Peter Brisman peter@pbrisman.com Kvalitet i stadsutveckling Fallet Järvalyftet Examinator/ handledare: Magnus Rönn, Docent Arkitekturskolan Lärare/handledare Jonas E Andersson Doktorand Arkitekturskolan UPPSATS I FORT- OCH VIDAREUTBILDNINGSKURSEN: Att utvärdera arkitektur, AD242V, 7.5 hp Arkitekturskolan, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm, VT 2011
Innehållsförteckning Inledning...2 Syfte...3 Frågeställning...3 Metod, material, teori och nyckelbegrepp...4 Avgränsning...4 Disposition...4 Kvalitet i arkitektur och stadsbyggnad...5 Järvalyftet, bakgrund...6 Kritik...7 Järva Vision 2030, arkitektonisk kvalitet och stadsbyggnad...7 Nio utvecklingsteman...7 Detaljplaner...9 Husby och Rinkeby...10 Diskussion...10 Sammanfattning...12 Källor...12
Inledning Järva utgörs av stadsdelarna Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Akalla, Husby och Kista. Dessa stadsdelar byggdes under miljonprogrammets regim som ofta associeras med grå, monotona betongbyggnader. Järva har inte undgått dessa rykten och domineras av kommunala hyresrätter, framför allt i Rinkeby där inga bostadsrätter existerade 2007 1. Samtidigt har Järva en hög andel arbetslösa och socialbidragstagare. 2 Efter att otaliga insatser utförts för att förbättra situationen i så kallade utsatta stadsdelar bestämde Kommunfullmäktige under 2007 att något bestående måste göras då dessa insatser inte gav något vidare resultat trots stora ekonomiska investeringar. Samma år fastställdes en målbild för det som kom att kallas för Järvalyftet 3. Två år senare hade Vision Järva 2030 författats där företag, föreningar, bolag och privatpersoner bidragit till utformningen. Visionen är ett dokument som beskriver arbetet som ska göras, vad det är som ska uppnås och hur det ska genomföras. Målsättningen är att skapa en positiv ekonomisk och social utveckling som får folk att vilja flytta till Järva och sedan stanna kvar. Syfte Följande studie behandlar tre företeelser. Dels kommer jag att undersöka hur visionen talar om kvalitet i arkitektur. Med det blir det nödvändigt att först definiera vad arkitektonisk kvalitet innebär för att sedan studera om det finns information i visionen som kan kopplas till begreppet. En annan aspekt som är nära relaterad till nyss nämnda är hur stadsbyggnadsteori knyter an till Vision Järva. Med stadsbyggnadsteori menar jag tidigare forskning om hur en stad bör vara utformad. Det sista som kommer att undersökas är hur detaljplaner i Järva är utarbetade. Utgör de hinder för visionen eller är de författade på ett sådant vis att de aktivt stödjer förändringen av stadsbilden? Med bakgrund i ovanstående blir det även relevant att granska pågående detaljplanearbete för att se vad som planeras och hur planerna genomförs. Frågeställning Utifrån syftet lyder studiens frågeställningar: Vilka kopplingar kan göras till arkitektonisk kvalitet i Vision Järva 2030? I vilken utsträckning relaterar Vision Järva 2030 till teorier om stadsbyggnad? Finns det bestämmelser i detaljplanerna som kan utgöra hinder för visionens implementering? 1 jarvadialogen.se/documents/utst%c3%a4llning-j%c3%a4rva-4-108.pdf?epslanguage=sv 2 Vision Järva 2030 s 9 3 stockholm.se/fristaende-webbplatser/fackforvaltningssajter/stadsledningskontoret/jarvalyftet/det-har-ar- Jarvalyftet1/
