1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Bokedalen och Jonsered strömmar Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Partille Datum: 2017-05-08 Områdesnummer: FO 02 Kommunnummer: 1402 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör endast Partille kommun. Area: 408 ha, varav 384 ha land och 23 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten med mera) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) terrängförhållanden utan hindrande blockighet, snår eller myrar artrikedom förekomst av sammanhängande gröna stråk naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder med mera som gör det möjligt att komma till området och dess omgivningarexempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel).
2(5) Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, terrängcykling, bad, naturupplevelser, kulturupplevelser, naturstudier, fritidsfiske, bär- och svampplockning, löpning, orientering, geocaching, ridning, övernattning/tältning, fågelskådning. Beskrivning av områdets värden: Bokedalen är ett av de mest spännande naturområdena i Göteborgsregionen och erbjuder upplevelser utöver det vanliga när det gäller natur, kultur och friluftsliv. Området har ursprung i Jonsereds herrgård med tillhörande hemman och torp, som sedan 1500-talet dominerat Säveåns dalgång vid Aspens västra strand. Området omfattar i huvudsak Björnareåsens naturreservat, det kommunala naturreservatet Bokedalen samt Jonsereds strömmar. Området domineras av äldre ädellövskog med stora bestånd av bok och ek, men här finns också alm, ask och lind. De många gamla, grova träden ger dalen en speciell karaktär. Kring Bokedalsbäcken och Linnekullen finns beteshagar med gamla ekar. På höjderna, till exempel Korpeberget och i sluttningen ovan Aspen, dominerar äldre tallskog. De knotiga tallarna med pansarbark är upp emot 220 år. I området finns ett stort antal sällsynta och speciella arter. Området har höga ornitologiska värden med ca 70 häckande arter (SNF-Partille), bland arterna kan nämnas gök, korp, mindre flugsnappare, spillkråka, stjärtmes, skogsduva, mindre hackspett, nötkråka och trädkrypare. Jonsereds strömmar är ett av naturreservaten längs Säveån som är till för skydda laxens uppväxtområden. Jonsereds strömmar utgör de översta 5 kilometrarna från Aspens utlopp genom Jonsered och Kåhög ner till Partille centrum och har störst andel goda till mycket goda reproduktionsområden för lax. I Jonsereds strömmar bedrivs sportfiske. Den närliggande bebyggelsen vid Jonsereds fabriker är en riksintressant kulturmiljö. Det tar ca 15 min med pendeltåg från Göteborgs central till Jonsereds station och därför kan området räknas till ett av de mer lättillgängliga för Göteborg med omnejd. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Naturreservatet Bokedalen har en relativt ny skötselplan (1998) och bör i huvudsak skötas enligt den. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Värdena i Bokedalen kan hotas av: skogs- och jordbruksåtgärder som inte är förenliga med naturreservatets skötselplan, uppförande av byggnader, anläggningar och vägar, sprängning, schaktning, dikning och täktverksamhet, terrängkörning samt ridning och cykling på annat än anvisade vägar/stigar. 3. Utveckling av områdets värden: För att utveckla området ytterligare kan skyltar och foldrar behövas som beskriver de värden som finns i området, kopplat till ett hållbart friluftsutövande. Det är viktigt att behålla och utveckla kollektivtrafiken till området. Planering och säkerställande: Området överlappar Natura 2000-området Bokedalen (SE0520160) och naturreservaten Bokedalen (kommunalt), Jonsereds strömmar och Björnareåsen. Strandskydd.
3(5) Områdets huvuddrag: Bokedalen har intressanta kulturmiljöer med bland annat en herrgård uppförd i renässansstil, ekonomibyggnader, torp och tillhörande odlingslandskap. I närheten av Ramsjön ligger torpet Freden, ett centrum för friluftsliv i Friluftsfrämjandets regi. Humlebadet vid Aspen är en populär badplats. En naturstig med informationsmaterial finns. I Bokedalsbäcken och Ramsjöarna finns öring (i vissa sammanhang angivet som korsvattenöring). Bland smådjuren märks olika skalbaggar och snäckor, till exempel ädelguldbagge och mångtandad spolsnäcka. Det finns även många exempel på sällsynta växter såsom myskmadra, näsrot, mussellav, svart nervmossa och koralltaggsvamp. Ädellövskogen har en förhållandevis lång kontinuitet vilket är relativt ovanligt i Göteborgsregionen där skogen varit hårt nyttjad mellan 1600- och 1900-talet. En hel del döda/döende träd och stora lågor förekommer och hackspettspår syns överallt. På Korpeberget och österut finns tallar som är dryga 200 år, även detta är ganska ovanligt på Västkusten, eftersom det inte fanns mycket skog här för 100 år sedan. Återbeskogning i angränsande delar har troligtvis skett från dessa tallar och inte från plantering, vilket innebär att träden troligen har en unik lokal genuppsättning. Närmare herrgården finns en del mycket stora ekar i åkerkanterna. De trädklädda beteshagarna som finns har en del stora ekar. I Bokedalen finns många fina platser för promenader och utflykter. Den cirka fyra km långa naturstigen erbjuder en kuperad vandring genom hagmarker, bok- löv- och bokskog, lövskog och barrskogar. Genom reservatet passerar Bohusleden med en sträckning från herrgården upp till torpet Freden och en alternativ sträckning via Aspens branta stränder. Bokedalens naturstig är 4,5 km lång och märkt med bokbladet. Längs stigen finns en omväxlande natur med flera olika skogstyper och inslag av odlingsmarker, berg och blötmarker. Med en folder som berättar om Bokedalen och som kan fås gratis på Partille Kulturum kan man under promenaden få en inblick i naturförhållanden, skogsbruk och