RULLANDE NÖTNING PÅ INDUSTRIGOLV - EN STUDIE I FÖRENKLING AV CHRISTER BRINGS METOD -

Examensarbete 10 poäng C-nivå RULLANDE NÖTNING PÅ INDUSTRIGOLV - EN STUDIE I FÖRENKLING AV CHRISTER BRINGS METOD - Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B109/05 Jonas Winther Byggingenjörsprogrammet 120p Örebro Vårterminen 2005 Examinator: Göran Lindberg ROLLING ABRASION ON INDUSTRIAL FLOORS - A STUDY IN THE SIMPLIFYING OF THE CHRISTER BRING METHOD- Örebro Universitet Institutionen för teknik 701 82 Örebro Örebro University Department of technology SE-701 82 Örebro, Sweden

INNEHÅLL I. FÖRORD... 3 II. SAMMANFATTNING... 4 III. SUMMARY... 5 1. INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND... 6 1.2 SYFTE... 6 1.3 FÖRUTSÄTTNING... 6 1.4 METODIK... 6 2. BEFINTLIGA PROVNINGSMETODER... 7 2.1 ALLMÄNT... 7 2.2 BÖHME... 8 2.3 SP-KARUSELLMETODEN... 9 2.4 BCA-METODEN... 10 2.5 CHRISTER BRINGS METOD...11-12 2.5.1 GOLVPROVARE STATIONÄR... 13 2.5.2 GOLVPROVARE SINUS... 14 3. UTVECKLING AV OSCILLERANDE METODEN... 15 3.1 UTRUSTNING... 15 3.2 FUNKTION... 16 3.3 MÄTNING... 16 4. MATERIAL... 17 4.1 ALLMÄNT... 17 4.2 OPTIROC YTBETONG K40... 17 4.2 OPTIROC DUROTOP 410... 18 4.3 OPTIROC DUROBASE EXTRA... 19 5. GENOMFÖRANDE AV OSCILLERANDE METODEN... 20 5.1 ANPASSNING AV PROVNINGSUTRUSTNING...20-21 5.2 GENOMFÖRANDE...22-23 6. ANALYS OCH SLUTSATS... 24 6.1 BEHANDLING AV MÄTRESULTAT... 24 6.2 RESULTAT...25-27 6.3 DISKUSSION...28-30 6.4 SLUTSATS... 31 1

7. REFERENSER... 32 7.1 LITTERATUR... 32 7.2 STANDARDER... 32 7.3 KOMPENDIER... 32 7.4 PRODUKTBLAD... 32 8. BILAGOR... 33 8.1 SAMMANSTÄLLNING PROVRESULTAT...1-3 8.2 FOTODOKUMENTATION AV PROVEN...1-9 2

I. FÖRORD Först och främst vill jag ge ett stort tack till Jan Asztély på Maxit. Som handledare och initiativtagaren bakom det här projektet kunde man inte hitta någon bättre. En sann inspiration under arbetets gång och ett föredöme utan like. Ett lika stort tack riktas även till Arnold Fredriksson, Erik Larsson och Anders Gustavsson på labbet i Maxit, Vingåker. De tog sig tid och gav mig den hjälp jag behövde och fanns alltid där att konsultera. Utan dom hade arbetet varit så mycket svårare att genomföra. Ett stort tack även till maskinavdelningen på Maxit i Vingåker som blev inblandandet i framtagningen av de delar till provapparaturen som behövdes för att genomföra det här projektet. Trots annat i görningen tog de sig tid att hjälpa till med detta. Ett tack ska givetvis även riktas till dem som varit inblandade i arbetets gång från universitetets sida. Stefan Petersson för att först ha presenterat idén för mig och Sven-Erik Lundberg för att ha varit den kontaktpersonen på universitetet som granskade arbetet och konsulterades gällande dokumentationen. Slutligen vill jag tacka alla er andra som inte nämnts tidigare och som varit inblandade i projektet. Örebro maj 2005 Jonas Winther 3

II. SAMMANFATTNING Syftet med studien var att se om en förenkling av den i dag befästa metod som benämns Christer Brings metod var möjlig att utföra. Om detta var möjligt skulle ett utökat informationsvärde uppnås tillsammans med mer lätthanterliga provkroppar och en större noggrannhet i mätningen av framförallt massaförlusten. Studien gick till enligt följande: Fyra provkroppar av tre olika materialtyper provades genom rullning med ett hjul över provkroppen med en fram och tillbakagående rörelse. Detta utfördes både med hjulet låst i rakt led men även i vinkeln 3 till skillnad mot Christer Brings metod där hjulet får rotera fritt kring länkaxeln. Två provkroppar av varje materialtyp provades även med den befintliga metoden för att få en god referenspunkt. Samtliga resultat jämfördes med varandra och diskuterades. I arbetets gång användes apparatur så som Danex Golvprovare 2488 även kallad Golvprovare Sinus som utgångspunkt för modifieringarna som behövdes för att studien skulle kunna genomföras. En stationär golvprovare användes även för test enligt Christer Brings metod. Slutsatsen som kan dras av studien är: En antydan till den eftertraktade funktionen finns men vidare studier är nödvändiga för att säkerställa att provmetoden är praktiskt tillämpbar då flertalet felkällor upptäcktes under provningens gång. Dessa är dock tvungna att åtgärdas innan vidare provning sker för att den fortsatta studien ska vara givande. 4

III. SUMMARY The purpose of this study is to see whether a simplification of the method for abrasion on screed surfaces caused by a rolling wheel that is used today is possible. The method that is the basis for this study is called Christer Brings method and has been translated to a CENstandard with a slightly loss in informational value. A side purpose is to simplifying the weighting of test objects. By reducing the test objects in size, be able to measure the weight within 1 gram of weight loss but also making the test objects easier to handle. This was the way the study was performed: Four test objects in two types of screed material and one in concrete were tested with a wheel rolling over it forwards and backwards in a straight line. This was done with the wheel linkage locked in 0 and 3 degrees instead of free turning as done in the test according to method of Christer Bring. Two test of each of the tested materials were also applied on testing according to the new CEN-standard based on the method of Christer Bring. This to get a good reference point in the study as to were the different materials where aligned in abrasion resistance. The results were then viewed and discussed. The device that was used during testing was the Danex Floortester 2488 also called Floortester Sinus due to the way it worked. This machine where slightly modified to suite the requirements needed for running the tests with the wheel linkage locked. In testing according to the method of Christer Bring a stationary device was used. The conclusion of this study is that a further studying is needed before accurate results can be produced. A lot of errors where observed that is needed to be corrected before this further studying can continue to make the margin of error a lot lesser than in this evaluation. 5

