T R Ä S K Ä N D A Espoon Kaupunginosayhdistysten Liitto Esbo Stadsdelsföreningars Förbund ry

E S B O H E M S T A D S S T I G A R T R Ä S K Ä N D A A U R O R A S P R O M E N A D O C H U T F L Y K T P R O M E N A D G U I D E V e r s i o n 2 0 1 6 Espoon Kaupunginosayhdistysten Liitto Esbo Stadsdelsföreningars Förbund ry

E S B O H E M S T A D S S T I G A R T R Ä S K Ä N D A A U R O R A S P R O M E N A D O C H U T F L Y K T Version 4.8.2016 23 mål 6 infolådor huvudrutternas längd 4 km Utgivare Esbo stadsdelsföreningars förbund 2017 Redaktion och layout Pauli Saloranta / Suomen Kotikaupunkipolut tmi Arbetsgrupp Aapo Kirvesniemi, Jouko Kivimäki, Karl-Gustav Lundell, Leo Naumoff och Esko Uotila Översättning till svenska Kristel Nyberg / EKYL Foton Mikko Perkko / EKYL Samarbetsparter Esbo stad, Träskända egnahemsförening, Pro Esbo å rf, Espoon perinneseura ISBN Materialet finns på nätet: www.ekyl.fi/espoon-kotikaupunkipolut www.espoonperinneseura.net/jarvenperan-kotikaupunkipolku Mobilversionen: www.solmu.eu/polku.php Espoon Kaupunginosayhdistysten Liitto ry Esbo Stadsdelsföreningars Förbund rf eller EKYL är takförening och serviceorganisation för lokala stadsdelsföreningar i Esbo. Förbundet har vid tillfället 48 medlemsföreningar. www.ekyl.fi Hemstadsstigarna är promenadrutter som passar för både nya och gamla invånare, skolelever, sommargäster, söndagspromenader och expeditioner i omgivningen. www.hemstadsstigar.fi I N L E D N I N G Träskända är en kulturhistoriskt viktig stadsdel, vars historia på många sätt är sammanflätad med Träskända gård och dess ägare. På den här hemstadsstigen följer vi någras forna ägares fotspår från medeltiden till våra dagar. Noggrannast följer vi Aurora Stjernvall (senare Demidov, Karamzin) som var dotter av gamla svenska adelsfamiljer, den ryska kejsarinnans hovdam, änka efter en stenrik aristokrat, Träskändas matriark och en framstående välgörare. I bakgrunden verkar både det Svenska och det Ryska riket såväl politiskt och ekonomiskt som kulturellt. Auroras promenad rundar gårdens landskaps- och barockträdgård samt stranden av Esbo å. På Utflykten kan man bekanta sig med nybygget och moderniseringen som följde herrgårdstiden och även med nutidskonst och robotar. Bon voyage! B I B L I O G R A F I Aurora Karamzin. Ett aristokratiskt liv. Jyrki Paaskoski, Märtha Norrback, Ulla Tillander-Godenhielm, Sten Björkman, Tryggve Gestrin och Marianne Långvik-Huomo 2006, Esbo stadsmuseum Aurora Karamzinin ja Träskändan kartanon tarina. Pirkko Kivimäki och Esko Uotila 2016, Espoon perinneseura Espoo oma lukunsa. Pertti Maisala 2008, Espoon kaupunkisuunnittelukeskus Espoon kansakoulut 1871 1921. Veli Nurmio 1991, Espoon kaupunginmuseo Espoon rakennuskulttuuri ja kulttuurimaisema. Erkki Härö 1991, Espoon kaupunginmuseo Espoon Träskändan luontoselvitykset. Marko Vauhkonen 2005, Espoon ympäristökeskus Kapearaiteinen hevosrautatie ja ryssänhakkuut Espoossa. Seija Lohikoski 1996, Nuuksion omakotiyhdistys Kylä-Espoo. Espoon kaupunkisuunnittelukeskus 2008 Muinaisaikojen Espoo. Jüri Kokkonen 1990, Espoon kaupunginmuseo Sydämellistä yhteiselämää. Espoon koulutaloja 1873 1990. Kari Jormakka 1991 Träskändanpuiston asemakaava-alueen inventointi. Salonen, Schalin, Karlsson & Hemgård 2014. Espoon kaupunkisuunnittelukeskus 3

Auroras promenad 13 mål 4 infolådor 1,5 km 1 Lilla Aurora Träskända mejerigrupp grundades då Aurora Karamzin år 1860 lät flytta byggnaden från Dalsvik. Förvaltarbostaden byggdes om i nyrenässansstil enligt Axel Hampus Dahlströms planer. Han var också arkitekt för gårdsmejeriet och gårdsplanens tredje byggnad. Där verkade först en svenskspråkig mejeriskola åren 1871 75 och sedan Träskända folkskola, som Aurora Karamzin grundade. Efter att gårdens huvudbyggnad år 1888 brann ner bodde Aurora själv i förvaltarbostaden och skolbyggnaden och höll dem i sin ägo fram till sin död år 1902. År 1923 köpte Helsingfors Folkskolors lärare- och lärarinneförening mejerigruppen samt 25 hektar av gårdens ägor och ordnade här sommarkoloniverksamhet för barn åren 1924 82, med undantag av 1944 51 då Aurorasommarhemmet användes för sjukhus- och bostadsverksamhet. Näst kom mejerigruppen i Esbo stads ägo. Staden hade planer för konsthantverksby, allaktivitetscenter och skoloch konstcenter, men de förverkligades inte. Egnahemsföreningen hade redan på 1960 70 -talen självständigt gjort renovationer och hade på 1980-talet lovats utrymmen här. En grundlig renovering påbörjades äntligen år 2001 och år 2003 startade verksamheten för Barnens kulturcentrum Lilla Aurora den enda av sitt slag i Esbo. I fortsättningen är det meningen att byggnaderna och gårdsplanen ska förvaras som en helhet. Hela kvarteret fylls med klubbar och verkstäder med mångsidiga aktiviteter och olika konstformer. En nyhet är Käsityökoulu Robotti, som kombinerar konst med vetenskap och teknologi. På sommaren håller mentalhälsoföreningen café på Aurorahemmet. 