Metod, material, teori och nyckelbegrepp Visionsdokumentet kommer att analyseras utifrån fyra olika författares teorier när det gäller att hitta kopplingen arkitektonisk kvalitet/stadsbyggnadsteori Vision Järva. Jag kommer att söka efter delar i visionen som påminner om det teoretikerna skriver om och framför allt leta efter ordet kvalitet i samband med arkitektur och stadsplanering. Vidare avser jag att sammanfatta ett antal detaljplaner där fokus ligger på att undersöka huruvida det finns bestämmelser som kan obstruera eller rent utav hjälpa framtida arbete på traven. Det skulle kunna vara mark där endast småhus får bebyggas eller som är avsatt till vägar/gator. Som komplettering till det här har en kortare telefonintervju med Järvalyftets projektledare och medförfattare till visionen, Magnus Andersson, genomförts. Det empiriska materialet kommer främst att utgå från Vision Järva 2030 som Stockholms stad godkände 2009. Dokument som låg till grund för visionen blir även angeläget att granska. Annat material om Järvalyftet från det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder och press används i mindre omfattning. Det teoretiska ramverket om stadsbyggnad är hämtat från Jane Jacobs. Det som direkt handlar om arkitektonisk kvalitet är hämtat ifrån Magnus Rönn och Magnus Hultman. Delen som berör detaljplanering utgörs av Eva Bergdahls forskning om just samma fenomen i Västerås och Karlstad kommun. Nyckelbegrepp för att förstå resonemangen i uppsatsen är: arkitektonisk kvalitet, stadsbyggnad, sammanlänkning av stadsdelar, centrala stråk, blandad bebyggelse och upplåtelseformer. Avgränsning I och med att Järva är ett stort område blir det nödvändigt att geografiskt avgränsa de detaljplaner som ska studeras. Därför kommer endast Husby och Rinkeby behandlas. Detta för att Järvalyftet tidigt tog form i Husby och i Rinkeby pågår det mer detaljplanearbete än något annat område för tillfället (våren 2011). 4 Som största hyresvärd i Järva är Svenska Bostäder en viktig verkställande aktör i Järvalyftet men då studien inte berör implementeringsstadiet i längre utsträckning än pågående detaljplanearbete kommer SB's arbete inte att belysas mer än nödvändigt. Järvalyftet handlar om mer än bara fysiska ingrepp. Exempelvis är arbetslöshetsinsatser och språkutbildning två vitala delar. Det kan tyckas bedömningsmässigt orättvist att exkludera dessa delar men den här studiens fokus vilar på arkitekturens bidrag till Järvalyftet och således kommer sociala projekt inte att diskuteras. En diskussion om vilka medel som används av kommunfullmäktige för att innehållet i visionen verkligen utförs studeras i det här fallet enbart i relation till arkitektur och stadsbyggnad. Disposition Först kommer en teoridel där begreppen som utgör analysverktygen förklaras. Det nästföljande avsnittet är en kortare bakgrund om hur Järvalyftet tidigt tog form och det följs 4 insynsbk.stockholm.se/byggochplantjansten/pagaende-planarbete/pagaendeplanarbete/?searchtype=map
av själva analysen av Vision Järva 2030 där verktygen används för att hitta information om de två första frågeställningarna. Efter det redogörs för detaljplaner samt pågående detaljplanearbete och till sist avslutar en diskussion studien. Kvalitet i arkitektur och stadsbyggnad En del av syftet är att identifiera kvalitet i arkitektur i visionen. Det finns ingen universellt vedertagen definition på vad det just är. I alla fall inte i det estetiska området till skillnad från det tekniska som använder sig av ISO-standarden. Kvalitet är ett vitt begrepp som skulle kunna hävdas vara det som betraktaren bestämmer sig för. Dock är inte den definitionen fruktbar här. Magnus Rönn hävdar att Kvalitet kan både vara egenskaper hos konstgjorda ting och resultat av estetiska dimensioner som människor tillskriver föremål, processer och upplevelser. 5 Rönn fortsätter med att arkitekturens mål är användning och utöver kraven på kvalitet kommer också mål om estetiska ambitioner, ekonomiska och praktiska aspekter, funktionella samt tekniska perspektiv. 