RAPPORT. Västerorts framtida avloppsvattenrening STOCKHOLM VATTEN VA AB DELRAPPORT 1 - RENINGSVERK SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1836344000

STOCKHOLM VATTEN VA AB Västerorts framtida avloppsvattenrening UPPDRAGSNUMMER 1836344000 DEL 1 - RENINGSVERK STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB 1 (174) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 (174)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nomenklatur och förkortningar 7 1 Sammanfattning 10 1.1 Inledning 10 1.2 Processalternativ och preliminär dimensionering 11 1.3 Genomförande 14 1.4 Kostnadsbedömning 16 1.5 Riskanalys 19 1.6 Slutsatser 20 2 Inledning 22 2.1 Bakgrund 23 2.1.1 Bromma reningsverk 23 2.1.2 Henriksdals reningsverk 23 2.1.3 Himmerfjärdsverket (SYVAB) 23 2.1.4 Framtida alternativ för avloppsvattenhantering i Stockholm 24 2.2 Uppdragets omfattning och förutsättningar 25 2.3 Rapportstruktur 25 3 Processalternativ och dimensionering 27 3.1 Beskrivning av delprocesser 27 3.1.1 Grovrening och mekanisk rening 27 3.1.2 Slambehandling 27 3.1.3 Biologisk rening och separation 28 3.1.4 Rejektvattenrening med DeAmmon 36 3.1.5 Högflödesbehandling 36 3.2 Gemensamma förutsättningar för dimensionerande beräkningar 39 3.2.1 Anslutning och flöden 39 3.2.2 Belastning 39 3.2.3 Förbiledning biologisk rening (Högflödeshantering) 39 3.2.4 Temperatur 40 3.2.5 Dimensioneringsparametrar för processberäkningar 40 3.3 Förutsättningar miljö- och driftaspekter 44 3.3.1 Miljöpåverkan 44 3.3.2 Arbetsmiljöpåverkan 46 3.3.3 Processteknisk bedömning 47 3.4 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 1 49 3.4.1 1A - Bromma reningsverk 49 3 (174)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3.4.2 1B Henriksdals reningsverk 54 3.4.3 1C - Himmerfjärdsverket inklusive Eolshäll 59 3.5 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 2 64 3.5.1 2A - Nedläggning av Bromma avloppsreningsverk 64 3.5.2 2B - Henriksdals reningsverk 64 3.5.3 2C - Himmerfjärdsverket exklusive Eolshäll 64 3.5.4 2D - Nytt reningsverk motsvarande Bromma reningsverk inklusive Eolshäll 69 3.6 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 3 73 3.6.1 3A - Nedläggning av Bromma avloppsreningsverk 73 3.6.2 3B - Henriksdals reningsverk 73 3.6.3 3C-Himmerfjärdsverket, inklusive anslutning från Bromma och Eolshäll 73 3.7 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 4 78 3.7.1 4A - Nedläggning av Bromma avloppsreningsverk 78 3.7.2 4B - Henriksdal inkl. anslutning från Bromma och Eolshäll 78 3.7.3 4C - Himmerfjärdsverket exklusive Eolshäll 83 3.8 Miljöaspekter samt påverkan på arbetsmiljö och omgivning 84 3.8.1 Jämförelse miljöpåverkan 84 3.8.2 Påverkan på arbetsmiljö och omgivning 88 3.9 Att tänka på gällande processdimensionering 90 4 Genomförande med tidplaner 92 4.1 Utredningsalternativ 1 93 4.1.1 Beskrivning av alternativet 93 4.1.2 Teknisk lösning 93 4.1.3 Tidplan 93 4.1.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 94 4.2 Utredningsalternativ 2 100 4.2.1 Beskrivning av alternativet 100 4.2.2 Teknisk lösning 100 4.2.3 Tidplan 100 4.2.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 101 4.3 Utredningsalternativ 3 105 4.3.1 Beskrivning av alternativet 105 4.3.2 Teknisk lösning 105 4.3.3 Tidplan 105 4.3.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 106 4.4 Utredningsalternativ 4 111 4.4.1 Beskrivning av alternativet 111 4.4.2 Teknisk lösning 111 4.4.3 Tidplan 111 4.4.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 112 4.5 Sammanställning genomförande och tidplaner 117 4 (174)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 Kostnadsbedömningar 120 5.1 Anläggningskostnadskalkyler 120 5.1.1 Förutsättningar anläggningskostnadskalkyler 120 5.1.2 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 1 122 5.1.3 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 2 123 5.1.4 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 3 123 5.1.5 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 4 124 5.1.6 Jämförelse och kommentarer till anläggningskostnadskalkylerna 124 5.2 Kapitalkostnadskalkyler 125 5.2.1 Förutsättningar kapitalkostnadsberäkningar 125 5.2.2 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 1 126 5.2.3 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 2 126 5.2.4 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 3 127 5.2.5 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 4 127 5.2.6 Jämförelse och kommentarer till kapitalkostnadskalkylerna 128 5.3 Drift- och underhållskostnadskalkyler 129 5.3.1 Förutsättningar drift- och underhållskostnadsberäkningar 129 5.3.2 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 1 132 5.3.3 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 2 133 5.3.4 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 3 134 5.3.5 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 4 135 5.3.6 Jämförelse och kommentarer till drift- och underhållskostnadskalkylerna 136 5.4 Årskostnader 137 5.5 Diskussion och slutsats kostnadsbedömning 138 6 Riskanalys 142 6.1 Inledning 142 6.2 Metod 142 6.2.1 Riskvärdering 142 6.3 Genomförande 142 6.4 Resultat 143 6.4.1 Riskanalys alternativ 1 143 6.4.2 Riskanalys alternativ 2 149 6.4.3 Riskanalys alternativ 3 155 6.4.4 Riskanalys alternativ 4 161 6.5 Slutsatser riskanalys 166 7 Slutsatser 168 8 Referenser 174 5 (174)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor: Bilaga 1: Process- och dimensioneringsberäkningar Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B (2B, 3B) Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C (2C) Bilaga 1:8 Dimensionering MBR Bilaga 1:9 Luftbehov Bilaga 2: Layoutritningar Bilaga 3: Energiberäkningar Bilaga 3:1 Elenergi Bilaga 3:2 Värmeenergi Bilaga 4: Genomförandetidplaner Bilaga 4:1 Genomförandetidplan Alternativ 1 Bilaga 4:2 Genomförandetidplan Alternativ 2 Bilaga 4:3 Genomförandetidplan Alternativ 3 Bilaga 4:4 Genomförandetidplan Alternativ 4 Bilaga 5: Anläggningskostnadskalkyler Bilaga 5:1 Anläggningskostnadskalkyl 1A Bilaga 5:2 Anläggningskostnadskalkyl 1B (2B, 3B) Bilaga 5:3 Anläggningskostnadskalkyl 1C Bilaga 5:4 Anläggningskostnadskalkyl 2A (3A, 4A) Bilaga 5:5 Anläggningskostnadskalkyl 2C (4C) Bilaga 5:6 Anläggningskostnadskalkyl 2D Bilaga 5:7 Anläggningskostnadskalkyl 3C Bilaga 5:8 Anläggningskostnadskalkyl 4B Bilaga 6: Underlag drift- och underhållskostnadsberäkningar Bilaga 7: Personalbehov Bilaga 8: Riskanalys 6 (174)

NOMENKLATUR OCH FÖRKORTNINGAR ARP ARV AS BSAP BOD X COD EDN FDN HRT MBR MKB NH 4 -N NO 3 -N p.e. PO 4 -P Q MAX Q MAX, BIO Q MEDEL RV SRT SS SSH Tot-N Tot-P VFA Aktiv returslamprocess Avloppsreningsverk Aktivslam Baltic Sea Action Plan Biokemisk syreförbrukning under X dygn Kemisk syreförbrukning Efterdenitrifikation Fördenitrifikation Hydraulic retention time, uppehållstid Membranbioreaktor Miljökonsekvensbeskrivning Ammoniumkväve Nitrit- och nitratkväve Personekvivalent Ortofosfat Maximalt inflöde till avloppsreningsverket Maximalt inflöde till avloppsverkets biologiska reningssteg Dygnsmedelflöde in till reningsverket Reningsverk Solid Retention Time, eller slamålder Suspenderade ämnen Sidoströmshydrolys Totalkväve Totalfosfor Volatile Fatty Acids, lättflyktiga fettsyror 7 (174)

8 (174)

Kapitel 1 Sammanfattning 9 (174)