2 Hallgrens trädgård Redan i 150 års tid har en och samma släkt ägnat sig åt handelsträdgårdstraditionen i Träskända. Redan Aurora Karamzin hade här en stor frukt- och bärträdgård med 280 arter från päron och äppel till kronärtskocka och sparris. Högst uppe i sluttningen låg växthusen där det odlades bl.a. aprikos och vinrankor och ett flertal blomsterarter för att dekorera huvudbyggnaden och parken. Växthusen delades i tre rum enligt de olika arternas behov: varmt med 164, milt med 150 och även svalt med 141 arter. Nära ån fanns en ångstation med stora järnrör som ledde värme till växterna. Också bevattningssystemet var avancerat. Karamzin planerade på 1860-talet att öppna en trädgårdsskola och anställde Charles Orion som direktör, men han hade nog med arbete i att utveckla gårdens egna odlingar. Efter Orion tjänade Karl Johan Gauffin och efter honom hans bror Oscar Rudolf Gauffin som överträdgårdsmästare. Den förstnämnda blev senare stadsträdgårdsmästare i Tammerfors och chefredaktör för den första finskspråkiga trädgårdstidningen och den sistnämnda blev stadsträdgårdsmästare i Åbo och direktör för trädgårdsskolan i Kuppis. Från by till herrgård och stadsdel 3 Det gamla broläget Förr i tiden var vattnet högre än nu, då regnvatten inte leddes undan i avlopp och bäckar inte röjdes för att påskynda vattenflödet. Åstranden var mer öppen då ån regelbundet muddrades. Nu växer det tjockt med snår i det tidigare vattenområdet. Bron över ån var i tiden så smal att ifall två bussar råkade mötas där kunde de bli av med sidospeglarna. Det berättas också att husbonde Svante Pettersson från Det tidigaste fornfyndet från Träskända är en hålmejsel från stenåldern, som hittades från åkern på Träskända gård. Under stenåldern var Långträsket en del av en havsvik och en relativt livlig farled. Efter korstågen flyttade det in nybyggare från Svealand i mellersta Sverige. Träskända koloniserades via moderbyn i Bemböle då befolkningen växte. Den första gården i Träskända lär ha grundats i början av 1400-talet. På 1600-talet kallades huset Storträsk. De andra gårdarna hette Frans, Jofs och Kärrs. År 1787 köptes Storträsk av den skånskfödda fortifikationsofficeren Carl Nathanael af Klercker som var adjutant till Ehrensvärd och ledde kartläggningen och utforskningen av södra Finland. Han förvandlade bondgården till en herrgård, byggde en ny huvudbyggnad och utökade gårdens ägor genom att köpa först Frans och sedan även Jofs. Efter Finska kriget flyttade af Klercker till Stockholm och sålde år 1810 Träskända till sin underordnade Pehr Rydman Bergenstråhle som fogade också Kärrs till herrgården. Träskända ägdes av statsrådet Carl Johan Walleens släkt i över ett århundrade från och med 1820. Hans styvdotter Aurora Karamzin sålde år 1895 gården till sin systerdotterdotter Marie Törngren (f. Linder) och hennes make Adolf Törngren. De såg vart utvecklingen ledde, delade gården och sålde den på 1920-talet. Esbo kommun köpte huvudbyggnaden med parkområden och överträdgårdsmästare Emil Hallgren trädgårdarna och växthusen. Resten av åkrarna och skogarna delades bland flera köpare, störst av dem Gunnar Juslin som köpte Norrkulla och delade den under 1930-talet. De första nya Träskändaborna var sommarboende från Helsingfors, som kanske personligen kom ihåg Aurora Karamzins karaktär. Från Helsingfors flydde man också undan Vinterkrigets bombningar till Träskända. Efter kriget var nästan alla hus fortfarande delvis självförsörjande t.ex. genom att hålla husdjur. Ännu på 1960-talet jagades här bl.a. fasan. Då Esbo år 1962 blev köpning bekräftades byns finskspråkiga namn Järvenperä. År 1972 blev byn en stadsdel. Under nästa decennium fick största delen av Träskända detaljplan och tätare bebyggelse. Betydande nybyggnadsområden har sedan varit Kullobacken 1993, Brännberga 1997 och Auroraporten 1996. 4 Esbo hemstadsstigar: Träskända 5

Nedre Röös i Gammelgård en gång körde ner längs med landsvägen med sin stora motorcykel. Bak på motorcykeln satt frun med en korg full med ägg (två tjog) i famnen. Först vid bron kom husbonden ihåg att bron delvis var uppriven på grund av reparation. Nå, han tog mera fart, hoppade över och landade vackert på andra sidan. Men då Pettersson såg sig om över axeln märkte han att frun inte längre satt kvar! 4 Tvätteribyggnaden Byggdes på 1850-talet som tvätteri för Träskända gård, ritad av Åbo stadsarkitekt Georg Theodor Chiewitz. Den fina mekaniska anläggningen tog sitt vatten direkt från ån. I bottenvåningen fanns den egentliga tvättstugan och i andra våningen rum för blekning samt mangel- och strykrum. Byggnaden i schweizisk stil brann år 1864 och renoverades år 1869. Under följande Esbo ås vattensystem århundrade ägdes den länge av Kansallis- Osake-Pankki och råkade slutligen i dåligt skick. Den sällsynta tvätteribyggnaden räddades av Eeva Ahtisaari då hon verkade som hembygdssekreterare vid Esbo stadsmuseum. Nu ägs byggnaden av Esbo stad och är i god användning som privatbostad. Man bör inte gå in på tomten, men bland träden kan man se många vackra detaljer och ett minne från herrgårdstiden: taket ovanför vällingklockan samt luckan den ringdes igenom. Vid sjöstranden nära tvättstugan finns också en pålad brygga och vid dess ända ett båthus som också är ritat av Chiewitz. 