6 Mats Hultman beskriver sin doktorsavhandling estetiska regler i samband med arkitektur. Arkitektoniska kvaliteter kan vara konstnärliga egenskaper hos en byggnad som kan delas upp till uttryck och innebörd, med andra ord upplevd form och betydelse. Med det senare menas hur arkitekturen eller platsen utgör betydelse i människans liv. 7 Hultman fortsätter med att det krävs en diskussion om värderingar och attityder där upplevda förebilder av hög kvalitet bör räknas in. När då dessa förebilder gemensamt tas fram kan en enighet om vad kvalitet innebär förena och med det höja medvetenheten om arkitektonisk kvalitet. 8 Jane Jacobs belyser indirekt begreppet när hon tar upp mångfald i städer. Hon anger fyra villkor i sin klassiker Den amerikanska storstadens liv och förfall som måste vara uppfyllda för att en stadsdel ska kunna uppfattas som mångfaldig. 9 Dessa är: Stadsdelen i fråga måste uppfylla mer än en funktion som kan få många människor att uppehålla sig i området på olika tider och av olika anledningar. Majoriteten av kvarteren måste vara korta vilket medför att gatuhörn och tvärgator måste komma tätt. Det måste finnas en blandning av hustyper där också åldern och skicket på husen varierar. Oavsett anledning måste en tillräckligt hög koncentration av människor uppehålla sig i stadsdelen. Detta inkluderar dessa som bor i stadsdelen. Jacobs studie är visserligen gjord i en amerikan kontext och även om det finns skillnader mellan hur amerikanska och svenska städer är uppbyggda är hennes verk användbart för detta fall. I avhandlingen Om funktionsintegrering i detaljplanering har Eva Bergdahl studerat två kommuner i Sverige där det finns mål om en funktionsintegrerad detaljplanering och hur 5 Svensson, Tornberg, Rönn (2006) Arkitekttävlingar, gestaltningsprogram och arkitektonisk kvalitet, s 41 6 Svensson, Tornberg, Rönn (2006) s 46 7 Hultman, M (2002) Seaside, Celebration och Windsor s 35 8 Hultman 2002 s 39 9 Jacobs, J. (1961, 1989) Den amerikanska storstadens liv och förfall s 176
denna integrering tar form i planeringen. Vad Bergdahl menar med funktionsintegrering är nära besläktat med Jacobs fyra kriterier ovan, alltså en mix av funktioner. Bergdahl kommer bl.a. fram till att det ofta blir upp till byggherren eller fastighetsägaren att bestämma hur pass funktionsintegrerat byggnadsbeståndet ska bli. Kommunerna använder sig av bestämmelser i detaljplaneringen som ger en låg grad av styrning vilket innebär att kraven på ett varierat fastighetsägande samt upplåtelseformer saknas och dialogen med bostadsrättsföreningar uteblir. Detta för att Bergdahl inte finner att politiker och förvaltningar ser något samband mellan funktionsintegrering, upplåtelseformer och fastighetsägande. Det finns med andra ord ingen politisk styrning av detaljplaneprocessen. Blandningen får planerare uppnå via andra vägar 10. Med bakgrund i detta får vi en idé vad arkitektonisk kvalitet handlar om. Jag tolkar Hultmans och Rönns utsago om vad begreppet innebär och applicerar det i en stadsbyggnadskontext. För följande uppsats menar jag alltså att god arkitektonisk kvalitet är detsamma som att; den byggda miljön är väl funktionellt och tekniskt utformad, varierad, estetiskt tilltalande, samtidigt som helheten bildar en god livsmiljö 11 Att göra en egen tolkning av begreppet kan tyckas vara lite övermodigt men jag anser det nödvändigt för att det ska passa in i arbetet. Dessutom är inte min egen tolkning särskilt avancerad eller svår att förstå. Järvalyftet, bakgrund Järvalyftet är en långsiktig investering för att förbättra levnadsvillkoren i stadsdelarna kring Järvafältet: Akalla, Hjulsta, Husby, Kista, Rinkeby och Tensta 12 Så lyder mottot för Järvalyftet. Under kommunstyrelsens ledning i samarbetade med flertalet aktörer bestämdes det att