1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Provningsmetoderna som används för att mäta nötningsmotståndet på golv bygger i allmänhet på principerna rullande- eller slipande nötning. Rullande nötning syftar till en metod då ett hjul rullas fram över provytan. Slipande nötning uppstår då provytan dras mot en annan plan yta, oftast försedd med slipmedel. Sedan metoderna som används för att prova nötningsmotståndet utvecklades har en eskalerad utveckling av cementbaserade avjämningsmassor skett. Detta har lett till ett utökat behov av provningar, vilket resulterat i CEN-standard, men också ett behov av utvecklade provmetoder. I en, för provning av betong, akademisk avhandling 2003 benämnd Värdering av industrigolvmatrials nötningsbeständighet av Jan Asztély - Maxit AB togs diskussionen upp om en förenkling av Christer Brings metod kunde utföras. Denna förenkling bygger kortfattat på att låta det i metoden belastade hjulet vandra i enbart en riktning. 1.2 SYFTE Syftet med arbetet är att granska om en förenkling av Christer Brings metod är möjlig samt om denna snabbare kan ge resultat om industrigolvs nötningsmotstånd, samtidigt som ett utökat informationsvärde från provningen kan erhållas. 1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR Provhjulet skall föras i en rak oscillerande rörelse med tung last, och hjulet låst i lätt vinklat tillstånd, för att åstadkomma adderade skjuvkrafter till testobjekten. Detta ska jämföras med tester utan dessa skjuvkrafter, det vill säga med provhjulet låst i rakt tillstånd. Minskning av provkropparnas totalvikt så att mängden nednött material kan bestämmas med 1 grams noggrannhet. Detta för att kunna bestämma massan hos provkropparna då den befintliga storleken ej tillåter vägning. 1.4 METODIK I samarbete med Maxit AB utförs två provningar enligt Christer Brings metod på tre typer av underlag. Tre mätningar utfördes på vardera två förenklingar, låst rakt respektive låst vinklat provhjul. Provningarna utfördes på samtliga tre underlag. Resultaten jämförs, diskuteras och redovisas skriftligen tillsammans med slutsatserna. 6

2 BEFINTLIGA PROVNINGSMETODER 2.1 ALLMÄNT I Sverige används för rullande nötning metoder som SP-karusellen 1 eller Christer Brings metod 2. SP-karusellen bygger på tre hjul, ett rakt och två snedställda, som får rotera mot underlaget. I den nya CEN-standarden 3 tas en utvecklad metod av SP-karusellen fram, BCA-metoden 4. Denna bygger kortfattat på att de två snedställda hjulen vinklats tillbaka till rakt roterbara. Christer Brings metod utövar nötning genom ett hjul med tung last, fritt roterbart genom sin länkaxel. Vid provning vandrar detta hjul i två mot varandra vinkelräta riktningar med olika frekvens. Största nötningen uppkommer där hjulet tvingas till vridning vid vändpunkterna. Brings metod tar ursprungligen upp skillnaden i profilsänkningen, om denna är resultat av komprimering eller nötning, men i den nya CEN-standarden 5 är denna skillnad borttagen. Gällande slipande nötning beskrivs nedan enbart en metod, Böhme 6, då denna ger en ide om hur slipande provning genomförs och då denna provningsprocedur ej är relevant för resultatet i denna rapport. En anledning till detta är att sambandet mellan slipande respektive rullande nötning svagt. Vid rullande nötning uppstår växlande tryck- dragspänningar och skjuvspänningar i underlaget som ger upphov till materialutmattning efter upprepade hjulpassager. 1 2 3 4 5 6 Se avsnitt SP-karusellmetoden Se avsnitt Christer Brings metod EN 13892-4, 2002 Se avsnitt BCA-metoden pren 13892-5, 2002 Se avsnitt Böhme 7

2.2 BÖHME 1 Metoden är ett av förslagen till CEN-standarden 2 och bygger på slipning av provkroppen. En kropp med kantlängderna 71 mm pressas mot en roterande skiva med kraften 294 N. Kraften ska vara placerad i centrum på provkroppen och verka rakt vinkelrätt mot denna. Se bild 2.1. Ett slipmedel förs på skivan. Efter ett förutbestämt antal roterade varv bestäms provets nötning. Skivan ska rotera med hastigheten 30 varv/minut. Efter 22 varv rengör man skivan, roterar provet 90, samt påför nytt slipmedel på skivan. Efter 4 cykler om 22 varv mäts provets tjocklek på 9 punkter. Provets massa mäts även. Provet körs i 16 cykler. Resultatet visas som volymförlust hos provkroppen, men även massförlust och tjockleksförlust kan redovisas. Bild 2.1 Provningsutrustning (Stenberg, F. Asztély, J. 2000) 1 2 pren 13892-3, 2002 EN 13813, 2000 8

2.3 SP-KARUSELLMETODEN 1 Metoden bygger på tre hjul placerade på en roterande skiva med 120 vinkel från centrum mellan sig. Två av dessa hjul är vridna 30 i förhållande till rotationsriktningen. En belastning på 130 N på vardera hjul tillsammans med den horisonterade skivans rörelse nöter underlaget. Se bild 2.2 och figur 2.3. Mätning sker vid åtta fasta, jämt fördelade punkter utefter den cirkulära spårbanan. En mätring fästs mot underlaget för att ge möjlighet till centrering av utrustningen. Via ett mätur kontrolleras referensdjupet hos spåret vid de förutbestämda mätpunkterna och sedan låter man skivan rotera. Efter förutbestämt rotationsintervall mäts spårdjupet på nytt. Resultatet redovisas som en differens mellan referensdjupet och det vid mättillfällena uppmätta djupet som funktion av antalet roterade varv skivan utfört. Bild 2.2 Provningsutrustning Bild 2.3 Principskiss över hjulplacering (Stenberg, F. Asztély, J. 2000) (Stenberg, F. Asztély, J. 2000) 1 SS 13 72 41, 1986 9

2.4 BCA-METODEN 1 Metoden kan liknas vid en utvecklad variant av SP-karusellen. Här är samtliga tre hjul placerade med 120 centrumvinkel mellan sig, vinklade i rotationsriktningen. En total belastning om 65 kg appliceras på hjulen och nötningen mäts som djupet i det spår som skapas av karusellen vid rotation. Vid provning fästs provutrustningen mot provkroppen för att hindra rörelser av underlaget. Se bild 2.4 Hjulen belastas med vikten 65 kg i vertikalled och karusellen får sedan rotera 2850 varv med hastigheten 180 varv per minut. Nötningen redovisas som medelsänkningen från åtta mätpunkter med 45 centrumvinkel mellan sig i det spår som uppstått efter karusellens rotation. Se bild 2.5 Bild 2.4 Provningsutrustning för nötning enligt BCA-metoden (Stenberg, F. Asztély, J. 2000) Bild 2.5 Principskiss för nötningsspår samt mätpunkter (Stenberg, F. Asztély, J. 2000) 1 pren 13892-4, 2002 10