5 Aurora kapell Kapellet som Kirsti Sivén ritat blev färdigt år 2000. Innan dess hade Espoon tuomiokirkkoseurakunta verksamhet i ett gammalt egnahemshus som fanns på samma plats. Kapellets kyrkosal har 100 Glimsån som börjar i Långträsk tillhör Esbo ås vattensystem, en tidigare havsvik som här ligger endast 20 meter ovanför havsytan. Ån är den tidigaste farleden i området, och vid dess stränder ligger en betydlig del av Esbo äldsta kulturmiljö. Geologiskt tillhör ådalen en längre kedja erosionsdalar som sträcker sig från Kyrkslätt via Tusby träsk ända fram till Lahtistrakten. Esbo å har ett avrinningsområde på 132 km 2 som sträcker sig till Luk i norr och till Biskopsby i Vanda i nordost. Till vattensystemet hör även flera insjöar, av vilka Bodom träsk och Långträsk är de största. Själva Esbo å börjar enligt den officiella definitionen i Bemböle där Glimsån och Glomsån flyter samman, och mynnar ut i Esboviken. Glimsåns övre lopp har också kallats Kvarnbyån efter en kvarn som ligger vid den. Oberoende av namn har vattendraget mycket abborre och gädda samt även öring. Den år 2000 grundade föreningen Pro Espoonjoki ry Pro Esbo å rf värnar om åns natur-, rekreations- och kulturlandskapsvärden. Föreningen har sammanställt en naturstig vid Glimsån. Stigen har 14 målpunkter, och föreningen har sommaren 2015 satt upp skyltar vid dem. Guide till stigen finns också på webben. sittplatser och en 10-stämmig orgel. Naturljus når altarväggen från tre olika håll. Fönsterväggen i foajén går att öppna så att utrymmet fortsätter utomhus. I cafét ordnas också konstutställningar. I östra vingen verkar ett Esbo stads daghem. Lite lägre ner i korsningen av Hejnässtigen tjänade Lippa-Elanto invånarna fram till år 1995. Under krigstiden stannade Elantos butiksbil i Hejnäs. Ett stenkast söderut innanför stenmuren som gränsar parken verkar Auroran koulu, vars nya skolbyggnad blev klart år 2016. 6 Lusthuset (Dianatemplet) Det runda lusthuset blev färdigt strax innan Aurora Stjernvalls 19-årsdag 1827. Templet är ritat av Carl Ludwig Engel, arkitekt för Helsingfors empirecentrum. Det är inte vilket som helst regnskydd utan ett rundtempel passande för ståndsenligt uteliv. Lusthuset som är tillägnat antikens jaktgudinna Diana följer den klassiska arkitekturtraditionen med doriska kolonner och balkar. Det dekorativa inntertaket är numera väl befogat skyddat från vandaler. Lusthusets läge är noga valt så att man därifrån har utsikt till både huvudbyggnaden och Långträsk. Tyvärr har de här vyerna under årtiondernas lopp vuxit igen. Det vore önskevärt att öppna dem igen, då lusthuset markerar parkens bortre kant sett från huvudbyggnaden. Samtidigt formar huvudbyggnaden och lusthuset ett symmetriskt par, då båda ligger ungefär lika långt och högt från ån. Aningen annorlunda kroppskultur utövades på 1950-talet, då det fanns ett volleybollfält och en räckstång på ängen intill. 7 Gårdsparken i Träskända Parken grundades år 1820 av senator Carl Johan Walleen, som förflyttade Kungsvägen från åstranden så att den rundade parkområdet bakom en 1,5 km lång stenmur. Då utvidgades parken till 22 hektar. Här, söder om ån, grundade Walleen landskapsträdgården i engelsk stil. I trädgården planterades ek och lärkträd och byggdes två lusthus. Fastän målet nu var att ge ett naturligt intryck planerades allt noga: från huvudbyggnaden hade man direkt utsikt till bägge lusthusen, bron och det dekorativa spannmålsmagasinet. I parken byggdes en populär grotta av stora stenar. Där den låg (a på kartan) syns nu bara en liten utbuktning vid skogsstigen. Då Aurora Stjernvalls 19-årsdag firades 3.8.1827 var båda lusthusen och grottan i användning. Jean Boije, en av gästerna, skriver i sitt brev: Sedan promenerades öfver broarne, som voro upplyste af 40 Lampor, åt Kojan som åter var garnerad med Blomster guirlander och upplyst af Quinquetter, uti midten var bordet uppfylt af alla möjeliga rafraichissementer, såsom Confect Russin och mandel, Appelsiner, miloner Arbuser, Körsbär, Hallon och smultron, samt dessutom stod ett bord utanföre med dryckesvaror, därifrån gingo vi in åt Parquen, åt Grottan som var superbt éluminerad samt åt Templet och återvände till Kojan, där åts och förtärdes till kl: 12. (Källa: Esbo stadsmuseum) Ännu mer storartad var festen som ordnades 16.9.1863 kejsaren Alexander II till 6 Esbo hemstadsstigar: Träskända 7

ära. Till jakten hade Aurora Karamzin låtit hämta in vildget, vildoxe, kronhjort och bl.a. 200 harar från Tyskland och Baltikum. Det Finska gardets soldater stod vakt vid stenmuren så djuren inte rymde. Kejsaren skjöt själv den största hjorten, Ett sagolikt liv, del I: Från Träskända till Sankt Petersburg Eva Aurora Charlotta Stjernvall föddes i Björneborg 1808 men tillbringade sin barndom i Viborg, där först hennes far Carl Stjernvall och sedan hennes styvfar statsrådet Carl Johan Walleen tjänstgjorde som guvernör. Somrarna tillbringades i Jockis vid modern Eva von Willebrands släktherrgård, där bl.a. kusinerna Mannerheim blev bekanta. En avgörande riktning i Aurora Stjernvalls liv var strävan till kontakt med det ryska hovet. Styvfadern uppfostrade målmedvetet en hovduglig dotter, inte enbart för hennes skull men för att den finska adeln hade förstått hur landets bästa kunde gynnas i den ryska förvaltningen som baserade sig på personliga kontakter. Höjdpunkten av inflytande nåddes genom att bli vän med medlemmar i kejsarfamiljen och genom giftermål med någon som stod dem nära. Då Aurora Stjernvall var åtta år gammal skickades hon till sin moster i Sankt Petersburg för att bekanta sig med societetslivet och studera franska. Då Carl Walleen utnämndes till senator 1820 flyttade familjen till Helsingfors. Det egentliga hemmet var nu i Träskända. Där åkte ungdomen på utflykter och höll baler, men bedrev också välgörenhet bland gårdens underlydande och deras familjer. Aurora hade beundrare både i hemlandet och i Sankt Petersburg, där hon besökte sin syster Emilie och hennes make, greve Vladimir Musin-Pushkin. Kända poeter prisade systrarna Stjernvalls skönhet. Då kejsarparet besökte Helsingfors år 1830 utnämndes Aurora till hovfröken under visiterna till Finland, men bjöds