En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson
Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska bevaras och utvecklas. Foto Niklas Johansson
Strategins roll en samlande kraft! Underliggande planer och strategier som berör biologisk mångfald T.ex. MÖV, ÅGP, VVV, kommunala planer och strategier med mera Landskapsstrategi Innehåller visioner, mål, strategiska ställningstaganden och riktlinjer för Handläggning av ärenden Kommande åtgärdsprogram och planer Planering av fortsatt arbete och regional samverkan Behov av åtgärder i närtid för att komplettera befintliga program och planer Miljömålen Mässeberg Foto Henrik Gustafsson
Vad har vi för nytta av en strategi? Konfliktlösande Resursbesparande Scenariobaserad Kompensations -åtgärder Klimatanpassning Öppnar för diskussion! Foto Marielle Gustafsson
Nulägesbeskrivning Biologisk mångfald Prioritering (fokus skyddsvärda arter och naturtyper) Nyckelfaktorer Kunskapssammanställning Nulägesbeskrivning/bakgrundsanalys Landskapstyper Historisk? Geologisk? Visuell? Värdetraktsanalys Åtgärdslista Klibbticka, Marieholmsskogen Foto Kjell Mohlin
27 Utgångspunkt i prioriterade naturtyper och arter Fåglar, insekter, kärlväxter, mossor, svampar, däggdjur, fiskar Svarthakedopping Röding Foto Lars Petersson Barbastell 3 Foto Länsstyrelsens bildarkiv Fodermarker med mycket gamla, solexponerade lövträd Foto Länsstyrelsens bildarkiv Fodermarker med mycket gamla solexponerade ädellövsträd A Slåtterängar A Sjöhjortron Foto Länsstyrelsen bildarkiv Slåtteräng Foto Ellen Nystedt Öppen högmosse Foto Linda Hassel Väddsandbi Foto Niklas Johansson Utter Foto Lars Petersson Skaftslamkrypa Foto David Johansson
Underlag för värdetraktsanalys Östra Vätterbranterna Östra Smålandsprojektet Vy över Stickelösa, Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Hur når vi en gemensam målbild? Landskapsstrategi Den biologiska mångfalden, livsmiljöer och arter, har goda förutsättningar att överleva och utvecklas långsiktigt. De ekosystemstjänster som naturen ger, levereras på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Länsnaturkonferens Samverkansforum Bred inbjudan Information Samverkansråd för biologisk mångfald Lst, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Landsting, Regionförbundet, LRF, Södra, Länsmuséet Kommunrepresentanter, Naturskyddsföreningen Lst: Internt samverkansråd landskapsstrategi Natur (Skötsel, Skydd, Tillsyn, Land, Vatten), Miljöskydd, Kultur, Landsbygd/rådgivning, Regionalekonomi, Utveckling/socialt och jämställdhet Blomjordstjärna Foto Niklas Johansson
Metod Prioriterade arter och livsmiljöer Nyckelfaktorer Miljömål Landskaps -strategi Samverkan Uppföljning Handlingslinjer Åtgärder Emån Foto Jakob Bergengren
Handlingslinjer Ekologisk, grön infrastuktur Hejdad förlust av biologisk mångfald med en ökad mängd nyckelfaktorer i en fungerande grön infrastruktur Handlingslinje Vision Mål Ekonomisk, ekosystemtjänster Den biologiska mångfalden, livsmiljöer och arter, har goda förutsättningar att överleva framöver. De ekosystemtjänster som naturen ger, levereraras på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Social, friluftsliv och tätortsnatur Robusta ekosystem och identifierade ekosystemtjänster som förvaltas och nyttjas hållbart. Ett hållbart landskap där människor har tillgång till naturoch kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, så att det bidrar till en god folkhälsa.
Framgångsfaktorer Ett underlag i olika steg från arter till värdekärnor till värdetrakter till landskapstäckande utpekade områden. Gör att alla kan hitta sin nivå att använda och tolka underlaget. Utgått från biologin - men snabbt kopplat på andra värden också så som sociala och ekonomiska faktorer för att få ett större gehör. Ödmjuk inställning inga färdiga förslag utan visat på hur vi ser problembilden och bett om hjälp att komplettera den från flera håll. Samverkan både externt och internt i tvärsektoriella grupper. Möjlighet att diskutera gemensamma frågor med olika inriktningar. Kärrknipprot Foto Linda Hassel
Vad behöver göras då? Landskapsperspektiv är nödvändigt. Koncentreras främst på arealkrävande arter och de som har lägst spridningsbenägenhet Skog, ex. hackspettar, skogshöns och lavar Hagmark och ängar kärlväxter, solitära bin, hålträdslevande insekter Vy över Girabäcken med Tjäder omnejd Foto Lars Bergslagsbild Pettersson
Mindre hackspett Mindre hackspett behöver minst 40 ha lövblandskog inom en total area av 200 ha. Mindre hackspett Foto Lars Petersson
Lunglav Lunglav sprider sig 20 75 meter Lunglav Foto Linda Hassel
Läderbagge Foto Jonas Hedin Läderbagge Läderbaggen sprider sig inte mer än 200 m. Bara 15 % av individerna lämnar sitt träd.
Väddsandbi Foto Niklas Johansson Väddsandbi Väddsandbi samlar nästan all pollen inom 50 m från boet.
Hur ser det ut då? Behov: ca 15 % Skyddat: ca 1 % Frivilliga avsättningar: ca 5 % Avstånden mellan kärnområdena är stora och kärnområdena är för små. Stora kärr bokskog
Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Vårt landskap är skapat av människan framtidens förvaltning ligger i människans händer! Även om landskapsstrategin fokuserar på att skapa en grön infrastuktur, får vi inte glömma bort att de naturvärden vi har är ett biologiskt kulturarv. Vill vi ha några naturvärden i framtiden, finns nyckeln i att skapa en levande landsbygd. I landskapsstrategin bör klyftan mellan stad och land överbryggas genom ett integrerat synsätt på hur landskapets alla funktioner skall utvecklas.