Hemställan från Knivstabostäder AB, godkännande av derivathandel i form av ränteswappar KS-2017/658

Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2017-11-27 173 Hemställan från Knivstabostäder AB, godkännande av derivathandel i form av ränteswappar KS-2017/658 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna att Knivstabostäder AB får bedriva derivathandel i form av ränteswappar i enlighet med bolagets finanspolicy och derivathandeln endast sker mot motparterna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken i svensk valuta, att Knivsta Kommun för Knivstabostäders räkning, såsom för egen skuld, ingår proprieborgen omfattande värdet på derivaten gentemot derivatmotparten. Yrkande Peter Evansson (S) yrkar bifall på det utsända förslaget till beslut. Ärende Tjänsteskrivelse 2017-11-13, hemställan 2017-10-16, protokoll från Knivstabostäder, 2017-06-01 och förslag på reviderad finanspolicy 2017-06-01 har varit utsända. Expedieras till: Akten Expedierat av Siobhán Górny 2017-11-29

Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum KS-2017/658 Ekonomichef 2017-11-13 Kommunstyrelsen Hemställan från Knivstabostäder AB, godkännande av derivathandel i form av ränteswappar KS-2017/658 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna att Knivstabostäder AB får bedriva derivathandel i form av ränteswappar i enlighet med bolagets finanspolicy och derivathandeln endast sker mot motparterna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken i svensk valuta, att Knivsta Kommun för Knivstabostäders räkning, såsom för egen skuld, ingår proprieborgen omfattande värdet på derivaten gentemot derivatmotparten. Sammanfattning Styrelsen i Knivstabostäder fattade vid styrelsemöte 2017-06-01 beslut om att finansverksamheteten i bolaget ska kunna använda ränteswappar i skuldförvaltningen. För att bolaget ska kunna använda ränteswappar krävs ett godkännande från kommunfullmäktige i Knivsta att bedriva derivathandel i form av ränteswappar. Förvaltningen delar bolagets uppfattning av ränteswappar är ett verktyg som behövs för en aktiv skuldförvaltning och anses vara den mest kostnadseffektiva metoden för skuldförvaltning. Bolaget behöver säkerställa goda rutiner och oberoende expertkunskap för derivathandel i form av ränteswappar, exempelvis genom att anlita oberoende experter genom PWC för konsultation. Det är centralt att syftet är att minska risker och därmed säkerställa långsiktigt stabila och låga räntekostnader för kommunkoncernen. Bakgrund Derivathandel är ofta synonymt med hög risk. Derivat avseende ränteswappar handlar förenklat om att en motpart önskar minska sin risk och köper sig en försäkring för detta. Motparten tar då istället risken och får betalt för detta genom försäkringspremien. En liknelse som ofta används är att 5-års räntan är högre än den rörliga räntan (3 månader), ränteskillnaden mellan de olika löptiderna är en premie som låntagaren för betala för att få en förutsägbarhet i räntan och därmed en lägre ränterisk. Istället för att låna till en 5 års ränta, lånar bolaget till rörlig ränta och köper en ränteswapp och erhåller på så vis en fast ränta.

Sida 2 av 3 Fördelen är att skuldförvaltningen blir mer aktiv eftersom ränteswappar inte styrs av när lånet ska omförhandlas från tid till annan. Utan en ränteswapp kan tecknas senare eller tidigare och med olika löptider beroende på låneportföljens sammansättning. Det är orsaken till att många privata och offentliga aktiebolag använder sig av ränteswappar i sin skuldförvaltning, det anses också vara ett kostnadseffektivt verktyg för att minska risker. Bolaget behöver säkerställa goda rutiner och bör inhämta oberoende expertkunskap för derivathandel i form av ränteswappar, exempelvis genom att anlita oberoende experter genom PWC för konsultation. Ränteswappar i kommunkoncernen ska används tillsammans med Kommuninvests lån eller andra bankers lån som komplement för att binda räntor och justera räntebindning. Produkterna ska användas i defensivt syfte, det vill säga för att skydda låneportföljen från risk. Godkända derivat är endast ränteswappar och förtidsstartade ränteswappar. Låneskulden i Knivstabostäder kommer enligt prognos uppgå till 100 miljoner kronor under 2018 och öka succesivt när nya bostäder ska byggas. Det är en mindre låneportfölj i dagsläget men med tiden kommer behovet av räntesäkring via ränteswappar öka. Eftersom Knivstabostäder AB och Kommunfastigheter i Knivsta AB bedrivs i en gemensam förvaltning bör båda bolagen är liknande verktyg för aktiv skuldförvaltning. Bilagor: 1. Tjänsteskrivelse Knivstabostäder AB 2. Protokoll Knivstabostäder AB 3. Finanspolicy Knivstabostäder AB Ekonomisk konsekvensanalys Beslut om derivathandel i form av ränteswappar syftar till att minska risker för framtida ökade räntekostnader men framförallt ge förutsägbarhet i räntekostnader för kommunkoncernens skulder. Derivathandeln i form av ränteswappar kan därför från tid till annan innebära både lägre och högre kostnader. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Lena Fransson kommundirektör Beslutet ska expedieras till: Akten Ekonomichef Knivstabostäder

Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslut om att bedriva derivathandel i form av ränteswappar påverkar inte barn. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Barn tillfrågas vid övergripande fleråriga planer/styrdokument. Har så skett? Ja Nej Inte aktuellt. Beslutet rör inte övergripande flerårig plan/flerårigt styrdokument Om ja, förklara på vilket sätt barn varit delaktiga i beslutet, vilka åsikter barnen lyft fram samt hur dessa åsikter beaktats i beslutet. Om nej, förklara varför barn inte tillfrågats.

Handläggare 2017-10-16 Simon Granit Kommunfullmäktige Hemställan om att få godkännande för avtalstecknande och borgen för ränteswappar Knivstabostäder ansöker om att att Kommunfullmäktige i Knivsta ger sitt godkännande till att Knivstabostäder träffar avtal med de möjliga motparterna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken om derivathandel i enlighet med bolagets Finanspolicy. Godkända derivat är endast ränteswappar och förtidsstartade ränteswappar. om avtalet med banken så kräver, att Knivsta Kommun för Knivstabostäders räkning, såsom för egen skuld, ingår proprieborgen omfattande värdet på derivaten gentemot derivatmotparten och därmed möjliggör tecknande av derivatavtal mellan bank och bolag. Sammanfattning Styrelsen i Knivstabostäder fattade vid styrelsemöte 2017-06-01 32 (Bilaga 1) beslut om att finansverksamheteten i bolaget ska kunna använda ränteswappar i skuldförvaltningen. Låneskulden i bolaget kommer enligt prognos överstiga 100 miljoner kronor under 2018. Majoriteten av svenska privata, statliga och kommunala aktiebolag använder idag ränteswappar i sin skuldförvaltning av kostnadsskäl och för att minska risker. Ränteswappar används tillsammans med Kommuninvests lån eller andra bankers lån som komplement för att binda räntor och justera räntebindning. Produkterna används i defensivt syfte, dvs för att skydda låneportföljen från risk. Derivat är en bred benämning på produkter för att hantera risk i tillgångs- och skuldportföljer. Ränteswappar är en standardprodukt inom derivat som har god likviditet och transparens i prissättning. Rådgivare inom området, bland annat PWC, är överens om att ränteswappar minskar kostnad och risk i låneportföljen. Bakgrund Knivstabostäders finanseringsverksamhet har till uppgift att minimera räntekostnader till låg risk. Räntekostnaden består av marknadens ränta på respektive löptid och bankens marginal, samt borgensavgiften till kommunen. Refinansieringsrisken i portföljen utgörs av risken att vid varje behov av likviditet eller omsättning av lån inte erhålla den likviditet som krävs eller att det vid tillfället sker till en hög marginal. Ränterisken utgörs av hur en förändring av marknadsräntan momentant eller på sikt påverkar räntekostnaden negativt. Som exempel innebär en ränteförändring på 0,1 % en kostnadsförändring på 100 000 kronor per år med låneskuld på 100 miljoner kronor. De sista fyra åren har 10 årsräntan rört sig 2,3 % från topp till botten och den rörliga 3-månadersräntan ca 1,8 %. Genom att börja använda ränteswappar kan ränterisk och refinansieringsrisk separeras. Det innebär en mer effektiv förvaltning eftersom likviditetsbehovet eller omsättning av lån inte alltid inträffar när ränteläget är som mest gynnsamt eller då det mest optimala beslutet är att teckna samma räntebindning och kapitalbindning. I praktiken innebär det att bolaget via Kommuninvest eller affärsbanker tar upp ett lån när behovet av likviditet finns och att räntan binds med en swap så att kostnaden och riskerna hålls så låga som möjligt. Kommuninvest kommer alltså även vid derivat vara en viktig långivare. Eftersom Knivstabostäder har pantbrev i fastigheterna har traditionell bankupplåning ofta varit mer fördelaktig än lån med kommunal borgen. Knivstabostäder har därför en låg andel lån till Kommuninvest. Ränteswappar är en undergrupp inom derivat. En ränteswap kan enklast förklaras genom att titta på ett vanligt banklån. Ett konventionellt fasträntelån på 5 års löptid är egentligen en produkt bestående av två delar. Ett lån med rörlig ränta (normalt med 3 månaders löptid) som har 5 års kapitalbindningstid (banken lovar att låna ut kapital i 5 år) och en swap som binder räntan till en fast räntesats under 5 år. De derivat som är godkända enligt bolagets finanspolicy är ränteswappar och förtidsstartade ränteswappar i svensk valuta. Knivstabostäder/Beslut om derivat 2017