kulturhistoria. Även skogens historia belyses. Längs stigen finns många natursköna områden. Flera hundra laxar passerar varje år Jonsered på sin väg från havet mot lekplatserna uppströms. Vid Aspens utlopp finns ett vattenkraftverk av strömfallstyp. Förbi kraftverket går en ca 1 km lång naturliglfåra som har potential att producera rikligt med lax. Största delen av vattenflödet går dock igenom kraftverket. Järnvägen (Västra stambanan) går relativt nära ån i detta område. Jonsereds strömmar ingår i Natura 2000-området Säveån, nedre delen. Syftet med Natura 2000 Säveån är att uppnå god bevarandestatus för laxen samt bevara naturtypen, Större vattendrag av fennoskandisk typ, och de arter som är knutna till den. I Säveån finns också lax, asp, havsnejonöga, ål och öring. Det är oklart vilka av dessa arter som finns exakt vid Jonsereds strömmar.landskapet runt Jonsereds strömmar är vacker och här finns en strandskog och ett rikt, vattenankutet fågelliv med karaktärsarter såsom kungsfiskare, forsärla och strömstare. Genom att bevara ån skapas och upprätthålls goda förutsättningar för naturupplevelsern och ett rikt tätortsnära friluftsliv. Områdets avgränsning: Gränserna har justerats enligt område för riksintresse kulturmiljövård. Jonsereds strömmar har utgått i förslaget maa kommunen synpunkter. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Säveån Nääs och Öijared, NRO14148.
4(5) RI kulturmiljövård: Jonsered, KO35. Övrigt underlag: Jonseredsdelen är med i rapporten Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Referenser: Almer, B. 1970: Vattendragsinventering av västkustvatten med avseende på lax och öring 1970. Fiskeristyrelsen, länsstyrelsen och lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län. Anonymous. 1989: Fisket och vattenbruket, Göteborgs kommun. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län. Egriell, N., Höglind, K., Lettesjö. L., Svahn, J. 2001: Fiskevårdsplan för sötvatten, Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2001:58. Ericsson, U., Medin, M. 1998: Bottenfauna i Säveån, en undersökning efter oljeutsläpp. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Ericsson, U., Medin, M. 1999: Bottenfauna i Säveån, en undersökning efter oljeutsläpp. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Ericsson, U., Sundberg, I. 2002: Undersökning av bottenfaunan i Säveån. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Ericsson, U. 2003: Kemiska och biologiska undersökningar i Säveån efter tågurspårning på Sävenäs rangerbangård. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Ericsson, U. 2003: Bottenfauna i Säveån, en förstudie inför byggande av Marieholmsleden. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Envall, K. 1986: Inventering av ädellövskog i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1986:8. Enviroplanning. 2003. Inventering och analys av kärnvärden för Säveån. Fiskeriverket, elfiskeregistret. Göteborgs miljöförvaltnings rapport, PM 2002:1. Hultengren, S., Olsson, K. 1995: Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, rapport 1995:21. ISSN 1104-487X. Jordbruksdepartementet. 1984. Lax, en utredning beträffande förutsättningarna för det svenska laxfisket (Ds Jo 1984:5). Kommunalförbundet (Arbetsgruppen för Göta älvs fiskevårdsplan). 1989. Fiskevårdsplan för Göta och Nordre älvar med biflöden. Lindgren, B. 1987. Säveåns laxfiske, Sportfiskarna, Göteborgs- och bohuslän. Lindqvist, M. 2000: Säveån i Jonsered, skötselplan, koncept. Lindqvist, M, Sjöstedt O. 1994: Säveån, en naturinventering i Göteborgs kommun. Göteborgs kommuns rapport 94:2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den tätortsnära naturen i göteborgsregionen - Program för skydd av tätortsnära naturområden november 2003. Regeringsuppdraget Länsstyrelsen (2005). Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE0520160 Bokedalen. Länsstyrelsen (2005). Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE0520183 Säveån, nedre delen. Länsstyrelsen (2013). Beskrivning av naturreservatet Jonsered strömmar. Partille kommun (2013). Jonsered strömmar. http://www.partille.se/sv/invanarservice/bygga- -bo/mark--och-tomter/naturreservat/jonsereds-strommar-statligt/ Hultengren, S. 1995: Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995:21. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser.
5(5) Partille kommun, stadsbyggnadskontoret. Bokedalen naturreservat. 1998-06-03. Partille Kommun 1993, Fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram för Bokedalens Friluftsområde. Lundh, I. 1986: PM angående fiske och fiskevård m.m. i Säveån. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Naturvårdsverket 2003: Levande sjöar och vattendrag, rapport 5327. Nyberg, P. et al. 1999: Västkustens laxåar. Fiskeriverkets information, 1999:9. Sjöstedt, O, Qwint, R. 2004. Dokumentation av ett bottenområde i Säveån med anledning av utläggning av erosionsskydd vid Jonsered. GF konsult AB. Ström, K. 2004: Kompensationsåtgärder för kungsfiskare i Säveån. Göteborgs ornitologiska förenings rapport. Sweco AB. 2003. Mjörn, regleringsutredning, förutsättningar och resultat. Tranvik, L, Wester, H. 2003. Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport 5330. Theorin, L. 2002: Säveåns avrinningsområde, riskinventering av miljöfarliga verksamheter. Göteborgs miljöförvaltnings rapport, PM 2002:1. Åkesson, B. 1975: Kring Manereds Gap, en bok om Jonsered. Partille kommuns kulturnämnds skrift. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft) Bulleralstrande verksamheter (överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera) Barriärskapande verksamheter (vägbyggen) Negativ visuell påverkan (telemaster, kraftledningar och vindkraftverk) Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck med mera).