2.5 CHRISTER BRINGS METOD 1 En befintlig CEN-standard 2 finns framtagen som bygger på den svenske standarden efter Christer Brings metod med begränsad utvärdering med enbart profilmätning. Metoden bygger på ett hjul lastat med 200 kg som får vandra över provkroppen. Hjulets ska ha en diameter på 125 mm, en bredd på 40 mm och ha en utliggning på 45 mm från länkaxeln. Se bild 2.4 Hjulet ska röra sig i två mot varandra vinkelräta riktningar. Detta ska utföras på en yta motsvarande 390x260 mm. Hastigheten för de båda rörelserna ska motsvara 7 cykler i den långa riktningen och 1,72 cykler i den korta. Förhållandet mellan dessa frekvenser ska vara 4,07 för att fördela hjulets verkan jämnt över hela mätytan. Se bild 2.5 Största nötningen uppstår oftast vid hjulets vändlägen, då detta tvingas till vridning. De skjuvkrafter som då bildas kan ha betydande effekt på mätningen beroende på typ av underlag. Bakom och framför hjulet ska suganordning vara fäst för avlägsnande av avnött material. Mätning sker genom att mäta profildjupet efter tre linjer. Centrumlinjen samt 125 mm ut på vardera sida från denna efter kortsidan hos hjulrörelsen. Se bild 2.6 Mätning görs vid till fällen om 0 cykler för referensdjup och sedan vid 500 respektive 10000 cykler i den långa riktningen. Via en mätbrygga placerad utefter spårprofilen mäts denne vid fem punkter med 65 mm mellanrum. Se bild 2.7 Resultatet redovisas i form av en graf över spåret samt medelvärde och maxvärden för profilen. En vägning av avnött material ska även ske men är i CEN-standarden utesluten ur redovisningen. a. Utliggning 45 ± 1 mm b. Bygghöjd 1. Svängningsaxel 2. Fästplatta 3. Lager 4. Gaffel 5. Hjulaxel 6. Hjulstomme 7. Hjulring 8. Löpyta Bild 2.4 Principskiss över hjul (pren 13892-5, 2002) 1 2 pren 13892-5, 2002 EN 13813, 2000 11

1. Provkropp 2. Rörelse 260 ± 2 mm Frekvens 1,71 ± 0,1 cykler per minut 3. Rörelse 390 ± 2 mm Frekvens 7 ± 0,4 cykler per minut 4. Upplagsbord 5. Betongplatta 6. Golvbeläggning Bild 2.5 Principskiss över provningsapparat (pren 13892-5, 2002) 1. Position för mätbrygga 2. Avnött område 3. Riktning för långa rörelsen Bild 2.6 Skiss över mätpunkter (pren 13892-5, 2002) a. Avnött område 1. Mätpunkter 2. Mätbrygga 3. Placeringsfötter 4. Provkropp 5. Upplagsbord Bild 2.7 Skiss över mätpunkter med mätbrygga (pren 13892-5, 2002) 12

2.3.1 GOLVPROVARE STATIONÄR Genom remdrift via en elmotor drivs två platåer. Den övre agerar underlag för provkroppen. Den undre platån ger via en utväxling en rörelse motsvarande 7 cykler per minut i den långa riktningen. Den övre platån ger 1,72 cykler per minut i den korta riktningen. Dessa rörelser ger upphov till enligt den brutna sinuskurva som visas på bild 2.8 vilken efter 40,7 cykler i den långa riktningen påvisar ett mönster enligt bild 2.9. Båda dessa platåer rör sig på skenor. Se bild 2.10 I detta arbete användes den stationära golvprovaren för standardiserade test enligt Brings metod då Golvprovare Sinus (se nedan) ansågs för vek för den last som användes. Bild 2.8 Rörelsen hos hjulet vid Bild 2.9 Mönsterbildning av hjulet föreskrivna cykelhastigheter efter 40,7 cykler i långa riktningen (Asztély, J. 2003) (Asztély, J. 2003) 1. Upplagsbord 2. Platå för korta rörelsen 3. Platå för långa rörelsen Bild 2.10 Stationär provutrustning enligt Brings metod (Foto: Winther, J. 2005) 13

2.3.2 GOLVPROVARE SINUS Golvprovaren är utvecklad för att klara av både test av stolshjul 1 samt tungt hjul för industritest 2. Sinus är utvecklad av Danex AB 3 nu Moroco AB och anpassad för såväl prov i laboratoriemiljö som ute i fält. Namnet kommer från den rörelse som påvisas i bild 2.8, 2.9. Principen bygger på två linjärmoduler där den ena är fäst vid den andres glidyta. Via en skruv i dessa drivs, på modulens glidyta, den fästa anordningen i avsedd riktning. Hastigheten på de båda skruvarna styrs av en processdator. Denna har även 4 olika program för provning. På den tvärliggande linjärmodulen är provhjulet med viktställ fäst. Se bild 2.11 och 2.12 Skillnaden mellan Sinus jämte den stationära golvprovaren är att på Sinus rör sig hjulet över provkroppen istället för att upplagsbordet för provkroppen rör sig under hjulet. Nackdelen med denna golvprovare är att den tycks vara lite vek för industritestet under regelbundet användande. Möjlighet att fästa suganordning till hjulet är ej heller helt komplikationsfritt varvid detta inte är utfört. Resultatet kan därmed avvika med grund i mängden avnött material som ligger kvar på provytan. I detta projekt är dock Sinus endast i modifierad version använd med enkelriktad rörelse. Den långa rörelsen, dvs. 390 mm, då processdatorn är programmerad med denna möjlighet. För mer information se avsnitt anpassning av maskin. 1. Baschassie 2. Kåpa 3. Linjärdrifter 4. Testhjul 5. Viktstång 6. Vertikallagring 7. Induktiv givare för ev. golvhaveri 8. Styrskena med hjul samt mothållslager 9. Manöverpanel 10. Justerbara stödfötter Bild 2.11 Principskiss Golvprovare Sinus (Danex AB, 1998) Bild 2.12 Sinus riggad för provning (Foto Winther, J. 2005) 1 2 3 pren 13892-7, 2002 pren 13892-5, 2002 Danex AB, 1998 14

3. UTVECKLING AV OSCILLERANDE METODEN 3.1 UTRUSTNING I samband med en akademisk avhandling 1 togs diskussionen om en förenkling av Christer Brings metod var möjlig. En utrustning avsedd för fältbruk 2 fanns redan utvecklad vilken med lätt modifiering skulle kunna användas för tänkta provningsmetoder. Nackdelen med denna utrustning är att den som tidigare nämnt är lite vek. Den förenklade lösning som i avhandlingen diskuterades bygger på en rak fram- och tillbakagående rörelse, oscillerande principen. Bild 3.1 nedan visar en principskiss över hur utrustningen för detta kan konstrueras. Fördelen med denna utrustning är att den lätt borde kunna tas fram samtidigt som den enkla konstruktionen borgar för stabilitet. Provutrustningen kan även på grund av sin enkla konstruktion utföras som mobil lösning. Bild 3.1 Principskiss över hur ny provutrustning kan utformas (Asztély, J. 2003) 1 2 Asztély J., 2003 Se avsnitt Golvprovare Sinus 15

3.2 FUNKTION Kraftig nedbrytning av material sker i vändpunkterna. Det är då hjulet tvingas till rotation, vid provning enligt Christer Brings metod, vilket visar att skjuvkrafter måste tillföras den oscillerande metoden för att ge önskad effekt. För att åstadkomma dessa till underlaget är hjulet tvunget att låsas i lätt vinklat tillstånd. Ett problem som sedan tidigare är funnet är smuts i hjullagren på befintliga provutrustningar. Motståndet på hjulets rullningsförmåga kan förvanska resultatet då ett ökat motstånd mot underlaget uppkommer och därmed ökar nötningsgraden. Även löst avnött material på provkroppen kan ge upphov till differenser i mätningarna då friktionen ändras samt att en slipande verkan kan uppstå under hjulet. Genom den förenkling som nämns under rubrik 3.1 var tanken att man lättare skulle kunna fästa sug-don till provutrustning vilket skulle medföra att underlaget hålls rent samtidigt som det vridna hjulet plogar det nedbrutna materialet åt sidorna. 3.3 MÄTNING För att åstadkomma jämförbart antal hjulpassager över samma punkt beräknades att körcyklerna behövdes reduceras från enligt Christer Brings metod 10000 till 2500. Detta skulle innebära en förkortning i tid från 24 till 6 timmar för komplett utförd provning. En annan fördel var även att mindre provkroppar skulle kunna användas. Fördelen med detta är att provkropparna blir mer lätthanterliga och möjligheten till vägning uppstår. Detta kan då ge en uppfattning om vilken mängd avnött material som försvunnit med 1 grams noggrannhet. Uppfattningen om den avnötta mängd material som uppstår vid provning enligt Christer Brings metod är ganska varierande då uppsamling av denna är svår. Med den oscillerande metoden bör man därför kunna få en bättre uppfattning om ändringen av spårprofil är ett resultat av komprimering eller nötning av materialet. Mätningarna består av 6 punkter, utefter den i Brings metod långa rörelsen, med 5 cm mellan mätpunkterna. Vägning sker i samband med mätning. Detta skall utföras efter 500 respektive 2500 cykler. 16