ännu inte till palatset i Sankt Petersburg. Aurora Stjernvalls första förlovning bröts just före bröllopet då fästmannen Aleksandr Muhanov dog år 1834. På vintern 1836 kallade kejsarinnan Aleksandra Fjodorovna Aurora till sitt följe en ära som bara unnades några betrodda hovfröknar. Aurora Stjernvall var en succé i hovet och hade ett nära förhållande till den tio år äldre kejsarinnan och hennes döttrar. Hennes ihärdigaste beundrare var den skröpliga hovjaktmästaren och statsrådet Paul Demidov, som var arvinge till en rysk industrisläkt och kallades den rikaste mannen i Ryssland. Stjernvall nekade hans frieri två gånger, men accepterade till sist den tredje gången på själva kejsarinnans begäran. Kejsarinnan hoppades att finskans ädla karaktär skulle förbättra Demidov och förhindra honom att slösa bort sin egendom utomlands. Det storslagna bröllopet hölls i november 1836 i Helsingfors. Till morgongåva åt sin fru gav Demidov bl.a. två palatser i centrala Sankt Petersburg, le Sancy som var den sjunde största diamanten i världen och rikliga donationer till skolor i Helsingfors. Carl Johan Walleen och på den platsen planterades en ek (b på kartan). Dessutom berättas det att Aurora Karamzins enda barn Paul Demidov den yngre som barn red i parken med en ponny skodd med guldskor. Till historian hör så klart att några gyllene skor kan under dessa ritter ha fallit i parken... År 1870 växte det 66 arter av träd och buskar i parken. Från 1961 har Träskända gårdspark varit ett naturskyddsområde. Först lät man parken så gott som växa igen, men senare har den skötts genom att gallra tillväxten och gynna trädarterna från Auroras tid. Det finns många ovanligt stora träd i parken, bl.a. lind och ek. Den största ekens ålder har uppskattats till 300 år. Förutom inhemska arter växer här cembratall, ädelgran, lärkträd och balsampoppel som Aurora lät hämta från Ryssland. Bland dem trivs förutom dagens esbobor även kaja, nötväcka, kattuggla, stenknäck och olika fladdermöss. Av sångfåglar kan man träffa på bl.a. näktergal och härmsångare samt svarthätta. I de gamla ihåliga lindarna i parken har man kunnat hitta den utrotningshotade Carl Johan Walleen föddes i Åbo 1781 och började sin karriär i Åbo hovrätt 1796. Efter Finska kriget avancerade Walleen med svindlande fart till kommittén för finska ärenden då han var bara 30 år gammal, sedan till guvernör i Viborgs län, senatsmedlem och sist till prokurator (motsvarande nutida justitiekansler). Walleen gifte sig med Eva Gustava Stjernvall som var änka efter hans företrädare och de fick fem barn tillsammans, förutom vilka Walleen också adopterade de fyra barnen Stjernvall. Under sin karriär drev Walleen en förnyelse av furstendömets förvaltning enligt den svenska modellen samt ett stort kodifieringsprojekt av lagstiftningen. De här förverkligades inte, men inom andra områden var hans förtjänster betydliga. Walleen var en central figur i Helsingforssocieteten, en utbildad och elegant förebild för den yngre adeln. Hans samlingar utgjorde Helsingfors bästa bibliotek och konstsamling och han var väl beläst i både historisk och skönlitteratur. Walleen grundade Finska Konstföreningen och var dess första ordförande. Han deltog också i verksamheten för Finlands vetenskapliga naturförening och trädgårdsföreningen som främjade trädgårdskulturen i vårt land samt forskningen av nyttoväxter och samtidigt för sin del den finska nationalismen. Carl Johan Walleen skaffade Träskända gård 1820 för att kunna bo ståndsenligt. Han renoverade gården grundligt utan att spara medel och använde sig av tidens bästa arkitekter. Den egentliga drömmen var dock ett hus och en trädgård i Helsingfors, en möjlighet han hade undersökt redan före Träskända. Walleen sålde gården 1840 till sin styvdotter Aurora Demidov och lät bygga Villa Hagasund och grundade dess trädgård i Tölö i Helsingfors. Efter Walleens död år 1867 ärvde Aurora även Villa Hagasund, som då även kallas Aurora Karamzins villa. I dag har Helsingfors stadsmuseum verksamhet i villan. 8 Esbo hemstadsstigar: Träskända 9

skalbaggen trubbtandad lövknäppare. En nyare invånare i parken är flygekorren. I parken finns Esbo stads informationstavlor. Pro Esbo å rf:s skyltade naturstig börjar från Kungsvägens bro och fortsätter nedströms. 8 Stora Strandvägen eller Kungsvägen Kungsvägen var den viktigaste landsvägen i medeltida Finland. Den gick från Åbo till Viborg och var samtidigt en central del av postrutten mellan Bergen och Sankt Petersburg från 1300-talet. Såväl konungar som luffare har under århundradernas lopp använt Kungsvägen på sina resor genom Finland. Då Carl Johan Walleen förflyttade landsvägen från sin park förblev det gamla vägbottnet kvar som parkgång och alla utvidgningar, rätningar och beläggningar sparades. I dag är friluftsleden västerut från bron på norra och österut på södra åstranden en av de bäst bevarade delarna av Stora Strandvägen. Här korsar vägen Glimsån vid en stor ek. Skogseken hör till bokväxter och är en av de europeiska ädla lövträden. Träslaget är väldigt hårt. Många små däggdjur äter ekollon och ett flertal fågelarter bygger bo i stammens hålor. Hundratals insektarter har anpassat sig till att använda eken som livsmiljö, en del dock tillsammans med tickor först då trädet murknar. Kändast av ekens många rotsvampar är tiotals olika tryffelarter. Eken var ett heligt träd för många kelter, germaner och östersjöfinnar. Även i Kalevala nämns en stor ek som täcker