1(4) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Bråtaområdet Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur Göteborg Kommun: Härryda Datum: 2017-05-11 Områdesnummer: FO 04 Kommunnummer: 1401 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör Härryda kommun. Area: 208 ha, varav 203 ha land och 5 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter såsom strövande, cykelturer, vandring samt svamp- och bärplockning och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden orördhet (frånvaro av ingrepp i landskapet) tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten med mera) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) förekomst av sammanhängande gröna stråk naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens att det finns markerade leder och informationsskyltar möjligheter att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, naturupplevelser, bär- och svampplockning, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, tältning.
2(4) Beskrivning av områdets värden: Bråtaskogen är ett kuperat område på ca 240 hektar och ligger intill Delsjöområdet och Knipeflågsbergen strax norr om Mölnlycke. Bråtaområdet är en skog med vildmarkskaraktär som erbjuder besökaren ostörda naturupplevelser med bl.a. utblickar över myrar och bergsplatåer. Området ligger i en trakt där det är relativt tätt mellan naturreservaten. Inom en radie på 3 km från Bråtaskogen ligger naturreservaten Delsjöområdet, Gallhålan, Rådasjön och Knipeflågsbergen. Tillsammans med dessa utgör Bråtaskogen en viktig del i Göteborgsregionens gröna kilar. Området ingår i Program för skydd av tätortsnära naturområden i Göteborgsregionen. Området består av gran- och tallskog med mycket blåbärsris. I området finns bland annat spår från en gammal kvarn och en stenlagd väg. Från Hålsjöarna rinner två bäckar ihop i en vacker skogklädd dalgång. Området har en intressant moss-, svamp- och lavflora. Området nås från Mölnlycke via två tunnlar under riksvägen. Det är relativt nära till kollektivtrafik och en mindre parkering. Det finns också en stig från bostadsområdena i Öjersjö. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: En fortsatt och ökad satsning på leder, information och parkeringsplats är viktigt för att utveckla området för det rörliga friluftslivet. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Omfattande avverkningar och skador på lokala naturvärden till följd av det påverkar upplevelsevärdena negativt, liksom exploatering i form av bebyggelse och större anläggningar. 3. Utveckling av områdets värden: Området bedöms ha goda möjligheter att utvecklas för friluftslivets behov. Planering och säkerställande: En del av Bråtaskogen är föremål för naturreservatsbildning. Även området Maderna ingående i riksintresseområdet Härskogen nordost om Bråtaskogen, ingår i projektet Tätortsnära natur i Göteborgsregionen. Området behöver studeras närmare för att utreda lämplig avgränsning av eventuella vildmarkskärnor, skötselområden för fukthed och möjlig dragning av ledslinga. En underlagsrapport (naturvärdesinventering) för del av området togs fram av Skogsstyrelsen hösten 2003. Strandskydd. Områdets huvuddrag: Bråtaskogen är varierad med många olika miljöer som krattekskog, tallskogar, granklädda raviner, myrar och vackra bäckdalar. Barrskogarna dominerar, men i den västra delen finns en sjö och områden med ädellövskog och i den östra delen utgör Store mosse en betydande del av arealen. På höjderna är jordtäcket tunt och magert medan det i svackorna antingen är bördigt och fuktigt eller myrmarker. Årsnederbörden uppgår till 900-1000 mm. Förutom de biologiska bevarandevärdena är det tätortsnära läget och områdets betydelse för friluftslivet en betydande grund för reservatsbildning. De södra delarna av området är bullerstörda av väg 40, men tack vare att området är kraftigt kuperat finns det också relativt tysta och ostörda miljöer där vildmarkskänslan infinner sig.
