Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2016 Räddningstjänsten Storgöteborg Diarienummer: 0021/17 2017-01-30 Petter Backlund, Per Jarring och Amanda Garrett Olycksutredning & Analys www.rsgbg.se
Innehåll Inledning... 3 Resumé... 4 Händelser under året... 4 Räddningsuppdrag... 5 Bränder... 8 Bränder där människor skadas och omkommer... 9 Bostadsbränder... 9 Bränder i och omkring utbildningslokaler... 10 Bränder i vårdanläggningar... 11 Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier... 11 Trafikolyckor... 12 Sjukvårdsuppdrag... 13 Drunkning/drunkningstillbud... 13 Automatlarm... 13 Olycksutredning & Analys... 14 Händelserapporter och utvärderingar... 14 Olycksutredning... 14 Sakkunnigutlåtanden... 14 Bilaga 1: Tabeller och diagram... 15 Bilaga 2: Konvertering 2016... 21 2
Inledning Inom Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG) genomförs varje år ett stort antal räddningsuppdrag. Varje uppdrag dokumenteras i en händelserapport som sedan utgör grunden för det uppföljningsarbete som bedrivs inom Olycksutredning & Analys. Dessa rapporter skickas också till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för nationell sammanställning. På detta sätt skapas underlag till en nationell databas med statistikuppgifter från alla kommuner och räddningstjänster i Sverige (IDA, http://ida.msb.se). Syftet med denna rapport är att sammanställa uppgifter om förbundets utryckande verksamhet med hjälp av dokumentation från genomförda räddningsuppdrag, värdera och analysera statistikunderlaget för att kunna ge en bild av olycksrisker inom förbundet, samt visa på trender och tendenser. Databasen med händelserapporter utgör grunden för denna analys och tidsperioden för datainsamling är 1 januari 2012-31 december 2016. Bearbetningen av materialet från rapportdatabasen har gjorts i Excel och RSG:s uppföljningsverktyg Navet. Resultatet presenteras i rapporten i form av tabeller och diagram. Eftersom uppgifter hämtats från räddningstjänstens eget system omfattas endast de händelser som kommit till räddningstjänstens kännedom och som har bedömts kräva någon form av åtgärd eller beslut inom ramen för räddningstjänstens uppdrag. Därför finns det ett mörkertal vad gäller de flesta typer av händelser i detta material, då långt ifrån alla händelser inom respektive kategori blir anmälda eller kräver en räddningsinsats. Analysen av trender och tendenser avseende olyckor har gjorts utifrån det underlag som utgörs av räddningstjänstens insatser, enligt ovan. Vid årsskiftet 2015/2016 infördes en uppdaterad version av insatsrapporten, som samtidigt bytte namn till händelserapport. Syfte, innehåll och logik har setts över av en arbetsgrupp, bestående av representanter från MSB och kommunal räddningstjänst. Därefter skapade leverantören av Daedalos (LPA) en ny programversion baserad på arbetsgruppens specifikation. Händelserapporten skiljer sig på flera punkter från den gamla insatsrapporten, varför övergången innebär ett statistikbrott att ta hänsyn till vid analyser. En del variabler tillkommer, andra försvinner. I bilaga 2, Konvertering 2016, redogörs för den tidsseriekonvertering som RSG använder. Konverteringen medför ett mått av osäkerhet vid jämförelser. Dessutom är det inte längre möjligt att gruppera resultat på samma sätt som tidigare. Till exempel saknas uppdelningen på stadsdelar inom Göteborgs stad. I denna rapport redovisas därför resultaten på kommunnivå och stationsområde. Ett annat exempel där jämförelser med tidigare år inte är möjligt är allvarligt skadade. I händelserapporten finns endast uppgift om avtransporterade. I rapporten används följande definitioner: - Småhus: Avser objektstyperna villa, radhus, parhus, kedjehus och fritidshus. - Utbildningslokaler: Avser objektstyperna skola, förskola och fritidsgård. - Vård: Avser objektstyperna vårdcentral, annan öppen vård, annan sluten vård, sjukhus, kriminalvård, öppen psykiatrisk vård och sluten psykiatrisk vård. 3