Dessa produkter handlas av samtliga svenska affärsbanker och har god likviditet på marknaden och är transparenta i prissättningen. Vid varje köptillfälle ska minst två banker tillfrågas för att få bästa möjliga prissättning. Komplicerade sk strukturerade produkter är inte tillåtna och derivat får endast användas i defensivt syfte, dvs för att säkra ett befintligt underliggande lån eller fastställt finansieringsbehov. I dagsläget fattas beslut om både räntebindning och kapitalbindning vid samma tidpunkt som lånet ska tas upp. Med hjälp av ränteswappar kan dessa beslut delas upp så att den mest gynnsamma kapitalbindning väljs vid likviditetsbehovet och att räntebindningen väljs vid ett senare tillfälle. Översyn av räntebindning görs kvartalsvis eller månadsvis. Styrande för finansverksamheten är bolagens finanspolicy (se bilaga 1). I den framgår att låneförfallen ska vara fördelade över tid och inom vilka ramar räntebindningen ska ligga. Den beskriver även hur skuldportföljen ska rapporteras till bolagens styrelse och hur finansverksamheten ska bedrivas. Där framgår även att styrelsen bör utse ett finansråd som har till särskild uppgift att säkerställa att finanspolicyn följs och att den finansiella strategin blir optimal för bolaget. Samtliga svenska affärsbanker erbjuder idag handel med ränteswappar. För att handla med ränteswappar krävs ett derivatavtal med banken. Bolaget kommer att teckna avtal med minst två derivatmotparter för att få konkurrens i prissättningen. För att beskriva vilka rörelser som finns på marknaden visar data från oktober 2013 till idag att Kommuninvests marginal på ett 10 års lån varit som lägst 0,65 % och som högst 1,04 %. Under samma period har marknadsräntan (exkl marginal) för ett 10 års lån varit som lägst 0,61 % och som högst 2,92 %. Dessa toppar och bottnar i ränta respektive marginal har inträffat vid olika tidpunkter, dvs lägst ränta innebär inte lägst marginal och vice versa vilket innebär att det ur kostnadssynpunkt är bättre att ha möjlighet att dela upp dessa beslut. Jesper Rydåker Hans-Petter Rognes Bilaga 1: Styrelseprotokoll 2017-06-01 Bilaga 2: Finanspolicy rev2017-06-01 Knivstabostäder/Beslut om derivat 2017

Förslag till revidering 2017-06-01 FINANSPOLICY Knivstabostäder AB Postadress: Knivstabostäder AB Centralvägen 19 E 741 40 KNIVSTA Telefon: 018 34 71 30 Fax: 018 38 07 12 E-post: knivstabostader@knivsta.se

