Nytt liv åt flora och fauna.

Relevanta dokument
Bevara Sommens nedströmslekande öring

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Grönt är bara en färg

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

EN DROPPE AV H 2 OPP

Fågelsjörummet John Nyman

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattenkraften och miljön

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Livskraftiga ekosystem

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

EKOLOGISK KOMPENSATION

Bilaga 8. Döda och döende träd

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Vattenkraft. En oändlig energi.

Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

Birgitta Adell Miljösamordnare

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Rensning och underhåll av dikningsföretag

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Täkternas biologiska värden

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Säkerheten vid våra kraftverk

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Vindkraft. Sara Fogelström

Information och utbildningsmaterial

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Vindenergi. Holger & Samuel

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box Stockholm

Varför behövs uttagsrestriktioner?

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Vindkraft. Sara Fogelström

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Rädda Våneviks gammelskog!

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Lillgrund vindkraftpark

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Olika skydd för naturen

Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Transkript:

Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och fauna på traven. Längs kilometerlånga elledningar i naturen, vid vattendrag och runt om vindkraftsparker. Enligt Naturvårdsverket är cirka fem procent av Sveriges djur, växter och svampar så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Även några av E.ONs verksamheter har potentiell påverkan på djur och natur. Det kan gälla fiskebestånd i älvar, fladdermöss som störs av vindkraftverk och insekter i skogsavfall. Nära samarbeten med myndigheter och kontinuerliga studier vid till exempel vattenkraftverk och vindkraftsparker gör att negativ påverkan minimeras. Samtidigt har E.ON också initierat flera projekt för att öka den biologiska mångfalden på platser där vi verkar.

E.ON Nordic Hållbarhetsrapport 2014 Unik artrikedom längs ledningsgator. Granspira, smörbollar, hasselmöss och kärrspindlar. Det är några av de arter som växer och lever i den helt unika miljön som finns i ledningsgatorna. 2011 inledde E.ON Elnät och Länsstyrelsen i Jönköping ett samarbete med syfte att främja den biologiska mångfalden i länets ledningsgator. Många av de gamla ängs- och betesmarkerna har växt igen sedan de övergivits, vilket förstör betingelserna för många växter och djur. Dessa arter har istället letat sig till ledningsgator som erbjuder en öppen miljö tack vare det återkommande röjningsarbetet. Under tre års tid har Länsstyrelsen i Jönköping inventerat och kartlagt naturvärden i E.ONs ledningsgator inom regionnätet. Totalt har 166 platser identifierats som värdefulla ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv. På dessa så kallade biotoper har sällsynta växter och djurarter hittat den perfekta miljön för sin fortlevnad. På senare tid har vi upptäckt att infrastrukturmiljöer, som till exempel ledningsgator, innehåller en hög artrikedom, berättar Kristin Norkvist, naturvårdare och projektledare på Länsstyrelsen i Jönköping.

Vindparker ger gröna oaser. E.ON Wind har satt som mål att öka den biologiska mångfalden vid samtliga vindkraftsparker i Sverige, totalt elva stycken. Mitt i skogen, långt från allmänna vägar, finns en unik möjlighet att berika orörd natur. I samarbete med markägare och ekologiexperter planeras för att tidigt göra inventering av artbestånd och miljön. Även kulturhistoriska värden inkluderas, såsom bevarande av kulturminnen och ängsmarker. En miljökonsekvensbeskrivning görs förstås alltid när vi projekterar för vindkraft och vi gör regelbundna inventeringar av till exempel fåglar och fladdermöss. Men nu vill vi göra mer, berättar Erica Lindell, miljöchef på E.ON Wind. Allt började i Lilla Edet När E.ON arbetade i skogen med att röja för vägar och byggnation för vindturbinerna bjöds kommunekologen in för att planera för en grön oas runt turbinerna. Kaprifoler och nyponrosor planterades, död ved lämnades kvar för att ge insekter bostäder och ekar frilades. Även grusvägarna och kranplatserna som vi behöver för att komma till vindkraftsturbinerna vid service har visat sig vara bra miljöer för till exempel örter som inte kan växa någon annanstans. Till dessa lockas bina. Också ödlor trivs på soliga steniga platser, berättar Erica Lindell vidare. Många markägare Av projektet i Lilla Edet drogs en del lärdomar som nu ska leda till en bättre handlingsplan för kommande arbete med biologisk mångfald. Bland annat behövs bättre skydd av sådant som är nyplanterat och ibland behöver kompromisser göras. Det finns många intressen att ta hänsyn till. Ibland kan det vara bättre att arbeta med biologisk mångfald en bit bort från vindkraftsparken. Det behöver vi komma fram till i samarbete med markägarna, som kan vara många, konstaterar Erica Lindell.