Resumé 2016 genomförde RSG totalt 8 699 räddningsuppdrag, vilket är ett 140-tal fler än medelvärdet för de senaste fem åren (8 561 stycken). I år har till exempel brand i byggnad och trafikolyckor ökat, medan antalet sjukvårdsuppdrag och väderrelaterade händelser minskat. Under 2016 konstateras en ökning (ca 40 %) av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler jämfört med 2015. En orsak till ökningen är att några av förbundets skolor varit utsatta för upprepade händelser under året. Fortsatt analysarbete inom området pågår. I år har sex personer omkommit vid sex olika bränder inom förbundet. Detta är en något högre siffra än genomsnittet för de senaste fem åren. På nationell nivå visar preliminära siffror att 110 personer har dött i 106 bränder under 2016. Under många år har antalet omkomna i bränder minskat nationellt, men från 2015 har den positiva utvecklingen vänt. När det gäller bostadsbränder visar statistiken från 2016 en ökning med ca 20 %. Förklaringen finns troligen att hämta både i en faktisk ökning av antalet händelser samt konsekvenser kopplade till det statistikbrott som uppstod vid årsskiftet 2015/2016, när en ny version av rapporteringssystem infördes. Händelser under året När det gäller insatser som genomförts under 2016 kan nämnas några särskilda händelser. I början av februari inträffade en källarbrand på Nebulosagatan i Kortedala, där ca 50 personer fick lämna sina lägenheter på grund av kraftig rökspridning i fastigheten. Nästan ett 40-tal av dessa evakuerades via balkonger eller fönster med hjälp av höjdfordon. Skadorna kunde dock begränsas och flertalet av de boende kunde återgå till sina lägenheter inom ett dygn. En tidig morgon i början av juni månad inträffade sju bränder i sex olika bostäder samt ett kontor inom loppet av ca en och en halv timma. Samtliga skedde i södra delarna av Göteborg och visade sig vara anlagda av samma person. Detta skapade en stor belastning på RSG:s ledningscentral samt de operativa enheter som hanterade händelserna. En större skogsbrand inträffade i början av sommaren vid Lexby, Partille. Den svårframkomliga terrängen gjorde att insatsen pågick i över fem dygn. Vid denna händelse använde RSG för första gången en drönare (inlånad från räddningstjänsten i Stenungsund) som hjälpmedel vid släckningsarbetet. Under sommaren inträffade även en brand i en gasbuss vid Gnistängstunneln. Vid händelsen exploderade en gastank på bussens tak och fick bland annat till konsekvens att två brandmän fick föras till sjukhus med lindrigare skador. Under 2016 har tre av landets Räddningstjänster, i samband med trafikolyckor, drabbats av dödsfall hos egen personal. Dessa händelser, tillsammans med några tillfällen där RSG:s personal skadats i samband med räddningsinsatser, har gett ett särskilt fokus på arbetsmiljöfrågor under året. 4
