Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i. Värdena kan behöva justeras vid vissa projekt beroende på läge och närheten till kollektivtrafik. För till exempel samlingslokaler och restaurang måste det till särskilda utredningar för att få fram parkeringsbehovet för den specifika verksamheten. Parkeringsnormerna presenteras både per 1000 m² BTA (riktlinje under planeringsfasen) och per lägenhet (krav i bygglovshanteringen). Tillgängliga och användbara angörings- och parkeringsplatser för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga regleras i Boverkets byggregler, BBR 3:122. Det innebär att angöringsoch parkeringsplatserna ska uppfylla aktuella krav bland annat avseende avstånd och markbeläggning. Eftersom ökad cykeltrafik ligger i linje med s inriktning om hållbar samhällsutveckling presenteras det också i slutet av dokumentet parkeringsnormer för cykel. Parkeringsnorm för gäller tills någon större förändring sker som kan ha påverkan på kommuninvånarnas resandevanor. Ett exempel kan vara ifall persontrafik börjar trafikera Lommabanan, något som till viss del skulle kunna minska behovet av bilresor till och från kommunen. För att hålla dokumentet aktuellt bör det ses över och uppdateras vid behov. Bpl = bilplatser BTA = bruttoarea enligt svensk standard. Parkeringsnorm Boende Bpl/lgh Besökare Bpl/lgh Totalt Bpl/lgh Totalt Bpl/1000 m² BTA Enbostadshus, egen p-plats 2,0-2,0 - Enbostadshus, gemensam p-plats 1,1 0,2 1,3 13 Flerbostadshus, gemensam p-plats 0,8 0,2 1,0 10 Äldreboende, gemensam p-plats Tabell 1 Anställd Bpl/1000 m² BTA Besökare Bpl/1000 m² BTA Totalt Bpl/1000 m² BTA Kontor centrala delar 11 5 16 Kontor övriga delar 25 5 30 Handel centrala delar 5 26 31 Handel övriga delar 11 36 47 Industri 11 3 14 Tabell 2 Anställd Bpl/1000 m² BTA Besökare Bpl/1000 m² BTA Total Bpl/1000 m² BTA För- och grundskolor 7,0 1,0 8,0 Hotell Restauranger Samlingslokaler Tabell 3 ANTAGEN AV KS 2013-11-20 1
Inledning Kommunen har det övergripande ansvaret för planering av parkering och anger i detaljplan var parkeringsplatser ska anordnas. Fastighetsägarna har sedan skyldighet att lösa parkeringsbehovet för den verksamhet som ska bedrivas på fastigheten. Detta dokument ska fungera som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglov om gällande detaljplan ej anger annat. Syftet med parkeringsnormen är att förebygga och minska problem med otillräcklig bil- och cykelparkering och för att skapa bra tillgänglighet. Normen anger minimivärden för antal parkeringsplatser. Om parkeringsbehovet inte går att lösa inom fastigheten ska det gå att köpa parkeringsplatser på annan fastighet genom särskilda avtal. Bakgrund har inte tidigare haft något samlat dokument för parkeringsnormer utan normerna har tagits fram vid behov för varje nytt projekt och aktuellt fall. Kommunen växer stadigt och har gjort så under ett antal år även om målet är att tillväxtstakten ska minskas. Framförallt i stora projekt är det viktigt att i detaljplanen och under bygglovshanteringen kunna hänvisa till en antagen parkeringsnorm då sådana projekt kommer att alstra mer bilanvändning och ett ökat behov av parkeringsplatser totalt sett. Metod Beräkningarna av normerna för bostäder har gjorts genom att multiplicera bilinnehavet med antalet personer som i genomsnitt bor per lägenhet/bostad. För att få fram normerna för arbetsplatser multipliceras istället arbetstätheten med den uppskattade bilförarandelen. För att säkerställa att parkeringstalen som tagits fram ligger på en rimlig nivå har siffrorna jämförts med andra redan framtagna normer i andra kommuner. Utgångspunkten har varit