1 SAMMANFATTNING 1.1 Inledning Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Den växande befolkningen samt skärpta utsläppskrav kommer att kräva investeringar i de av Stockholm Vatten ägda reningsverken Bromma, Henriksdal samt delägda Himmerfjärdsverket. Mot bakgrund av detta samt den planerade förtätningen av bostäder runt Bromma reningsverk har Sweco fått i uppdrag att utreda olika vägval för reningen av avloppsvatten från Västerort. De alternativ som har studerats kan sammanfattas enligt följande: 1. Brommaverket finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen. Även Henriksdalsverket och Himmerfjärdsverket finns kvar. 2. Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet från Västerort, tillsammans med avloppsvatten från Eolshälls upptagningsområde som i dagsläget leds till Himmerfjärdsverket, leds till ett nytt reningsverk. Henriksdals reningsverk finns kvar, liksom Himmerfjärdsverket. 3. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet från Västerort leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning. Henriksdals reningsverk finns kvar. 4. Brommaverket läggs ner och avloppsvattnet från Västerort, från Eolshälls upptagningsområde som i dagsläget leds till Himmerfjärdsverket, leds till Henriksdals reningsverk som byggs ut för denna belastning. Himmerfjärdsverket ligger kvar. Belastningen för de olika verken i respektive alternativ redovisas i Tabell 1-1. Den beräknade belastningen för respektive alternativ har utgått från anslutningen för år 2011 och en prognostiserad befolkningstillväxt inom området på ca 1 % per år fram till år 2040. Tabell 1-1. Sammanfattning belastning för respektive reningsverk och utredningsalternativ. SYVAB = Himmerfjärdsverket. Vita fält avser de belastningsalternativ som innefattas av denna utredning. Alternativ A. Bromma B. Henriksdal C. SYVAB D. Nytt ARV 1. Bromma reningsverk blir kvar 2. Bromma läggs ner och leds till ett nytt verk. Eolshäll till det nya verket. 3. Bromma läggs ner och leds till SYVAB. Eolshäll till SYVAB 4. Bromma läggs ner och leds till Henriksdal. Eolshäll till Henriksdal 420 000 p 1 030 000 p 430 000 p 0 p 0 p 1 030 000 p 310 000 p 540 000 p 0 p 1 030 000 p 850 000 p 0 p 0 p 1 570 000 p 310 000 p 0 p 10 (174)

1.2 Processalternativ och preliminär dimensionering Alternativen berör om-/utbyggnad eller nedläggning av 3-4 reningsverk och belastningen på reningsverken varierar mellan alternativen. Totalt sett har åtta olika reningsverkssituationer behandlats. För vardera reningsverk har en processlösning presenterats tillsammans med en preliminär dimensionering. Processlösningarna bygger i alla fallen så långt som möjligt på konventionella aktivslamprocesser med nitrifikation samt för- och efterdenitrifikation för god kväveavskiljning. I de fall där konventionell teknik inte är tillräcklig för att inrymma nödvändig reningskapacitet i befintliga/tillgängliga utrymmen har nya, relativt obeprövade tekniker nyttjats: Avgasning av aktivt slam. Avgasningstorn konstrueras mellan biosteg och eftersedimentering med syfte att förbättra slammets sedimenteringsegenskaper och därmed möjliggöra ökad slamhalt i biosteget (ca 5-6 g SS/l) vilket ger ökad reningskapacitet. Vacuumpumpen som driver av gaserna ur vattenfasen har ett relativt högt energibehov jämfört med sedimentering. Membranbioreaktorer. Membranmoduler ersätter eftersedimentering som separationssteg för att skilja det renade avloppsvattnet från slamfasen. Avskiljningen är därmed inte avhängig sedimenteringsegenskaperna varför en hög slamhalt upp till 10-12 g SS/l kan hållas i biosteget vilket avsevärt ökar reningskapaciteten. Utgående vatten är i princip partikelfritt och ingen efterföljande filtrering behövs. Membranen har högt energibehov för drift och förbrukar kemikalier för rengöring. De processlösningar som föreslås för respektive reningsverkssituation visas som blockscheman i Figur 1-1 till Figur 1-4 nedan. Figur 1-1. Blockschema som beskriver processutformningen för reningsverk 1A (Bromma) och 2D (Nytt reningsverk) 11 (174)

Figur 1-2. Blockschema som beskriver processutformningen för reningsverk 1B, 2B och 3B (Henriksdal). Figur 1-3. Blockschema som beskriver processutformningen för reningsverk 1C, 2C, 3C och 4C (Himmerfjärdsverket). 12 (174)

Figur 1-4. Blockschema som beskriver processutformningen för reningsverk 4B (Henriksdal). De anläggningstekniska åtgärder som krävs för om-/utbyggnad av respektive reningsverk vid de olika belastningssituationerna finns sammanfattade översiktligt i Tabell 1-2. Tabell 1-2. Översikt över nödvändiga anläggningstekniska åtgärder för respektive reningsverk. x = åtgärd krävs, (x) = mindre åtgärd krävs, - = ingen åtgärd. ARV 1A 2A Åtgärd Bromma Henriksdal Himmerfjärdsverket 1B, 2B, 3B Nytt Verk 4B 1C 2C, 4C 3C 2D Ny pumpstation - - - x - - - x Ut-/ ombyggd grovrening x - x x (x) (x) x x Utbyggt biosteg x - - - - - x x Ombyggt biosteg x - x x x x x - Ut-/ ombyggd slamhantering (x) - (x) x (x) (x) x x Nya rötkammare - - - - - - x x Ny utloppsledning - - - - - - x x Ny väg, VS, markarbete etc. - - - - - - - x Utbyggnad Nedläggning Utbyggnad Utbyggnad Utbyggnad Utbyggnad Utbyggnad Nybygge Nedläggningsåtgärder - x - - - - - - 13 (174)

1.3 Genomförande Alla de fyra utredningsalternativen är genomförbara. Genomförandeprocessen består av följande moment: Förstudie Principförslag Tillståndsprocess Systemhandling Detaljprojektering Upphandling Genomförande (bygg och anläggning) Tidplaner för de fyra utredningsalternativens respektive genomförandeprocesser har tagits fram. Tidsåtgången presenteras översiktligt i Tabell 1-3. Vissa delar av genomförandeprocessen överlappar varandra, varför den totala tidsåtgången blir kortare än summan av delarna. Varje alternativ innehåller om- och tillbyggnad av två eller flera verk. Det förutsätts att arbete med de flesta moment i genomförandet kan ske parallellt. Av de sju momenten är det huvudsakligen tre Tillståndsprocess, Upphandling och Genomförande som bedöms innefatta risker som väsentligt kan påverka möjligheten till genomförande. Tillståndsprocessen kan förlängas om miljödomstolen har flera stora och brådskande ärenden att hantera under samma period. Opinionsyttringar och överklaganden kan också försena handläggningen. Beroende på typ av upphandlingsform utförandeentreprenad eller totalentreprenad kan detaljprojekteringskedet komma att förskjutas. Under Genomförandefasen kan logistik- och etableringssvårigheter samt oförutsedda händelser försena processen. 14 (174)

4C - Himmerfjärdsverket 4B - Henriksdal 3C - Himmerfjärdsverket 3B - Henriksdal 2D Nytt ARV 2C - Himmerfjärdsverket 2B - Henriksdal 1C - Himmerfjärdsverket 1B - Henriksdal 1A - Bromma Tabell 1-3. Tidsåtgång för genomförande av de fyra utredningsalternativen, i månader Genomförande Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Förstudie (mån) 0 4 0 4 0 12 4 4 4 4 Principförslag (mån) Tillståndsprocess (mån) Systemhandling (mån) Detaljprojektering (mån) Upphandling (mån) Genomförande (år) 4 4 4 4 4 6 4 4 4 4 18 18 18 30 30 30 24 24 23 23 7 7 7 8 8 10 8 8 8 8 14 14 14 14 14 14 14 14 14 14 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 2,6 3,7 1,6 3,7 1,6 3,3 3,7 4,9 4,3 1,6 Totalt (år) 5,3 6,2 6,7 6,1 15 (174)

1.4 Kostnadsbedömning Utifrån processdimensionering och specifikationer för anläggningstekniska åtgärder har kostnadsbedömningar avseende anläggningskostnad, kapitalkostnad, drift- och underhållskostnad samt årskostnad (kapital + drift o underhåll) upprättats. Samtliga kalkyler är baserade på 2013 års kostnadsnivå. Anläggningskostnadskalkylerna omfattar sprängning i berg-, bygg-, maskin-, el- och automationsarbeten samt entreprenörspåslag, oförutsett och konsultpåslag. Försäljning eller anskaffning av tomtmark, avsättning av bergmassa, inloppsledningar, eller nya inloppspumpstationer ingår däremot inte. I alternativen där Bromma reningsverk läggs ned har en rivningskostnad tagits med. En sammanställning av anläggningskostnadskalkylerna redovisas i Tabell 1-4. Tabell 1-4. Anläggningskostnader för de fyra utredningsalternativen, i Mkr. Anläggnings- Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 kostnad A - Bromma 1 015 291 291 291 B - Henriksdal 1 623 1 623 1 623 3 619 C Himmerfjä. 1 324 1 202 6 661 1 202 D Nytt verk 0 4 998 0 0 Totalt 3 962 8 115 8 575 5 112 Anläggningskostnaderna är betydligt större för utredningsalternativ 2 och 3 än för utredningsalternativ 1 och 4. Alternativ 2, med ett nytt verk, kräver stora byggnationer och ny infrastruktur. Alternativ 3, med stor utbyggnad av Himmerfjärdsverket, kräver en stor investering i en ny utloppstunnel (2, 5 miljarder kronor). Utifrån anläggningskostnadsuppskattningarna har kapitalkostnader för nya anläggningsdelar beräknats. Dessa har sedan adderats till befintliga kapitalkostnader för respektive reningsverk för att erhålla den totala kapitalkostnaden, vilken redovisas i Tabell 1-5. Tabell 1-5. Kapitalkostnader för de fyra utredningsalternativen, i Mkr/år. Kapitalkostnad Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 A - Bromma 111 24 24 24 B - Henriksdal 208 208 208 412 C Himmerfjä. 153 140 540 140 D Nytt verk 0 363 0 0 Totalt 472 734 772 575 16 (174) Uppskattningen av drift- och underhållskostnader för de olika reningsverken inkluderar elförbrukning, värmeförbrukning, biogasproduktion, kemikalieförbrukning, transporter, membranbyte, personalkostnader samt underhållskostnader för såväl gamla som nya anläggningsdelar. De totala drift- och underhållskostnaderna redovisas i Tabell 1-6. Observera att Himmerfjärdsverkets elförbrukning inkluderar inloppspumpstationen som lyfter vattnet 54 m. Motsvarande elförbrukning för inloppspumpstationer på Henriksdal 4B samt det nya reningsverket 2D är inte inräknat.