Räddningsuppdrag 2016 genomförde RSG totalt 8 699 räddningsuppdrag, vilket är 223 färre än 2015 (8 922 stycken) men något högre än medelvärdet för 2012-2016, som ligger på 8 561 stycken. 2016 GENOMFÖRDES 8 699 RÄDDNINGS- UPPDRAG, VILKET ÄR FLER ÄN MEDELVÄR- DET FÖR DE SENASTE FEM ÅREN (8 561 STYCKEN) Räddningsuppdragen delas in i följande kategorier; Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Sjukvårdsuppdrag/Annat uppdrag. Tabell 1 visar antalet räddningsuppdrag 2016 för olika händelsetyper inom respektive kategori. Färgerna i tabellen illustrerar avvikelser gentemot medelvärdet för 2012-2016. Grön är mer än tioprocentig minskning av räddningsuppdrag, röd mer än tioprocentig ökning av räddningsuppdrag och gul mindre än tioprocentig förändring av antalet räddningsuppdrag. Kategorin Olycka/tillbud innebär de tillfällen då räddningsstyrkan har larmats ut till, och i de flesta fall hanterat konsekvenserna av, händelser orsakade av exempelvis bränder, trafikolyckor och utsläpp av farligt ämne. Totalt står denna kategori för 53 % av våra uppdrag under 2016. Tabell 1. Fördelning av räddningsuppdrag per händelsetyp 2016. Bilden illustrerar även eventuella avvikelser gentemot medelvärdet för perioden 2012-2016. 5
Kategorin Larm utan tillbud, 38 % av uppdragen, innefattar exempelvis obefogade automatlarm och falsklarm. Ungefär 6 % av uppdragen kategoriseras som Sjukvårdsuppdrag/Annat uppdrag, vilket innebär uppdrag som inte räknas som räddningstjänst, till exempel I väntan på ambulans (IVPA), sanering av vägbana och hjälp till ambulans och polis. Antalet uppdrag i denna kategori har minskat kraftigt, huvudsakligen beroende på färre IVPA-uppdrag sedan värnpersonal inte längre utför dessa i Södra skärgården. Utöver ovanstående rubriker finns även uppgift om antal avbrutna larm, dvs larm där styrkan har återkallats före ankomst till skadeplats. I tabellen benämns dessa Ej angivet. Som tidigare beskrivits, går ökning respektive minskning av olika typer av räddningsuppdrag att utläsa i diagram 1 nedan. För en mer detaljerad tabell över antal räddningsuppdrag, fördelat per händelsetyp och år, se bilaga 1. Vid en jämförelse månad för månad är det framförallt två månader som sticker ut. Juni, med fler uppdrag jämfört med både 2015 och medelvärdet för 2012-2016, samt mars med betydligt färre uppdrag än senaste åren. (Diagram 1) Det större antalet uppdrag i juni beror främst på fler bränder i skog och mark på grund av en torrare väderperiod, men även bränderna i byggnader var fler än juni 2015. I mars är det framför allt färre automatlarm utan brandtillbud samt bränder utomhus (t ex gräsbränder) som ger upphov till det lägre antalet uppdrag. Antalet uppdrag av typen Nödställd person är fortsatt högt jämfört med medelvärdet för 2012-2016. Merparten av dessa är räddningsuppdrag i samband med suicidförsök. Även händelsetypen Drunkning/drunkningstillbud har ökat det senaste året. Diagram 1. Antal räddningsuppdrag fördelat per månad, 2016 jämfört med 2015 och medelvärdet för 2012-2016. 6
Vid kommunvis uppdelning av antalet räddningsuppdrag har Mölndals kommun den största procentuella förändringen. Där har uppdragen totalt sett minskat med 9 % jämfört med förra året. Största delen av denna förändring utgörs av minskat antal sjukvårdsuppdrag. De flesta räddningsuppdragen sker under dag- och kvällstid, mellan klockan 09:00-23:00, vilket även överensstämmer med tidigare år. (Diagram 2) Cirka 73 % av räddningsuppdragen sker i Göteborgs stad. Därefter följer Mölndal och Kungsbacka (7 % var), Lerum och Härryda (4,5 % var) samt Partille (3,5 %). Mindre än 0,5 % av räddningsuppdragen genomfördes i kommuner utanför Storgöteborgs förbundsområde. För en detaljerad tabell, se bilaga 1. Diagram 2. Räddningsuppdrag fördelade över dygnet. 7