solen och månen. Den här eken mäter fyra famn vid brösthöjd och är 200 år gammal. Den kan ha varit präktig redan då Carl Nahtanael af Klecker grundade Träskända gård och gjorde de första planerna för gårdscentrumet. Senare har den fått stå kvar som landmärke. Enligt Esbo stadsmuseets utredning kom kejsare Alexander II till festen i Träskända år 1863 just den här vägen: från tåget i Dickursby tog man hästvagnen via Kungsvägen och genom sidoporten i parken. Därifrån följde man den gamla väglinjen till bron, där den fina utsikten till huvudbyggnaden öppnas. Sist åkte man upp längs med den krökta parkgången runt husets östra sida, där pergolan och de vackraste planteringarna låg. 9 Trädgården Huvudbyggnaden av Träskända gård med omgivande park- och trädgårdsomåden har varit arena för tre av sin tids dignitärers offentliga och privata liv. Alla har i sin tur format omgivningen enligt sina egna behov och epokens idealer. General Carl Nathanael af Klercker formade år 1796 en plan för Träskända gårdscentrum. I upplysningens anda strävade han till att kombinera nytta och harmoni. Huvudbyggnaden i svensk stil låg lägre ner i sluttningen, omgiven av gårdsplan och köksträdgård, sedan fiskdamm och fruktträdgårdar och sist längst ut av åkrar och ängar. Vyn till Långräsk var öppen. Mellan huvudbyggnaden och ån sträcke sig två rader av byggnader: hushållsbyggnader och bostäder samt stallar, kvarn och iskällare. Dessa formade liksom en borggård Klerckers förebild var Vargöns Stora Borggård på Sveaborg, där han jobbade. Över ån ledde en bro, och på andra sidan öppnade sig åkrarna. Eken har vaktat Träskända gårdspark i över 200 år. 10 Esbo hemstadsstigar: Träskända 11

Senator Carl Johan Walleen förnyade Träskända grundligt på 1820-talet. Han lät bygga en ny huvudbyggnad i klassisk kejserlig stil högre upp på backen, röjde skogen på västra sidan och lät flytta fruktträdgårdarna österut. På så sätt skapades utrymme för en elegant barockträdgård med solfjäderlika former som betonade gårdsherrens status och öppnade noga uttänkta vyer i olika vädersträck. Aurora Demidov, senare Karamzin, ägde Träskända i över ett halvt århundrade. Hon påverkades av palatsträdgårdarna och de många trädgårdsfesterna i Sankt Petersburg och Moskva samt Sydeuropa. Den Walleenska barockträdgården fick ge vika för en landskapsträdgård i engelsk stil med naturliga stigar och öster om huvudbyggnaden grundades en stor blomsterträdgård. Aurora lät också göra ändringar och bygga ut huvudbyggnaden i villastil, med Cottage-palatset som Nikolaj I lät bygga åt sin hustru Alexandra Fjodorovna i Peterhof som förebild. Magnus von Wright målade en serie med utsikter från Träskända sommaren 1850. På Törngrenska tiden under gårdens sista årtionden kunde inte trädgården längre upprätthållas och den började förfalla. I gådsparkens skogsomåde växer fortfarande trädgårdsrymlingana vitrapunkel och spansk körvel. Nu sköter Esbo stad parken och Träskända trädgård utvecklas så småningom mot den form den hade i Aurora Karamzins tid. Gårdsmiljön med byggnader är en av stadsrådet bekräftad kulturmiljö med intresse på riksnivå. Skogsdungen med ädla lövträd ovanom huvudbyggnaden är skilt beskyddad på grund av naturskyddslagen. 10 Skogsbanan och rysshyggen En liten jämn vall vid åstranden visar platsen där en egendomlig smalspårig järnväg för jämnt hundra år sedan, år 1916, låg. Tåget, draget av ett litet lokomotiv, kom hit raka vägen från Esbo station och svängde sedan norrut från sjöstranden. Därifrån ringlade sig banan via Bölsby till Hofgård i Rödskog, där det fanns en lastplan. Via skogsbanan transporterades virke till bygget av Helsingfors landfästning för att stödja skyttegravar och andra fästningsdelar. Skogsarbetet utfördes av kinesiska hunghuser som ryssarna hade hämtat hit. Det behövdes stora mängder virke och det fanns många hyggen vid vägkanterna i norra Esbo. Metoden var ett linjefomat 50 200 meter brett kalhygge. Några tallar lämnades kvar som fröträd. Dessa lär ha varit bland de första kalhyggena i Finland och upprörde invånarna i största grad. På många ställen tycker man fortfarande illa om de så kallade rysshyggena. Av Träskända skogar avverkades över hälften, 125 hektar. Även i omgivningen hos grannen Margreteberg gjordes det kalhyggen. Skogsbanan byggdes snabbt. Torvmossefabriken i Kilo råkade i svårigheter då dess järnväg konfiskerades och spåren användes för bygget av skogsbanan. Sannolikt lades spåren direkt på den frusna marken på vintern, endast snön skottades undan. Banan höll speciellt vid Träskända åstrand inte under lokomotivets och de tungt lastade vagnarnas vikt, utan lokomotivet sjönk i strandslammet och kunde bara lyftas med stora ansträngningar. På kartbottnet från 1930-talet har skogsbanorna ritats med prickad linje och hyggen omringats med sträck. (Källa: Seija Lohikoski 1996) 14 Esbo hemstadsstigar: Träskända 15