2 (9) 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur företagets finansverksamhet skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning och finansiering. Företagets finanspolicy skall följa de ägardirektiv som kommunen fastställt på bolagsstämma för företaget. Syftet med denna finanspolicy är att: Fastställa finansverksamheten mål Fastställa ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten skall organiseras Fastställa ramar och riktlinjer för begränsning av de finansiella risker som förekommer i finansverksamheten Fastställa ramar och riktlinjer för rapportering och uppföljning av finansverksamheten 2. Finansverksamhetens mål Finansverksamhetens mål är att: Säkerställa företagets betalningsförmåga på kort och lång sikt Inom finanspolicyns ramar och riktlinjer minimera företagets räntekostnader Säkerställa att finansverksamheten bedrivs med en god intern kontroll 3. Organisation och ansvarsfördelning Nedan framgår fördelningen av ansvar mellan styrelsen respektive verkställande direktör och ekonomichef. 3.1 Styrelsens ansvar Styrelsen ansvar är: att årligen fatta beslut om finanspolicy med eventuella revideringar att årligen fatta beslut om beloppsramar för företagets nyupplåning under kommande budgetår att årligen fatta beslut om delegering av företagets omsättning av lån under kommande budgetår att hemställa till kommunfullmäktige att fatta beslut om borgensram för företaget

3 (9) 3.2 Verkställande direktörens ansvar Verkställande direktör skall: Årligen, vid behov, lämna förslag till styrelsen om revideringar av företagets finanspolicy Utarbeta riktlinjer för den operativa finansverksamheten i samråd med styrelsens presidium som säkerställer en god intern kontroll och att reglerna i företagets finanspolicy efterlevs. Riktlinjernas utformning ska informeras till styrelsen. 3.3 Ekonomichefens ansvar Ekonomichef ansvarar för: Att följa upp, hantera och fortlöpande rapportera bolagets finansiella situation Att efterleva de ramar och riktlinjer för finanshanteringen som fastställs i denna policy Att aktivt arbeta med att säkerställa att tillräcklig likviditet finns för att driva bolagets olika verksamheter Att löpande följa upp låne- och ränteförfall samt att ta fram beslutsunderlag för ny- /refinansiering av låneportföljen Att bevaka utvecklingen på de finansiella marknaderna Att finansverksamhetens redovisning utförs inom ramen gällande lagar och redovisningsprinciper. Att utveckla och upprätthålla kontakter med finansiella aktörer Att årligen ge förslag till verkställande direktör om förändringar i finanspolicyn 3.4 Finansutskott Styrelsen kan utse ett särskilt finansutskott. Utskottet syftar till att utveckla finansverksamheten och vara ett forum där dialog och stadga kring operativa beslut och strategiska vägval förs. Finansutskottet utgör en expertis inom finansverksamheten och medlemmarna kan vara styrelseledamöter eller annan kompetens inom området. Finansutskottet rapporterar till styrelsen. 4. Inbördes tolkningsordning Föreligger motstridiga uppgifter mellan olika styrdokument ska följande rangordning gälla för tolkning av innebörd: 1. Bolagsordning 2. Ägardirektiv 3. Styrelsens arbetsordning 4. VD-Instruktion 5. Affärsplan 6. Finanspolicy

4 (9) 5. Likviditetsförvaltning Tillgängliga likvida medel definieras som: Kassa och bank Ej utnyttjade kreditlöften Finansiella tillgångar som kan omsättas inom tre bankdagar 5.1 Betalningsberedskap Företaget skall ha tillgängliga likvida medel till förfogande som motsvarar en betalningsberedskap för löpande utgifter samt för budgeterade investeringar och amorteringar. För löpande utgifter bör betalningsberedskapen omfatta den genomsnittliga periodiciteten för hyresinbetalningar plus en månad. Det innebär i nuläget att bruttointäkter för en månad plus en månad ska finnas i betalningsberedskap för löpande utgifter. För projekt och investeringar över 5 MSEK ska en separat likviditetsplanering upprättas. Likviditetsöverskott som inte är tillfällig - utöver den likviditet som erfordras för att upprätthålla ovanstående betalningsberedskap - skall första hand användas för att amortera företagets låneskuld och i andra hand placeras enligt punkt 5.2. 5.2 Förvaltning av kortfristig likviditet Kortfristig likviditet ska placeras antingen på koncernkonto eller i tillåtna instrument hos godkända motparter enligt placeringsreglementet (bilaga 2). Placerade medel skall kunna omvandlas till likviditet genom försäljning inom tre bankdagar. 6. Finansiering Finansiering sker med kommunal borgen. Styrelsen hemställer till kommunfullmäktige om borgensram. Ramar för kontokrediter och långfristig upplåning beslutas årligen av styrelsen. Godkända former för upplåning framgår av finansieringsreglementet (bilaga 1). 6.1 Målsättning Den övergripande målsättningen för företagets skuldförvaltning är att: Säkerställa företagets betalningsförmåga på kort och lång sikt Inom finanspolicyns ramar och riktlinjer minimera företagets räntekostnader