Bränder 2016 genomförde RSG totalt 2 265 räddningsuppdrag i samband med bränder, vilket innebär nästan 50 % av kategorin Olycka/tillbud och 26 % av alla räddningsuppdrag. 50 % AV ALLA OLYCKOR/TILLBUD ÄR BRÄNDER Antalet bränder 2016 är något fler än 2015 (100 stycken). I år har det inträffat fler bränder i byggnad, både jämfört med föregående år och med medelvärdet för 2012-2016. Brand i byggnad var relativt jämnt fördelad över årets månader. Det var något fler bränder i januari, april, juni, september och oktober jämfört med medelvärdet för 2012-2016. Ökningen under dessa månader beror till stor del på en ökning av antalet bostadsbränder 1 (se vidare under avsnittet Bostadsbränder). Antalet Brand, ej i byggnad (1 409 stycken) är till stor del relaterat till vädret, vilket gör att antalet uppdrag inom denna kategori varierar från år till år. För mer detaljer, se bilaga 1. Under 2016 minskade antalet bränder både i personbilar och i containrar jämfört med 2015. Dessa typer av bränder är nu i samma nivå som medelvärdet för 2012-2016. (Diagram A och B, se bilaga 1). När det gäller Brand, ej i byggnad har det i år inträffat fler bränder än normalt i juni, bland annat på grund av bränder i skog och mark. Gräsbrandssäsongen uteblev 2016 samtidigt som bränderna i skog och mark uppstod tidigare än normalt, vilket förklarar skillnaden mot medelvärdet för 2012-2106. (Diagram 3). Diagram 3. Bränder fördelade per månad 2016. Streckade linjer visar medelvärdet för 2012-2016. 1 1 En bostadsbrand avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnadskonstruktion och/eller inne i en byggnad, som kategoriseras som bostad. 8
Bränder där människor skadas och omkommer Under året har sex personer omkommit vid sex olika bränder inom förbundets område. Alla dessa bränder inträffade i någon form av boende; fem i flerbostadshus och en i villa. Samtliga omkomna var kvinnor och fyra av dem var över 65 år. Under året har dessutom ett 60-tal personer avtransporterats till vårdinrättning i samband med bränder (enligt räddningstjänstens händelserapporter). 2015 omkom fyra personer i samband med bränder. Medelvärdet för perioden 2012-2016 är fem personer per år. (Tabell D, se bilaga 1). På nationell nivå visar preliminära siffror att 110 personer har dött i 106 bränder under 2016. Under många år har antalet omkomna i bränder minskat, men under 2015 har den positiva utvecklingen vänt (www.msb.se). med övergången från insatsrapport till händelserapport räknas Åldringsvård, Övrig vårdbyggnad samt Elevhem/studenthem som bostad. Det sätt på vilket händelserna rapporteras i händelserapporten innebär också att färre bostadsbränder numer kategoriseras som Övrig brand. Den tredje anledningen är att det skett en faktisk ökning av antalet bostadsbränder under 2016. Orsakerna till detta skulle kunna vara ett ökat antal tillfälliga boenden och ökad trångboddhet. Majoriteten av bostadsbränderna (cirka 71 %) sker i flerbostadshus, det är något färre än 2015. (Tabell 2) I år har det inträffat fler bostadsbränder under nästan alla månader jämfört med medelvärdet för 2012-2016, undantagen är februari och mars. De största ökningarna är i januari, juni och september. (Diagram C, se bilaga 1) Bostadsbränder 2016 inträffade 559 bostadsbränder, vilket innebär 65 % av alla bränder i byggnad. Under perioden 2012-2015 har det skett en svag ökning av antalet bostadsbränder. Från 2015 till 2016 har antalet bostadsbränder ökat med 20%. BOSTADSBRÄNDERNA HAR ÖKAT MED 20 % Det finns åtminstone tre anledningar till att antalet bostadsbränder ökat under 2016. I och Diagram 4. Bostadsbränder fördelade över dygnet. Bostadsbränder inträffar oftast under eftermiddagen och kvällen. Årets fördelning ser ut på liknande sätt som medelvärdet de senaste fem åren. (Diagram 4). Tabell 2. Bostadsbränder per bostadstyp 2012-2016. 9
