Tips och fakta för arbete kring. slaveri och slavhandel och/eller Brasilien och dess afro-brasilianska kultur. Årskurs 6

Transkript

1 Tips och fakta för arbete kring slaveri och slavhandel och/eller Brasilien och dess afro-brasilianska kultur Årskurs 6 Bokförlaget Itaparica 2012 Kopieringsunderlaget får kopieras för ickekommersiella syften med angivande av källan.

2 Börja med att läsa Ett pris på mitt huvud enskilt eller tillsammans. Den fortsatta undervisningen kan ta upp några av följande förslag. Kursiv text handlar om vad faktabladen om slaveri och slavhandel samt länkarna kan bidra med. (Text i punkter kopplar till centralt innehåll i respektive ämne.) Budskap och motiven slaveri och slavhandel Boken slutar med ett frågetecken om budskapet. Vill Manuel betala priset för att människosmugglarna tas till fånga? Han säger att han hellre vill ha sin pappa i livet, men sedan ställer han en fråga som han inte besvarar. Hur värderar man detta? Faktabladens avsikt är att redovisa fakta. Några länkar har däremot tydliga budskap, till exempel filmen om barnslaven Iqbal. Fakta om slavhandel och slaveri förr i tiden anknyter till historieämnet. Sveriges roll i slavhandel och slaveri redovisas i länken slaveri.dåochnu.pdf Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. (SVENSKA) Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. (SAMHÄLLSKUNSKAP) De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

3 Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. (HISTORIA) Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. (HISTORIA) Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien. (HISTORIA) (Se faktabladet om slaveri och slavhandel förr) Upplägg Boken skildrar en resa. Den yttre resan går först från Frankrike (rasism antyds) till övre medelklassens och överklassens Brasilien (ingen rasism). Den fortsätter till en fattig fiskarby (alltså från rik till fattig). Därefter ger sig Manuel ut på vägarna för att försöka nå Franska Guyana, en bit av EU placerad i Sydamerika. Han möter ständigt nya personer. Den inre resan handlar om mognad och acceptans av att livet är orättvist. Frigörelsen från föräldrarna blir dramatisk. Manuel får nya insikter också om genusfrågor och personer inte är entydigt onda eller goda (människosmugglaren Abacaxí är det tydligaste exemplet). Varje nytt möte ger en ny insikt. Manuel diskuterar med sig själv: Vad lärde jag mig idag? Se föregående stycke om faktabladen och länkarna. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. (SVENSKA) Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur / / som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. (SVENSKA)

4 Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. (SAMHÄLLSKUNSKAP) Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. (GEOGRAFI) 2f54324e65e24b377cf8debb0aa60de/Brasilien.pdf (för läraren) Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. (BIOLOGI) Språkliga drag och uppbyggnad Boken berättas av Manuel. Hans språk är fullt av engelska uttryck (kopplat till hans mamma, som också karaktäriseras av sådant språkbruk). Portugisiska ord och uttryck förklaras, eftersom Manuel berättar för europeiska läsare. (Observera att han inte vänder sig till svenska läsare speciellt i så fall skulle han inte ha förklarat så noga om Sala och om svenskars kaffevanor.) Språket ligger på en medelnivå vad gäller satslängd och användandning av bisatser. En fråga till eleverna kan vara huruvida den sextioårige författaren lyckats skriva så att läsaren kan tänka sig att en ung person har skrivit texten. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad (SVENSKA)

5 Tillbakablickar, miljöbeskrivning, personbeskrivning och dialoger Manuel är i tjugoårsåldern då han återberättar vad som hände honom. Hur kan man se detta? Tillbakablickarna går ända till när hans föräldrar träffades vad kan vara orsaken till detta? (Manuel bearbetar förhållandet till pappan.) Miljön i den tropiska delen av Brasilien beskrivs på många ställen eleverna kan leta efter exempel. Miljöerna hör också till skiftande sociala skikt. Manuel lägger själv stor vikt vid att han är seglare och kan städa. Han beskriver också sitt utseende. Texten ger många fler upplysningar om honom be eleverna att formulera vilka egenskaper Manuel har och att gärna hänvisa till något i texten. (Manuel är mycket kompetent i sin komplicerade situation. Han är social och tycks ha en stark självkänsla i botten av personligheten.) Mammans person beskrivs som mycket annorlunda än pappans också detta kan eleverna se på. Dialogerna i boken är av skilda slag. Man pratar med varandra (yttre dialog), men Manuel tänker mycket också (inre dialog), och han skriver till sina döda föräldrar. Eleverna kan försöka avgöra vad för slags dialog en viss del av texten innehåller. Faktalänken till case.slaveri.pdf innehåller också berättande texter. Kan eleverna se någon skillnad mellan boken och dessa två texter? Berättande / / typiska uppbyggnad med / / tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. (SVENSKA) Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (SAMHÄLLSKUNSKAP)

6 Förklarande och argumenterande texter De två faktabladen är uppställda i punktform för att underlätta en jämförelse mellan slaveri förr och slaveri i vår tid. Eleverna kan leta likheter och skillnader. Faktabladens länktips leder till kommenterande artiklar, nyhetsartiklar, nyhetsnotiser samt webbtidningar för unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. (SVENSKA) Texter som kombinerar ord, bild och ljud Faktabladens länktips leder också till multimodala/sammansatta texter, till exempel filmen om barnslaven Iqbal. Denna film är i och för sig på engelska, men lättfattlig. Den är 5 minuter och 29 sekunder lång, vilket gör det möjligt att se den flera gånger för att iaktta hur den är uppbyggd. Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. (SVENSKA) Minnas och lära Kartan i slutet av boken kan användas för en språklig strategi att minnas och lära. Kopiera kartan eller låt eleverna rita en egen karta. Kartan blir en utgångspunkt för att återberätta den yttre handlingen. Samtidigt kan man samtala om Manuels möten och mognad utifrån kartan. Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SVENSKA)

7 Språkets struktur Man kan naturligtvis utgå från den här bokens text likaväl som från andra texter när man sysslar med språkets formella sida. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. (SVENSKA) Informationssökning och källkritik Faktabladet om slaveri i vår tid innehåller källhänvisningar; bladet om slaveri förr saknar sådana. Kan eleverna hitta denna skillnad? Det går också att fundera tillsammans över trovärdighet och relevans hos olika texter. En annan möjlighet är att låta eleverna själva googla på lämpliga ord och sedan tillsammans se på vad eleverna har funnit. Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. (SVENSKA) Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. (SAMHÄLLSKUNSKAP)