renoveringar och nybyggen skulle genomföras i de berörda stadsdelarna. Segregation, bidragsberoende, serviceinrättningar, trygghet, utbildning arbete m.m. nämns som vitala delar för att vända trenden i Järva och ligger till grund för Vision Järva 2030. Den 20 april 2009 hade Vision Järva 2030 godkänts av kommunfullmäktige. Projektgruppen som författade visionen bestod av representanter från stadsbyggnadskontoret, stadsledningskontoret, trafikkontoret, exploateringskontoret samt ett fåtal arkitekter. Stockholms stad tillhandahåller även dokumentet 100 punkter för Järva. Det anger 100 olika aktiviteter som har skett eller ska ske i Järva och det är alltifrån byggandet av radhus till sportevenemang. Det bör nämnas att alla punkter inte är inom ramen för Järvalyftet men dessa inkluderas ändå i checklistan. Exempel på aktiviteter är Bomässan i Tensta 2006, byggande av 650 nya bostäder i Kista, bostadsöverdäckning av E18. I samma KF-ärende som tidigare refererats till nämns det som viktigt att från stadens håll se till att en diversifiering av bostäder uppnås samt att visionen utgör ett underlag för dialog med berörda organisationer och myndigheter. Fullmäktige uppdrog åt stadens nämnder och styrelser att uppfyllandet av visionen skall verkas för. De två styrgrupperna som finns 10 Bergdahl, E (2004) Om funktionsintegrering i detaljplanering, s 155-158 11 Vad en god livsmiljö är kan vara högst subjektivt men jag väljer att inte definiera det utan gör antagandet att läsaren själv är kapabel att göra denna definition 12 stockholm.se/jarvalyftet
tillgängliga följer arbete noga enligt visionsdokumentet. Kritik Kritik mot Järvalyftet uppstod från olika håll men kanske främst från de boende i Husby. Kritiken koncentrerades mot bristen på medbestämmande från Husbyborna i Svenska Bostäders planeringsprocess. De boende i vissa hus fick information om att deras hus skulle rivas för att ge plats åt bl.a. radhus och att efter renoveringar genomförts skulle hyrorna höjas, i vissa fall med flera tusen kronor per månad. 13 Planeringen stannade dock upp och genomfördes senare med inflytande från de boende vilket är en av grundpelarna i Vision Järva 2030. Järva Vision 2030, arkitektonisk kvalitet och stadsbyggnad Visionen har fyra punkter som de beskrivna insatserna formats runt. Dessa punkter är: Bra boende och mer varierad stadsmiljö Trygghet i vardagen Stärkt utbildning och bra språkundervisning Fler jobb och ökat företagande Under framför allt Bra boende och mer varierad stadsmiljö går det att läsa om god arkitektur som nämns på flera håll. Enligt visionen ska arbetet utgå ifrån miljonprogrammets brister och ta vara på dess möjligheter samt komplettera de behov som finns i enlighet med översiktsplanen (när visionen författades gällde Översiktsplan, 2011 gäller ÖP 2010). Som i många andra miljonprogramsområden är strukturen uppbyggd kring trafikseparering. Här är ambitionen att koppla samman stråk och nya vägar för att skapa mer livligare gatuliv. Detta kan även även ge fler lokaler i nya lägen. Samtidigt bör park- och gatumiljöer rustats upp, likaså gårdar och gemensamma utrymmen. 14 I Rinkeby och Tensta har småhus uppförts på 00-talet innan Järvalyftet kom till och detta arbete bör utvecklas. Det finns få stora lägenheter vilket anses vara ett problem som inte kan lösas med nybyggnation utan bör lösas med att bygga ihop flera lägenheter. När Tensta stod klart var det endast ett 10-tal femrumslägenheter av 3000 totalt. 15 De kommunala hyresrätterna dominerar Järva. Här bör det eftersträvas att få in flera aktörer på hyresmarknaden samt att vid nybyggnation bygga fler bostads- och äganderätter. Omvandling från hyresrätter till bostadsrätter är även ett alternativ. 16 Stadsdelarna ska kompletteras varsamt då Järva är tätbefolkat i jämförelse med resterande stadsdelar i Stockholm. Fria ytor måste värderas högt samtidigt som det går att använda sig av 13 svd.se/stockholm/nyheter/jarvalyftet-ska-tvinga-bort-gamla-hyresgaster_617395.svd 14 Vision Järva 2030 s 10 15 Vision Järva 2030 s 11 16 Ibid