4. MATERIAL 4.1 ALLMÄNT Ett golvs förmåga att motstå nötning av olika slag är mycket beroende på materialet det är uppbyggt av. I fallet Christer Brings metod är skillnaden mellan nötning på rent cementbaserade underlag samt polymerförstärkta och epoxibaserade underlag stor. Rena cementprodukter visar på en nötning där underlaget pulveriseras 1 och bildar ett damm. Mängden av detta damm kan i direkt proportion relateras till den nednötta spårprofilen. Polymer och epoxibaserade underlag visar däremot på skador i form av flagor som lossnar. Detta relateras till de skjuvkrafter som verkar någon tiondels millimeter ner i underlaget och orsakar brott. En del av spårprofilen i dessa material kan härledas till komprimering. Därför är ett av målen i denna undersökning att se om möjligheten till minskning av provkropparna kan ske. En möjlighet skulle då uppstå att väga proven vilket skulle resultera i möjligheten att redovisa skillnaden mellan komprimering och nötning i proven. Fördelen med betong innehållande grov ballast är att den har ett relativt stort motstånd mot slipande nötning jämfört med avjämningsmassor. Nackdelen är dock att damm lätt bildas vilket kan vara svårt att mäta med metoder som Böhme. Här värderas benägenheten till dammbildning bättre med Bring- eller BCA-metoden. Sätt som kan användas för att förstärka ren betongs hållfasthet vid test enligt rullande nötning är bland annat att förstärka den med polymerer eller att vattenglasbehandla ytan. Till proverna i den här studien valde vi att använda oss av K40 Ytbetong, ABS DuroTop 410 och ABS DuroBase Extra. De två senare används som golv i industrier med tung respektive lätt trucktrafik. 4.2 OPTIROC YTBETONG K40 2 Vatten: Uppskattad hållfasthet efter 28 dagar: Bindemedel: Ballast 3,25 L / 25 kg cement ~40 MPa Portlandcement Natursand 0-4 mm 4.2.1 GJUTNING Cementen blandades med vatten i en hinkblandare. Gjutningen utfördes i en form om 300x50x6 cm (LxBxH). Vibrering utfördes. För att få en slät yta drogs överblivet material av med planka. Tre stycken stavar om 4x4x16 cm för hållfasthetstest göts. Efter två timmar skurades gjutningen och efter fem timmar glättades den. Därefter lades plast över gjutningen. 1 2 Stenberg, F. Asztély, J 2000 Produktblad för Ytbetong K40 17

4.3 OPTIROC DUROTOP 410 1 Vatten: Bindemedel: Primning: 5,25 L / 25 kg cement Blandcement 2 ggr 1:3 MD16 / Vatten 4.3.1 GJUTNING Materialet blandas med vatten i hink med cementvisp. Flytprov utfördes vilket visade 166 mm. Krav 160-170 mm. Tre stycken stavar om 4x4x16 cm för hållfasthetstest göts. Ett lager om ~10 mm hälldes på trottoarsten om 50x50 cm med skumlistförsedda kanter. Materialet slätades med tandad spackel. 4.3.2 FAKTA OM MATERIALET DuroTop är ett topplager avsett för medel till hög belastning, främst inom industrier och lager. Med den mindre kornstorleken samt större andel bindemedel blir nötningsmotståndet bättre samtidigt som ytan blir slätare än DuroBase. Grunden ska bestå av betong med en ythållfasthet om minst 1,5 MPa rengjord och primad två gånger innan läggning. Materialet i sig binder damm varvid ytterligare beläggning för detta ej är nödvändig. Massan härdar fort vilket gör att gångtrafik är möjlig bara 2-4 h efter läggning samtidigt som lättare trafik kan tillåtas redan efter ett dygn. DuroTop är pumpbart och kommer liksom DuroBase färdigt att blandas med vatten. 1 Produktblad för ABS 410 DuroTop 18

4.4 OPTIROC DUROBASE EXTRA 1 Vatten: Bindemedel: Primning: 4 L / 25 kg cement Blandcement 2 ggr 1:3 MD16 / Vatten 4.4.1 GJUTNING Materialet blandas med vatten i hink med cementvisp. Flytprov utfördes vilket visade 133 mm. Krav 130-140 mm. Tre stycken stavar om 4x4x16 cm för hållfasthetstest göts. Ett lager om ~10 mm hälldes på trottoarsten om 50x50 cm med skumlistförsedda kanter. Materialet slätades med tandad spackel. 4.4.2 FAKTA OM MATERIALET DuroBase Extra är en avjämningsmassa avsedd för lätt industriell belastning samt i lokaler. Det kan agera underlag för epoxibaserade toppbeläggningar och vid golv med tyngre belastningar även underlag för produkter som DuroTop 410. Slitagemotståndet är lägre än DuroTop. Det är en pumpbar massa förstärkt med polymerfibrer för bättre nötningsmotstånd. Innehållet skiljer sig från DuroTop främst genom mindre andel bindemedel men även genom grövre kornstorlek på sanden. Produkten levereras färdig att bara blanda i vatten. 1 Produktblad för ABS 402 DuroBase Extra 19

5. GENOMFÖRANDE AV OSCILLERANDE METODEN 5.1 ANPASSNING AV PROVNINGSUTRUSTNING Den provningsutrustning som fanns att tillgå med tillräcklig funktion för provningarna var golvprovare Sinus 1. För att kunna genomföra den planerade provningen var dock maskinen tvungen att anpassas för att passa studiens syfte. Den förprogrammerade raka rörelsen fanns redan som program. Hjulet var dock fäst via svängningsaxeln till svirvelkroppen via ett lagerförsett svirvelhuvud. Detta för att möjliggöra hjulets fria rotation vid rörelse i de, enligt Brings metod, båda vinkelräta rörelserna. En låsning för att hindra hjulets fria rotation åstadkoms genom att svarva en ny svirvelkropp där svirvelhuvudet var en del av detta. För att åstadkomma låsningen av svirvelkroppens rotation i svirvelhuset fräste man två löpspår i detta. Möjligheten att fästa två bultar i svirvelkroppen genom svirvelhuset utgjorde låsningen samtidigt som rörelse i höjdled fortfarande kunde åstadkommas. Denna rörelse var väldigt viktig för att ojämnheter i materialet skulle kunna passeras. Den upp och nergående rörelsen utgjorde även en central punkt i Sinus uppbyggnad då denna löste ut nödstoppen om underlaget skulle kollapsa. Se bild 5.1 1. Ursprunglig svirvelkropp 2. Svirvelhuvud 3. Ny svirvelkropp med fast svirvelhuvud 4. Bulthål för rotationslåsning i svirvelhuset 5. Svirvelhus 6. Löphål för bultar Bild 5.1 Svirvelkroppar samt svirvelhus med modifieringar (Foto Winther, J 2005) 1 Se avsnitt Golvprovare Sinus 20