Vellinge kommuns parkeringsnorm från 2007 och till viss del även Malmös och Lunds parkeringsnormer då dessa två är de kommuner som har de mest genomarbetade dokumenten i s närområde. Valet föll på Vellinge då det är en kommun som på många sätt kan anses vara snarlik Lomma och därmed vara väl jämförbar. Förutsättningar Då 2012 års statistik för bland annat biltäthet inte fanns att tillgå vid framtagandet av detta dokument har det i dokumentet utgåtts från 2011 års statistik om inget annat nämns. Boendetäthet 2011-12-31 hade en folkmängd på 22 017 personer. Det fanns då totalt 8 870 bostäder i kommunen fördelat på 69 % småhus och 31 % lägenheter i flerbostadshus. Boendetätheten i kommunen är uppdelad enligt följande: Enbostadshus/småhus: 2,55 personer/bostad Flerbostadshus: 1,84 personer/bostad Biltäthet Medelvärdet för biltätheten i kommunen ligger på 429 bilar per 1000 invånare, det vill säga drygt 0,4 bilar per person. Uppgifterna är hämtade ur Statistiska Centralbyråns BILPAK register från 2011. I det här dokumentet förutsätts att det inte är några skillnader i biltäthet mellan de olika tätorterna i. ANTAGEN AV KS 2013-11-20 2
Parkeringsnorm för bostäder Det är viktigt att alla som har en bil har möjlighet att parkera den inom rimligt avstånd till sin bostad. Är boendeparkeringen otillräcklig finns risken att de boende istället parkerar på gatan, vilket kan skapa problem för både framkomlighet och säkerhet. Om man istället väljer att parkera i angränsande områden löser man inte situationen utan parkeringsproblemet flyttar endast till en annan plats. För att kunna sätta en norm för boendeparkering behöver man beräkna bilplatsbehovet. Detta görs med hjälp av boendetätheten och biltätheten. 2011 var Lomma kommuns genomsnittliga biltäthet 429 bilar per 1000 invånare. För att få fram parkeringsnormen för bostäder gäller följande: Bilplatsbehov = boendetäthet x biltäthet Bpl enbostadshus = 1,1 bpl/småhus Bpl flerbostadshus = 0,8 bpl/lgh Beräknad norm för bostäder Om man förutsätter en genomsnittlig yta per lägenhet på 100 m² bruttoarea så kan även en norm räknas ut per 1000 m² BTA. Tabell 4 redovisar de framräknande normerna för boende, besöksparkering ej inräknat. All typ av besöksparkering behandlas längre fram. Bpl enbostadshus = 11 bpl/1000 m² BTA Bpl flerbostadshus = 8 bpl/1000 m² BTA Parkeringsnorm bostäder exklusive besöksparkering Bpl/lgh Bpl/1000 m² BTA Enbostadshus, egen p-plats 2,0 20 Enbostadshus, gemensam p-plats 1,1 11 Flerbostadshus, gemensam p-plats 0,8 8 Äldreboende, gemensam p-plats Tabell 4 Gemensam parkering förekommer både vid flerbostadshus och vid enbostadshus därav uppdelad redovisning. Parkeringsnorm för arbetsplatser och samlingslokaler Hur många parkeringsplatser som krävs vid olika arbetsplatser beror på flera faktorer, bland annat typ av arbetsplats och närheten till bra kollektivtrafikförbindelser. För de arbetsplatser som ligger utanför tätorterna i kommunen och som inte har någon tillgänglig kollektivtrafik antas det att de har en större andel bilpendlare och att det krävs närmare en parkeringsplats per anställd. Nya linjedragningar eller införandet av persontrafik på Lommabanan kan leda till ett förändrat antal bilpendlare som i sin tur skulle kunna påverka behovet av parkeringsplatser på sikt. Parkeringsnormen för arbetsplatser räknas fram genom att multiplicera arbetstätheten med andelen som reser med bil. Bilplatsbehov = arbetstäthet x bilförarandel ANTAGEN AV KS 2013-11-20 3
