Skapa en text och kombinera den med en bild. Lära känna olika text-sammanhang (självbiografi och debattartikel) och dess typiska stildrag. Förstå hur bild och text samspelar. : Ni har sett filmen Fröken Omöjlig tillsammans i klassen och gått igenom FilmCentrums filmhandledning. Svenska: Diskutera olika språkanvändningar. Vad finns det för olika sorters text-sammanhang? Vilka stildrag skiljer dessa åt? Vad är skillnaden mellan en debattartikel och en nyhetsartikel exempelvis? Vad innebär det att vara subjektiv respektive objektiv? Hur kan en målande beskrivning låta?
Bild: Titta tillsammans på några olika bilder till bokomslag. Diskutera vad bilderna ger för intryck av boken, vad i bilden är det som förmedlar detta? Låtsas att bilden istället hade varit en filmaffisch, vilken genre skulle filmen tillhöra? Skräck? Drama? Komedi? Titta även på bilder i nyhetstidningar. Hur ser de ut? Är de dokumentära eller arrangerade? Vad är skillnaden? Gå igenom termerna översiktsbild, helbild och närbild samt förgrund, mellangrund och bakgrund. Nedan finns två olika uppgifter som båda handlar om att skapa en text med en bild. Välj en av uppgifterna som alla elever får jobba utifrån, lotta ut olika uppgifter eller låt eleverna välja själva. Kännetecken: ofta en text i jag-form, beskrivande och målande språk. Uppdrag: Du är filmens huvudperson, Aurore. Du har nu vuxit upp och känner dig redo att skriva din egen biografi, det vill säga en bok som handlar om ditt eget liv. I ett av kapitlen tänker du ta upp just den period i livet som filmen skildrar. Hur låter det när Aurore själv får beskriva sin tillvaro? Är hon så omöjlig (som titeln vill säga) eller tycker hon kanske att det är andra som är omöjliga? Välj ut en kort episod ur filmen och skriv detta kapitel. Formulera dig i jagform. Hur ska du få läsaren att förstå hur du känner dig i denna situation? Är du en allvetande författare som låter läsaren veta att du har facit i hand eller hur formulerar du dig? Hur framhåller du dig själv? Kryddar du för att skönmåla dig själv en aning eller beskriver du situationen så objektivt du kan? Tenderar kapitlet att bli autofiktion, det vill säga en litterär genre som blandar händelser som skett med uppdiktat material (i formen av en självbiografi)? Du behöver en bild till omslaget av din biografi (det går bra att fotografera med en mobiltelefonkamera). Bestäm vad du vill ha för motiv. Arrangera bilden. Vad ska du ha för bakgrund? Tänker du ha något i förgrunden? Behöver du en klasskompis som agerar framför kameran? Vill du att din bild ska ha ett mer dokumentärt uttryck? Hur ska du göra för att uppnå det? Fotografera tre olika varianter av bildutsnitt: översiktsbild, helbild och närbild. Förmedlar de tre bilderna olika budskap? Vilken bild tycker du passar ditt bokomslag bäst? Motivera ditt svar.
Kännetecken: Byggs upp av tes, inledande fråga, exempel, argument, motargument, bemötande av motargument, slutsats. Uppdrag: Du är filmens huvudperson, Aurore. Du är upprörd över att dina föräldrar är på väg att skicka dig till en internatskola helt mot din vilja. Hur skulle det gå med dina kompisar? Bandet du just börjat repa med? Killen du spanat in? Läraren som just börjat se dig? Du bestämmer dig för att väcka opinion genom att skriva och skicka in en debattartikel till en av områdets lokala tidningar under rubriken Varför får inte ungdomar själva bestämma över sin tillvaro?. Bygg upp din debattartikel utifrån de kännetecken som beskrivs ovan. Du behöver en bild i anslutning till din debattartikel (det går bra att fotografera med en mobiltelefonkamera). Bestäm vad du vill ha för motiv. Bestäm vad du vill ha för motiv. Arrangera bilden. Vad ska du ha för bakgrund? Tänker du ha något i förgrunden? Behöver du en klasskompis som agerar framför kameran? Vill du att din bild ska ha ett mer dokumentärt uttryck? Hur ska du göra för att uppnå det? Fotografera tre olika varianter av bildutsnitt: översiktsbild, helbild och närbild. Förmedlar de tre bilderna olika budskap? Vilken bild tycker du passar bäst till din artikel? Motivera ditt svar. Byt text med en klasskompis. Se till att det inte är samma typ av text som du själv skrivit. Plocka fram typiska kännetecken i din klasskompis text och gå igenom punkterna nedan. 1. Vad är det som gör att du kan avgöra om det är en biografisk text eller en debattartikel? Har din kompis använt sig av typiska kännetecken? Lyft fram och använd relevanta termer såsom subjektiv, objektiv, tes, argument, målande beskrivningar osv. 2. Lyft fram tre saker som fungerar bra i din kompis text. 3. Nämn en sak som din kompis kan utveckla i sin text. 4. Hur fungerar fotot i förhållande till texten? Förstärker den textbudskapet eller berättar det något annat? Hur har din kompis arbetat med förgrund och bakgrund? Tycker du att bilden ser arrangerad eller dokumentär ut? Vad är det som gör att du tycker så?
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar samt dialoger. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. Material och verktyg för två-och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften. Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.