För att möjliggöra vinkeländring av hjulet frästes två spår i svirvelhuvudet för varje gradtal motsvarande 0, 3 och 15. Se bild 5.2 En förstärkning gjordes på hjulets fästplatta i form av en extra sprint. Detta för att jämna ut den brytande kraftens påverkan på hjulets fästpunkt mot svirvelhuvudet. Se bild 5.3 Bild 5.2 Svirvelkroppar, till vänster ses nya kroppen med frästa vinkelspår i svirvelhuvudet och till höger originalet (Foto Winther, J. 2005) Bild 5.3 Den extra sprinten på hjulets fästplatta markeras med 1. Till höger syns hjulet komplett monterat med svirvelkropp och svirvelhus (Foto Winther, J. 2005) 21

5.2 GENOMFÖRANDE I samband med resultatredovisningen och dokumentationen från provningen används ibland betäckningen ABS 410 för DuroTop 410, ABS 402 för DuroBase 402 samt K40 för Ytbetong K40. Efter genomförandet av gjutning som beskrivs i avsnittet gjutning vid respektive provmaterial fick proven härda. Ytbetongen fick härda i 28 dagar och avjämningsmassorna i 14 dagar. Proven för avjämningsmassorna fick dessutom härda i klimatrum med temperaturen 23 C och 50% Rh. För tryck- och böjprovning av provstavarna så fick samtliga härda i 28 dagar i enlighet med pren 13892-1. Betongproverna fick härda under vatten efter 24h enligt EN-12390-2. Tre böjprover gjordes på varje materialtyp tillsammans med 6 tryckprover. Dock frångicks standarden då tryckhållfasthetsproven utfördes på kuber med storleken 40x40x40 mm. Efter att proverna härdat under föreskriven tid utfördes först ett pilotprov med rakt hjul på de olika provkropparna i Sinus enligt tidigare anvisningar 1. Här mäts och vägs provet var 500:e cykel till 2500. Efter detta körs proven till 10000 passerade cykler för att se om materialet ger vika. Ett prov typ DuroBase 402 kördes till 40000 cykler för att se om materialutmattning uppstod vid körning av rakt hjul. Sex punkter över spåret vid varje mätplats togs. Avståndet mellan varje mätplats, 1 till 6, är 5 cm. Två nollpunkter, en på var sida av spåret, bildar referenshöjden. En extra punkt togs även vid sidan av spåret för att se avvikelser i mätbryggans placering. Se bild 5.4 och 5.5 Vid första mätningen av rak typ på DuroTop 410 gjordes dock enbart 5 mätningar tvärs över spåret men detta utökades vid efterföljande mätningar. Två prover av varje typ körs även enligt Brings metod i den stationära testutrustningen enligt föreskriven standard 2. Övriga tre prov i varje provserie kördes med mätning och vägning vid 500 respektive 2500 cykler. Två oregistrerade prov utfördes på en gammal provkropp av typen DuroTop 410. Ett med hjulvinkeln 15 och 200 kg last. Det andra med hjulvinkeln 3 och 200 kg last. Båda dessa prover skapade ett allvarligt sår i provkroppen redan efter ett fåtal cykler. Se bild 5.6 Då detta slitage uppstod på den starkaste provytan bedömdes risken att studien skulle bli ojämförlig med Brings metod om vidare provning skedde enligt ovan nämnda specifikationer. Istället valdes studien att genomföras med 3 hjulvinkel och lasten 100 kg. De snedställda proven kördes och mättes likt de raka. Undantaget var att pilotproven enbart kördes till 2500 cykler då risken var för uppenbar att vidare körning skulle skapa ett materialslitage som inte gick att jämföra med övriga värden. Samtliga prov dokumenterades med foton tagna efter slutförd provning. 1 2 Se avsnitt Utveckling av oscillerande metoden Se avsnitt Christer Brings metod 22

N o l l p u n k t Hjulspår 0 x x x x x x x Mätpunkter N o l l p u n k t 0 H e l a s p å r l ä n g d e n 6 5 4 3 2 1 Bild 5.4 Mätpunkternas placering över spåret. (Skiss Winther, J. 2005) Bild 5.5 Mätplatsernas placering över hela spårlängden. (Skiss Winther, J. 2005) Bild 5.4 Skadan som uppstod efter 500 cykler vid 15 vinkel med 200 kg liksom vid 2500 cykler vid 3 vinkel med 200 kg på DuroTop 410 (Foto Winther, J. 2005) 23

6. ANALYS OCH SLUTSATS 6.1 BEHANDLING AV MÄTRESULTAT Ändringen av profildjup vid varje mättillfälle beräknas som differensen mellan samma mätpunkt vid referensmätningen och den aktuella mätningen vid n*500 cykler. Profilsänkningen redovisas i millimeter. Viktändringen beräknas på samma sätt och redovisas i kilogram. Ett värde som kallas 0-differens visar medelvärdet av skillnaden i den nollpunkt som är slutpunkt i mätningen. Detta värde är inte något exakt utan fungerar mer som ett index över storleksordningen på felet i mätningen. Samtliga medelvärden beräknas över alla mätpunkter och mätplatser utefter spårbanan med undantag för de mätpunkter som hamnade utanför hjulbanans påverkansområde eller tillhörde nollningspunkterna. Dessa sorterades bort. Se tabell 6.1 Medelvärdena vid varje mätning av profil samt 0-differens tillsammans med viktändring redovisas under Bilaga 1 tillsammans med samtliga mätvärden från tryck- och böjprovning. Standardavvikelsen beräknas även mellan proven i samma provserie. Resultaten som redovisas i detta kapitel handlar enbart om medelvärdena mellan proverna inom samma serie och vid samma mättillfälle samt standardavvikelsen för dessa tillsammans med resultaten från tryck- och böjprovningen. Resultaten i fotoformat redovisas i Bilaga 2. Tabell 6.1 Referens Vikt: 16,051 1-0,037-0,046-0,046-0,042-0,044-0,046-0,044 0,011 0,000 2-0,059-0,083-0,080-0,092-0,081-0,075-0,060-0,030 0,000 3-0,065 0,016 0,006 0,024 0,010-0,002-0,001-0,016 0,000 4-0,051-0,071-0,031-0,072-0,040 0,002 0,016-0,017 0,000 5-0,060-0,051-0,046-0,055-0,030-0,057-0,051-0,044 0,000 6-0,078-0,084-0,072-0,061-0,039-0,050-0,059-0,012 0,000 0 X 0 Anger mätplats efter spåret Visar att kolumnen innehåller värden för nollning av mätbryggan Visar att kolumnen innehåller mätvärden som hamnat utanför hjulspåret Differensen mellan dessa genom antalet mätplatser gav 0-differensen 24