Vi bygger 15 mil fria vandringsvägar. All elproduktion innebär någon form av miljöpåverkan. För vattenkraftens del handlar det framför allt om påverkan på fisk och biologisk mångfald i det utbyggda vattendraget. Minskad vattenföring, förändrade vattenmiljöer och att dammarna utgör hinder för de arter som vill passera uppoch nedströms är några exempel. E.ON arbetar kontinuerligt med att minska denna påverkan. Ett sätt är att bygga passager förbi dammar eller att hindra fiskar från att skadas i kraftverkens turbiner. Ett annat kan vara att anpassa flöden och regleringar efter naturens önskemål. Eftersom många åtgärder påverkar möjligheten att producera förnybar el eller minskar vattenkraftens viktiga reglerförmåga så måste samtidigt en avvägning ske. Ny rapport E.ON arbetar intensivt tillsammans med berörda myndigheter och forskare med att välja ut och prioritera de vattendrag och kraftverk där åtgärder gör störst nytta i förhållande till påverkan på produktionen. Som ett led i detta presenterades i september 2014 en ny rapport om miljöåtgärder i vattenkraften. Den togs fram av miljökonsultföretaget ÅF i samarbete med professor Jesper Stage och tittade på förutsättningarna för miljöförbättrande åtgärder i två utbyggda, men till karaktären väldigt olika, vattendrag: Mörrumsån och Ångermanälven. Prioriteringar måste göras Fokus för rapporten har varit att undersöka vilka reproduktionsområden för laxfisk som kan skapas och vilka samhällsekonomiska konsekvenser åtgärderna får. Rapporten landade i liknande slutsatser som Strategier för åtgärder i vattenkraften från Energimyndigheten och Havs- och Vattenmyndigheten, som presenterades i juni 2014: Att miljöintresset behöver vägas mot energiintresset och prioriteringar måste göras. För att skapa nästan 15 mil fria vandringsvägar i övre Faxälven bygger E.ON nu tre omlöp. Det första, i Norrströmmen, blev klart under 2014 och arbetet med nästa har påbörjats. Artikeln fortsätter på nästa sida

I vissa vattendrag bör energiintresset ha företräde då det ger störst samhälls- och miljönytta genom att bidra med förnybar el utan att påverka klimatet. ÅFs rapport visade tydligt att miljöåtgärder i Ångermanälven får väldigt stor påverkan på den förnybara elproduktionen, samtidigt som effekterna av åtgärderna är begränsade. I Mörrumsån däremot kan vissa åtgärder göra stor nytta för den biologiska mångfalden med relativt liten påverkan på elproduktionen, säger Jonas Andrén, kommunikationschef på E.ON Vattenkraft. Oväntat bestånd av målarmussla ska inventeras I samband med att ett kraftverk vid Högsby i Emån förra året skulle rustas upp upptäcktes oväntat att ett bestånd av den rödlistade tjockskaliga målarmusslan fanns i den konstgjorda intagskanalen. Delar av kanalen torrlades med följd att en del av musslorna dog. För att undvika att liknande händelser inträffar i framtiden och för att skaffa bättre kunskaper om förekomsten av målarmusslan i Emån kommer E.ON att bekosta en utförlig inventering sommaren 2015. Om E.ONs vattenkraft E.ON är den tredje största vattenkraftproducenten i Sverige med 77 hel- och delägda vattenkraftverk, från Lycksele i norr till Kristianstad i söder. Kraftverkens sammanlagda normalårsproduktion är 8 terrawattimmar med en installerad effekt på 1 700 megawatt. Kraftverken styrs och kontrolleras från en driftcentral i Sundsvall. E.ONs minsta vattenkraftverk, Karlslund i Svartån, har en normalårsproduktion på drygt 1 gigawattimmar. Det största kraftverket, Hjälta i Faxälven, producerar ett normalt år drygt 1 000 gigawattimmar. Vår förhoppning är att med hjälp av denna kunskap kunna hitta sätt att hjälpa och förstärka beståndet berättar Johan Tielman, miljöchef på E.ON Vattenkraft.