Arbetstäthet och bilförarandel Siffror för arbetstäthet för kontor, handel och industri som användes i Vellinge kommuns parkeringsnorm har förutsatts kunna gälla även för. Detsamma gäller hur stor andel som pendlar till sitt arbete med bil, bilförarandelen. För att få ett minimivärde på parkeringsnormen för arbetsplatser och samlingslokaler och inte ett spann används ett medeltal som utgår från Vellinge kommuns arbetstäthet, se tabell 5. Bilförarandelen till de centrala delarna antas vara kring 30% och kring 70 % för övriga delar i. (se områdesindelningen på bifogade kartor) Arbetstäthet (anställd/1000 m²) Arbetstäthet Vellinge kommun (anställd/1000 m²) * Kontor 35 30-40 Handel 15 10-20 Industri 15 10-20 Tabell 5 * Redovisas som jämförelse Beräknad norm för arbetsplatser Tabell 6 redovisar antalet bilplatser som behövs per anställd och per 1000 m² BTA, vilket ska motsvara andelen som åker bil till sitt arbete. Parkeringsnorm arbetsplatser exklusive besöksparkering Bpl/anställd Bpl/1000 m² BTA Kontor centrala delar 0,3 11 Kontor övriga delar 0,7 25 Handel centrala delar 0,3 5 Handel övriga delar 0,7 11 Industri 0,3 11 För- och grundskolor - 7,0 Tabell 6 Dessa parkeringsnormer får anses vara riktvärden när det gäller parkering vid arbetsplatser då behovet kan variera mycket mellan olika typer av verksamheter. Samlingslokaler När det gäller parkeringsbehovet vid samlingslokaler som exempelvis bibliotek, idrottshall eller medborgarhus är det väldigt specifikt beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs. Därför krävs särskilda utredningar för att fastställa dessa normer. Samnyttjande Samnyttjande av bilplatser betyder att flera använder samma parkeringsplats vid olika tidpunkter av dygnet. På så vis kan man uppnå en högre och mer konstant beläggning på en parkeringsplats och därmed minska in på antalet bilplatser. Samutnyttjande förutsätter att det finns olika grupper som parkerar under olika tidpunkter av dygnet. Det är dock vikigt att vara mer restriktiv med att samnyttja bilplatser som är tillägnande boende så att det alltid finns en möjlighet att lämna bilen hemma och istället resa kollektivt eller med cykel. Norm för besöksparkering Det är viktigt att besöksparkering tillgodoses både vid bostäder och vid olika typer av verksamheter. Tabell 7 redovisar parkeringsnormerna för besökare både till bostadshus och till kontor, handel eller annan verksamhet. Normerna för kontor och handel är delade i två olika slag beroende på geografisk placering, centrala delar respektive övriga delar. I de centrala delarna finns verksamheterna samlade inom ett begränsat område och kan samnyttja sina ANTAGEN AV KS 2013-11-20 4
parkeringsplatser samt att närheten till att kollektivt resande är större. Alla övriga verksamheter utanför de centrala delarna blir benämnda övriga delar. Verksamheterna i antas här ha lika stort behov av besöksparkeringar som de i Vellinge kommun. Vid skolor och förskolor kan varutransporter och personbilsangöring accepteras på gatan eller på annan kvartersmark förutsatt att det inte går att ordna på tomten. Parkeringsnorm besöksparkering Bpl/lgh Bpl/1000 m² BTA Flerbostadshus, gemensam p-plats 0,2 2 Enbostadshus, gemensam p-plats 0,2 2 Kontor centrala delar - 5 Kontor övriga delar - 5 Handel centrala delar - 26 Handel övriga delar - 36 Industri - 3 För- och grundskolor - 1 Hotell Restauranger Samlingslokaler Äldreboende Tabell 7 Gångavstånd från bilparkering Avståndet mellan parkeringsplatsen och aktuell målpunkt är en viktig faktor vid placering av bilparkeringar. Vid nybyggnation av bostäder bör man ha som mål att skapa ett kortare avstånd än 200 m mellan parkering och bostad. Arbetsplatsparkering däremot kan ha ett något längre avstånd på omkring 300 m. Besöksparkering till verksamheter