Tabell 1-6. Jämförelse totala drift- och underhållskostnader, i kkr/år. Drift- och Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 underhållskostnader A - Bromma 77 332 -- -- -- B - Henriksdal 139 624 139 624 145 161 250 212 C Himmerfjä. 111 348 96 711 182 237 96 711 D Nytt verk -- 76 545 -- -- Totalt 328 304 312 881 327 398 346 923 Drift- och underhållskostnaderna skiljer sig inte särskilt mycket åt för de fyra utredningsalternativen. Alternativ 2, med nytt effektivt reningsverk, har lägst drift- och underhållskostnad medan alternativ 4, där allt avloppsvatten renas med MBR-teknik, uppvisar högst kostnad. Årskostnaden, d.v.s. kapitalkostnaden summerad med drift- och underhållskostnaden för de fyra utredningsalternativen visas i Tabell 1-7 och Figur 1-5 nedan. Tabell 1-7. Årskostnader för de olika alternativen, i Mkr/år Drift- och Underhållskostnader Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 A Drift och underhåll 77 -- -- -- Kapital 111 24 24 24 Årskostnad 188 24 24 24 B Drift och underhåll 140 140 145 250 Kapital 208 208 208 412 Årskostnad 348 348 353 662 C Drift och underhåll 111 97 182 97 Kapital 153 140 540 140 Årskostnad 264 237 722 237 D Drift och underhåll -- 77 -- -- Kapital -- 363 -- -- Årskostnad -- 440 -- -- Totalt 800 1049 1099 923 17 (174)

Figur 1-5. Totala årskostnader för de fyra alternativen. Alternativ 1 Bromma reningsverk kvar, Alternativ 2 Nytt avloppsreningsverk, Alternativ 3 Avloppsvattnet från Västerort leds till Himmerfjärdsverket, Alternativ 4 Avloppsvattnet från Västerort leds till Henriksdals reningsverk. 18 (174)

1.5 Riskanalys Vid riskgranskningen har oönskade händelser identifierats och riskerna värderats. Flera av de mest kritiska (röda) riskerna bedöms sannolika vid flera eller samtliga utredningsalternativ. Riskreducerande åtgärder krävs och dessa redovisas. Riskanalysen är ett levade dokument och ska användas i nästkommande skede av projektet. De identifierade kritiska riskerna är: Försenad handläggning i miljödomstolen, t ex beroende på att det kan krävas kompletteringar Genomförandebeslutet blir uppskjutet, t ex beroende på att det är flera ägare/kommuner inblandade Upphandlingen överklagas Annan entreprenadform än delad entreprenad förlänger tidplanen Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla är besvärligt av utrymmesskäl Kvittblivning av bergmassor är ett problem i Stockholmsområdet p g a överskott på berg Igensättning av membranen i MBR-anläggningen Alternativ 1 omfattar tre kritiska risker och har det minsta antalet medan alternativ 2 omfattar sju kritiska risker, vilket är det största antalet av de fyra utredningsalternativen. Alternativ 3 och alternativ 4 omfattar fem respektive fyra kritiska risker. 19 (174)

1.6 Slutsatser Följande slutsatser dras från den genomförda utredningen: Teknisk genomförbarhet Alla fyra utbyggnadsalternativen är genomförbara; SVAB har för sina ingående reningsverk (Bromma, Henriksdal och nytt reningsverk) valt konventionell teknik för utbyggnad så länge det funnits plats för detta. För Henriksdal har dock ny teknik i form av avgasningstorn måst väljas för alternativ 1-3 och MBR-teknik (membran) för alternativ 4 då bergutrymmena inte räcker till för konventionella lösningar; Syvab har för Himmerfjärdsverket valt MBR-tekniken för samtliga alternativ; Antal kritiska risker är minst för alternativ 1 där Bromma reningsverk finns kvar; Antal kritiska risker är störst för alternativen 2 och 3 där Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet leds till ett nytt reningsverk respektive Himmerfjärdsverket; Alternativ 1 uppvisar kortast beräknad tid för genomförande och Alternativ 3 uppvisar längsta beräknade tid för genomförande. Recipientpåverkan Ekonomi De ingående reningsverken har i alla fyra utbyggnadsalternativen dimensionerats så att förväntade skärpta reningskrav i framtiden ska uppnås; Reningsverken har också i alla fyra utbyggnadsalternativen dimensionerats så att tillräcklig redundans finns för avställning av bassänger och anläggningsdelar vid planerat underhåll eller eventuella stopp efter inträffade driftstörningar så att reningskraven ska kunna uppfyllas även under dessa förhållanden. Alternativ 1 med fortsatt drift av Bromma reningsverk är det minst kostsamma map årskostnad av samtliga alternativ; Alternativen 2 och 3 där Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet leds till ett nytt reningsverk respektive Himmerfjärdsverket är de kostsammaste alternativen och Nedläggningen av Bromma innebär en minskning av tillgänglig rötkammarvolym om 18 000 m 3, vilken måste kompenseras på andra sätt inom Stockholm Vatten AB:s verksamhet för att nå önskade mål avseende biogas produktion. Detta har inte utretts i detta uppdrag. 20 (174)

Kapitel 2 Inledning 21 (174)

2 INLEDNING Sweco har fått i uppdrag av Stockholm Vatten AB att utreda fyra fördefinierade utredningsalternativ för Västerorts framtida avloppsvattenhantering. Alternativen berör de befintliga reningsverken i Bromma, Henriksdal och Himmerfjärden samt ett nytt fiktivt reningsverk. Reningsverkens geografiska positioner visas i Figur 2-1. Varje utredningsalternativ berör 3-4 olika reningsverk, vilka har dimensionerats om för nya belastningsscenarier med delvis nya processlösningar. Därefter har utredningsalternativen jämförts med avseende på processteknik, miljöpåverkan/arbetsmiljö, genomförande, kostnadsuppskattning samt riskanalys. Figur 2-1. Lokalisering av de berörda reningsverken. Det nya reningsverkets position är inte fastställd mer än som i närheten av Nynäshamn. 22 (174)

2.1 Bakgrund Stockholm växer med ca 1,5%, motsvarande 15 000-20 000 personer per år, och är därmed en av Europas snabbast växande städer. Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Action Plan, BSAP, och EUs vattendirektiv kommer att resultera i skärpta reningskrav, främst med avseende på kväve och fosfor för reningsverken. En förutsättning för stadens tillväxt är en fungerande avloppsrening som kan möta framtidens krav. För Stockholm Vatten AB:s avloppsvattenrening utgör stadens tillväxt och de skärpta kraven en stor utmaning som kommer att medföra stora investeringar i såväl reningsverken i Bromma och Henriksdal som i det delägda reningsverket i Himmerfjärden. Nedan följer en beskrivning av de berörda reningsverken såsom situationen är idag. 2.1.1 Bromma reningsverk Bromma reningsverk renar avloppsvatten från de västra delarna av Stockholm, Sundbyberg och delar av Järfälla och Ekerö. Reningsverket är det femte största i landet och var det första som anlades i Stockholm år 1934. Idag (2012) är 320 500 personer anslutna till Bromma reningsverk och anslutningen ökar med ca 1,5% per år. I upptagningsområdet planeras dessutom en förtätning av Västerort i och med Promenadstaden med en befolkningsökning på ytterligare 50 000 personer. Även anslutna kommuner planerar för en kraftig befolkningsökning. I direkt anslutning till verket planeras för en omdaning av Brommaplan. 2.1.2 Henriksdals reningsverk Henriksdals reningsverk renar avloppsvatten från framförallt centrala och södra Stockholm samt kommunerna Nacka, Tyresö, Haninge och Huddinge. Henriksdals reningsverk invigdes 1941. Idag (2012) är cirka 782 600 personer anslutna till Henriksdals reningsverk. Likt Bromma reningsverk står anläggningen inför kommande framtida utmaningar från ökad anslutning och skärpta reningskrav. 2.1.3 Himmerfjärdsverket (SYVAB) De kommuner som är anslutna till Himmerfjärdsverket är Botkyrka, Salem, Nykvarn, huvuddelen av Södertälje, delar av Huddinge och sydvästra Stockholm. Himmerfjärdsverket invigdes år 1974. Totalt är omkring 294 400 personer anslutna till Himmerfjärdsverket (år 2012), varav ca 90 000 personer från sydvästra Stockholm. 62 000 personer ansluts via Eolshäll och 27 000 personer ansluts via Segeltorp. Himmerfjärdsverket står inför samma utmaning som Henriksdals- och Brommaverket. Hårdare reningskrav kommer att medföra stora investeringskostnader. 23 (174)

