Ung i Salem Nyhetsbrev no. 2 April 2002 Tema alkohol, narkotika och tobak Nu närmar sig valborg, skolavslutning och sommarlov något som för de allra flesta symboliserar något positivt men också en tid då vissa ungdomar kommer att dra sitt första bloss, uppleva sin första fylla eller, i värsta fall, prova på någon form av narkotika. Detta nyhetsbrev behandlar i huvudsak temat alkohol, narkotika och tobak. Drogsituationen ur ett lokalt perspektiv Drogvaneundersökningen som genomfördes i Salem 2001 visar att bruket av alkohol, narkotika och droger bland barn och ungdomar i kommunen på vissa punkter är högre än riksgenomsnittet: 30% av eleverna i årskurs 9 röker dagligen eller ibland. 33% av eleverna i årskurs 9 har en hög alkoholkonsumtion minst en gång per månad (högre än riksgenomsnittet). Berusningsdebuten sker i 13-14 årsåldern för flertalet elever. De flesta föräldrar känner ej till storleken på barnens alkoholkonsumtion. Många elever får och/eller tar alkohol hemma samt köper folköl i butikerna. 10% av eleverna i årskurs 9 har använt narkotika. 30% har haft möjlighet att prova narkotika (högre än riksgenomsnittet). 14% av eleverna har sniffat en eller flera gånger (högre än riksgenomsnittet). Tydliga samband mellan rökning, storkonsumtion av alkohol och narkotika finns (Ung i Salem 2001). Drogvaneundersökningen är återkommande och syftar till att få en kontinuerlig bild av ungdomars attityder till alkohol, narkotika och tobak och förändringar i attityder. Undersökningen genomförs fortsättningsvis i årskurs 7 och 9 på grundskolenivå samt 2 på gymnasienivå i syfte att utveckla en balanserad och kontinuerlig rutin samt att inte belasta samtliga elever varje år. Hur kommer resultatet av 2002 års drogvaneundersökning att se ut? Drogsituationen ur ett nationellt perspektiv CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) genomför årligen en nationell drogvaneundersökning bland elever i årskurs 9. Undersökningsresultaten för 2001 visade att det har skett en viss ökning av alkoholkonsumtionen bland eleverna i årskurs 9 fram till år 2000. Några stora förändringar finns dock inte mellan de båda senaste undersökningarna. Andelen rökare har legat relativt jämnt de senaste åren. Andelen elever som använt narkotika har ökat gradvis sedan början av 1990-talet och i 2001 års undersökning hade 10% bland pojkarna och 9% bland flickorna provat narkotika (CAN 2001). I början av året presenterades en ny handlingsplanen för det drogförebyggande arbetet följt av en hård drogpolitisk debatt och ett konstaterande att handlingsplanen är för tandlös. I mars rullades narkotikahärvan i Kalmar upp i media. Ett hundratal elever misstänks vara inblandade men varken polis eller experter på området är förvånade.
Ingenting pekar på att Kalmar skulle vara exceptionellt. Tyvärr är det nog snarar så att problemet finns överallt, men att andra kommuner inte har kommit åt det ordentligt, Drogsituationen ur ett europeiskt perspektiv Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen sedan 1995 har fört både gott och ont med sig. Medlemskapet innebär att Sverige lyder under en stor del europeisk lagstiftning och förhållningssättet till droger varierar stort från ett medlemsland till ett annat. Flera EUländer avkriminaliserar bl.a. personligt bruk av cannabis i syfte att ersätta kriminalvården med socialt och medicinskt stöd. Italien, Spanien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Danmark har redan regeringsbeslut på att rättsväsendet inte skall åtala eller döma säger regeringens narkotikasamordnare Björn Fries (DN 020327). Hur kan vi förhindra liknande trender i Salems kommun? personer för icke-problematiskt bruk av cannabis. Samma process pågår i Belgien. Mest liberalt i synen på cannabisbruk är Nederländerna där drogen får köpas och användas på särskilda coffee shops. Längst går Portugal som fr.o.m. juli 2002 avkriminaliserar allt bruk av narkotika, oavsett drog. Sverige däremot har världens strängaste narkotikalagstiftning (Ett Narkotikafritt Sverige/Respons 2002:1). Hur påverkas Salem av den europeiska narkotikapolitiken? Positiva och negativa bilder Ovan nämnda fakta ger onekligen en mörk bild av drogsituationen i dagens samhälle och skapar en berättigad oro för barn och ungdomars livssituation. Att kartlägga och lyfta fram fakta om förändrade attityder till dorger är därför en