bör i regel ligga på nära gångavstånd, inom 100 m. Besökande till boende kan ofta acceptera ett gångavstånd som är något längre men det bör inte överstiga 200 m. Vid anläggande av eventuella pendlarparkeringar ska det eftersträvas att alltid anlägga dessa så nära tågstationen/busstationen som möjligt så att resandet med kollektivtrafik främjas. Tabell 8 redovisar rekommenderade längsta gångavstånd för olika parkeringskategorier. Gångavstånd Acceptabelt gångavstånd (m) * Boende 200 Besökare boende 200 Besökare verksamheter 100 Arbetspendlare 300 Tabell 8 * Om inte gällande lagar och regler föreskriver ett mindre avstånd Norm för cykelparkering Ökad cykeltrafik ligger i linje med en hållbar samhällsutveckling och bör därför uppmuntras. s tätorter är inte större än att resor med cykel skulle kunna vara ett fullgott alternativ till bilen för många när det kommer till kortare resor inom orten. Då krävs det goda möjligheter att parkera sin cykel nära sin målpunkt. En cykelparkerings placering och utformning kan vara avgörande för hur väl de utnyttjas. Parkeringsnormerna för cykelparkering i Lomma kommun har tagits fram med utgångspunkt i Lund och Malmös parkeringsnormer för cykel. Cpl = cykelplatser ANTAGEN AV KS 2013-11-20 5
Bostäder Flerbostadshus Det bör finnas minst en plats per boende samt plats för besökare när det gäller cykelparkering vid flerbostadshus. I genomsnitt bor det i 1,84 personer per bostad i flerbostadshus vilket innebär ett behov på ca 2,0 cpl. Lägger man till parkering för besökande bör normen, avrundat uppåt, hamna på 2,5 cpl/lgh. Arbetsplatser Cykeln är ett hållbart alternativ till bilen och bör därför ges goda möjligheter för parkering i anslutning till arbetsplatsen, även för besökare. Kontor Arbetsplatser som exempelvis kontor kan ha stor variation på antalet anställda per 1000 m² BTA och en varierande besöksfrekvens beroende på vilken typ av verksamhets som bedrivs. 13 cpl/1000 m² BTA, vilket är samma antal som används i Malmö kommuns parkeringsnorm för deras ytterområden (områden utanför Malmö stad), kan anses vara ett rimligt antal för Lomma kommun. Utrymme måste finnas för både anställda och besökare. Handel För handel gäller samma sak som för kontor, att typen av verksamhet gör att arbetstätheten och besöksfrekvensen kan variera mycket. Detta i sin tur skapar olika behov av cykelparkering. Butikens läge kan också spela roll men här anges en cykelparkeringsnorm på 20 cpl/1000 m² BTA, vilket ligger i nivå med Malmö kommuns ytterområden, oberoende av lokalisering och typ av handel. Behov av särskilda utredningar kan uppstå. För- och grundskola Behovet av cykelparkering vid för- och grundskolor är varierande beroende på läge, stadium och målgrupp. Generellt kan man utgå från att ju äldre barnen är desto fler cyklar till skolan och behovet av cykelparkeringar ökar därmed. En rimlig nivå på antalet cykelparkeringar för förskola antas här vara 20 cpl/1000 m² BTA och för grundskolor 45 cpl/1000 m² BTA. Cykelparkering inklusive besöksparkering Cpl/1000 m² BTA Lunds kommun (Cpl/1000 m² BTA) * Malmö kommun, ytterområde (Cpl/1000 m² BTA) * Flerbostadshus 25 Kontor 13 20 13 Handel 20 30 22,5 För- och grundskola 20-45 20-45 Tabell 9 * Redovisas som jämförelse Kollektivtrafik, samlingslokaler och restaurang Det finns specifika typer av platser som inte faller inom ovanstående indelning när det gäller behov av cykelparkering, exempelvis busshållplatser och tågstationer. För denna typ av platser krävs särskilda utredningar. ANTAGEN AV KS 2013-11-20 6
Centrala delar i Bjärred Övriga delar i Bjärred
Centrala delar i Lomma Övriga delar i Lomma