2.1.4 Framtida alternativ för avloppsvattenhantering i Stockholm Anläggningarna kommer att successivt behöva byggas ut allt eftersom belastningen ökar och kraven på verksamheten skärps. I ett avloppsreningsverk hanteras tre produkter, avloppsvatten och slam samt biogas, som alla har sina speciella krav. En förutsättning för en fortsatt verksamhet är att reningsverket kan utvecklas och byggas ut för kommande framtida förutsättningar. För att möta de kommande kraven på verksamheten och den ökande belastningen krävs omfattande investeringar på både Bromma och Henriksdals reningsverk samt på Himmerfjärdsverket. Mot bakgrund av de stora investeringarna som krävs och den planerade förtätningen av bostäder runt Bromma reningsverk har olika vägval studerats för reningen av avloppsvatten från Västerort. De studerade vägvalen och deras för- och nackdelar är: 1. Bromma reningsverk finns kvar och byggs ut för skärpta krav och för att minska påverkan på omgivningen. 2. Bromma reningsverk läggs ner och avloppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt reningsverk byggs. Även avloppsvatten från Eolshäll leds till det nya reningsverket. 3. Bromma reningsverk läggs ner och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket som byggs ut för denna belastning. 4. Bromma reningsverk läggs ner och avloppsvattnet från Västerort leds till Henriksdals reningsverk som byggs ut för denna belastning. Även avloppsvatten från Eolshäll leds till Henriksdals reningsverk. Ovan nämnda vägval har gett upphov till åtta olika alternativ som studeras närmare i denna utredning. Belastningssituationen för dessa sammanfattas i Tabell 2-1. Tabell 2-1. Sammanfattning belastning för respektive reningsverk och utredningsalternativ. Alternativ A. Bromma B. Henriksdal C. SYVAB D. Nytt ARV 1. Bromma reningsverk blir kvar 2. Bromma läggs ner och leds till ett nytt verk. Eolshäll till det nya verket. 3. Bromma läggs ner och leds till SYVAB. Eolshäll till SYVAB 4. Bromma läggs ner och leds till Henriksdal. Eolshäll till Henriksdal 420 000 p 1 030 000 p 430 000 p 0 p 0 p 1 030 000 p 310 000 p 540 000 p 0 p 1 030 000 p 850 000 p 0 p 0 p 1 570 000 p 310 000 p 0 p 24 (174)

2.2 Uppdragets omfattning och förutsättningar Med utgångspunkt från de prognoser som tagits fram för Stockholmsregionens tillväxt har en belastningsökning om i genomsnitt 1 % per år, med avseende på anslutna personer, antagits för reningsverken i denna utredning. Detta resulterar i en ökad mängd föroreningar och ökad hydraulisk belastning. Flöden och belastning av föroreningsämnen har baserats på specifik belastning, uttryckt i flöde och mängd per person och dygn som är ansluten till reningsverket, med sitt ursprung från uppmätta värden. De förväntade utsläppskraven enligt BSAP har antagits gälla i utredningen. Se Tabell 2-2. Tabell 2-2. Förväntade framtida krav enligt BSAP. Parameter Enhet Krav enligt BSAP och Vattendirektivet Kommentar BOD 7 mg/l 6 Gränsvärde per år Tot-N mg/l 6 Gränsvärde per år Tot-N mg/l 5 Produktionsmål (dimensionerande) NH 4 -N mg/l 3 Produktionsmål, fullständig nitrifikation året runt Tot-P mg/l 0,2 Gränsvärde per år Förutsättningar för både befintliga och alternativa reningsverk diskuterades under uppdragets inledande workshop och har därefter delvis kompletterats. En sammanställning av förutsättningarna för reningsverken redovisas i rapporten, Västerorts framtida avloppsrening -Förutsättning för reningsverk (Grundestam och Reinius, april 2013). 2.3 Rapportstruktur I Kapitel 3 redovisas de fyra studerade alternativen ur en processteknisk synvinkel, inklusive preliminär dimensionering och utbyggnadsspecifikation för de totalt sett åtta olika reningsverksutformningar som utredningen omfattar. Dessa data har sedan legat till grund för uppdragets vidare delar; miljö- och arbetsmiljöpåverkan (Kapitel 3.8), genomförande (Kapitel 4), kostnadsbedömningar (Kapitel 5), riskanalys (Kapitel 6) och slutsats (Kapitel 7). 25 (174)

Kapitel 3 Processalternativ och dimensionering 26 (174)

3 PROCESSALTERNATIV OCH DIMENSIONERING I det här kapitlet beskrivs de åtta studerade verksalternativen utifrån ett processtekniskt perspektiv. Processdesign och preliminär dimensionering redovisas. De delprocesser som ingår i processkonfigurationerna presenteras i Kapitel 3.1 med kortfattad teori samt för- och nackdelar. I Kapitel 3.2 redovisas viktiga förutsättningar som har legat till grund för dimensioneringen. Det huvudsakliga resultatet av preliminär processdimensionering samt layouter för reningsverken sammanfattas i Kapitel 3.4-3.7 samt i Bilaga 1 och 2. Miljö- och arbetsmiljöaspekter gås igenom i Kapitel 3.8. I Kapitel 3.9 listas saker som ligger utanför detta projekt men som bör beaktas i framtida arbeten. 3.1 Beskrivning av delprocesser 3.1.1 Grovrening och mekanisk rening Med grovrening avses normalt anläggningsstegen galler och sandfång. Dessa steg vidtas primärt för att skilja av besvärliga föroreningar som kan åsamka problem med efterkommande processer, pumpar och annan mekanisk utrustning. Med mekanisk rening avses normalt grovrening och försedimentering. I denna studie ingår dessa reningsmetoder i samtliga redovisade alternativ. När det gäller galler så skiljer man på grovgaller, som ibland installeras för att skydda inloppspumparna mot stenar, betongdelar och större metallföremål, och fingaller, som i första hand skiljer av trasor, papper och finare föremål. När extra effektiv avskiljning av skräp och föroreningar krävs, som vid anläggning av membrananläggningar, kan med fördel så kallade hålsilar eller hålplåtsgaller användas istället för fingaller. Avskilt rens från galler och silar tvättas och pressas normalt innan det körs bort i containers till deponi eller förbränning. Renset kan också tuggas sönder i dispergeringsanläggningar och pumpas direkt till rötkammare för ökad produktion av biogas. Efter galler eller silar installeras ofta sandfång för att sand och andra större föroreningar ska avskiljas. Dessa sandfång kan vara luftade för att syresätta vattnet och reducera luktproblem samt eventuellt också medverka till oxidering av tvåvärda fällningskemikalier till mer effektiva trevärda. Den avskilda sanden tvättas ofta i sandtvättar för att göra det möjligt att återanvända den. Den mekaniska reningen avslutas normalt med försedimentering, där slam och mindre partiklar avskiljs innan avloppsvattnet leds vidare för ytterligare rening. 3.1.2 Slambehandling Under de olika reningsprocesserna bildas slam, ofta i stor omfattning, och detta slam måste hanteras på lämpligt sätt för att om möjligt utnyttja den resurs som slammet delvis är men också bli kvitt det när den värdefulla delen tagits tillvara. De flesta behandlingsmetoderna går ut på att minska slammets innehåll av vatten. 27 (174)

Det mekaniska slammet, som avskiljs i försedimenteringen, får till att börja med förtjockas i försedimenteringsbassängernas slamfickor och sedan eventuellt förtjockas vidare i gravitationsförtjockare eller mekaniska förtjockare som centrifuger eller bandförtjockare. Det biologiska slammet, som utgörs av mikroorganismer, kan behandlas med samma typ av utrustning som primärslammet. Utöver förtjockning i gravitationsförtjockare och mekaniska förtjockare förtjockas detta slam ibland även genom flotation, där den koncentrerade slamfasen istället för att sjunka till botten stiger till reaktorns yta för avskiljning. Slutligen kan kemiskt slam, som bildats vid kemisk fällning, behandlas antingen separat på samma sätt som de ovan beskrivna typerna av slam eller tillsammans med dessa som blandslam. Genom stabilisering av slammet på anaerob väg i rötkammare kan värdefull biogas utvinnas för uppvärmning, elproduktion eller fordonsgasproduktion. Rötslammet avvattnas i centrifuger eller pressar till 25-32% torrsubstanshalt (TS) innan det normalt körs iväg för användning. Vid vissa reningsverk kan slammets innehåll av vatten ytterligare minskas genom torkning upp till 85% TS. Denna höga TS-halt innebär att slammet blir mycket billigare att transportera och att det lättare kan användas som gödningsmedel på jordbruks- eller skogsmark. Slammet kan också brännas i förbränningsanläggningar för värme- och elproduktion. En viktig parameter att beakta i samband med slambehandling är kravet på hygienisering. En ny slamförordning, som presenteras under hösten 2013, kommer att medföra nya striktare regler för slamhygienisering som troligtvis kommer tvinga fram förändringar i slamhanteringen på många av Sveriges reningsverk. Detta projekt omfattar dock inte kommande krav på hygienisering utan de processer som används idag antas vara tillräckliga. 3.1.3 Biologisk rening och separation 3.1.3.1 Aktivslam med konventionell eftersedimentering Aktivslam är den absolut vanligaste processutformningen vid svenska avloppsreningsverk. Processen består av biovolymer med aktivt slam samt eftersedimenteringsbassänger för separation av slam- och vattenfas, samt recirkulation av slam. Kritiskt för att processen ska fungera väl är att eftersedimenteringen fungerar bra, vilket förutsätter väldimensionerade sedimenteringsvolymer samt slam med goda sjunkegenskaper. Fördelar med tekniken Aktivslamprocessen är välkänd och välstuderad, vilket har gjort processen relativt driftsäker och enkel att styra. Inga ökade krav på driftpersonalen medförs. Redundansen beror på antalet linjer i anläggningen vilken kan utformas efter behov men begränsas av anläggningskostnaden som ökar med antalet linjer. 28 (174)