3(4) Stora delar av det som idag är reslig bondeskog var fram slutet av 1800-talet utmarksbete och brändes ibland för att få bättre beten. Utnyttjandet av skogen under 1900-talet har varit lågintensivt. Framförallt har det handlat om plockhuggningar med ett särskilt sortiment i sikte. Detta har resulterat i skogarnas ljusa och varierade utseende. Brukandets låga intensitet har medfört att skogarna har fått en naturskogsartad karaktär med en hög andel död ved. Bevarandevärdena i Bråta är framförallt knutna till skogen. Det finns en fast fornlämning (RAÄ 112). Den är en unik gravlämning med ett kulturhistoriskt värde och ett värde som generellt besöksmål samt för studie och undervisningssyfte. Områdets avgränsning: Gränsen för området bör utredas närmare. Andra riksintressen som berörs: Inga riksintressen berörs. Övrigt underlag Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Referenser: Appelqvist, T., m.fl. 1997. Alkonblåvingen i Älvsborgs samt Göteborgs- och Bohuslän. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän, 1997:23. Appelqvist, T., m.fl. 1993. Alkonblåvingen i Landvetter, utbredning & skötselåtgärder. Miljö & hälsa 1993:1. Miljö- och hälsoskyddskontoret, Härryda kommun. Bingman, I. (ed.) 1994: Myrskyddsplan för Sverige. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-1113-8. Bohlin, J. 1992. Värdefull natur i Härryda kommun. Miljö & Hälsa 1992:2. Miljö- och Hälsoskyddskontoret, Härryda kommun. EnviroPlanning AB 2002. Maderna Fiskenämnden i Göteborgs- och Bohuslän. 1990. Natura 2000-området Maderna - bedömning av gränser. Fisket och vattenbruket, Partille k:n. GF Miljö och Natur 2002. Biologiska värden och nytt strandskydd för vattendrag. GF Mijö och Natur 2003. Förslag till kontrollprogram för ytvatten, Kåbäcken - Maderna - Haketjärn. På uppdrag av Partille kommun, Renova och Gryaab. GF Miljö och Natur 2004. Bråta-Maderna i Härryda och Partille Göteborgsregionens kommunalförbund. 1987. Remissomgång och naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen, Partille kommun. Göteborgsregionens kommunalförbund. 1987. Remissomgång och naturvårdsplaneringen inom Göteborgsregionen, Härryda kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Våtmarker i Göteborgs och Bohus län. Partille kommun. 1987. Naturvårdsprogram. Pro Natura. 2003. Uppföljning av alkonblåvingens population. Opublicerat. Styring, S. 1974. Inventering av Maderna-området. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohuslän. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft) Bulleralstrande verksamheter (överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera)
Barriärskapande verksamheter (vägbyggen) Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel stängsling Negativ visuell påverkan etc (telemaster, kraftledningar och vindkraftverk) Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet) Storskaligt skogsbruk, exempelvis trakthyggesbruk, skadar både naturvärden och upplevelsevärden i området. Sida 4(4)
1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Göteborgs skärgård Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Göteborgs, Kungälvs och Öckerö kommuner Datum: 2017-05-08 Områdesnummer: FO 12 Kommunnummer: 1480; 1482; 1407 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Göteborg, Kungälv och Öckerö vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: 39120 ha, varav 5437 ha land och 33683 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel m.m.) artrikedom naturområden med särskilt goda förutsättningar för att bedriva friluftsaktiviteter. bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. förekomst av markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m.
2(5) möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel). Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är strövande, promenader, vandring, skridskoåkning, bad, båtliv, kanot, segling, paddling, dykning, naturupplevelser, fritidsfiske, klippklättring, geocaching, fågelskådning, kiting, skärmflygning, surfing, tältning. Områdets kärnvärden: Området är vackert med ett varierat skärgårdslandskap; viktigt område för fritisbåtar; rikt utbud av stränder och klippor för sol och bad; många områden skyddade som naturreservat med stigar och leder; småbåts- och gästhamnar; goda möjligheter till sportfiske; närhet till storstaden Göteborg; Tillgänglighet: Det finns ett väl utbyggt nät av spårvägar, busslinjer och reguljära person- och bilfärjor i området. Beskrivning av områdets värden: Området har mycket goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation genom såväl lättillgänglighet, popularitet och slittålighet. Området är lätt att nå genom sin närhet till centrala Göteborg, med allmänna kommunikationer, lättframkomliga vägar och stigar samt god tillgång på anläggningar för allmän service, framförallt sommartid. I södra skärgården är tretton av öarna bebodda. De största öarna från norr till söder är Brännö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Vargö och Vrångöarkipelagen söderut är skyddade som naturreservat. Mellan Donsö och Vrångö finns broförbindelse. Öarna nås via reguljära båtturer från Saltholmen, väster om Långedrag. Den norra skärgården består också av ett stort antal öar och tio av dem är bebodda. De största öarna från norr till söder är Rörö, Björkö, Hälsö, Öckerö och Hönö. Från Hälsö i norr till Fotö i söder finns broförbindelse mellan öarna. Från Lilla Varholmen, väster om Hjuvik, går reguljära turer med bilfärjor. Delar av Hönö och Rörö med småöar är skyddade som naturreservat. Upplevelsevärdena är en mångfald av goda förutsättningar för rekreation framförallt knutna till bad, fiske, båtliv och promenader. Området är livligt besökt av fritidsbåtar såväl från Göteborg som från övriga landet. Kuststräckan på Hisingen och söder om Göteborg har höga värden för friluftslivet med goda möjligheter till bad och utflykter. På många ställen finns fina badplatser med släta klippor och flera småbåtshamnar varifrån en stor del av besökarna till skärgården utgår. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Underhåll av stigmarkeringar, skyltning, stigröjning, promenader och bryggor, allmänna toaletter är viktigt. strandstädning är nödvändigt för att säkerställa områdets tillgänglighet. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Verksamheter som privatisering av stränder, bryggor och hamnområden försämrar tillgängligheten. Ny strandnära bebyggelse, exploatering, oljeutsläpp, muddringar och hamnanläggningar skadar områdets värden. Militära skjutövningar och vindkraft kan påverka värdena negativt. Konflikt kan uppkomma mellan riksintresset för friluftsliv och militära intressen, genom att stora delar av området kan bli bullerstörda av försvarets skjutverksamhet. Det finns en möjlig intressekonflikt i att öarna har intressant växtlighet och fågelliv. Delar av Vrångö skärgård är
