.2 Distanslist, hörn- och skarvstycken Distanslister kan bestå av aluminium, förzinkat stål, rostfritt stål eller kompositmaterial; Hörn kan vara bockat eller sammanfogat med hörnstycken; Distanslistens form måste vara utformad efter funktionen hos förseglingen. Material i listen få inte deformeras till följd av rutorna pressas samman i produktionen; Distanslisten måste vara fri från fett och smuts för att en bra vidhäftning ska erhållas. 1.3 Förseglingsmassa Förseglingsmassan måste uppfylla de krav som anges från leverantör avseende homogenitet, sammansättning, hantering, styrka, vithäftning, blandning förhållande, färg, osv.; Förseglingsmassan måste vara tillverkad i enlighet med anvisningar från massans leverantör. 1.4 Inre försegling Mängden förseglingsmassa ska vara anpassad till form och bredd hos distanslisten, men måste vara minst 3,0 ± 0,6 g/m/sida. Förseglingsmassan ska vara jämnt applicerad, utan avbrott eller luftinneslutning Riktvärde för butylsträngens bredd är 4 mm Butyl Felsort Översprutning av butyl mellan glasen Butylbredd över längd L total per ruta Längd a butylavbrott per kantförseglingens längd På respektive sida Felklassifikation mått i mm Klass I Klass II - >2 < 1 < 2 > Yttre försegling Förseglingsmassan måste vara homogent blandad (jämn färg); Förseglingsmassans hårdhet (Shore A) efter härdning måste överensstämma med leverantörens anvisningar; Vidhäftning hos förseglingsmassan mot glas och list ska vara god; Förseglingsmassans bredd mot glasyta ska vara 5 mm och mot profil 4 mm; Undersprutning ska inte förekomma; För silikonmassa i isolerrutor för structural glazing ska bredden mot glasyta överensstämma med leverantörens anvisningar och med krav enligt EN P-märkning isolerrutor SPF Sida 2

31 Bilaga 2a Bredd och höjd Felsort Felklassifikation mått i mm Klass I Klass II Förseglingsmassans höjd mot glasyta (B) 3 < 4 Förseglingsmassans höjd mot profil (C) < 1 < 2 Luftinneslutningar Felklassifikation Felsort Klass I Klass II Luftinneslutning (total yta per ruta) > 15 mm m Torkmedel Torkmedel ska uppfylla krav från leverantör avseende fuktupptagningsförmåga, renhet, dammhalt och kornstorlek; T måste överensstämma med leverantörens uppgifter; Mängden torkmedel ska följa uppgifter från leverantören för varje sort och distanslist P-märkning isolerrutor SPF Sida 3

32 Bilaga 2B Exempel på systembeskrivningar Typ B. Försegling med en organisk distansprofil innehållande torkmedel 5 6 B B D C Kantförseglingens totala höjd A (B+C) Höjd organiskt material (B) Förseglingsmassans höjd mot organiskt material (C) 1. Krav och felklassificering 1.1 Kantförseglingens totala höjd Genomsnittlig höjd av kantutseendet, mätt från insidan profilen till glaskanten, får inte vara större än 11 mm. Enstaka avvikelse av +4 mm är tillåten. Felsort Felklassifikation mått i mm Klass I Klass II Höjd kantutseende A (B+C) - > 15 Förlopp höjd kantutseende - > 3 Skillnad i höjd kantutseende i genomsnitt - > 3 Nivåskillnad distansprofiler > 2 < 1 d < Organisk distanslist Den organiska distanslisten utgörs av en integralcellplast eller silikonskumband, som även innehåller torkmedel. Integralcellplast tjänstgör som distansprofil under tillverkningen av isolerrutan. Det organiska materialet måste vara applicerad jämnt, så att riktvärdet för listens bredd är 5,5 mm, utan avbrott och luftinneslutningar, samt och en bra anslutning mellan start och slut. P-märkning isolerrutor SPF Sida 1