Nackdelar med tekniken Eftersedimenteringsbassängerna kräver stort utrymme. Vid högflöden eller perioder med dåliga slamegenskaper kan slamflykt ske vilket kan leda till stora utsläpp samt till reducerad reningskapacitet i den biologiska processen. Kemisk fällning för fosforreduktion är nödvändigt. 3.1.3.2 Avgasning Avgasning av aktivslam är en teknik för att effektivisera bioreaktorerna och förbättra slamegenskaperna i ett aktivslamsystem med kväverening. Genom införande av avgasning i en aktivslamprocess erhålls förbättrade slamegenskaper vilket gör att eftersedimenteringen kan belastas hårdare. Därmed kan antingen en högre slamhalt i biosteget upprätthållas eller minskad eftersedimenteringsyta nyttjas. Tekniken bygger på att hela slamströmmen från bioreaktorerna in till sedimenteringen utsätts för vakuum genom att det med hävertverkan leds genom ett avgasningstorn. Konstruktionen av ett torn kräver utrymme i höjdled och tekniken kräver dessutom ett hydrauliskt fall på ca 0,4 m. Idag finns minst ett 40-tal anläggningar i drift på tre kontinenter. I Sverige finns för närvarande inga anläggningar med avgasningsteknik installerad men i ett samarbete mellan Stockholm Vatten AB, Käppalaförbundet, Svenskt Vatten, LTH, NSVA, VA-syd och Sweco pågår försök för att utvärdera tekniken. Fördelar med tekniken Genom införande av avgasning kan kapaciteten i en befintlig aktivslamanläggning med kväverening ökas markant. Tekniken är enkel och kostnaderna för konstruktion och drift är relativt små. Inga kemikalier åtgår. Med två avgasningstorn per aktivslamlinje säkerställs god redundans. Nackdelar med tekniken Tekniken är relativt obeprövad och oberoende utvärderingar av tillämpningen saknas. Jämfört med en AS-process utan avgasning ökar energibehovet pga. vakuumpumpen i avgasningstornet. 3.1.3.3 Membranbioreaktor(MBR) Bakgrund: Tekniken bakom MBR har funnits sedan 1960-talet men varit förhållandevis dyr och av den anledningen endast använts för speciella tillämpningar. Ett flertal reningsverk med MBR-teknik finns idag utomlands men ingen större anläggning är i drift i Sverige. Med stadigt sjunkande priser för membranen och minskad energiförbrukning för drift har investerings- och driftkostnaderna idag minskat till en nivå som gör tekniken mer konkurrenskraftig. De allt högre kraven på rening av kväve och fosfor i kombination med befolkningsökning har lett till att många reningsverk måste byggas ut. I de fall då utrymmet för utbyggnad är begränsat är MBR-teknik ofta en reell lösning. MBR-tekniken har ett betydligt mindre fotavtryck än en konventionell aktivslamanläggning (AS) på grund av att sedi- 29 (174)

menteringsbassänger och poleringsfilter blir överflödiga och biosteget kräver mindre volym då det kan drivas med betydligt högre slamhalt. Anläggningskostnaden för att implementera MBR-tekniken är ofta likvärdig med kostnaden för utbyggnad av ett konventionellt AS-reningsverk medan drift- och underhållskostnaderna är högre för MBR-tekniken pga. bl.a. luftning och kemisk rengöring av membranen, ökad recirkulation och membranbyten (Cote et al. 2012) 1. Teknik: När MBR-tekniken tillämpas inom avloppsvattenrening kombineras membranteknik med en aktivslamprocess, som kan utformas med zonindelning efter önskemål, där MBRmoduler sänks ner i aktivslamtanken. I MBR-processen fungerar membranet som ett filter och separerar suspenderade ämnen (SS) från det biologiskt renade avloppsvattnet. Resultatet blir ett mycket klart utgående vatten där efterföljande poleringssteg inte är nödvändigt. Det avskilda slammet återcirkuleras som returslam och tillväxten av mikroorganismer tas ut som överskottslam. För att undvika igensättning av membranen måste det slam som ansamlas längs ytan kontinuerligt avlägsnas, detta görs normalt med hjälp av luft. Dessutom bildas med tiden biofilmspåväxt på membranytan som gör att filtret sätter igen och MBR-reaktorns kapacitet reduceras. För att avlägsna biofilm används vanligtvis kemikalier, tex natriumhypoklorit (NaClO) i kombination med saltsyra, ättiksyra och/eller oxalsyra. Själva membranenheten i en MBR-process består, förutom membranen, av moduler eller kassetter som membranen monteras i, ett luftningssystem för avlägsnande av slamkaka samt ett system för kemisk rengöring av membranen. Modulerna/kassetterna anläggs sedan i ett flertal linjer eller celler. Hur installationen slutligen ser ut beror av membrantyp och leverantör. De två huvudsakliga membrantyper som används för vatten- och avloppsrening i dag är Hollow fibre (HF) och Flat sheet (FS). Hollow fibre MBR: HF- eller spagettimembran är utformade som tuber med en diameter på ca 0,5-2 mm i diameter vilka är monterade på en kassett/modul. Filtreringen drivs av vacuum som appliceras via en pump varvid vätska flödar utifrån, genom membranet och in i tuben. Tubernas ändar är anslutna till en uppsamlingskanal för permeat som är en del av kassettens ram. Figur 3-1 visar en processteknisk lösning för HF-membran. HF-membran har fördelen att kunna packas tätt (minimalt fotavtryck) och membranen kan även enkelt backspolas. Flera MBR-anläggningar med HF-membran för avloppsvattenrening finns i drift runt om i världen. En av nackdelarna med HF-membran är rengöringsbehovet och det höga underhåll som krävs. Luftningen i botten av membranmodulerna/- kassetterna nyttjas inte optimalt då tubernas relativa distribution är slumpmässig. För att säkerställa att slamkakor inte bildas backspolas membranen pulsvis. Dessutom orsakar 30 (174) 1 Pierre Cote, Zamir Alam, Jeff Penny (2012) Hollow fiber membrane life in membrane bioreactors (MBR). Desalination 288, p. 145 151

vacuumet ett högt tryck över membranen som i sin tur gör att partiklar trycks in i porerna och orsakar igensättning och biofilmstillväxt som är svår att avlägsna. Därmed krävs regelbunden kemisk rengöring genom backspolning med kemikalier. Förbrukade kemikalier, i mycket låg koncentration, går ut i MBR-tanken och blandas med slammet. Utöver dessa underhåll måste HF-membran genomgå återhämtningsrengöring en till ett par gånger per år då varje linje/cell töms för kemisk behandling av membranen. Livstiden för HF-membran är ca 10 år. Figur 3-1. Exempel på MBR-utformning för HF-membran (GE water and process technology). Flat sheet MBR: FS-membran har plan konfiguration och är i huvudsak rektangulära paneler, även om andra utformningar finns för membranmoduler avsedda att rotera. De flesta av de rektangulära panelerna är styva och monterade på en fast ram. Styva paneler har en stödplatta i plast till vilken membranets kant är fastsvetsad från båda sidor. Vatten strömmar från utsidan till insidan av panelen med hjälp av gravitation och leds till utloppsledningar/kanaler. Figur 3-2 visar en processteknisk lösning för FS-membran. Ett grovblåsigt luftarsystem används för att undvika att slammet sätter igen membranet. Då luftbubblorna stiger i mellanrummen mellan panelera säkerställs att hela membranytan rengörs varvid pulsvis backspolning inte blir nödvändigt. Eftersom FS-membran generellt drivs med ett lägre tryck över membranen än HF-membran krävs inte lika omfattande rengöring. Regelbundet, ca 2-6 ggr/år under 2-4 h, görs en kemisk rengöring av membranen. Rengöringen sker utan tömning av membrantanken genom att dosera lågkoncentrerade kemikalier i permeatkanalerna och backspola systemet. Om inga driftstörningar inträffar behöver MBR-tankarna aldrig tömmas. Detta gör att FS-membranen kräver mycket lite underhåll och förbrukar relativt lite kemikalier. Livstiden för FS-membran är ca 10 år. Kraven på förbehandling i galler är lägre än för HF-MBR. En spaltvidd/perforering på 2-3 mm räcker medan HF-MBR kräver 0,5-1,0 mm. Nackdelar med FS jämfört med HF i MBR är tex att fotavtrycket generellt är större liksom energiförbrukningen för luftning. 31 (174)