3(5) fågel- och sälskyddsområde vilket ställer vissa krav på ostördhet. De grunda och leriga bottnarna inomskärs är värdefulla för fiskreproduktionen och de steniga havsbottnarna är värdefulla för skaldjursreproduktionen. Muddring för friluftsbåtar kan därför vara negativt för områdets naturvärden. Hela området är även av riksintresse med hänsyn till sina natur- och kulturvärden vilket ställer krav på varsamhet från besökare. 3. Utveckling av områdets värden: Förbättrade stigsystem, skötsel av promenadleder, skyltning och information om kommunikationsmedel är viktigt. Utveckla nya leder, som kanot/kajak och snorkelleder. Ekoturism. Information på plats angående de värden som finns och hur man som friluftsutövare bäst bidrar till att bevara dessa. Planering och säkerställande: Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet: Fågelvik (SE0520054); Sillvik (SE0520047); Sälöfjorden (SE0520036); Vrångöskärgården (SE0520001). De två sistnämnda är liksom Torsviken (SE0520055) också skyddade enligt fågeldirektivet. Stora delar av skärgården omfattas även av strandskyddsbestämmelser. Naturreservat: Ersdalen; Hult Åsen; Rya skog; Rörö; Sillvik; Vargö; Vinga; Vrångöarkipelagen; Välen. Djur- och växtskyddsområden: Aveskären, Benskär, Buskär-Trojeskär-Buskärs knöte, Byrknalten, Danska Liljan, Flatskär, Fånyttan, Inre Tistlarna, Kalvholmen-Skansen, Klåveskär, Lilla Rossen, Lilla Svartskär, Räven, Rödskär, Stenskär, Stora Rossen, Stora Stenskär, Stora Svarskär, Torrbeskär och Vassskären. Områdets huvuddrag: Området består av två koncentrerade skärgårdsavsnitt - Öckeröskärgården och Styrsöskärgården i dagligt tal kallade norra och södra skärgården - vilka skiljs åt genom något öppnare vatten utanför Göta Älvs mynning. Den storskaliga sprickdalskaraktären gör sig här påmind med huvudsakliga sprickriktningar i nord - syd och öst -väst. Genom de nord - sydliga skiljs skärgårdarna från fastlandet. På öarna märks också ett mer småskaligt spricksystem med samma sprickriktningar. Berggrunden i området består av gnejs som här och var genomkorsas av diabasgångar. På några platser förekommer även granit. Skärgårdsområdet uppvisar talrika exempel på hällformer av olika slag. På Grötö, Rörö och Hyppeln samt på några platser i södra skärgården påträffas större klapperförekomster, vilka utgör ursvallade rester efter randavlagringar utsträckta i nordväst-sydost. Vegetationen i området är mestadels sparsam. Kalspolade klipphällar förekommer i utsatta lägen. På de större öarna dominerar klipphed och hällmarksljunghed medan gräshedar och saltängar karakteriserar de sedimentfyllda dalgångarna. Utmed dalsidorna påträffas vindpinade lövsnår av slån, hagtorn, nypon och olvon. De flesta större öarna i området är bebodda året runt. Färjeförbindelser finns från fastlandet. Till norra skärgården finns även bilfärjor. De större öarna inom Öckerö kommun är förbundna med broar eller färjeförbindelser. Kollektivtrafik gör området lättillgängligt under hela året. Dessa förbindelser tillsammans med områdets närhet till Göteborg och läget utmed fritidsbåtarnas E6 har inneburit att skärgården är livligt utnyttjad för friluftsliv främst under sommaren, men även vintertid för fritidsfiske. Här finns möjligheter till en variationsrik rekreation genom god tillgång på attraktiva badplatser, skyddade naturhamnar och bra fiskeplatser. Fritidsfisket är fritt.
4(5) Områdets avgränsning: Området har justerats enligt önskemål från Göteborgs kommun och länsstyrelsen (införlivning av kusten från Sillvik till Torsviken samt Torsvikenområdet). Gränsdragningen har gjorts mycket grovt. Hänsyn har inte tagits till bebyggelse eller annan form av exploatering eftersom det skulle bli en mycket svåröverskådlig karta och att det är svårt att avgöra lägsta nivå på exploatering för att ett område ska exkluderas ur riksintresset. Även kustområdet från Långedrag till Näset har lagts till efter önskemål från Göteborgs kommun. Välen har lagts till eftersom det är skyddat som kommunalt naturreservat. Länsstyrelsen har valt att ta med delar av kuststräckan söder om Göteborg eftersom Länsstyrelsen bedömer att där finns höga friluftsvärden. Området sträcker sig från ögruppen Tistlarna i söder till kobbarna Räven och Fånyttan i norr. I väster följer området baslinjen som bland annat tangerar Vinga, Trubaduren och Tistlarna, I öster går gränsen för området från öarna utanför Billdal, norrut, omfattande Stora och Lilla Amundön och vidare till Smithska udden. Härifrån följer gränsen vattnen utanför fastlandet och rundar Stora och Lilla Rösö innan gränsen viker av åt nordväst i en rak linje upp till Stora Porsholmen. Härifrån viker gränsen av norrut i höjd med Varholmen så att hela Göteborgs norra skärgård ingår med Rörö med tillhörande kobbar och skär i norr. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Galterö, NRO14154 och Rörö, NRO14143 RI Kulturmiljövård: Bronsålderssundet, KO1; Styrsö socken, KO7; Hälsö Burö m. fl. öar, KO69; Nya Varvet, KO5; Nya Älvsborg-Aspholmen, KO6; Tumlehed; KO8. Hela området omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken (MB), vilket bland annat innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i detta område endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Övrigt underlag: DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Referenser: Bergström, Lars. 1963. Petrology of the Tjörn Area in Western Sweden (sid 98 113). Eriksson 3 1966: En inventering av Känsö flora under juli månad 1966. Florén A 1975: Vegetationsinventering över del av Öckerö kommun och Styrsöarkipelagen. Gillner V 1968: Vegetation och flora inom det tilltänkta naturreservatet Rörö i Öckerö kommun. Göteborgs kommun 1979: Natur- och kulturvårdsprogram Göteborgs kommun. 2010. Översiktsplan Karlsson, J. 2001. Marinbiologisk inventering av Pater Noster skärgården och Göteborgs södra skärgård. Rapport till Länsstyrelsen 2001: in prep. Göteborgs kommun 1983: Havsbruk i Göteborgs kommun Jansson C-A: Inventering av Grötö. Karlsson, J. 2001. Marinbiologisk inventering av Pater Noster skärgården och Göteborgs södra skärgård. Rapport till Länsstyrelsen 2001: in prep. Lindberg P 1969: Styrsö kommun. Naturvårdsinventering del I och II. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg.