viktig del i ett drogförebyggande arbetet. Det faktum att en enda individ som blivit föremål för missbruksvård kostar kommunen hundratusentals kronor om året medel som skulle kunna användas till utvecklande fritidsverksamhet för 100 ungdomar är ett konkret exempel. Det är emellertid viktigt att inte bara lyfta fram de negativa bilderna utan också de positiva och se både risk- och friskfaktorerna hos barn och ungdomar generellt och i riskzonen. Om 33% av elever i årskurs 9 har hög alkoholkonsumtion är det ändå 67% som inte har det, om 10% av eleverna har provat narkotika är det ändå 90% som inte har det, om 14% har sniffat en eller flera gånger är det ändå 86% som inte har det osv. Detta är viktigt att ha i åtanke när barn och ungdomar är målgrupp för och medverkar i det drogförebyggande arbetet. Media lyfter alltför ofta fram en negativ bild av barn- och ungdomsgenerationen och utelämnar den minst lika viktiga positiva som är nödvändig för att få en helhetsbild. Nedan ställs några av de negativa bilderna av barn och ungdomars livssituation mot de positiva: Negativa bilder: Många av de ungdomar som idag växer upp är rotlösa något som kan leda till utanförskap. Drogmissbruket ökar och nya droger tillkommer. Droghanteringen har blivit en storindustri som omsätter många miljarder kronor, en kraft som är mycket svår att stå emot. Positiva bilder: De flesta svenska ungdomar har det bra och mår bra i en internationell jämförelse. De flesta ungdomar kommer även i fortsättningen att leva ett bra liv. Ungdomar missbrukar mindre narkotika nu än för 20 år sedan. Svenskar använder mindre alkohol och missbrukar narkotika i mindre utsträckning än många andra européer.
Även de vuxnas alkoholvanor har förändrats och många gånger glöms rollen som förebilder för dem som växer upp bort. Sverige kommer att få svårt att stå emot den drogsyn som finns inom stora delar av EU och övriga västvärlden. Det här kommer att leda till en mer liberal inställning till droger och förändring av lagstiftning i en mer liberal anda. En ny värdegrund är på väg att skapas och den innebär bl.a. att många ungdomar är mer liberalt inställda till droger. Framförallt gäller det här inställningen till alkohol. Många ungdomar har en stark misstro mot det politiska systemet och överhuvudtaget mot samhället och dess sätt att hantera olika problem. Extrema politiska åsikter och handlingar blir allt vanligare hos ungdomar. Det ekonomiska läget gör att många kommuner tvingas till nedskärningar av verksamheter för barn och ungdomar. Motsvarande tendens gäller också ungdomars alkoholkonsumtion, även om den inte är lika tydlig. Det finns en gemensam syn på narkotika. De flesta är alltså motståndare till legalisering av narkotika. De flesta ungdomar upplever sig ha stöd från vuxna. Det finns många vuxna som bryr sig om våra barn och ungdomar. Vi har en stark demokratisk och socialpolitisk tradition i Sverige. Vi är bra på samverkan och att samarbeta. Det finns en stor medvetenhet och kunskap bland dem som arbetar inom olika ungdomsverksamheter. Många ungdomar och vuxna har erfarenheter av förenings- och folkrörelsearbete. Sverige är ett rikt land. Källa: Svenska kommunförbundet (2001): Drogförebyggande arbete en handbok. Det fortsatta arbete med Ung i Salem Tillgången på alkohol, narkotika och tobak är en viktig faktor som gör barn och ungdomar till drogrekryter, efterfrågan hos barn och ungdomar är en annan. Med dessa fakta i ryggen måste ett brett och kontinuerligt drogförebyggande arbete ta sin form. Ett brett och övergripande perspektiv Att i det drogförebyggande arbetet enbart fokusera på droger och drogmissbruk kan både få negativa konsekvenser och osynliggöra andra viktiga faktorer som påverkar situationen för barn och ungdomar. Ett viktigt perspektiv i arbetet är därför att färga in det drogförebyggande arbetet i ungdomsgenerationens övergripande sociala och kulturella kontext och knyta det till tematiska insatser kring ungdomskultur och därtill relaterade områden såsom våld och hot om våld i samhället, mobbing, rasism och främlingsfientlighet, ungdomsbrottslighet, relationen barn och vuxna, demokrati- och genusfrågor och goda exempel i syfte att få ett brett och nyanserat utvecklingsarbete att leva vidare. En lokal förankring Arbetet med barn och ungdomar är inte enbart hemmens och skolans ansvar, det är hela kommunens. Situationen i en geografisk del i kommunen angår också de andra. Vad som händer i skolan påverkar också det som händer efter skoltid. Barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Salem genomsyras också av vuxengenerationens upplevelse av att vara