Knappt 20 % av bränderna i flerbostadshus skedde i gemensamhetsutrymmen (ej bostadsyta) exempelvis soprum, trapphus, källare och tvättstuga, där andelen anlagda bränder är hög. Den vanligaste kända brandorsaken i flerbostadshus är oaktsamhet vid matlagning, vilken i år utgjorde ca 40 %. De vanligaste kända brandorsakerna i småhus är tekniska fel (elektrisk utrustning) eldstadsrelaterade bränder (soteld etc.) samt oaktsamhet vid matlagning. Diagram 5 visar fördelningen av brandorsaker för alla bostadstyper 2016. Brand i matolja/matfett på spis är en händelsetyp som ser ut att ha ökat de senaste två åren. Enligt händelserapporterna har det under 2016 inträffat 52 bränder, det vill säga en brand i veckan, orsakade av matolja/matfett på spis. Under 2015 noteras ett 30-tal och 2012-2014 ett 20-tal. Frågan är uppmärksammad inom förbundet och analyseras vidare i syfte att identifiera rätt förebyggande åtgärder. Merparten av bostadsbränderna inom RSG inträffar i Göteborgs stad. Tabell E (se bilaga 1) visar utvecklingen av antalet bostadsbränder fördelat per kommun. Diagram 5. Brandorsaker vid bostadsbränder (alla bostadstyper) enligt RSG:s händelserapporter, 2016 I tabell F (se bilaga 1) finns angivet antalet bostadsbränder per 1 000 invånare för en jämförelse mellan olika kommuner. I tabellen finns även ett jämförelsetal för hela förbundsområdet Storgöteborg samt för hela Sverige (2012-2015). (ida.msb.se) Antalet bostadsbränder per 1 000 invånare i Storgöteborg (0,57) ligger på ungefär samma nivå som hela riket (0,55). Erfarenheter från pågående nationella forskningsarbeten och igångsättande av vårt lokala projektarbete med ny strategi för att minska antalet bostadsbränder, känns viktigare än någonsin. Effektivt förebyggande arbete bygger på kunskap. Kunskap om vad som kännetecknar de individer och miljöer som drabbas och om vilka åtgärder som gör skillnad. Bränder i och omkring utbildningslokaler SKOLBRÄNDERNA HAR ÖKAT MED 44 % 2016 har antalet bränder i och omkring utbildningslokaler ökat med 44 % jämfört med medelvärdet för 2012-2016, från 75 stycken till 108 stycken (Diagram 6). En orsak till den markanta ökningen är att några skolor har varit upprepat brandutsatta. Dessa skolor har haft en omfattande problematik och är belägna i områden som kan beskrivas som socialt utsatta. En djupare analys av orsakerna pågår. 10
Den månadsvisa fördelningen av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler visar på en stor variation från år till år. 2016 var det fler bränder i september, oktober, november och december jämfört med medelvärdet 2012-2016. (Diagram D, se bilaga 1). Bränder i och omkring utbildningslokaler inträffar oftast kring lunch och på kvällen (medel 2012-2016). (Diagram E, se bilaga 1). Knappt 55 % av bränderna i och omkring utbildningslokaler bedöms enligt händelserapporterna vara anlagda (medel 2012-2016). 2016 var andelen anlagda bränder 59 %, vilket är något högre än medelvärdet. 55 % AV SKOLBRÄNDERNA ÄR FÖRMODAT ANLAGDA Tabell G (se bilaga 1) visar utvecklingen av antal bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade per kommun 2012-2016. I Göteborg, Partille och Härryda har antalet bränder ökat 2016 jämfört med 2015. Diagram 6. Bränder i och omkring utbildningslokaler Bränder i vårdanläggningar Under 2016 konstateras ungefär samma antal bränder inom kategorin vårdanläggningar som 2015. Det går inte att se någon tydlig trend avseende bränder i vårdanläggningar för närvarande. Sett över tid är den vanligaste orsaken till bränder i vårdanläggningar oaktsamhet vid matlagning. Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier Mellan första adventshelgen och trettonhelgen larmades RSG till 14 brandtillbud som orsakats av levande ljus. Detta är en ökning med fyra bränder jämfört med föregående år. 12 av brandtillbuden inträffade i bostäder, ett på hotell/pensionat och ett på seniorboende. Under samma period har åtminstone 24 incidenter med fyrverkerier rapporterats jämfört med föregående år, då 12 brandtillbud orsakades av fyrverkerier. 11