överbliven mark t.ex. tomma parkeringar. 17 Trygghet i vardagen är något som tas på allvar då undersökningar visar på att det råder en otrygghet bland många boende i Järva. 18 Mörka gångar och passager ska åtgärdas och hemkänslan ska stärka via ny bebyggelse och förbättrad fastighetsskötsel. Här ska arbetet utgå ifrån de boende. Nio utvecklingsteman Inom ramen för det arbete som ovan beskrivits har nio teman identifierats där olika aktiviteter beskrivs. De olika teman har i utgångspunkts samma prioritet 19. Dessa är: Aktivera Järva friområde och stärk kopplingen till stadsdelarna Bygg nytt i strategiska lägen Länka samman stadsdelar Koppla ihop gatunätet där det gör nytta Utveckla de centrala stråken Respektera och utveckla värden i befintlig bebyggelse Bryt trafiksepareringen där det gör nytta Gör gångvägnätet tydligare Använd ny bebyggelse för att stärka stadsdelarnas identitet Ny bebyggelse ger enligt erfarenhet goda möjligheter att stärka identiteten och självbilden för invånarna. En högkvalitativ och framåtsyftande arkitektur... i framkanten av stadsdelarna är menat att vara ett ansikte utåt för passerande och representera förändring. I KF-ärendet om visionen diskuteras detta i samband med boendekarriär och...en tydlig och modern arkitektur kan också vara en väg att locka nya grupper att bosätta sig i området. 20 Det är av vikt att de nya byggnaderna passar in för att inte skapa en vi-och-dem känsla bland nya och redan boende samtidigt som de är energieffektiva. Den nya bebyggelsen hävdas även kunna skapa en starkare identitet i stadsdelen och således stärka invånarnas självbild. 21 Bild 1. Förslag på identitetsstarka byggnader Källa Vision Järva 2030 17 Ibid 18 Vision Järva 2030 s 12 19 Vision Järva 2030 s 24 20 KF Ärende Vision Järva 2030 21 Vision Järva 2030 s 28
Järva är planerat i enklaver omgivet av stora vägar och grönytor. En sammanlänkning av stadsdelarna inom och utanför Järva skapar förutsättningar för en sammanhängande stadsutveckling enligt visionen. Detta skall uppnås via nybyggnationer. 22 Utvecklingen av centrala stråk är tänkta att leda till en mer livligare stadsbild där offentlig service, shopping, restauranger och naturliga mötesplatser skapas. Järvafältet är till stora delar outnyttjat. Ambitionen för denna grönyta är att utveckla det till ett aktivitetsfält där det även bör skapas tydliga entréer till fältet. 23 Sammanfattningsvis kan fyra teman identifieras som påminner om arkitektonisk kvalitet som det är definierat i inledningsvis. De är; blandad bebyggelse, större blandning av upplåtelseformer, utveckling av centrala stråk och sammanlänkning av stadsdelar även om det sista mera berör stadsbyggnad. Bild 2. Nio utvecklingsteman. Källa Vision Järva 2030 Detaljplaner Det pågår för närvarande en ändring av detaljplanen i Kvarteret Trondheim 4 i Husby där Svenska Bostäder planerar att göra en påbyggnad mellan två höghus. I bottenvåningarna tillåts lokaler för publika ändamål och en upprustning av gården och byggnaderna kommer att ske. Tio nya lägenheter tillkommer även. Planen förväntas vinna laga kraft i maj 2011. I Rinkeby planeras byggandet av en moské där också uthyrningslokaler för handel, kontor och nya bostäder möjliggörs. Det ska göras på en plats där ett förvaltningshus tidigare legat. Järvalyftets ambition om en moské i Järva hänvisas till i handlingarna för detaljplansbeskrivningen då det är ett lokalt behov. Rinkebystråket planeras att genom ny bebyggelse göras mer levande. Längs med gatan 22 Ibid 23 Vision Järva 2030 s 27