Hollow Sheet-membran MBR, Alfa Laval: I detta uppdrag har en typ av FS-membran utvecklade av Alfa Laval används vid dimensionering. Valet av FS-membran är sammankopplat med det låga underhållsbehovet för denna typ av membranreaktorer. En fördel med Alfa Lavals membranlösning jämfört med en del andra typer av FSlösningar är att membranen monterats på en perforerad polypropylenskiva med tätt packade längsgående kanaler där permeatet avleds. Genom att utnyttja hela skivans yta för att avleda vatten uppstår ingen hydraulisk begränsning i membranenheten, trycket över membranet är nära noll och membranet saknar döda ytor. Det låga trycket gör att biofilmpåväxten begränsas, livslängen på membranen ökar och drifttiden mellan rengöringar ökar. 32 (174) Figur 3-2. MBR-modul av typen Flat sheet (Alfa Laval) Det låga trycket som behövs över membranen gör att de kan drivas med gravitation varvid ingen pumpning krävs. Ytterligare energibesparingar kan göras genom att använda två- eller trevåningsmoduler där samma luft nyttjas för rengöring av en större yta jämfört med envåningsmoduler. Observera att det i uppdragets omfattning inte ingår att utreda olika typer eller leverantörer av membran. En jämförande analys av de olika membrantypernas kapacitet, energioch kemikalieförbrukning, processtekniska för- och nackdelar samt drift- och underhållsbehov rekommenderas om Stockholm Vatten AB väljer att gå vidare med ett utredningsalternativ som omfattar MBR.

Fördelar med tekniken MBR-tekniken ger utrymmesmässigt en kompakt anläggning som lämpar sig vid uppgradering av befintliga anläggningar där man kan utnyttja befintliga bassängvolymer. Tekniken möjliggör en mycket hög avskiljningsgrad med i stort sett partikelfritt utgående vatten. Detta är en fördel t ex i storstadsområden med känsliga recipienter och höga krav på utgående vatten. I områden med vattenbrist möjliggör tekniken återanvändning av renat avloppsvatten för t ex bevattning. Generellt sett medför MBR-tekniken god redundans eftersom varje linje vanligen innehåller ett relativt stort antal moduler som är indelade i flera celler. Nackdelar med tekniken Membranen kräver underhåll för att inte porerna ska sätta igen pga. partiklar eller kemfällning. Ett väl utvecklat system för övervakning/kontroll av membranens kapacitet och åtgärder då kapaciteten minskar är essentiellt. Kontinuerlig luftblåsning av membranytan och regelbunden rengöring med kemikalier är nödvändig vilket medför energi- och kemikaliekostnader. Membranen har en begränsad livslängd och behöver bytas ut regelbundet. Även detta bidrar till en hög driftskostnad. 3.1.3.4 Långtgående kväverening med för- och efterdenitrifikation Det finns många olika processlösningar för att erhålla biologisk kväverening på ett avloppsreningsverk. I särklass vanligast vid svenska reningsverk är aktivslamprocessen med fördenitrifikation och nitrifikation. Kvävereningen i denna processutformning begränsas praktiskt av nitratrecirkulationen och biokemiskt av tillgången till kolkälla i inkommande förbehandlat avloppsvatten. För att erhålla långtgående kväverening kan därför fördenitrifikation och nitrifikation kompletteras med efterdenitrifikation (EDN), se Figur 3-3. Den mängd nitrater som inte recirkuleras tillbaka till fördenitrifikationszonen denitrifieras i EDN-zonen med hjälp av hydrolyserat slam (endogen kolkälla) och extern kolkälla, t.ex. metanol. Med en sådan processutformning kan man teoretiskt komma ner i nära nollutsläpp av kväve. Processen kan med fördel utformas med en deox-zon före EDN-zonen för att säkerställa en syrefri miljö samt en luftad reox-zon efter EDN-zonen för att driva av bildad kvävgas samt bryta ned eventuell kvarvarande kolkälla. I MBR-processer utgör MBR-enheterna i sig reoxzoner. En processlösning med fördenitrifikation, nitrifikation och efterdenitrifikation kan drivas som en konventionell aktivslamprocess, en aktivslamprocess med avgasning eller som en MBR-process. Fördelar Flexibel process som möjliggör långtgående kvävereduktion. Enkel och robust drift. Möjlighet till endogen denitrifikation utan tillsats av kolkälla i EDN-zonen under varma årstider. Inga ökade krav på driftpersonalen medförs. Redundansen beror på antalet linjer i anläggningen vilken kan utformas efter behov men begränsas av anläggningskostnaden som ökar med antalet linjer. 33 (174)

Nackdelar Man är beroende av internrecirkulation av nitrater. Efterdenitrifikation kräver tillsats av extern kolkälla. Kemisk fällning för fosforreduktion är nödvändigt. Figur 3-3. Blockschema över aktivslamprocess med för- och efterdenitrifikation. 3.1.3.5 Sidoströmshydrolys (SSH) Sidoströmshydrolys, SSH, är ett processteg som möjliggör biologisk fosforreduktion och där lättillgänglig kolkälla produceras för ökad fördenitrifikationskapacitet. Omkring 5-10% av returslammet leds till en oluftad SSH-reaktor med en uppehållstid på ca 20-30 h, se Figur 3-4. I SSH-reaktorn hydrolyseras slammet varvid långa kolkedjor och stora biomolekyler bryts ner till lättillgängligt kol såsom flyktiga fettsyror (VFA) och alkoholer. Samtidigt som hydrolysen sker aktiveras bio-p-bakterier i slammet, vilka tar upp delar av producerad VFA och släpper ut fosfor. När dessa bakterier sedan återförs med returslammet till vattenlinjen och når den luftade zonen tar de istället upp lösta fosfater samtidigt som de släpper ut VFA. Fosforupptaget är alltid större än fosforsläppet vilket leder till att fosfor kan avlägsnas från processen med överskottslammet. En bio-p bakterie kan innehålla upp till 5% fosfor (av TS) jämfört med ca 2% i vanliga bakterier. Fördelar Processen är enligt svenska och danska erfarenheter lättskött och stabil. Den kan ge en ökad fördenitrifikationshastighet. Biologisk fosforreduktion (Bio-P) medför minskad kemikalieåtgång för fosforfällning. Bio-P processer möjliggör återvinning av fosfor samt en hög redundans. Processen kan drivas utan SSH-enhet vid behov. Nackdelar Ytterligare processvolym krävs. 34 (174)

Figur 3-4. Blockschema över aktivslamprocess med fördenitrifikation och SSH-volym. 3.1.3.6 Aktiv returslamprocess (ARP) I aktivreturslamprocessen luftas hela returslamflödet i en separat volym där ammoniumrikt rejektvatten tillförs, se Figur 3-5. På så sätt blir ARP-volymen en ympreaktor för nitrifierare. Eftersom slamhalten i ARP-reaktorn är högre än i huvudvattenlinjen innebär införandet av en ARP-volym att den totala luftade volymen kan reduceras. Då ARP-reaktorn är separerad från huvudvattenlinjen är slammet som inryms i volymen skyddat mot utspolning vid högflöden. Fördelar Enkel utformning, robust process med reducerad luftad volym, stabil och skyddad nitrifikation. Minskar nitratrecirkulationsbehovet. Ökad redundans jämfört med vanlig ASprocess med nitrifikation då nitrifikationen här sker i två volymer per linje. Inget kemikaliebehov. Nackdelar Utgör ytterligare en processvolym. Stor risk för igensättning av rejektvattenledningar. Tekniska tillämpningar såsom FluidLiner-system kan nyttjas för att minimera utfällningar och igensättning. Figur 3-5. Blockschema över aktivslamprocess med ARP-reaktor. 35 (174)

3.1.4 Rejektvattenrening med DeAmmon Genom att rena det högkoncentrerade vatten som genereras i slambehandlingen i ett separat rejektvattenreningssteg kan huvudlinjen avlastas och den totala erforderliga biologiska volymen minskas. DeAmmon som finns installerat på Himmerfjärden är ett exempel på ett sådant reningssteg. Processen som den är utformad på Himmerfjärdsverket, med rörligt bärarmaterial, bygger på att ammoniumoxiderande bakterier omvandlar ammonium till nitrit i biofilmens yttre skikt som har kontakt med den syresatta bulkvolymen. I biofilmens inre finns inte syre och där omvandlar anammoxbakterier ammonium och nitrit till kvävgas. Fördelar DeAmmon-processen har en låg syreförbrukning jämfört med mer konventionell kväverening. Rejektvattenrening innebär minskad kvävebelastning på huvudvattenlinjen. Inget behov av extern kolkälla eller andra kemikalier. Nackdelar Relativt få referensanläggningar. Även om anammoxbakterierna sannolikt inte producerar lustgas bidrar de höga nitrithalterna till en ökad risk för högre lustgasutsläpp än konventionell kväverening. Anammoxbakterierna har en mycket låg tillväxthastighet vilket innebär att en uppstart efter exempelvis en processtörning kan ta lång tid. Implementering av DeAmmon-process innebär ytterligare ett reningssteg att driva och underhålla. Redundansen beror av antalet linjer. Generellt är antalet linjer för rejektvattenbehandling färre än antalet avloppsvattenreningslinjer, vilket innebär en något lägre redundans. 3.1.5 Högflödesbehandling Med högt ställda reningskrav är det viktigt att behandla allt inkommande avloppsvatten i högsta möjliga grad. För att slippa dimensionera eller bygga ut det biologiska reningssteget för höga flöden som infaller sällan kan det vara mer kostnadseffektivt att inkludera ett separat kemiskt/mekaniskt reningssteg som används vid högflöden. För alternativen i denna utredning är tanken att grovrenat och försedimenterat avloppsvatten förbileds det biologiska reningssteget då flödet överstiger den dimensionerande parametern Q maxbio vilken har angivits av Stockholm Vatten. Tre stycken processtekniska metoder för högflödesbehandling har studerats: Actiflo, fällning/flockning på sandfilter och fällning/flockning på skivfilter. 3.1.5.1 Actiflo Actifloprocessen är en typ av effektiviserad direktfällning där tillsats av fällningskemikalie, polymer och mikrosand följs av sedimentering i ett lamellsedimenteringssystem. Den största skillnaden mot konventionell direktfällning är att mikrosand används som ballastmaterial. Det gör att flockarna blir tyngre och sjunker snabbare. Polymertillsatsen gör att flockarna blir starka samt att en ökad del löst material kan avskiljas. Lamellutförandet bidrar till att sedimenteringsdelen tar mycket mindre plats än i ett konventionellt utförande. Utformningen presenteras i Figur 3-6. 36 (174)