5(5) Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1997. Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohus län. Magnusson S 1965: Fågellivet på Känsö. Naturvårdsverket, 1996. Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Naturvårdsverket 1994. Myrskyddsplan för Sverige. Nilsson A 1970: Floran på ögruppen Tistlarna vid ett kort besök 20/7 1970. Info om vindsurfing, kite; www.surf.se Schoultz M 1980: Slitagestudier i södra skärgården. Pehrsson O, 1966-1968. Inventering av häckande sjöfågel i Göteborgs och Bohus län. Tjörns kommun, 1980. Kommunomfattande markdispositionsplan. Åhäll K I, 1985. Berggrunden i Pater Noster-området. Länsstyrelsen. Werner M 1968: Naturgeografisk inventering av Rörö. Åhäll K I, 1985. Berggrunden i Pater Noster-området. Länsstyrelsen. Åsander, L.1990. Ängs- och hagmarker i Göteborgs kommun. Länsstyrelsen, rapport 1990:3. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft, farleder för båttrafik med mera) Bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera) Barriärskapande verksamheter (vägbyggen) Hinder längs stränder som kan påverka friluftslivets utövande på land och vatten, till exempel stängsling Negativ visuell påverkan etcetera (telemaster, kraftledningar och vindkraftverk) Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck med mera) Privatisering av stränder mm kan påverka allemansrätten negativt
1(3) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Klippan Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborgsregionen Kommun: Härryda Datum: 2017-05-09 Områdesnummer: FO 22 Kommunnummer: 1401 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör bara Härryda kommun Area: 110 ha, varav 110 ha land och 0 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden orördhet (frånvaro av ingrepp i landskapet) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) att det finns markerade leder och informationsskyltar möjligheterna att komma till och in i området, samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Vandring, promenader, naturupplevelser, kulturupplevelser, löpning, geocaching. Beskrivning av områdets värden: Klippan är ett relativt lättillgängligt naturområde med höga natur- och kulturvärden. Flera spår och leder samt en grill- och rastplats bidrar till att området utnyttjas för friluftsliv. I den
2(3) gamla granskogen kan successionerna efter flera olika stormfällningar följas, vilket ger området ett särskilt pedagogiskt värde. Flera våtmarkspartier i området och inte minst odlingsmiljöerna kring den gamla bosättningen i barrskogsområdet ger omväxlande och attraktiva miljöer. Såväl barrskogen och våtmarkerna som odlingsmiljön hyser ett intressant växt- och djurliv. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Kontinuerligt underhåll av stigar, leder, skyltar och andra anordningar för friluftslivet. Skötsel av torpmiljön och övriga kulturlämningar samt fortsatt hävd av öppna hagmarker och slåtterängar är viktigt för att bevara områdets värden. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Avverkning och körning som ger markskador, är exempel på sådant som skulle kunna påverka områdets friluftsvärden negativt. 3. Utveckling av områdets värden: Skyltningen om natur och kulturhistoria kan förbättras ytterligare. Anordningarna bör hålla hög standard för att stärka upplevelsevärdena. Ett stationssystem för information om stormpåverkan alltsedan 1969 är under uppbyggnad. Planering och säkerställande: Natura 2000-område med stöd av art- och habitatdirektivet: Klippan (SE0520145) Naturreservat: Klippan Delar av området är även registrerade som nyckelbiotoper. Områdets huvuddrag: Området Klippan ligger i Härryda kommun, drygt 3 mil från Göteborg. Det är kuperat och består av moränåsar i nord-sydlig riktning. Området domineras av ovanligt gammal granskog med många granar över 150 år. Åsarna är mestadels klädda med granskog av blåbärstyp, som i höjdlägen övergår i tallskog. I sänkorna finns bäckstråk och sumpskog med gran, björk och klibbal. En del av området är myrmark, vilken ingår i nationella bevarandeplanen för myrskydd. I den gamla, orörda skogen finns gott om lågor, d.v.s. omkullfallna träd, och torrakor som är hemvist för mossor, lavar och svampar samt småkryp av olika slag. Fågellivet är rikt med arter som tofsmes, svartmes, tjäder, sparvuggla, spillkråka, orre, trana och flera hackspettarter. Barrskogen i Klippan har påverkats av omfattande stormfällning och efterföljande angrepp av barkborre vid flera tillfällen sedan 1969. I stora delar av området är granar nu döda och successionen mot ny skog pågår. På den mellersta åsens sluttning finns lämningar i form av en gårdstomt med gamla husgrunder efter gården Klippan. Före 1908 benämndes den Assaretorp och uppges vara en av de äldsta i Hindås och Björketorps socken med skriftliga belägg från 1640. En liten del av kulturmarkerna runt gården restaurerades i samband med att området blev naturreservat 1985. Runt gården finns inslag av lövskog, där man finner lunglav m.fl. ovanliga lavar. På den västra åsens norra hälft finns också ett litet område med hedekskog. Sedan början av 1990- talet har skötseln intensifierats och mer av de igenväxta odlingsmarkerna öppnats. Merparten av kulturmarkerna i området består av äldre åkrar. På de kvarvarande öppna ängsytorna förekommer arter som slåttergubbe och stormåra. En välbevarad fägata finns norr om gårdstomten. På gårdstunet står vårdträdet, en hamlad ask, fortfarande kvar och här finns fruktträd, syren och spirea. Stenmurar och odlingsrösen omgärdar de forna åker- och slåttermarkerna