kommer det att finnas möjligheter för kommers, nöjen etc. Trafiksepareringen bryts genom en sammanknytning av ny bebyggelse, gatunät och gångstråk. Det som hoppas uppnås är en högre känsla av stadsgata för stråket. Uppförandet av två nya byggnader planeras i sydvästra Rinkeby som ska innefatta miljöhus, tvättstuga, festlokal samt lokaler för handel och småföretagande. Stråket och de två byggnaderna har Svenska Bostäder som drivande aktör. Utöver det pågår detaljplanearbete om en överdäckning om 300 m av E18 som löper utmed Rinkeby och Tensta. Den idén grundar sig i en ny detaljplan för E18 från 2006, alltså innan visionen var fastställd, som anger att en överdäckning får ske med motivet ökad trafiksäkerhet- och kapacitet. Beskrivningen anger att uppförandet av dessa hus ingår i Järvalyftets arbete. Startpromemorian för detaljplanen är 2008 och anger 2012 som byggstart och tidigast inflyttning 2014. Däcken ska innehålla 350-400 bostäder och eventuella lokaler för skol- och sportverksamhet där syftet är bl.a. är att motverka segregationen och tillföra nya kvalitéer i Rinkeby och Tensta Liknande planer pågår längre norrut på E18 i Tensta. Byggherren Bygg Vesta ser möjligheter att locka personer som arbetar i Kista att bosätta sig på Rinkebyterassen. Här tillkommer även möjligheten att uppföra ett stråk emellan Kista och Rinkeby vilket dessutom nämns i Vision Järva. 24 Husby och Rinkeby Totalt är det ett 20-tal detaljplaner som ligger till grund för Husby och ungefär lika många för Rinkeby. De flesta av planerna är av en generell art när det gäller bostäder, dvs. det är inte tvingande i den benämning att de anger att på en viss plats får endast hyresrätter, bostadsrätter, villor eller höghus byggas. Det enda som är reglerat är maxhöjderna. Vidare består detaljplanerna av parkområden, parkeringar, garage, bollplan, centrumändamål, skola, kontor och handel samt områden som inte får bebyggas. 25 Magnus Andersson är projektledare för Järvalyftet och en av medförfattarna till visionen. Han uppger att Järva inte skiljer sig från något annat område i regleringen av detaljplaner. Men problemet med den typen planer är att de ofta inte tillåter handel i bottenvåningarna. Om man vill möjliggöra för affärsverksamhet som caféer och restauranger är det svårt i och med att huset får bara inrymma bostäder. Angående de fysiska förändringarna av Järva är variation den viktigaste punkten. Variation i material, hustyper, färger. Vad som är god arkitektur är svårt att säga eftersom att det är så pass styrt av trender och tider avslutar Andersson med. Diskussion Visionen När de centrala delarna i Vision Järva 2030 granskats är det möjligt att göra vissa slutsatser och identifiera ett antal teman som kan kopplas till arkitektonisk kvalitet. Med utgångspunkt i Magnus Anderssons uttalande om att variation är av stor vikt för Järva, har vi sett hur blandade energieffektiva hustyper och upplåtelseformer, ny bebyggelse och renovering, utveckling av centrala stråk och sammanlänkning av stadsdelar utgör grunden för hur Järvas sociala samt ekonomiska trend ska vändas med arkitektoniska medel. Med bakgrund till den definition som gjorts här kan vi dra tydliga kopplingar mellan Vision Järva 2030 och 24 insynsbk.stockholm.se/byggochplantjansten/pagaende-planarbete/pagaendeplanarbete/?searchtype=map 25 insynsbk.stockholm.se/byggochplantjansten/gallandeplan/