33 Bilaga 2B Felsort Klass I Felklassifikation Klass II Höjd organiskt material (C) 3 mm < 4 mm Luftinneslutning i organiskt material (B-C) >15 mm 2 < 15 mm 2 Anslutning mellan start och slut - > 1,5 mm Skillnad mellan start och slut - > 1 mm 1.3 Förseglingsmassan Yttre försegling måste vara applicerad jämnt, så att förseglingsmassans bredd mot glasyta är riktvärde 5 mm, mot organisk distanslist riktvärde 4 mm och ingen undersprutning eller översprutning får finnas. Felsort Felklassifikation mått i mm Klass I Klass II Förseglingsmassans höjd mot glasyta (B) < 3 < 4 Förseglingsmassans höjd mot organiskt material < 2 < 3 P-märkning isolerrutor SPF Sida 2

34 Bilaga 2C Exempel på systembeskrivningar Typ C. Prefabricerad distansprofil innehållande torkmedel A A. Kantförseglingens totala höjd B. Distanslistens höjd C. Höjd yttre försegling 1. Krav och felklassificering 1.1 Kantförseglingens totala höjd Genomsnittlig höjd av kantutseendet (A), mätt från insidan profilen till glaskanten ska vara aktuell profilhöjd plus 5±1 mm ytterförsegling. 1.2 Organisk distanslist Den organiska distanslisten utgörs av en prefabricerad profil, som även innehåller torkmedel. Felklassifikation Felsort Klass I Klass II Höjd organiskt material (B) 4 mm < 4,5 mm P-märkning isolerrutor SPF Sida 1

35 Bilaga 2C 1.3 Förseglingsmassan Yttre försegling måste vara applicerad jämnt, så att förseglingsmassans bredd mot glasyta och mot organisk distanslist har ett riktvärde på 5,5 mm och ingen undersprutning eller översprutning får finnas. Felsort Felklassifikation mått i mm Klass I Klass II Förseglingsmassans höjd mot glasyta (C) < 4 < 4,5 P-märkning isolerrutor SPF Sida 2

36 1 (4) Bilaga 3 SP-metod 254 Bestämning av vattenånginträngning i förseglade rutor Omfattning och tillämpning Metoden avser bestämning av vattenångans inträngningshastighet i förseglade rutor. Metoden förutsätter att den förseglade rutan tillverkas utan torkmedel. Men hänsyn till kapaciteten hos den mängd torkmedel som normalt skulle ha funnits i rutan ska tas vid beräkning av rutans kvalitetsfaktor. Den ger en indikation på rutans kvalitet i diffusionssynpunkt, men tar inte hänsyn till att vattenångans inträngningshastighet kan komma att öka till följd av åldringsfenomen. Referenser ASTM E Standard Test Method for Frost Point of Sealed Insulating Glass Units. Definitioner och förutsättningar Rutans livslängd antas vara slut då daggpunkten i rutan stigit till 10 C vid mätning i rumsklimat. Rutan antas under naturlig exponering bli utsatt för en genomsnittlig vattenångkoncentration på 10,0 g/m³. Torkmedlets kapacitet definieras som skillnaden mellan torkmedlets vatteninnehåll vid jämvikt med luft som har temperaturen +20 C och frostpunkten 10 C och dess vatteninnehåll vid rutans försegling uttryckt som viktsprocent av den torra vikten. Kapaciteten kan normalt erhållas ur tillverkarens produktinformation. För normala torkmedel av typ molecular sieves används i denna metod värdet 20 viktsprocent. Rutans kvalitetsfaktor är ett dimensionslöst tal som erhålls då rutans livslängd bestämd med denna metod divideras med 100 år. En kvalitetsfaktor på 2,0 motsvarar därför en teoretisk livslängd på 200 år. Detta ska inte förväxlas med praktisk livslängd eftersom kvalitetsfaktorn endast tar hänsyn till vattenånginträngningen i en nytillverkad ruta. En isolerrutas praktiska livslängd begränsas därutöver bl a av att glaset kan skadas och av att vattenångans inträngningshastighet kan komma att öka till följd av åldringsfenomen i rutans kantförsegling (exempelvis rörelser som ger ökad diffusionsarea eller försämrad vidhäftning). Provningsprincip Vattenångans inträngningshastighet bestäms genom två på varandra följande mätningar av dagg- eller frostpunkten inne i rutan. Mellan mätningarna ska rutan utsättas för en hög och känd vattenångkoncentration. För att små mängder inträngd vattenånga ska kunna mätas och därmed möjliggöra en kort provningstid ska rutans luftmellanrum torkas ut före den första dagg-/frostpunktsmätningen.