3(3) Gårdstomten används i dag som rastplats för besökarna. Markerna runt torpet hålls öppna med slåtter och i slutet av juli varje år anordnas slåttergille. Klippans naturreservat är ett populärt friluftsområde. Området är lätt att nå med kollektivtrafik, bil och cykel. I utkanten av den del som är naturreservatet finns informationstavlor. Det går en stig från parkeringsplatsen till gårdsmiljön. Nordost om området går Knalleleden som utgår från Hindåsgården, ca två kilometer norr om området och fortsätter ända fram till Ymergården i Borås Området används i undervisningssyfte av Göteborgs universitet. Här finns även flera referenspunkter inom det regionala miljöövervakningsprogrammet. För att illustrera den naturliga dynamiken i stormluckor av olika åldrar har en folder med beskrivning av ett antal stationer i reservatet tagits fram under 2013. Områdets avgränsning: Områdets avgränsning bör i huvudsak följa gränsen för naturreservatet. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Våtmarker i Klippan, NRO14158 Övrigt underlag: Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Referenser: Bingman, I. (ed.) 1994: Myrskyddsplan för Sverige. Naturvårdsverket. ISBN 91-620-1113-8. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt områden med geografiska bestämmelser. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1983: Skötselplan för naturreservatet Klippan. Beslut 1983-07-18. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Våtmarker i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Beslut om ändrade föreskrifter m.m. samt utökning av naturreservatet Klippan. Remissförslag nov 2013. Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden. 1979. Vegetationsinventering av gammelskogen Klippan. Broschyr om stormfällning och barkborreangrepp i Klippans naturreservat. Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen 2013. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Naturtyperna och arterna bedöms inte hotas av åtgärder inom området då det omfattas av reservat. Utökning av reservatet pågår, så att hela riksobjektet för friluftslivet kommer att ingå. Värdena kan dock hotas av åtgärder enligt nedan som sker utanför området. -Markavvattnande åtgärder, såsom dikning i anslutning till objektet som förändrar vattennivå och vattenföring eller vattenkemin. -Luftföroreningar som göder eller försurar, t.ex. väg- och flygtrafik. -Bebyggelse, vägbreddning, master, vindkraftverk etc. eller annan markexploatering i direkt anslutning till objektet. Inom reservatet finns en risk för viss störning av växt och djurlivet pga ett alltför hårt besökstryck. Trots förbud förekommer ridning.
1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Lärjeåns dalgång Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Göteborg och Lerums kommuner Datum: 2017-05-11 Områdesnummer: FO 28 Kommunnummer: 1480, 1441 Riksintresset berör flera kommuner: Eftersom dalgången löper genom både Lerums och Göteborgs kommun kan det finnas behov av mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: 2 865 ha, varav 2 844 ha land och 22 ha vatten. Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten med mera) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel med mera) förekomst av sammanhängande gröna stråk naturområden med särskilt goda förutsättningar att bedriva friluftsaktiviteter som är beroende av platser med särskilda fysiska förutsättningar som vattenanknutna friluftsaktiviteter såsom paddling, men även strövande och vandring. naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd, friluftsgårdar, badplatser och vandringsleder och så vidare. Insatser för fritidsfisket. Utnyttjande av områden utan omfattande anordningar. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder med mera
2(5) möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) frånvaro av hinder för områdets användning för friluftslivsändamål, till exempel inga eller små inskränkningar i allemansrätten Friluftsaktiviteter: Exempel på aktiviteter är vandring, strövande, promenader, naturupplevelser, kulturupplevelser, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, naturstudier, eldning/grillning, cykelturer. Beskrivning av områdets värden: Lärjeåns dalgång består av Lärjeån med stora vattenanknutna värden samt omkringliggande ädellövskogar och ett rikt jordbrukslandskap. Artrikedomen kring Lärjeån är stor med många ovanliga och hotade arter. Området hyser stora natur-, kultur-, landskapsbilds- och friluftslivsvärden. I området finns en fritidslantgård som tar emot besökare. Det ligger nära flera av Göteborgs stora bostadsområden med skolor och förskolor, och det är lätt tillgängligt med kollektivtrafik, GC-väg och vandringsleder. Det är mycket välbesökt och det är ett närrekreationsområde för flera stora stadsdelar som t ex Angered, Hjällbo, Bergsjön, Kortedala, Eriksbo och Gunnilse. Många gångvägar finns iordningställda, varav en del ligger nära vattendraget. Det går också en 7,5 km lång vandringsled genom området. Området tillhör en av Göteborgsområdets gröna kilar. Till områdets höga upplevelsevärden hör den naturligt meandrande Lärjeån vilken har skurit en relativt djup ravin genom jordbrukslandskapets mäktiga leror. Ädellövskogen kring ån består ställvis av relativt gamla och grova träd. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: 1. Åtgärder för att bevara områdets värden: Åtgärder beskrivna i bevarandeplanen för Natura 2000-området som syftar till att bevara och utveckla ett lövskogsrikt område med bland annat värdefulla ädellövskogar, flodpärlmussla och lax är också av värde för friluftslivet. Vissa åtgärder i form av röjning och anläggande av leder kan dock behövas för att göra delar av området mer tillgängligt. Särskilt viktigt är att informera besökande om de naturvärden som finns i området. 2. Åtgärder som påtagligt kan skada områdets värden: Omfattande skogsavverkningar kan skada de naturtyper som man önskar skydda inom området. Framförallt kan avverkningar som leder till kontinuitetsbrott i trädskiktet och åtgärder som förändrar hydrologin (dikning m.m.) vara negativt. Invandrande gran eftersom den konkurrerar med lövträden. Alltför kraftig röjning eller avverkning vid de många stigarna i området. Bortförande av död. Läckage av bekämpningsmedel och gödning från omkringliggande jordbruksmarker. Exploatering för samhälls- och vägbyggande i olika former. I väster korsas området av två riksintressen, riksväg 45 och Norge/Vänern-banan. Andra åtgärder som kan påverka upplevelsevärdena negativt är vattenkraftsutbyggnad och andra aktiviteter (t.ex. dämmen) som kan komma att försvåra/förstöra möjligheten till laxens vandring. I skogslandskapet är skyddszoner särskilt viktigt vid avverkning, markberedning och dikning eftersom detta ofta leder till igenslamning. Avsaknad av skyddszoner ger också större instrålning och sämre möjligheter till att finna skugga, vilket har negativ inverkan på fisk.