vuxen i Salem. Ytterligare ett viktigt perspektiv i det drogförebyggande arbetet är således att vidareutveckla och samordna befintliga och nya insatser kring barn och ungdomar med målsättningen att skapa samverkan och ett större engagemang och ansvarstagande i hela närsamhället kring det drogförebyggande arbetet och ungdomskultur. Negativa och positiva aspekter Som tidigare nämnt är ett viktigt förhållningssätt i arbetet med barn och ungdomar också att inte bara fokusera på negativa aspekter utan också lyfta fram positiva aspekter som t.ex. barn och ungdomars engagemang i demokratifrågor och i förenings- och fritidsverksamheter samt den potential som finns hos den yngre generationen. Det är därför viktigt att barn och ungdomar får medverka i det drogförebyggande arbetet och göra sina röster hörda i olika sammanhang och fora. Perspektivet 0-20 Det drogförebyggande arbetet i Salems kommun kommer att fokusera på åldersgruppen 10-16. Det är emellertid viktigt att arbeta ur ett 0-20 perspektiv och inte glömma bort t.ex. de lägre åldrarna och de erfarenheter som finns inom barnomsorg och grundskolans första stadier. På gång under våren 2002 2002 års drogvaneundersökning i årskurs 7 och 9 på grundskolenivå och årskurs 2 på gymnasienivå på samtliga skolor i Salems kommun (10, 15, 18 och 24 april). Samverkansmöte rörande nattvandring med skolråd/föräldrar från grundskolorna i Salems kommun, Ungdomens hus, närpolisen, individ- och familjeomsorgen och Salems ungdomsråd (9 april). Salems ungdomsråd planerar demokratidag för 8:orna i Salems kommun (28 maj). Provköp av tobak och folköl i handeln planeras i maj. Kontinuerlig planering av samverkan, information och fortbildning rörande barn och ungdomar i Salems kommun. Vart vänder jag mig? Individ- och familjeomsorgen, Britt-Marie Svedberg, tel. 08-532 598 Socialmedicinska mottagningen, Patrik Lundholm, tel. 08-550 257 61 Virtuella informationskanaler Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN): www.can.se DRUGSMART: www.drugsmart.com IOGT-NTO: www.iogt.se Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV): www.nbv.se Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS): www.rns.se Ungdomens nykterhetsförbund (UNF): www.unf.se UR/Ramp om droger: www.ur.se
Profilen Våra barn går inte i repris - drogfri uppväxt handlar om vuxnas ansvar Det är vad vi gör och inte vad vi säger som har betydelse men det är vad vi tänker och säger som leder till vad vi gör. En drogfri uppväxt handlar om vuxnas ansvar. Jag tror att vi måste förstå att vi har större betydelse för våra och andras ungar än vad vi tillmäter oss själva. Förebilder som Magdalena Forsberg eller andra ungdomsidoler har naturligtvis stor betydelse men det är ändå vi andra vuxna som finns i ungarnas dagliga verksamhet som har den största betydelsen. Från dagisfröken, läraren till mamma, pappa och alla andra nära släktingar eller andra vuxna som kommer i kontakt med barnen. Mai Eriksson Ungdomsledare inom Nykterhetsrörelsens scoutförbund 070-942 16 44 Ett fungerande samarbete med många aktörer Det drogförebyggande arbetet måste bygga på ett fungerande samarbete mellan olika aktörer i kommunen och med landstinget. Det är viktigt att arbeta ur ett brett perspektiv och att det finns tillgänglig expertis när frågor och behov dyker upp. Patrik Lundholm Missbrukssköterska Socialmedicinska mottagningen 08-550 257 61 Delaktighet i sin egen undervisning Det är viktigt att involvera ungdomarna själva i det drogförebyggande arbetet och låta dem vara delaktiga i sin egen undervisning. Äldre elever kan vara förebilder t.ex. genom att vara mentorer åt yngre elever. Det drogförebyggande arbetet måste vara brett och kontinuerligt. Salems ungdomsråd (SUR) ungdomsradet_salem@hotmail.com Hör gärna av er med frågor och funderingar. Tyck gärna till om innehållet i nyhetsbrevet och om nyhetsbrev som informationskanal. Sprid gärna detta och kommande nyhetsbrev på din skola/arbetsplats. Med vänliga hälsningar Björn Callmar Ungdomssamordnare i Salems kommun Säby Torg 16, 144 80 RÖNNINGE Telefon: 08-532 598 37 Email: bjorn.callmar@salem.se