Trafikolyckor 2016 genomfördes återigen fler räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor (1 353 stycken) jämfört med medelvärdet för 2012-2016 (1 218 stycken). (Diagram 7) Den kraftigaste ökningen jämfört med 2015 och medelvärdet för 2012-2016 syns under januari (Diagram D, se bilaga 1). Då genomfördes 41 % fler räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor. Den största ökningen per område är på Öjersjö, Kortedala och Torslandas stationsområden. Trenden sedan flera år tillbaka är att flest räddningsuppdrag vid trafikolyckor sker under eftermiddagen med en topp vid rusningstrafiken runt 16-tiden. Detta stämmer även på siffrorna för 2016. (Diagram G, se bilaga 1) Vid ungefär 90 % av trafikolyckorna är en eller flera personbilar inblandade och vid cirka 17 % är en eller flera last- eller tankbilar inblandade. Antalet trafikolyckor med spårbunden trafik (42 stycken) uppvisar en ökning mot föregående år (ca 35 stycken). Under 2016 halverades antalet omkomna och kritiskt skadade vid trafikolyckor, enligt dokumentation i händelserapporter. Troligtvis beror detta på förändringarna i rapporteringssystemet, då antalet varit relativt konstant föregående femårsperiod. Diagram 7. Räddningsuppdrag i samband med trafikolyckor, 2012-2016 12
Sjukvårdsuppdrag Under 2016 tecknade RSG ett nytt avtal med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) som innebär att RSG larmas vid sjukvårdsuppdrag vid konstaterat eller befarat hjärtstopp. Det tidigare uppdraget I väntan på ambulans upphör därmed. Skillnaderna mot tidigare avtal är att RSG larmas oberoende av om RSG förväntas vara före ambulansen samt att kriterierna begränsas till begreppet konstaterat eller befarat hjärtstopp. Dessutom utökas antalet stationer som kan larmas på sjukvårdsuppdrag till att omfatta samtliga stationer. Däremot utförs inte längre sjukvårdsuppdrag av värnpersonal i Södra Skärgården. Drunkning/drunkningstillbud Under året har RSG genomfört 50 räddningsuppdrag i samband med drunkning eller drunkningstillbud. Enligt händelserapporterna har sju personer omkommit i samband med dessa uppdrag. Motsvarande siffror för 2015 är 38 räddningsuppdrag och sju stycken omkomna. Svenska Livräddningssällskapets nationella statistik visar att 115 personer har omkommit i drunkningsolyckor 2016, vilket är färre än 2015 (122 stycken) och även något lägre än medelvärdet för de senaste fem åren. Automatlarm Under året har det inkommit totalt 2 896 automatiska brand och sprinklerlarm i förbundet. Av det totala antalet larm har 268 stycken varit befogade vilket är en liten minskning från föregående år. (Diagram 9). Obefogade utryckningar har ökat med 264 stycken jämfört med föregående år, varav ca 100 är relaterade till olika typer av tillfälligt boende. De vanligaste kända orsakerna är oaktsamhet vid matlagning och hantverkare. Diagram 8. Sjukvårdsuppdrag, 2012-2016 Förändringarna i uppdrag och avtalets konstruktion har påverkat antalet sjukvårdsuppdrag. Antalet har halverats i jämförelse med 2015. (Diagram 8) Under året har antalet anläggningar ökat inom förbundet och totalt finns ca 4200 anslutna brand och sprinklerlarm. Diagram 9. Automatiska brand- och sprinklerlarm, 2012-2016 13