Efter det började man använda hästdragna vagnar. Banan var i användning ett par år. Många spår blev inte kvar efter järnvägen, som i sin tid var krigsstragegiskt mycket viktig, men det berättas att man ännu efter det andra världskriget hittade lokets framhjul och en kanon från stranden mittemot gårdens tvätteri. 11 Aurorahemmet Esbo kommun köpte Träskända gård år 1923 och grundade i huvudbyggnaden ett kommunalhem, alltså ett äldreboende, som år 1974 döptes till Aurorahemmet. Hemmet leddes åren 1955 92 av den långvariga direktören Georg Mäkinen. Den stora tillbyggnaden i funkisstil, ritad av Erich von Ungern-Stenberg, blev klar i faser år 1953 och 1957. Till exempel de stora solterasserna följer tidens hälsoideal. Märk även hur skiffer har använts i betongsockeln. Cafét är på dagstid öppet för allmänheten, dock inte om måndagarna. I Aurorahemmet verkar i dag många Esbo stads serviceenheter för de äldre. I sin egen ro i parken ligger service- och rehabiliteringsbostäder för psykiatriska patienter. I motsats till den allmänna uppfattningen har Diakonissanstalten aldrig verkat här, fast det var Aurora Karamzin som grundade anstalten i Helsingfors 1867. Å andra sidan hade Karamzin redan i slutet av 1850-talet grundat ett fattighem i Esbo, men det tillhörde inte kommunalhemmet. Spannmålsmagasinet från Walleens tid som i dag fungerar som kapell är ritat av Carl Ludwig Engel och är en fin nygotisk byggnad som i tiden även har tjänat som bårhus, svinstia och eltransformator. Det så kallade pepparkakshuset bredvid är möjligen byggt till trädgårdsmästarbostad. Huset fick mer dekorationer i samband med Auroras trädgårdsförnyelse på Helsingfors landfästning Ryssland miste först sin Stillahavsflotta år 1904 och sedan också sin Östersjöflotta 1905 i det Rysk Japanska kriget. Då bestämde sig kejsare Nikolaj II att låta bygga ett fästningssystem som sträckte sig till Åland och Dagö för att skydda sin huvudstad Sankt Petersburg. Den huvudsakliga försvarslinjen låg vid Helsingfors, Porkala och Tallinn. Öarna befästes och utrustades med kanoner. Då det tyska hotet växte och världskriget bröt ut i Europa 1914 byggde ryssarna fästningar även på land med hjälp av ett stort kontant lån från Förenta staterna. Helsingfors landfästning byggdes för att skydda Sveaborg och Kronoborgsfjärdens krigshamn. Fästningarna sträcktes i en enhetlig båge från Nordsjö till Westend. I befästningsarbetet deltog som mest 15 000 personer i Helsingforsnejden. Invånare från huvudstadsregionen fick en dagslön på fem mark. Skogsarbetet utfördes av hunghuser som ryssarna hade hämtat in från Fjärran östern. De bodde i jordhålor och var en exotisk syn för lokalinvånarna. Många officerare bosatte sig i villor vars invånare flydde kriget. Själva kejsaren granskade byggnadsarbetet i Alberga 1915. I hela landet jobbade i slutskedet över 100 000 personer med befästningsarbetet. Då revolutionerna år 1917 gjorde slut på arbetet, blev de arbetslösa. I Esbo stred man vid landfästningen endast en gång 11.4.1918, då tyska trupper mötte röda gardet från Helsingfors i nuvarande Alberga. Efter kriget fick fästningarna förfalla. Några grottor lagades i följande krig till försvarsmaktens bruk, och en används fortfarande som förråd och skyddsrum. Alla existerande delar av landfästningen är fredade genom lagen om fornminnen. Spannmålsmagasinet, ritat av Engel, tjänar nu som kapell. 16 Esbo hemstadsstigar: Träskända 17

1850 60-talen. I efterkrigstiden bosattes flyktingar från Karelen i huset. 12 Den nuvarande huvudbyggnaden Träskända gårds huvudbyggnad förstördes i en häftig brand en natt i november 1888. Aurora Karamzin räddades men hennes väninna som var på besök avled i lågorna. Aurora förlorade personlig egendom samt årtiondens korrespondens. Bara hennes smyckeskrin räddades. År 1895 sålde Aurora Karamzin Träskända gård åt sin systerdotters dotter Marie (f. Linder) och hennes make Adolf Törngren. Törngren var doktor i medicin och kirurgi, adelsrepresentant i ståndsriksdagen och senare riksdagsman för Svenska folkpartiet. Under förryskningsåren var han även en central figur i motståndsrörelsen Kagalen. Paret Törngren lät bygga en ny huvudbyggnad främst ämnad för sommarbruk år 1899. Ritningarna gjordes av Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen. Då Adolf Törngren blev änkeman lät han bygga den nuvarande huvudbyggnaden åren 1920 21. Byggnaden i svensk barockstil är sin tids praktexemplar i Finland. Den ritades av Armas Lindgren, som hunnit bli professor, med hjälp av arkitekt Bertel Liljeqvist. Fasaderna med portaler och laternintak skissades av professor Isak Gustaf Clason från Stockholm. Törngren gav dock snart upp gården och den kom i Esbo stads ägo. De senaste åren har man försökt hyra ut byggnaden åt privatföretag till användning för boendetjänster, men villkoren är en renovering på miljontals euro, möjligheten för lokala föreningar att använda utrymmen samt såklart att följa förordningarna för byggnadsskydd. Då detta skrivs står byggnaden tom. Nära bakdörren finns en minnestavla över Aurora Karamzin. Av byggnaderna på Auroras tid har bara några förvarats: Lilla Aurora, tvätteribyggnaden och Pepparkakshuset samt en representant för en ovanlig byggnadstyp, den kejserliga latrinen. Den byggdes för det kejserliga besöket 1863 och förseddes med silkestapeter och sammetssäten. I Georg Theodor Chiewitz planer tillhörde även en dekorativ veranda idén var att kamouflera latrinen till ett lusthus. 