5 (9) 6.2 Riskhantering De två huvudsakliga riskerna är refinansieringsrisk, dvs risk att inte få erhålla den finansiering som vid en given tidpunkt önskas eller att marginalen vid den tidpunkten är hög, och ränterisk, dvs risk att marknadsräntan i framtiden ökar mer än den kända ränteprognosen. Refinansieringsrisk hanteras genom att ett löfte från långivaren ges om att finansieringen ska gälla under en förutbestämd tid. Denna tid benämns kapitalbindningstid. Vid en given tidpunkt innebär längre kapitalbindningstid normalt att långivaren tar ut en högre marginal än vid en kortare kapitalbindning. Ränterisk hanteras genom att låta lån eller derivat löpa under en längre tid. Den genomsnittliga tiden benämns räntebindningstid för portföljen. En beskrivning av samtliga risker finns Bilaga 3. 6.2.1 Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken ska begränsas genom att förfallostrukturen i skuldportfölj sprids över tiden samt att finansiering sprids på flera motparter. Minimalt 20 % och maximalt 50 % av skuldportföljen får förfalla till betalning inom en rullande 12 månadersperiod. Den genomsnittliga kapitalbindningen får inte understiga 2 år. Det bör eftersträvas att skuldportföljen fördelas på flera motparter om det kan göras utan oskälig kostnad. Fördelning bör vara att maximalt 75 % av skuldportföljen finns hos en motpart. Ett lån med lång kapitalbindning, men med uppsägningsmöjlighet från motparten, ska ses som ett lån med kapitalbindningstid som motsvarar uppsägningstiden. 6.2.2 Räntebindningstid För att begränsa ränterisken skall räntebindningstiden i skuldportföljen spridas över tid. Skuldportföljen ska ha en genomsnittlig räntebindning på minst 2 år och maximalt 5 år. Den maximala räntebindningstiden för ett enstaka lån eller derivat får vara högst 10 år. Räntebindning < 1 år Räntebindningssnitt (år) Maximalt 50 % 3,0 Minimalt 20 % 1,3 6.2.3 Ränterisk Ränterisken uttrycks som kostnadsförändringen under 1 år om marknadsräntan skulle öka med 1 % på den del av skulden eller tillgången som kan påverkas av en ränteförändring. Ränterisken ska löpande rapporteras till styrelsen. 6.2.4 Valutarisk Placering och upplåning i annan valuta än svenska kronor är inte tillåten. 6.3 Derivat Godkända derivatinstrument och godkända motparter som definieras i finansieringsreglementet (bilaga 1) får användas för att anpassa finansieringens räntebindningstid under förutsättning att: Derivathandeln sker i defensivt syfte, det vill säga för att minska risken i portföljen. Derivatinstrument skall uppfylla krav för säkringsredovisning vid tecknande

6 (9) Derivatvolymen skall vid varje given tidpunkt uppgå till maximalt 80 % av aktuell eller prognosticerad del av skuldportfölj. Den underliggande finansieringen och räntederivatet har samma räntebas, normalt 3 månaders Stibor. Avtal finns med minst två derivatmotparter. Vid varje nyteckning av derivat skall affären konkurrensutsättas 7. Rapportering och analyser Verkställande direktör skall inför varje styrelsemöte rapportera till styrelsen avseende företagets finansverksamhet. Rapporten skall innehålla följande uppgifter: Aktuell likviditetssituation Placeringsportföljens volym, instrument och motparter Skuldportföljens volym, instrument och motparter Skuldportföljens kapitalbindning i förhållande till finanspolicy Skuldportföljens räntebindning i förhållande till finanspolicy Skuldportföljens genomsnittliga räntesats Skuldportföljens derivat fördelat på instrument och motparter Eventuella avvikelser från finanspolicyns regler Bilaga 1 - Finansieringsreglemente Bilaga 2 - Placeringsreglemente Bilaga 3 - Definition av finansiella risker