Olycksutredning & Analys Händelserapporter och utvärderingar Sedan 2012 är det möjligt för våra rapportskrivare att skapa en eller flera utvärderingsposter kopplat till varje räddningsuppdrag. Dessa utvärderingar används i förbundets interna utvecklingsarbete. 2016 registrerades 692 stycken utvärderingsposter, vilket är färre än föregående år (826 stycken). Utvärderingsposterna från 2016 är fördelade mellan huvudkategorierna enligt följande: Automatlarm (47 %), Räddningsinsats (23 %), Förebyggande insatser (18 %), och Fordon/Utrustning (10 %) och Övrigt (2 %). Innehållet i händelserapporterna och utvärderingsflikarna förmedlas regelbundet till ansvariga inom förbundet. Bland annat genomförs varje måndag ett telefonmöte tillsammans med Myndighetsavdelningen och Insatsavdelningen. Under 2016 har stationsledarna tagit en mer aktiv roll i detta möte och kan från det lokala perspektivet delge Myndighetsavdelningen olika uppföljningsförslag från händelserapporterna. Under 2016 har 257 händelserapporter efterfrågats och lämnats ut till andra myndigheter, företag, media och privatpersoner. Olycksutredning Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter, kompletteras händelserapporten med en olycksutredning. Beslut om att genomföra en olycksutredning tas av chef inom organisationen. Olycksutredningarna ska utformas efter ett muntligt eller skriftligt uppdrag med syfte och frågeställningar. Förslag på innehåll till olycksutredningar är välkomna från alla inom organisationen. Under 2016 har följande åtta olycksutredningar genomförts: 2016-01-27 Dödsbrand, Lillängsgatan, Göteborg 2016-01-30 Dödsbrand, Lufttrycksgatan, Göteborg 2016-02-02 Dödsbrand, Carnegiegatan, Göteborg 2016-02-05 Källarbrand i flerbostadshus, Nebulosagatan, Göteborg 2016-03-28 Dödsbrand, Fabriksgatan, Göteborg 2016-06-09 Brandman skadad av glassplitter, Pontus Wiknersgatan, Göteborg 2016-07-12 Brand i gasbuss, Gnistängstunneln, Göteborg 2016-07-28 Dödsbrand, Smörkullegården, Lindome Utöver dessa pågår arbetet med två utredningar från händelser som inträffade under 2016. 2016-10-29 Villabrand, Fritzes väg, Mölndal 2016-11-17 Dödsbrand, Gathes väg, Kungsbacka Utredningarna har redovisats internt via bland annat mail och interna hemsidan, samt presenterats för berörda i olika mötesforum. Utredningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. Under hösten 2016 påbörjades arbetet med att via uppföljningsverktyget Navet skapa möjlighet för alla inom RSG att enkelt ta del av dygnsuppdaterad statistik från våra händelserapporter. Genom olika diagram och tabeller visas grundläggande information uppdelad i både geografi och tidsperioder. Första delen av uppstartsarbetet är klart och funktionen är i drift från och med februari 2017. Sakkunnigutlåtanden Under 2016 har RSG upprättat och lämnat ut 35 stycken sakkunnigutlåtanden till Polis och åklagare angående risk för spridning av brand och rök. Dessutom har personal från processen vid sex tillfällen deltagit i tings- och hovrättsförhandlingar som sakkunnigt vittne 14
Bilaga 1: Tabeller och diagram Bilaga 1: Tabeller och diagram Tabell A. Räddningsuppdrag fördelade per händelsetyp, 2012-2016 15
Bilaga 1: Tabeller och diagram Tabell B. Räddningsuppdrag fördelade per kommun, 2012-2016 Tabell C. Samtliga bränder, 2012-2016 Diagram A. Bränder i personbilar, 2012-2016 16
Bilaga 1: Tabeller och diagram Diagram B. Bränder i containrar, 2012-2016 Tabell D. Omkomna personer i bränder inom RSG, 2012-2016 2012 2013 2014 2015 2016 Omkomna 3 8 2 4 6 Tabell E. Bostadsbränder fördelade per kommun, 2012-2016 Tabell F. Bostadsbränder per 1 000 invånare, fördelat per kommun, 2012-2016 Siffran för hela Sverige är hämtad ifrån MSB (ida.msb.se). Kommun 2012 2013 2014 2015 2016 Göteborg 0,62 0,61 0,62 0,65 0,74 Härryda 0,26 0,36 0,47 0,38 0,70 Kungsbacka 0,29 0,41 0,49 0,34 0,49 Lerum 0,28 0,58 0,40 0,52 0,59 Mölndal 0,47 0,39 0,30 0,39 0,56 Partille 0,42 0,33 0,55 0,49 0,56 Totalt (RSG) 0,53 0,55 0,56 0,57 0,68 Sverige 0,64 0,61 0,58 0,55-17