6.2 RESULTAT 6.2.1 BÖJ OCH TRYCKPROVNING Resultaten är beräknade efter de tre prover som gjordes per materialtyp för böjhållfasthet och sex prover för tryckhållfasthet. Se tabell 6.2 Tabell 6.2 (Ändrad 2005-10-31) Böjhållfasthet [MPa] Tryckhållfasthet [MPa] DuroBase 402 Medelvärde 10,02 33,8 Standardavvikelse 0,42 1,2 DuroTop 410 Medelvärde 13,18 40,2 Standardavvikelse 0,43 1,5 Ytbetong K40 Medelvärde 7,82 42,1 Standardavvikelse 0,88 1,2 6.2.2 NÖTNINGSPROV ENLIGT BRINGS Resultatet är beräknade medelvärden på de två prover per materialtyp som utfördes. Samtliga värden är presenterade i millimeter. Se tabell 6.3 Tabell 6.3 DuroTop 410 DuroBase 402 Ytbetong K40 Cykler 500 10000 500 10000 500 10000 Profil -0,129-0,240-0,118-0,257-0,246-1,866 0-diff -0,003-0,002 0,006-0,003 0,055 0,038 6.2.3 NÖTNINGSPROV MED HJULVINKEL 0 Resultaten är beräknade medelvärden inklusive standardavvikelse baserat på de fyra prover per materialtyp som utfördes. Värden för ändring i profil och 0-differens är presenterade i millimeter viktskillnaden visas i kilogram. Se tabell 6.4 Tabell 6.4 DuroTop 410 DuroBase 402 Ytbetong K40 Cykler 500 2500 500 2500 500 2500 Medelsänkning Profil -0,047-0,059-0,063-0,079-0,113-0,125 0-diff 0,003 0,003-0,002-0,002-0,006-0,001 Vikt -0,001-0,029 0,000-0,002-0,005-0,021 Standardavvikelse Profil 0,017 0,017 0,008 0,005 0,014 0,017 0-diff 0,004 0,004 0,012 0,009 0,017 0,028 Vikt 0,001 0,004 0,001 0,001 0,003 0,016 25

6.2.4 NÖTNINGSPROV MED HJULVINKEL 3 Resultaten är beräknade medelvärden inklusive standardavvikelse baserat på de fyra prover per materialtyp som utfördes. Värden för ändring i profil och 0-differens är presenterade i millimeter viktskillnaden visas i kilogram. Se tabell 6.5 Tabell 6.5 DuroTop 410 DuroBase 402 Ytbetong K40 Cykler 500 2500 500 2500 500 2500 Medelsänkning Profil -0,043-0,060-0,040-0,054-0,315-0,676 0-diff -0,001 0,000-0,001 0,001 0,001 0,002 Vikt 0,000-0,002-0,001-0,002-0,007-0,026 Standardavvikelse Profil 0,003 0,012 0,010 0,018 0,090 0,083 0-diff 0,004 0,002 0,005 0,005 0,053 0,035 Vikt 0,001 0,002 0,001 0,004 0,001 0,006 6.2.5 NÖTNINGSPROV PILOTSTUDIER Resultaten är redovisade som profilsänkning samt viktändring som funktion av antalet cykler. Se diagram 6.1 till 6.4 Diagram 6.1 Profilsänkning vid 0 mm 0,000-0,020-0,040-0,060-0,080-0,100-0,120-0,140-0,160-0,180 cykler 0 500 1000 1500 2000 2500 10000 ABS 410 ABS 402 K40 26

Diagram 6.2 Profilsänkning vid 3 0,000-0,100 cykler 0 500 1000 1500 2000 2500 mm -0,200-0,300-0,400-0,500-0,600-0,700-0,800 ABS 410 ABS 402 K40 Diagram 6.3 Viktändring vid 0 0,000-0,010 cykler 0 500 1000 1500 2000 2500 10000 kg -0,020-0,030-0,040 ABS 410 ABS 402 K40-0,050-0,060 Diagram 6.4 Viktändring vid 3 0,000-0,005 cykler 0 500 1000 1500 2000 2500 kg -0,010-0,015-0,020-0,025-0,030-0,035 ABS 410 ABS 402 K40 27

6.3 DISKUSSION Ett flertal problem uppdagades under provningen. Flera med anknytning till utrustningen som användes men även ett par mättekniska problem uppstod. De problem som hade anknytning till utrustningen var: Linjärmodulen för den korta rörelsen hade inte tillräckligt stark elmotor för att stadga hjulet i sidled. Denna hade en tendens att röra sig vilket gav upphov till en elliptisk nötning på underlaget som resulterade i ojämn nötning. Ett moment kring hjulets anliggningspunkt på grund av utliggningen på 45 mm hos detta, från lastens vertikallinje, gav en snedbelastning av hjulet mot underlaget. Skarpa hjulkanter gav upphov till skärsår i provkroppen efter kantens linje på provet. Lösningen till dessa problem som diskuterades var att skapa en maskin som är helt avstyvad i sidled. Den ska ha hjulet centrerat under lastens vertikallinje och hjulets anliggningsyta ska vara väldigt svagt avrundad för att slippa kanterna mot underlaget som vid vridningen gav upphov till sår. Avrundningen skulle dock innebära att plogningen av materialet till sidan inte skulle ske men slitaget skulle troligen bli betydligt jämnare. De problem som kan relateras till mättekniska tillhörde mestadels vägningen av proven. Följande kom att noteras: Kantstötning och hantering i övrigt gav upphov till oönskad viktändring då material hade möjlighet att lossna. Luftfuktigheten påverkade de prov som hade härdat i klimatrum till oönskad viktändring. Ytan på provkropparna måste vara horisontell utan större ojämnheter i förhållande till hjulets vertikallinje. Detta då en ojämn yta var en del i anledningen till det skärande resultatet som uppstod vid hjulkanterna då dessa kom i kontakt med ojämnheterna. Ojämn nötning gav upphov till skador som inte alltid blev mätbara utan enbart synliga. Dessa resultat kan ses under Bilaga 2 som innehåller fotodokumentation av proven. Lösningen till dessa problem som diskuterades var att provet måste vara gjuten i en stöttålig form, ex plast eller liknande, med kanter som kan användas som horisontellt stöd vid avjämning av ytan. Detta för att förhindra att material ska lossna vid kantstötning och samtidigt möjliggöra den helt plana ytan som krävs för ett noggrant resultat. Vid gjutning i denna studie så gjordes denna avjämning på fri hand utan stöd. Lösningen till problemet med luftfuktigheten är att proven ska få ligga i provrummet ett par dagar innan provning för att få samma fuktkvot som omgivningen efter att de härdat föreskriven tid i klimatkammare. 28