3(5) 3. Utveckling av områdets värden: Utveckling av naturmiljön bör ske i enlighet med kommande skötselplan för naturreservatet och Natura 2000-området Lärjeån. Utbildning i utepedagogik bör underlättas i riksintresseområdet, både för omkringliggande skolor och förskolor. Utveckling av området bör kunna ske inom ramen för, eller i samverkan med, EU-projektet Utveckling Nordost som verkar för hållbar utveckling. Eftersom området ligger nära Göteborg med god kollektivtrafik bör det undersökas om det finns möjligheter för utveckling av ekoturism för turister i Göteborg eller att skolor från andra delar av Göteborg kan använda området i större utsträckning än i dag för bland annat utepedagogik. Planering och säkerställande: I sydvästra delen av dalgången överlappar riksintresseområdet med Natura 2000-område Lärjeån (SE 0520167). Ett förslag till naturreservat för kommunens del av Lärjeåns dalgång håller på att utarbetas av Göteborgs stad. Strandskydd. Områdets huvuddrag: Lärjeån ligger i en sprickdalgång och sträcker sig från sjön Mjörn i öster till utloppet i Göta älv i väster. Dalgången är en gammal fjorddal där havet avsatt upp till 70 meter tjocka lerlager på berggrunden. Senare höjdes dalen över havsnivån. Lärjeån grävde sig ner genom årtusenden av avlagringar i de lätteroderade lersedimenten. Ett säreget ravin- och meanderlandskap formades som bryter skarpt mot den jämna lerplatån. Områdets geologi är mycket intressant. Här finns, förutom raviner och meandrande vattendrag, rester av både gamla skred och åfåror i form av s.k. korvsjöar. Området kring Lärjeån domineras av jordbruks- och betesmark, men i den västra delen, där Natura 2000-området ligger, är andelen lövskog stor. Det finns många skogstyper i dalgången. De högre partierna är magra och här finns mycket barrskog, björkskog och näringsfattig ekskog. På de lägre belägna slänterna har den näringsrika lerjorden gett upphov till ädellövskogar dominerade av ask, alm, lind, ek och hassel. Närmast ån finns även sumpskogar med dominans av al. Ädellövskogarna och sumpskogarna utgör en stor del av Natura 2000-området. Artrikedomen kring Lärjeån är stor med många ovanliga och hotade arter. Ädellövskogarna hyser en artrik kärlväxt- och kryptogamflora. Artrikedomen av landmollusker och insekter är stor. Även fågellivet är rikt. Upp till 10 par av mindre hackspett har observerats. Skogsfåglar som t.ex. stenknäck, skogsduva och spillkråka har påträffats. Sparvugglan ses ibland vintertid och bland däggdjuren kan hasselmusen nämnas. Spår av bäver har setts på senare tid. I Lärjeån finns viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring liksom ett stationärt öringbestånd. Här finns även ett hotat bestånd av flodpärlmussla och nedströms förekommer bl.a. de rödlistade fiskarna asp och havsnejonöga av vilka den senare är klassad som starkt hotad på den nationella rödlistan. Åtgärder inom Life-projektet för flodpärlmussla har genomförts. Strandbrinkarna utgör viktiga boplatser för kungsfiskare. Ån är dessutom betydelsefull för rastande och övervintrande strömstarar. Ån har tidigare utnyttjats för att driva kvarnar. I närheten av Lärjeholm finns forsande vatten, rester av en gammal kvarn från 1700-talet och en stenbro. Lärjeån ligger tätortsnära och är mycket välbesökt. Det är ett närrekreationsområde för flera stora stadsdelar som t ex Angered, Hjällbo, Bergsjön, Kortedala, Eriksbo och Gunnilse. Många gångvägar finns iordningställda, varav en del ligger nära vattendraget. På sina håll finns problem med underhåll av borteroderade gångvägar liksom nedfallande träd. Natura 2000-området är beläget nära riksväg 45 och Norge/Vänern-banan.