Figur 3-6. Bild princip Actifloanläggning. Bild modifierad från Veolia Water. Fördelar En Actifloanläggning kräver liten yta, går snabbt att starta och klarar stora variationer i belastning och avloppsvattensammansättning. Metoden är beprövad och har uppnått överlag goda resultat. Nackdelar Processen kräver en del intrimning. Sandtvätten måste vara väl inställd så att en minimal mängd sand går vidare med slammet och riskerar att slita på utrustning. En liten del sand följer med utgående vatten vilket innebär en driftkostnad, och det kan eventuellt behöva kontrolleras att flödet i utgående kulvert är så pass högt att sanden inte sedimenterar på botten. Generellt anläggs inte många parallella linjer vilket ger låg redundans. 3.1.5.2 Sandfilter Vid rening av förbiledningsvatten i sandfilter tillsätts polymer och fällningskemikalie under god inblandning strax före filtret. Något speciellt flockningssteg är inte nödvändigt eftersom mikroflock är att föredra vid filtreringen. Om det inte redan finns sandfilter tillgängliga är sandfiltrering inte särskilt vanligt för bräddvattenbehandling. Fördelar Fördelen med sandfiltrering av bräddvatten är, i det här specifika fallet, att det finns filter tillgängliga som kan konverteras och användas. Tekniken kräver inte så mycket underhåll, och systemet är flexibelt eftersom det går att välja hur många filter som ska tas i drift. Redundansen är hög. 37 (174)

Nackdelar Det krävs både luft och vatten till spolning. Om det inkommande vattnet innehåller fettfraktioner och stora mängder suspenderat material riskerar filtren att snabbt sättas igen. Reningssteget kräver kemikalietillsats i form av metall. Inblandningen av fällningskemikalie måste utformas för så effektiv användning av kemikalierna som möjligt. 3.1.5.3 Skivfilter Skivfilter är en typ av mikrosilar med väldigt stor filterarea i ett kompakt utförande, se Figur 3-7. Rening av förbiledningsvatten i skivfilter föregås av kemisk fällning och flockning, antingen i separata volymer eller direkt i inloppsrören. För att god avskiljning ska fås i skivfilter krävs att de bildade flockarna är tillräckligt starka för att tåla stora skjuvkrafter utan att gå sönder. Utprovning av optimala fällningskemikalier är därför av stor vikt. Normalt används både fällningskemikalie och polymer. Figur 3-7. Skivfilter, principfigur. Bild från Hydrotech. Fördelar Skivfilter kräver relativt liten yta. Systemet är flexibelt eftersom det går att välja hur många filter som ska tas i drift. Designen är rekommenderad att omfatta ett extra filter för god redundans. De nya skivfilter som finns på marknaden kräver inte mycket manuellt underhåll. Nackdelar Vid koagulering och flockning före ett skivfilter finns risk för att filtren sätter igen. Rengöring med kemikalier krävs. Metoden är relativt oprövad för rening av förhållandevis smutsigt avloppsvatten. Viktigt att grovrening och försedimentering fungerar väl för att undvika igensättning. Metall och polymer förbrukas. 38 (174)

3.2 Gemensamma förutsättningar för dimensionerande beräkningar 3.2.1 Anslutning och flöden Antalet anslutna personer till de utredda avloppsreningsverken år 2040 har tagits fram av Stockholm Vatten AB för respektive om/utbyggnadsfall, se Tabell 3-1. Dygnsmedelflöden (Q medel ) och maximala flöden som kommer till reningsverken (Q max ) samt de maximala flöden som skall kunna renas biologiskt (Q max,bio ) är också angivna av Stockholm Vatten AB och redovisas i Tabell 3-1. Inget avloppsvatten förutsätts brädda förbi reningsverken. Tabell 3-1. Dimensionerande anslutning och flöden år 2040 i m 3 /s. 1A 1B 1C 2D 3C 4B 4C Pers. 420 000 1 030 000 430 000 540 000 850 000 1 570 000 310 000 Q dim 1,60 3,35 1,94 2,03 3,55 5,38 1,52 Q max 4,0 10,0 4,0 5,0 8,0 15,0 4,0 Q maxbio 3,5 6,5 3,1 4,0 7,0 10,0 2,5 Q förbiledning, max 0,5 3,5 0,9 1,0 1,0 5,0 1,5 3.2.2 Belastning För varje alternativ i utredningen erhålls dimensionerande belastning från den av Stockholm Vatten prognostiserade anslutningen samt en angiven specifik belastning för ett antal viktiga avloppsvattenkomponenter, se Tabell 3-2. Tabell 3-2. Dimensionerande specifika mängder år 2040. Data från Stockholm Vatten AB. Parameter Enhet Värde BOD 7 g/p,d 60 Tot-N g/p,d 12 Tot-P g/p,d 1,6 SS g/p,d 70 3.2.3 Förbiledning biologisk rening (Högflödeshantering) För Henriksdal och Bromma avloppsreningsverk antas inkommande flöde överstiga Q maxbio 3% av tiden. För Himmerfjärdsverket antas motsvarande varaktighet till 1%. För att beräkna den mängd föroreningar som på årsbasis förbileds det biologiska reningssteget antas förbiledningsflödet uttryckt som årsmedel vara halva det maximala, d.v.s. (Q max - Q max,bio )/2. Dessutom antas det att halterna i det förbehandlade avloppsvattnet under förbiledningssituationer i medel är samma som dygnsmedelhalterna. 39 (174)

3.2.4 Temperatur Dimensioneringen görs för två processtemperaturer, 12 C och 17 C. Dessa antas vara representativa medeltemperaturer för vinter- respektive sommarhalvåret. 3.2.5 Dimensioneringsparametrar för processberäkningar 3.2.5.1 Förfällning och avskiljning försedimentering Förbehandlingen antas omfatta kemisk fällning med tvåvärt järn och en likvärdig reduktionsgrad över försedimenteringen för samtliga avloppsreningsverk enligt Tabell 3-3. Tabell 3-3. Reduktion av föroreningsämnen över försedimenteringen. Parameter Enhet Värde BOD 5 % 50 Tot-N % 10 Tot-P % 30 SS % 60 3.2.5.2 Simultanfällning I samtliga alternativ nyttjas förfällning med tvåvärt järn. Detta leder till att en del av järnet läcker över till biosteget och simultanfäller ut fosfor som hamnar i bioslammet, se avsnitt 3.2.5.4. I de alternativ där membranreaktorer används, alternativ 1C, 3C, 4B och 4C, måste fällningskemikalie (Fe 2+ ) doseras även i biosteget, förslagsvis i rännan mellan efterdenitrifikation och MBR-tank. Eftersom poleringssteg såsom sand- eller skivfilter blir överflödigt då membran används för slamavskiljning försvinner möjligheten att efterfälla på filtren. Detta leder till ökad kemslamproduktion i biosteget, se avsnitt 3.2.5.4. 3.2.5.3 Primärslamproduktion och -sammansättning Primärslamproduktionen har beräknats som summan av avskild mängd SS och mängd kemslam från fosforfällning. Kemslamproduktionen är beräknad utifrån att 1 kg utfälld fosfor bildar 4,9 kg slam (SS). TS-halten i primärslammet är ansatt till 3,5%. Förtjockat primärslam antas ha en TS-halt på 6%. VSS-halten i primärslammet antas vara 70% av TS. Ansatsen är densamma för samtliga alternativ då förfällning och avskiljning över försedimenteringen förutsätts vara densamma för alla fallen. 3.2.5.4 Överskottslamproduktion och -sammansättning Bioslamproduktionen beräknas utifrån mängden BOD 5 in till biosteget och med en faktor för specifik slamproduktion enligt ATV-DVWK-A 131E (2000). Faktorn för specifik slam- 40 (174)