13 Auroras postkontor Två hus med bostäder för anställda gränsar herrgårdens gårdsfyrkant. Stallet och ladugården har rivits. De större av byggnaderna är från den Walleenska tiden på 1820-talet. Där fanns i tiden ett postkontor och senare en butik som grundades år 1936 i samband med nybygge i området. Affären hade även en telefon. Utbudet var begränsat, men man kunde ändå tillbringa ett par timmar på butiksresan då butiksägaren fröken Gunvor Petterson berättade om livet på Auroras tid. Butiksägaren kände alla bybor och visste också alla nyheter. Stenmuren som Walleen lät bygga omringar gårdsparken och följer vägkanten. Mellan mejerigruppen och gårdsfyrkanten finns dock ett staket av trä. På andra sidan vägen ligger förvaltarhuset. Huset har antagligen på 1930-talet fått en pelargång med triangelformad gavel i klassisk stil framför huvudingången. Ett sagolikt liv, del II: Från Träskända till Tölö Det unga paret hann resa runt i släkten Demidovs palatser i Europa och främst tillbringa tid vid kurorter innan Paul Demidov år 1840 avled. De hann få en son, Paul Demidov den yngre, som ärvde en jättelik egendom efter både sin far och sin farbror Anatole som var furste av San Donato. Sonens livsstil var ännu mer nyckfull än faderns och förorsakade modern ständigt oro. Aurora Demidov inlöste nu av sin styvfar Träskända, där hon började leva ett självständigt societetsliv, och grannen Dalsvik, som hon gav åt sin syster. Hon tog hand om det Demidovska bolaget, bekantade sig med de litterära cirklarna i Sankt Petersburg, förälskade sig och gifte sig år 1846 med kapten Andrei Karamzin som tillhörde en kultursläkt. Även de reste runt i Europa, bl.a. i Paris där de följde parlamenttalen under det galna året 1848. I Nizni Tagil i Ural, källan för den Demidovska rikedomen, besökte Aurora Karamzin gruvor och smältverk. Upprörd över vad hon såg grundade Aurora ett sjukhus, tre barnhem och ett ålderdomshem för att lätta förhållandena. Då Aurora Karamzins systrar dog, tog hon hand om syskonbarnens uppfostran. Andrei Karamzin stupade i Krimkriget 1854 och Aurora blev åter änka. Hon såg efter yngre släktingar, tog en central roll i societetslivet i Helsingfors, höll kontakt med kejsarhovet och reste i Europa. Aurora Karamzin ägnade sig allt mer åt välgörenhet och grundade bl.a. år 1867 Diakonissanstalten i Helsingfors enligt modeller hon sett utomlands. Under hungeråren 1866 68 skrev hon till Alexander II om det Finska folkets nöd och åberopade under den första förtrycksperioden år 1901 Nikolaj II:s moder. Familjen Demidovs affärer led av att livegenskapen avskaffades. Till sin moders glädje upplevde Paul Demidov den yngre en religiös väckelse, gjorde bättring i sina vanor, tjänade en tid som ämbetsman och avancerade till borgmästare i Kiev. Om ett år tröttnade han dock, återvände till det fartfyllda livet som furste av San Donato och dog i en leversjukdom år 1885. Träskända gårds huvudbyggnad brann ner 1888 och då augustistormen år 1890 till på köpet fällde en stor del av parkträden drog Aurora sig till Villa Hagasund som Carl Walleen låtit bygga i Tölö. På sin 90-årsdag som firades där blev hon gratulerad av folk från alla delar av samhället och kejsaren utnämnde henne till hovdam. Aurora Karamzins begravning 17.5.1902 var en sorts epilog för det gångna århundradet. Först lades en krans som kejsaren skickat. På minnesceremonin talade bl.a. Zacharias Topelius och senator Leo Mechelin. Om sitt liv hade Aurora Karamzin själv konstaterat att hon bara gjorde sin plikt. 18 Esbo hemstadsstigar: Träskända 19

Utflykten 10 mål cirka 2,5 km 14 Det nya Aurorahemmet År 2006 blev det nya servicehuset, ritat av Matti Sanaksenaho, klart. Helheten består av tre flyglar med en förenande del försedd med en klassisk atriumgård i mitten. Byggnaden har presenterats omfattande i en spansk arkitekturbok 2009. I huset verkar Aurorahemmets enhet för invånare med minnesstörningar och daghemmet Auroranportti. Både barn och åldringar drar nytta av varandras närvaro. 15 Rönnängen Det första större nybygget i Träskända från och med 1970-talet. Marken ägdes av staden och församlingen. I de här husen finns ännu platta tak som minne. En del 1940- och 1950-talshus står ännu kvar. I Rönnängen fanns eget postkontor och en liten Elanto. Nu samlar lekparken mitt i byn invånarna. Märk det stora flyttblocket som har lämnats kvar mitt på vändplatsen i ändan av Lönndungen. 16 Järvenperä skola Som startskott för Aurorabacken blev den största byggnaden i Träskända, det nya högstadiet ritat av Hannu Jaakkola, klart år 2000. Klassrumsflyglarna förenas av en modern foajé som ursprungligen pryddes av en imponerande bassäng. År 2009 spred sig Anne Meskanen-Hartonens epoxihartskonstverk med människofigurer i blå nyanser runtom foajén. Eleverna gav verket namnet Blues Brothers. Eleverna i Järvenperä skola studerar i klasserna 7 9. Skolan är en av de fem i Esbo som bjuder på specialbetonad undervisning i naturvetenskap och matematik. Till undervisningen ansöker man genom inträdesprov. Skolan har tre klassrum med utrymmen för temaundervisning i mindre grupper för elever som på grund av funktionshinder har en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas. Skolbyggnaden är lämpad för 450 elever men de senaste tiderna har där studerat ungefär 600 elever, då Aurora lågstadieskolas ca 300 elever och lärare vid tillfället finns inhysta där. På grund av detta väljer allt fler Auroraelever Järvenperä skola som högstadium. 17 Nybyggarna på Hovvägen Hovvägen hette ursprungligen Metsäläntie utan svensk namn. Vägen röjdes år 1934 av Gunnar Juslin, som började sälja jordlotter för sommarstugor på området. Träden som fälldes från tomterna sågades till byggvirke vid Ahokangas sågverk. Ett annat sågverk som låg lite längre söderut vid den nuvarande Kryddgården ägdes av Lindström. En liten talkogrupp byggde stugorna enligt ritningar av en bekant byggmästare. Den första tomten på 6 000 kvadratmeter köptes av Kirsti Silervos föräldrar och den låg här i hörnet av Lakejgränden. De bodde i Berghäll i Helsingfors, fadern var bokbindare och modern hemmafru. De nya invånarna bodde här alla somrar. I foajén av Träskända skola finns Anne Meskanen-Barmans konstverk i flera delar. 20 Esbo hemstadsstigar: Träskända 21