7 (9) Finansieringsreglemente Bilaga 1 Nedan redovisas motparter och instrument som är godkända att använda vid bankupplåning och handel med derivatinstrument. Koncernintern upplåning Motparter inom koncernen. Upplåning från Kommunfastigheter och Alsikebolaget är tillåten till marknadsmässiga villkor. Maximal kapitalbindning är 1 månad. Bankupplåning Motparter Banker med svensk bankoktroj Svenska kommuner och landsting Kreditmarknadsbolag (SBAB m fl) Svenska Försäkringsbolag AP-fonderna Svenska staten, statliga verk och av Svenska staten helägda bolag Kommuninvest Nordiska Investeringsbanken Europeiska Investeringsbanken Kapital - bindning Motpartslimit 0 10 år Maximalt 75% av total finansiering hos varje enskild motpart bör eftersträvas Handel med derivatinstrument Motparter Nordea Swedbank SEB Handelsbanken Ränte - bindning Motpartslimit 0-10 år Maximalt 75% av volymen hos varje enskild motpart bör eftersträvas Räntederivat Ränteswappar Förtidsstartade ränteswappar

8 (9) Placeringsreglemente Bilaga 2 Placeringar får enbart göras i svenska kronor. Överskottslikviditeten får enbart placeras enligt nedanstående lista. Produkt/motpart Bankinlåning Banker med svensk bankoktroj Kreditmarknadsbolag (SBAB mfl) Maximalt tillåtet innehav av totalt innehav 100% Maximal löptid Tillåten max andel per emittent 3 Mån 100% Koncernintern inlåning 100% 1 mån 100% Statsskuldväxlar 100% 3 Mån 100% Certifikat med rating * 100% 3 Mån 50% * Ratingmatris Rating institut Kort (< 720 dagar) Standard & Poor s A-1 Nordisk Rating K-1 Moody s P-1

9 (9) Definitioner av finansiella risker Bilaga 3 Likviditetsrisk Risken för att inte ha tillräcklig betalningsberedskap för att kunna möta planerade och/eller oförutsedda utgifter. Med god betalningsberedskap avses att alltid ha tillgängliga likvida medel motsvarande ca en månads löpande utgifter för innevarande budgetår. Riskhantering: Risken minskas genom god likviditetsplanering, det vill säga, god kunskap om inbetalningar och utbetalningar i verksamheten. Finansieringsrisk eller refinansieringsrisk Risken för att vid varje givet tillfälle inte få tillgång till nödvändig finansiering för befintliga eller nya lån eller att refinansiering endast kan ske med kraftigt ökade kostnader som följd. Finansieringsrisken ökar om en större del av skuldportföljen förfaller vid ett eller några enstaka tillfällen. Riskhantering: Finansieringsrisken minskar om lånen förfaller vid många tillfällen med visst tidsavstånd, samt att upparbetade kontakter finns med ett flertal långivare, Ränterisk Risken för att förändringar i räntenivån påverkar negativt genom ökade räntekostnader. Ränterisken uppstår då räntan på olika löptider, avkastningskurvan, rör sig från en given nivå. Exponering för ränterisk uppstår om man har räntebärande skulder i portföljen. Riskhantering: Ränterisken minskas genom att risken hela tiden mäts och vägs mot verksamhetens möjlighet att anpassa intäkter och kostnader på kort och medellång sikt. Motpartsrisk Riken för att motparten i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden att betala eller leverera. Tillåtna motparter ska godkännas av kommunfullmäktige eller företagets styrelse (se bilagor). Riskhantering: Risken minskas genom att enbart välkända motparter används och att finansiering och placering sprids på flera aktörer. Operativ risk Risk för förlust/skada som uppstår till följd av att t.ex. interna processer eller rutiner inte är ändamålsenliga eller felaktiga, mänskliga fel, felaktiga system eller brister i legal hantering. Riskhantering: Operativa risker ska minskas genom en väl anpassad intern organisation och god intern kontroll. Derivatrisker Derivatrisker utgörs av motpartsrisker och val av instrument. Övervärden i derivatportföljen innebär en fordran på utställaren av derivat. Risken finns att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden. Derivat är ett brett begrepp och innefattar en mängd instrument som kan vara svåra att förstå och värdera. Riskhantering: Risken minskas genom att enbart välkända motparter används och att derivaten sprids på flera aktörer. Risken minskas genom att enbart använda sig av standardinstrument anpassade efter bolagets behov och som handlas på en fungerande marknad.