Bilaga 1: Tabeller och diagram Tabell G. Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar fördelade per kommun, 2012-2016 Tabell H. Brandtillbud orsakade av levande ljus, 1:a adventshelgen till trettonhelgen, 2012-2016 Period 2012/2013 2013/2014 2014/2015 2015/2016 2016/2017 Brandtillbud med levande ljus 12 10 6 10 14 Diagram C. Bostadsbränder, fördelat per månad. 2016 jämfört med 2015 samt medelvärdet för 2012-2016. 18
Bilaga 1: Tabeller och diagram Diagram D. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade per månad. 2016 jämfört med 2015 samt medelvärdet för 2012-2016. Diagram E. Bränder i och omkring utbildningslokaler fördelade över dygnet. 2016 jämfört med medelvärdet för 2012-2016. 19
Bilaga 1: Tabeller och diagram Diagram F. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor fördelade per månad. 2016 jämfört med 2015 samt medelvärdet för 2012-2016. Diagram G. Räddningsuppdrag vid trafikolyckor fördelade över dygnet 2016 jämfört med medelvärdet för 2012-2016. 20
Bilaga 2: Konvertering 2016 Bilaga 2: Konvertering 2016 MSB har tillhandahållit ett dokument för tidsseriekonvertering som RSG följer med några undantag (Tabell I). Det kan dock finnas områden där skillnader i statistiken (före respektive efter 2015) som delvis kan förklaras med statistikbrottet. Ett exempel på ett sådant område är Brand i bostad. Sedan 2016 är även äldreboenden, övriga vårdboenden och elev-/studenthem helt eller delvis inkluderade i verksamhetskategorin Bostad. Tidigare ingick Åldringsvård (äldreboenden) och Övrig vårdbyggnad istället i verksamhetskategorin Vård medan Elev-/Studenthem i verksamhetskategorin Allmän byggnad. Mer information om händelserapporten finns på http://handelserapport.msb.se/. Tabell I. Tidsseriekonverteringar som används i denna rapport Område 2015 2016 Brand/brandtillbud i byggnad Brand i byggnad Brand eller brandtillbud i byggnad Brand/brandtillbud utomhus Brand, ej i byggnad Brand eller brandtillbud i Fordon eller fartyg utomhus, Skog eller mark, Avfall eller återvinning utomhus eller Annan brand Händelse = Brand i byggnad Objektstyp = Flerbostadshus, Rad-/par-/kedjehus, Villa, Fritidshus + Åldringsvård och Övrig vårdbyggnad + Elevhem/studenthem Utlösande händelse = Brand eller brandtillbud i byggnad och Bostadstyp = Flerbostadshus, Rad-, par- eller kedjehus, Villa, Fritidshus, Annan typ * de tidigare kategorierna Åldringsvård, Övrig vårdbyggnad och Elev-/studenthem är numera delvis inkluderade här Automatlarm utan brandtillbud Automatlarm, ej brand Automatlarm utan brandtillbud I väntan på ambulans (IVPA) I väntan på ambulans, IVPA Hjärtstoppslarm, Annat sjukvårdslarm* Annan händelse utan risk för skada Falsklarm brand, Falsklarm räddning, Förmodad brand, Förmodad räddning Annan händelse utan risk för skada Annan vattenskada Annan vattenskada Annan vattenskada, Läckage från vattenledning* Avsiktlig brand Brandorsak = Anlagd med uppsåt Orsak = Mänsklig handling och avsiktsbedömning = Avsiktlig Brand i fordon Händelse = Brand, ej i byggnad Startplats = Personbil, Buss, Lastbil, MC Utlösande händelse = Brand/brandtillbud utomhus Trafikelement = Personbil, Buss, Lastbil, MC, Husbil Olycka/tillbud (LSO-uppdrag) Olycka/tillbud Brand eller brandtillbud, Trafikolycka, Utsläpp, Drunkning eller drunkningstillbud, Nödställd person i andra fall, Naturolycka, Övrig olycka Händelse utan risk för skada Larm utan tillbud Händelse utan risk för skada Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag Annat uppdrag Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag * ej enligt MSB:s dokument för tidsseriekonvertering 21