För den redan befintliga metoden, Christer Brings metod, uppmärksammades även ett flertal problem. Ojämn nötning hörde till de vanligare problemen. Eftersom vägning av det material som nöttes inte skedde i mätning enligt standarden 1 så syns detta resultat bara i fotodokumentationen. Det resultat som redovisas behöver därför inte enbart överrensstämma med profilsänkningen utan man får även se till de skador som uppstod. För mätningen så var fötterna på mätbryggan ganska stor mot vad som skulle vara nötvändigt. Detta försvårade centrering mot de markerade fotpunkterna på provet men resulterade även i att mindre ojämnheter kunde ha en avgörande betydelse. I fallet mellan DuroTop 410 och DuroBase 402 så verkar profilsänkningen vara ungefär lika men resultatet är slående om man ser till fotona. Där påvisar DuroTop 410 inga som helst resultat på att ytbrott skett medan DuroBase 402 visar på kraftiga sådana men här har skadorna uppstått mellan mätpunkterna. Anledningarna till att DuroBase 402 visar på kraftigare skador än DuroTop 410 tros i första hand ha att göra med hårdheten. DuroTop 410 som innehåller blandcement och plast gör att beläggningen tenderar att vara mer elastisk och ge högre nötningsmotstånd än DuroBase 402 som består av blandcement som innehåller en mindre mängd plast men däremot är fiberförstärkt. Följaktligen är Ytbetong K40 minst motståndsaktig mot nötning då dess extremt hårda yta lätt blir nerbruten till ett damm vilket resulterar i kraftig profilsänkning. Detta är något som nämnts under kapitlet Material och som stämmer bra överens med tidigare konstateranden. I fallet med den mindre mätbryggan som användes vid mätning av enkelriktade körningen visade sig noggrannheten vara ungefär densamma som vid mätning enligt Brings metod. Skillnaden var dock att de flertalet mätningar som genomfördes i provning enligt den oscillerande principen tog ut varandra vid beräkning av medelvärdet. Ett problem som uppmärksammades var att de punkter som användes till referensmätningen inte blev slitna på grund av den krökning som hjulbanan ibland utgjorde på grund av vinklingen och den svaga konstruktion som användes. Därav de i mätvärdena markerade kolumnerna med X. Detta ska dock inte vara ett problem om konstruktionen avstyvas. Det som dock överraskade var att majoriteten av den komprimerande profilsänkningen skedde vid de första 500 cyklerna. Något som körning med rakt hjul visade på. Den massaförlust som gick att påvisa i samband med den raka körningen förbryllar dock. Troligen är detta ett resultat av fuktavgivning tillsammans med ovarsam hantering som bidrog till den stora viktändringen då inga synliga skador uppstod. Då betongen fick härda fuktig under plast och avjämningsmassorna i klimatrum så tror borde fuktavgivningen vara den större felkällan även om massförlusten ibland var ganska kraftig. Vid provning med hjulet i 3 vinkel visade sig massförlusten vara något mer kontrollerad. Med detta som resultat och faktumet att proven hade möjlighet att anpassa sig till provningsmiljön vid det senare tillfället tyder även på att den största massförlusten har med luftfuktigheten att göra. 1 pren 13892-5, 2002 29

Gällande profilsänkningen vid provning med vinklat hjul så visar resultatet från mätningen att DuroBase 402 är bättre än DuroTop 410. Detta är en felvisning som är resultat av en ojämnare yta tillsammans med momentet som bildades vid hjulets anliggningspunkt vilket gjorde att detta skar ner och belastade halva spårbanan samtidigt som den andra halvan utsattes för betydligt mindre krafter. Detta är något som ses på de foton som redovisas i Bilaga 2. Här syns även den elliptiska formation liksom annan snedbelastning som uppstod på grund av svagheter i provapparaturen som användes. Då mätningen skedde över hela anliggningsytan gav detta ett lägre medelvärde än vad rak belastning över hela ytan gjorde. Vilket kan ses i jämförelsen mellan de båda provningarna, det vill säga rakt respektive vinklad körning. Vid körning med rakt hjul så visades att profilsänkningen som skedde på Ytbetongen samt DuroBase 402 till stor del hade med de ojämnheter som blivit i samband med gjutning då dessa visade på en betydligt planare yta men utan märken av nötning. Vid körning till 40000 cykler med rakt hjul så uppstod heller inget brott i materialet. Då detta prov gjordes på DuroBase 402 som är de svagare bland avjämningsmassorna som provades så gjordes inga fler långtidsförsök. Enda skillnaden mot körning till 10000 cykler var att ytan missfärgades, till vilket ingen förklaring går att finna. Slutligen kan även tilläggas att den nedsättning av lasten från 200 till 100 kg som skedde för att möjliggöra en tillförlitlig jämförelse mellan den raka och vinklade körningen även hade stor betydelse för resultaten. Resultaten visar liknande värden för både DuroTop 410 samt DuroBase 402 vid körning i både rakt och vinklat tillstånd trots att vikten vid det senare fallet var halverad. Anledningen till att resultatet vid provningen på Ytbetong K40 var så varierande var ett resultat av den porositet som materialet innehar. 30

6.4 SLUTSATS Provningen har givit väldigt intressanta resultat men även en hel del felkällor. Antydningar finns att metoden skulle kunna fungera men vidare provning där åtgärdandet av i första hand de maskinella felkällor som nämnts är nödvändigt för med tydlig noggrannhet kunna bevisa om metoden är praktiskt tillämpbar eller ej. 31

7 REFERENSER 7.1 LITTERATUR Stenberg, F. och Asztély, J. (2000) : Metoder för provning av nötningsegenskaper hos industrigolv Jämförande provningar. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB ISBN 91-7848-839-7 Asztély, J. (2003): Värdering av industrigolvmaterials nötningsbeständighet. Stockholm ISBN 91-7283-427-7 7.2 STANDARDER EN 13892-4 (2000) : Methods of test for screed materials Part 4: Determination of wear resistance -BCA EN 12390-5 (2000) : Testing hardened concrete Part 5: Flexural strength of test specimens EN 12390-2 (2000) : Testing hardened concrete Part 2: Making and curing specimens for strength tests pren 13892-5 (2002) : Methods of test for screed material - - Part 5: Determination of wear resistance to rolling wheel of screed material for wearing layer SS 13 72 41 : Betongprovning Hårdnad betong Nötningsmotstånd pren 13892-3 (2002) : Methods of test for screed material Part 3: Determination of wear resistance Böhme EN 13813 (2000) : Screed material and floor screeds Screed material Properties and requirements pren 13892-1 (2002) : Methods of test for screed materials Part 1: Sampling, making and curing specimens for test 7.3 KOMPENDIER Danex AB (1998) : CE-dokumentation Danex Golvprovare 2488 7.3 INFORMATIONSBLAD Maxit AB : MD 16 Golvprimer Maxit AB : ABS DuroTop 410 Maxit AB : ABS DuroBase Extra 402 Maxit AB : Ytbetong K40 32

8. BILAGOR 33

BILAGA 8.1 SAMMANSTÄLLNING PROVRESULTAT Pilotprov Rakt Cykler 0 500 1000 1500 2000 2500 10000 DuroTop Prov 1 0,000-0,068-0,072-0,076-0,077-0,083-0,086 0-diff 0,000 0,008 0,007 0,008 0,011 0,007 0,010 Vikt 0,000 0,000-0,002-0,008-0,008-0,008-0,012 DuroBase Prov 1 0,000-0,059-0,070-0,074-0,077-0,077-0,085 0-diff 0,000 0,004 0,003 0,004 0,001 0,012 0,002 Vikt 0,000-0,001-0,001-0,002-0,002-0,003-0,004 K40 Prov 1 0,000-0,128-0,115-0,127-0,144-0,120-0,155 0-diff 0,000 0,005 0,036 0,020-0,015 0,027-0,009 Vikt 0,000-0,009-0,015-0,020-0,024-0,044-0,052 Pilotprov Vinkel 3 Cykler 0 500 1000 1500 2000 2500 DuroTop Prov 1 0,000-0,047-0,054-0,060-0,064-0,067 0-diff 0,000-0,004 0,001 0,000-0,001-0,003 Vikt 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 DuroBase Prov1 0,000-0,048-0,056-0,064-0,064-0,073 0-diff 0,000 0,004 0,001 0,004 0,003 0,003 Vikt 0,000-0,002-0,002-0,003-0,003-0,008 K40 Prov 1 0,000-0,203-0,373-0,541-0,659-0,720 0-diff 0,000 0,019 0,018 0,044 0,008 0,013 Vikt 0,000-0,006-0,012-0,018-0,023-0,032 Bilaga 8.1 Sammanställning provresultat sida 1 av 3