begreppet. Däremot får begreppet anses vara rätt brett vilket innebär att det möjligen inte är särskilt anmärkningsvärt att denna koppling är möjlig. En högre grad av blandade upplåtelseformer skulle i framför allt Rinkeby förändra sammansättningen av detta och jag anser att det är ett mål värt att sträva efter, men en större blandning av upplåtelseformer behöver nödvändigtvis inte medföra högre integration. I och med att det så sent som 2007 inte fanns några bostadsrätter alls i Rinkeby i samband med att Rinkeby är tätbebyggt kan det också bli svårt att få till stånd nya bostadsrätter via nybygge just där. Samtidigt är bostadsrätters existens ofta styrt av marknadens krafter. Att köpa ut sin egen hyresrätt är ett alternativt tillvägagångssätt, men för att göra det krävs det ett kapital, och om folk ändå inte har råd att köpa ut sin hyresrätt tror jag att den metoden är föga användbar i Järva. Rådande planer De detaljplaner som ligger till grund för Rinkeby och Tensta ger ett första intryck av att blandningen som visionen beskriver kan bli svår att få till verklighet när den enda regleringen av bostäder som finns är på höjden. Det här instämmer även Magnus Andersson i att detaljplanerna kan utgöra problem p.g.a. dess utformning. Däremot är det nog så att bestämmelserna inte är unika för Rinkeby och Tensta. Men eftersom detaljplanerna är så pass löst reglerade har byggherrar inga skyldigheter att ta hänsyn till visionens riktlinjer. Det bör dock kommas ihåg att visionen är menat att vara ett underlag för dialog som övriga aktörer på något vis ska förhålla sig till. Förhoppningsvis är (blir?) visionen tillräckligt förankrad bland de verkställande aktörerna att detaljplanerna inte blir ett problem. Men utöver det kommer problemet om att detaljplaneändringar har en tendens att bli en utdragen process. Stadsbildens förändring Mycket av det stadsutvecklande arbete som behandlats kan knytas an till Jane Jacobs kriterier på vad ett område behöver för mångfald, framför allt det första kriteriet om att området inte ska vara funktionsuppdelat vilket kan vara den viktigaste delen av de fysiska ingreppen. Dessutom framgår det att det bör finnas byggnader av olika typer precis som Jacobs förespråkar. Det står klart att det från stadens håll vill skapas mer levande gator. Levande gator innebär att folk vistas på dem, en likhet med Jacobs sista kriterie. Hennes andra kriterie om korta gator finner jag inte i visionen vilket kan bero på åtskillnaden mellan svensk och amerikansk stadsplanering vilket nämns i teoriavsnittet. Tydligt är dock att staden lägger stor vikt vid platser i liv och centrala stråk där affärsverksamhet är tänkt att pågå i bottenvåningarna. Hur näringsidkare ska lockas till att starta upp i dessa lokaler framgår däremot inte, men att begära det kan uppfattas som överdrivet. Det verkar som levande stadsdelar är avgörande för Järvalyftets succé. Vad händer då om dessa planerade lokaler förblir outhyrda? En aspekt som saknas i hela visionen är garderingen för att saker och ting behöver inte falla ut som planerat. Å andra sidan går det att kontra med att det är ett visionsdokument och varför skulle det då vara intressant att diskutera vad som kan misslyckas? Jag får intrycket att stadens politiker och planerare vill locka grupper som är mer ekonomiskt starka. Det här i sig är inget problem så länge de redan boende i Järva inte konkurreras ut av högre hyror vilket kan vara en konsekvens av uppförande av nya byggnader. Något som kritiken i Husby handlade om. Förslaget om en överdäckning av E18 nämner IT-arbetande folk från Kista som potentiella hyresgäster vilket skulle kunna hävdas påminner om gentrifiering. Dock kan det anses vara lite cyniskt att tro att man från Stockholms stads sida