Barnen simmade i sjön och lekte i skogen. Männen tog bussen, som gick ofta nog en gång per dag ått var sitt håll till arbetet i Helsingfors. Då bussen inte gick promenerade man till stationen i Grankulla. Rinne, som ägde lotten bredvid, jobbade som överträdgårdsmästare vid Sandudds begravningsplats och hämtade därifrån bortkastade rotsystem för olika blommor, som han sedan även delade med sig åt grannarna. Potatis köpte man från gårdar i närheten, bl.a. från Margreteberg gård, fisk fick man från Långträsk och vatten från en gemensam brunn eller från Juslins källa. På 1960-talet blev vinterboende vanligare på området. Också familjen Silervo byggde ett egnahemshus i närheten år 1965. På 1980-talet påskyndades byggandet som fortfarande fortsätter på området. De sista sommarbostäderna är snart rivfärdiga. 18 Karamzins skola Skolan som blev färdig 1986 hette ursprungligen Järvenperä skola. Nu går ca 500 elever i klasserna 1 6 samt förskola. Vid skolan ordnas mångsidig klubbverksamhet: förutom ordinarie eftis finns det robot-, schack-, matematik-, blockflöjts-, band-, teater-, media-, smyckes-, baknings- samt idrottsklubb samt språkklubbar på franska och kinesiska. Dessutom ordnar idrottsföreningen Viherlaakson Veikot, Norra Esbo musikskola samt Esbo bildkonstskola verksamhet i skolans utrymmen. Byggnaden ritades av arkitekterna Timo och Tuomo Suomalainen. Deras mest kända verk är Tempelplatsens kyrka. Till deras stil som utvecklades redan på 1960- talet tillhör markeringen av varma material som träd och fria former i kontrast till modernismens kalla lådformer. Att visa bärande strukturer i fasaden är en sorts pedagogi i och för sig. 19 Aurora daghem Huset för Träskända folkskola byggdes år 1891 med medel som Aurora Karamzin hade fått som försäkringsersättning efter branden i Träskända gårds huvudbyggnad år 1888. Byggnaden ritades av Gustaf Nyström, som har ritat bl.a. Ständerhuset, Riksarkivet och skolbyggnaderna för nuvarande Annegården och Designmuséet i Helsingfors. Aurora Karamzin verkade som styrelseordförande för Träskända folkskola fram till sin död 1902. Hon var vän med Uno Cygnaeus, den finska folkskolans fader, och skolan fungerade från första början enligt en ny mer teoretisk läroplan. Skolan hade två lärare. Den mest långtida av dem var Jenny Öller, som hade utexaminerats från seminariet i Ekenäs, åren 1877 1902. Skolan hade många elever, vanligen över 40 och som mest över 60.Till skolans redskap hörde fem kartor, en jordglob, naturvetenskaplig korrig. atlas, slöjdmodeller, verktyg och arbetsbänk. Skolbiblioteket hade över 160 läro- och läseböcker. Folkskoleinspektören konstaterade hösten 1895 att skolan hade utmärkt med undervisningsmaterial. I den gamla byggnaden verkade senast ett daghem, som sommaren 2016 flyttade till nya utrymmen vid Auroraskolan vid Klappträskvägen nära Träskända gårdspark. 20 Karamzinplanen Sportplanen byggdes på 1980-talet för bl.a. den nuvarande Karamzinsskolan och förnyades i början av 2000-talet. Där finns bollplan samt kort löparbana. De vida vyerna öppnas till ett kulturlandskap, där Toméns åkrar fortfarande odlas. Modernare livsstil speglas i byggprojekten med rundkvarteren i Kullobacka. 21 Smedja Enligt den muntliga traditionen var det färggranna och vackra gamla huset ursprungligen en smedja. I ett skede var huset AGA-direktör Kullbergs villa. 22 Talkohusen i Fackelbågen Traditionen med tätt och lågt småfastighetsbygge är lång i Finland, med exempel som trädhusstäderna i gamla Borgå och Rauma. I efterkrigstidens förortsiver så gott som glömdes den här stilen, men ändå har det på varje årtionde till och med 2000-talet gjorts försök att bygga moderna småfastighetsstäder. År 1980 överlämnade Esbo stad 36 tomter åt självständiga byggare i närheten av Jofs som var stamgård för Träskända gård. Jofs huvudbyggnad låg ungefär vid nuvarande Balgränden 1. Höjden, takformen, materialen och färgen för de nya husen var noga angivna för enhetlighetens skull. Det fanns till och med bestämningar för riktningen av huvudfönstren, planteringar och staket. Till och med stadens egen byggnadsinspektör tyckte området var väldigt fult möjligen fanns här även en gnutta idelogiskt ogillande. Tomterna reserverades ändå snabbt och största delen av husen blev färdiga med talko och invånarnas självständiga bygge år 1982. Av de tre parhusen som planerades byggdes endast en. En liten skogsdunge, omringad av Fackelbågen, lämnades kvar som park. Nuförtiden är området en grön och omtyckt bostadsmiljö. Jofs köptes år 1795 av Carl Nathanael af Klercker och fogades till Träskända gård. Den andra stamgården Frans låg ungefär vid den nuvarande Kryddgården 2 och köptes av Klercker år 1801. 23 Norrkulla Arbetarbostaden vid den gamla landsvägen från den Walleenska tiden blev senare huvudbyggnad för Norrkulla gård som grundades 1924. Gårdens marker delades på 1930- och 40-talen nästan helt, men huset med omgivning blev kvar och fick tillnamnet Norrkulla herrgård möjligen beroende på byggnadens kolonner och andra klassiska drag. Den vackert skötta trädgården med sin bro och sina gamla ekar förstärker intrycket. Även på granntomten vid Hovvägen ligger ett tidigare Träskända bostadshus. 22 Esbo hemstadsstigar: Träskända 23