37 2 (4) Bilaga 3 Utrustning Klimatkammare i vilken temperaturen kan hållas vid 45 ± 2 C och den relativa fuktigheten vid 100 %. Instrument för bestämning av temperatur med noggrannhet ±0,5 C. Instrument för bestämning av relativ luftfuktighet med noggrannhet ±2 % RH Instrument för bestämning av dagg-/frostpunkt av typ D-100 Dew/Frost Point Apparatus eller motsvarande. Provrutor Provrutor tillverkas på normalt sätt men ska inte fyllas med torkmedel. Provning Två diagonalt placerade hål borras upp genom distansprofilens yttersida. Rutan konditioneras under minst tre dygn i provningsklimatet och torkas samtidigt ur invändigt genom att torr kvävgas blåses genom rutan. Rutan förseglas (t ex med trycktäta popnitar) Frostpunkten inne i rutan bestäms enligt ASTM E och bör understiga 50 C. Bestämningen görs i rumstemperatur. Eftersom rutan inte innehåller torkmedel behöver den konditioneringstid som finns angiven i ASTM-metoden emellertid inte iakttas. Bestämning sker genom att temperaturen hos instrumentets kontaktyta sänks i steg om högst 2 C. Temperaturen hålls konstant på varje nivå under tre minuter för 3 mm glas och tre och en halv minut för 4 mm glas. Rutan exponeras under minst 20 timmar i ett klimat med lufttemperatur 45 ± 2 C och 100 % RH. Under exponeringen registreras temperatur och relativ fuktighet så att den totala fuktbelastningen på rutan kan beräknas och uttryckas i g,dygn/m³. Efter exponeringen, sedan rutan svalnat till rumstemperatur, upprepas bestämningen av dagg- eller frostpunkten i rutan. Bestämningen sker på samma sätt som före exponeringen, men temperaturen hos instrumentets kontaktyta sänks denna gång i steg om endast 1 C. Efter avslutad provning öppnas rutan för visuell kontroll av förseglingen, bl a förseglingsmassans utfyllnad, vidhäftning till glas och mellanlister och eventuell blåsbildning.

38 3 (4) Bilaga 3 Beräkning Beräkningarna och rapportutskrift sker vid SP med datorprogram IR (se ETb-QD G6). Beräkningsstegen, med samma bokstavsbeteckningar som i rapportens resultatdel, beskrivs här nedan: A och B. Dagg-/frostpunkt Rutans frostpunkt ( C) före klimatexponeringen och dagg- eller frostpunkt ( C) efter exponeringen är temperaturen på glasets inre yta då kondensutfällning inträffar. Temperaturen beräknas ur den avlästa temperaturen genom korrektion för temperaturfallet mellan temperaturgivare och glasets inre yta. För instrument D-100 Dew/Frost Point Apparatus finns uppgifter om dessa korrektioner för olika glastjocklekar. Efter omräkning till omgivningsklimat 20 C har följande samband erhållits: Glastjocklek (mm) Temperaturkorrektion ( C) 3 0,56-0,028 t 4 0,88 0,044 t 5 1,26 0,063 t 6 1,70 0,085 t C och D. Vattenångkoncentration Vattenångkoncentrationen (g/m³) inne i rutan före och efter klimatexponeringen beräknas ur de uppmätta dagg-/frostpunkterna genom de kända samband som finns mellan mättnadskoncentration och temperatur. I datorprogram IR används sambandet mellan temperatur och vattenångtrycket över vatten för temperaturer över noll och vattenångtrycket över is för temperaturer under noll. Omräkning till vattenångkoncentration sker därefter med allmänna gaslagen. I de fall då kondens utfälls i form av dagg vid temperaturer under noll sker i program IR först en omräkning från daggpunkt till frostpunkt innan vattenångkoncentrationen beräknas. E. Ökning av vattenångkoncentrationen Ökningen av vattenångkoncentrationen (g/m³) i rutan under klimatexponeringen erhålls ur skillnaden mellan vattenångkoncentrationerna efter och före exponeringen. F. Volym luftmellanrum Luftvolymen (dm³) mellan glasen inne i rutan inklusive hålrum i distanslisten erhålls genom att multiplicera det aktuella luftmellanrummets längd, bredd och tjocklek. G. Fukttillskott under prov Vattenånginträngningen (mg) under provet erhålls genom att multiplicera ökningen av vattenångkoncentrationen med luftmellanrummets volym.