Rakt DuroTop 410 DuroBase 402 Ytbetong K40 Cykler 0 500 2500 0 500 2500 0 500 2500 Prov 1 0,000-0,068-0,083 0,000-0,059-0,077 0,000-0,128-0,120 0-diff 0,000 0,008 0,007 0,000 0,004 0,012 0,000 0,005 0,027 Vikt 0,000 0,000-0,008 0,000-0,001-0,003 0,000-0,009-0,044 Prov 2 0,000-0,028-0,043 0,000-0,072-0,084 0,000-0,096-0,111 0-diff 0,000-0,001-0,002 0,000-0,016-0,008 0,000 0,006 0,019 Vikt 0,000 0,000-0,005 0,000 0,000-0,001 0,000-0,002-0,011 Prov 3 0,000-0,040-0,051 0,000-0,054-0,073 0,000-0,106-0,120 0-diff 0,000-0,001 0,001 0,000 0,011-0,006 0,000-0,031-0,028 Vikt 0,000-0,002-0,004 0,000 0,000-0,002 0,000-0,003-0,015 Prov 4 0,000-0,053-0,061 0,000-0,068-0,081 0,000-0,122-0,150 0-diff 0,000 0,005 0,007 0,000-0,007-0,006 0,000-0,005-0,021 Vikt 0,000-0,002-0,012 0,000-0,001-0,003 0,000-0,004-0,013 Medelsänkning Profil -0,047-0,059-0,063-0,079-0,113-0,125 0-diff 0,003 0,003-0,002-0,002-0,006-0,001 Vikt -0,001-0,029 0,000-0,002-0,005-0,021 Standardavvikelse Profil 0,017 0,017 0,008 0,005 0,014 0,017 0-diff 0,004 0,004 0,012 0,009 0,017 0,028 Vikt 0,001 0,004 0,001 0,001 0,003 0,016 Vinkel 3 DuroTop 410 DuroBase 402 Ytbetong K40 Cykler 0 500 2500 0 500 2500 0 500 2500 Prov 1 0,000-0,047-0,067 0,000-0,048-0,073 0,000-0,203-0,720 0-diff 0,000-0,004-0,003 0,000 0,004 0,003 0,000 0,019 0,013 Vikt 0,000 0,000 0,000 0,000-0,002-0,008 0,000-0,006-0,032 Prov 2 0,000-0,045-0,072 0,000-0,035-0,050 0,000-0,290-0,557 0-diff 0,000 0,003 0,001 0,000 0,001 0,000 0,000 0,010-0,006 Vikt 0,000 0,000-0,001 0,000-0,001-0,001 0,000-0,006-0,017 Prov 3 0,000-0,042-0,056 0,000-0,029-0,032 0,000-0,414-0,685 0-diff 0,000 0,001-0,001 0,000-0,003 0,005 0,000-0,074-0,041 Vikt 0,000 0,000-0,001 0,000-0,001-0,001 0,000-0,009-0,027 Prov 4 0,000-0,039-0,046 0,000-0,049-0,063 0,000-0,354-0,744 0-diff 0,000-0,004 0,001 0,000-0,007-0,006 0,000 0,051 0,043 Vikt 0,000-0,001-0,005 0,000 0,000 0,000 0,000-0,007-0,028 Medelsänkning Profil -0,043-0,060-0,040-0,054-0,315-0,676 0-diff -0,001 0,000-0,001 0,001 0,001 0,002 Vikt 0,000-0,002-0,001-0,002-0,007-0,026 Standardavvikelse Profil 0,003 0,012 0,010 0,018 0,090 0,083 0-diff 0,004 0,002 0,005 0,005 0,053 0,035 Vikt 0,001 0,002 0,001 0,004 0,001 0,006 Bilaga 8.1 Sammanställning provresultat sida 2 av 3

Brings metod DuroTop 410 DuroBase 402 Ytbetong K40 Cykler 0 500 10000 0 500 10000 0 500 10000 Prov 1 0,000-0,130-0,245 0,000-0,134-0,235 0,000-0,281-1,627 0-diff 0,000-0,006-0,006 0,000 0,002-0,018 0,000 0,075 0,056 Prov 2 0,000-0,127-0,234 0,000-0,102-0,278 0,000-0,211-2,105 0-diff 0,000-0,001 0,001 0,000 0,011 0,012 0,000 0,034 0,020 Medelsänkning Profil -0,129-0,240-0,118-0,257-0,246-1,866 0-diff -0,003-0,002 0,006-0,003 0,055 0,038 Bilaga 8.1 Sammanställning provresultat sida 3 av 3

BILAGA 8.2 FOTODOKUMENTATION AV PROVEN PROVNING: RAK 10000 DuroTop 410 1 PROVNING: RAK 2500 DuroTop 410 2 PROVNING: RAK 2500 DuroTop 410 3 PROVNING: RAK 2500 DuroTop 410 4 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 1 av 9

PROVNING: RAK 10000 DuroBase 402 1 PROVNING: RAK 2500 DuroBase 402 2 PROVNING: RAK 2500 DuroBase 402 3 PROVNING: RAK 2500 DuroBase 402 4 PROVNING: RAK 10000 Ytbetong K40 1 PROVNING: RAK 2500 Ytbetong K40 2 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 2 av 9

PROVNING: RAK 2500 Ytbetong K40 3 PROVNING: RAK 2500 Ytbetong K40 4 PROVNING: RAK 40000 DuroBase 402 1 PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroTop 410 1 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 3 av 9

PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroTop 410 2 PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroTop 410 3 PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroTop 410 4 PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroBase 402 1 PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroBase 402 2 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 4 av 9

PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroBase 402 3 PROVNING: VINKLAD 3 2500 DuroBase 402 4 PROVNING: VINKLAD 3 2500 Ytbetong K40 1 PROVNING: VINKLAD 3 2500 Ytbetong K40 2 PROVNING: VINKLAD 3 2500 Ytbetong K40 4 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 5 av 9

PROVNING: VINKLAD 3 2500 Ytbetong K40 2 PROVNING: BRINGS METOD 10000 DuroTop 410 1 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 6 av 9

PROVNING: BRINGS METOD 10000 DuroTop 410 2 PROVNING: BRINGS METOD 10000 DuroBase 402 1 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 7 av 9

PROVNING: BRINGS METOD 10000 DuroBase 402 2 PROVNING: BRINGS METOD 10000 Ytbetong K40 1 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 8 av 9

PROVNING: BRINGS METOD 10000 Ytbetong K40 2 Bilaga 8.2 Fotodokumentation av proven sida 9 av 9