vill gentrifiera ett bostadsområde men känslan uppstår likväl. Jag ser däremot en poäng i att skapa byggnader av hög standard för att höja statusen för Järva. Det kan som sagt ge Järva en ny profil och således kanske det gamla ryktet suddas ut. Detaljplanearbete Det detaljplanearbete som pågår är intressant, särskilt överdäckningen av E18 som verkar vara ett projekt av stora proportioner. Det är synnerligen ett förslag som kan förändra stadsbilden (Bild 1, även om det inte behöver innebära att slutresultatet blir bildenligt) i de västra stadsdelarna, något som även bottnar i visionen. För att skapa livliga stadsdelar behövs det en mix av funktioner som flera av de andra pågående detaljplaneförändringar verkar syfta till och det får anses positivt, likaså arbetet med en moské som Järva är i behov av. Det är intressant att detaljplanen för E18 ändrades så tidigt som 2006, innan Järvalyftet ens var ett ord. Dessutom uppges däcken öka integrationen när trafiksäkerhet var den initiala anledningen ändringen. Jag bestrider inte att däcken kan bidra till integration men får samtidigt känslan av att allt som kan tänkas vara en del av Järvalyftet, men uttryckligen inte är det inbegrips. Till stöd för det antagandet har jag 100 punkter för Järva som listar aktiviteter som är utanför Järvalyftets regim. Möjligen är det en vilja från stadens sida att visa på hur mycket krafter som läggs ner och inkluderar andra aktiviteter som skulle kunna passa in. Ett sätt att få det att verka som Järvalyftet har kommit längre än det faktiskt har eftersom det gick långsamt i början. Mål och medel I det här arbetet har jag inte tagit upp något om politiskt kvantitativa mål för Järvalyftet i likhet med Eva Bergdahl. Detta för att det inte går att finna i materialet som ligger till grund för studien. Här verkar det som att ansvaret för att uppnå målen överlåts på aktörer längre ner i ledet, men med en styrning från styrgrupperna som de själva uttrycker det. Det bör understrykas att Järvalyftet är menat att pågå i många år till där nya förslag kan komma in när som helst. Att då från början sätta upp kvantitativa mål kan skapa hinder i framtiden om förutsättningarna förändras över tid. För att lära sig om hur målen verkligen uppfylls krävs det troligen ytterligare textanalyser och intervjuer. Även aktörer i implementeringsstadiet kan vara viktiga att granska. Sammanfattning Det är möjligt att göra kopplingar mellan arkitektonisk kvalitet/stadsbyggnadsteori till Vision Järva 2030. Huruvida detaljplanerna är bra eller inte för Järvalyftet är svårt att säga. De är inte styrande vad gäller hustyper eller funktioner vilket kan vara ett problem. Det tycks som om förhoppningar ställs till att visionen är tillräckligt förankrad ute i organisationerna för att framtida insatser ska variera bostadsstocken och öka integrationen. Källor Tryckta källor Jacobs, J. (1961) Den amerikanska storstadens liv och förfall, Göteborg: Daidalos Hultman, M. (2002) Seaside, Celebration och Windsor, Studier av urbana estetiska regler, Lund: Institutionen för arkitektur, avdelning formlära. Lunds Tekniska Högskola
Otryckta källor Bergdahl, E. (2004) Om funktionsintegrering i detaljplanering, KTH Arkitekttävlingar, gestaltningsprogram och arkitektonisk kvalitet, Svensson C, Tornberg, E, Rönn, M. (2006) TRITA-ARK Forskningspublikation Vision Järva 2030 Del 1 & 2, Stockholms stad 2009 100 punkter för ett bättre Järva!, Stockholms stad 2009 Ärendet i KF, Utlåtande 2009:46 RV (Dnr 319-2070/2008, 336-2252/2004) Inriktning för Järvalyftet, Utlåtande 2007:96 RV (Dnr 314-1325/2007) Internet www.jarvadialogen.se www.stockholm.se/jarvalyftet www.stockholm.se/sbk www.svd.se/stockholm/nyheter/jarvalyftet-ska-tvinga-bort-gamla-hyresgaster_617395.svd Personlig kommunikation Telefonintervju 2011-05-12 med Magnus Andersson.