produktion bestäms av total slamålder samt SS/BOD 5 -kvot in till biosteget, se Bilaga 1:1-1:7 för respektive reningsverk. Bioslamproduktion till följd av metanoldosering i EDN-volymen beräknas som 0,4 kg SS/kg COD MeOH. Kemslam till följd av läckande förfällning beräknas som 18% av SS-belastningen in till biosteget. Beräkningen grundar sig på en massbalans över Bromma reningsverk, upprättad utifrån värden uppmätta år 2010, där förfällning och reduktion över försedimenteringen var ungefär desamma som i de förutsättningar som redovisas här. Kemslamproduktion till följd av simultanfällning beräknas utifrån att 1 kg utfällt fosfor bildar 4,9 kg slam (SS). SS-halten i överskottslammet antas vara 2 SS-halten i biosteget, se Bilaga 1:1-1:7 Förtjockat överskottslam antas erhålla en TS-halt på 5%. VSS-halten i överskottslammet (bioslam plus kemslam) antas utgöra 67% av SS i processer utan MBR, baserat på data från Bromma reningsverk år 2011 då förfällning och avskiljning över försedimenteringen var likvärdig vad som ansatts i denna utredning. I processer med MBR antas VSS utgöra 60% av TS i överskottslammet eftersom simultanfällning för fosfatreduktion i biosteget leder till högre kemslamproduktion. Kvävehalten i överskottslammet förutsätts uppgå till 8% av VSS. Fosforhalten antas utgöra 1,5% av VSS med undantag för alternativen 1A och 2D där SSH-volymen gör att bio-p-processen kan utnyttjas varvid fosforhalten i VSS förväntas uppgå i 4,0%. 3.2.5.5 Dimensionering nitrifikationsvolymer Luftade volymer för nitrifikation dimensioneras utifrån slamålder i enlighet med ATV- DVWK-A 131E. Vid 12 C respektive 17 C är den dimensionerande slamåldern 8,2 samt 5,0 d. Resulterande nitrifikationshastigheter har beräknats i kontrollsyfte. Processerna i 1A och 2D omfattar ARP-volymer. Vid dimensionering har ARP-volymerna valts så att de utgör 20% av den nödvändiga luftningsvolymen. I de fall processen omfattar MBR-teknik har volymen där MBR-enheterna placerats inte räknats in i den luftade volymen. 3.2.5.6 Dimensionering denitrifikationsvolymer Denitrifikationsvolymer har beräknats utifrån ansatta denitrifikationshastigheter: Initial fördenitrifikationshastighet vid 12 respektive 17 C antas vara 2,2 samt 2,8 g NO 3 -N/kg VSS, h. Sekundär fördenitrifikationshastighet vid 12 respektive 17 C antas vara 0,9 samt 1,1 g NO 3 -N/kg VSS, h. Efterdenitrifikationshastigheten vid metanoltillsats vid 12 respektive 17 C antas vara 3,9 samt 5,0 g NO 3 -N/kg VSS, h. 41 (174)

Denitrifikation vid initial fördenitrifikationshastighet nyttjar lättillgängligt kol i inkommande förbehandlat avloppsvatten, vilket antas utgöra 50% av BOD 5 -belastningen. För att denitrifiera 1 kg NO 3 -N antas 4 kg BOD 5 åtgå. I de fall där långa avloppstunnlar (50 km) med hög uppehållstid för avloppsvattnet förekommer förväntas 50% av den lättnedbrytbara kolkällan förbrukas innan avloppsvattnet når reningsverket. Efterdenitrifikationsvolymen dimensioneras för att processen ska klara utsläppskraven på kväve, inklusive bräddat vatten. Vid efterdenitrifikation antas 3,5 kg COD MeOH åtgå för att denitrifiera 1 kg NO 3 -N. 3.2.5.7 Dimensionering av SSH-reaktor SSH-reaktorns volym bestäms utifrån dimensionerande kvot mellan slamåldern i SSHreaktorn och en totala slamåldern. Kvoten SRT SSH /SRT TOT är ansatt till 0,2 och bestäms utifrån förhållandet mellan inkommande COD och totalfosfor. Slamhalten i SSH reaktorn antas vara densamma som i returslammet/överskottslammet. 3.2.5.8 Eftersedimentering och avgasning Dimensioner för eftersedimenteringsbassänger bestäms utifrån slamytbelastningen vid Q maxbio som inte bör överstiga 4,4 kg SS/m 2, h. I processer med slamavgasning (1B) antas eftersedimenteringen fungera väl med en slamytbelasning på 4,5 kg SS/m 2, h. 3.2.5.9 MBR-enheter Design av MBR-enheter har utförts i ett samarbete mellan Sweco och Alfa Laval. Designen baseras på flux samt Q medel, Q max, varaktighet av Q max, temperatur, returflöde, luftflöde samt applikation (kommunalt, med/utan fällning, industri, typ av industri etc). Dimensioneringen är gjord för att ge ett flux på omkring 16-17 l/h, m 2 vid normalflöde och max 32 l/h, m 2 vid Q maxbio. Vid både maxflöde och medelflöde genom biologin nyttjas hela tillgängliga membranytan i dimensioneringen. Vid drift kan sedan andra strategier nyttjas där ett något högre flux hålls över membranen och en eller flera celler stängs av. Syftet med detta är framförallt att spara energi. 3.2.5.10 Slambehandling Avskiljningsgraden över slamförtjockare och centrifuger har ansatts till 93 respektive 98% av SS. Vid rötning antas 50% av VSS in till rötkammaren omvandlas till biogas. 3.2.5.11 Internströmmar Filterspolavloppsvatten: Flödet av Filterspolavloppsvatten från sandfilter antas vara 2% av Q dim. Mängden SS i tvättvattnet beräknas som skillnaden i SS-koncentration in och ut ur filtren samt mängden kemslam till följd av efterfällning (4,9 kg SS/kg P utfällt). Mängden P och N i tvättvattnet antas vara partikulärt och beräknas som i avsnitt 3.2.5.4. Halten BOD 5 antas vara densamma som SS-halten. 42 (174)

Rejektvatten: Rejektvattenflöden beräknas utifrån skillnaden i slamvolym in i och ut ur förtjockare och centrifuger vilket avgörs av de TS-halter som anges i avsnitt 3.2.5.4 och 3.2.5.10. SShalten i rejektvattnet bestäms av ansatt avskiljningsgrad. För rejektvatten från orötat slam beräknas innehållet av N, P och BOD 5 på samma sätt som för tvättvattnet. Innehållet av kväve i rejekt från rötat slam utgörs av det kväve som frigjorts vid rötning, det vill säga 8% av nedbrutet VSS, samt det partikulära kvävet som beräknas utifrån SShalten i rejektvattnet. Halten fosfor i rejektvattnet har antagits vara 5 mg/l då överskott av fällningskemikalie i slammet binder en del av den vid rötning frigjorda fosfaten. BOD 5 - halten antas vara densamma som SS-halten. 3.2.5.12 Sandfilter för högflödesbehandling I försök på Henriksdal utförda av Stockholm Vatten testades 16 st nya enmedia snabbfilter ihop med 44 gamla sandfilter. Det beräknades att de nya filtren behövde backspolas efter 8 h vid ett totalt flöde, jämt fördelat över samtliga 60 filter, på 7 m 3 /s. I detta fall kom 60% av flödet direkt från försedimenteringens utlopp. Om det antas att endast denna del av flödet bidrog till SS-belastningen och att koncentrationen på försedimenterat avloppsvatten är 100 mg SS/l kan då slamlagringskapaciteten för de nya filtren uppskattas till 3,36 kg SS/m 2. Resultatet är realistiskt. I dimensioneringen (Alternativ 4B) har det antagits att samtliga sandfilter på Henriksdal har nya filtermedium med en slamlagringskapacitet om 3 kg SS/m 2. Kemikaliedosering har ansatts till 2 g Fe 2+ /m 3. 3.2.5.13 Skivfilter för högflödesbehandling Flockningskammare dimensioneras för en uppehållstid på 7 minuter. Kemikaliedoser är ansatta till 10 g Al 3+ /m 3 samt 3 g aktiv polymer/m 3. Skivfilter (Hydrotech HSF 2630) med porstorlek 60-100 dimensioneras utifrån att ett filter klarar ett flöde på 0,5 m 3 /s. Dimensioneringen är gjord med redundans så att ett (1) skivfilter normalt kan stå avställt. 3.2.5.14 Actiflo för högflödesbehandling Actiflo-processen (Alternativ 1B) dimensioneras erfarenhetsmässigt för en uppehållstid på 6,5 minuter vid maximalt flöde. Uppskattade kemikaliedoser är 10 g Al 3+ /m 3 och 2 g polymer/m 3. 3.2.5.15 Rejektvattenrening med DeAmmon Erforderlig volym för DeAmmon-processen har beräknats baserat på nuvarande processvolym på Himmerfjärdsverket som är dimensionerad för 480 kg N/d. Det har antagits att kvävereningskapaciteten är proportionell mot ytan av biofilm och att samma typ av bärare och fyllnadsgrad bibehålls. I DeAmmon-anläggningen förutsätts 80% av inkommande kväve i rejektvattnet från rötat slam avlägsnas. Resten leds in i huvudvattenlinjen och avskiljs där. 43 (174)

3.3 Förutsättningar miljö- och driftaspekter En jämförelse mellan de olika processlösningar som valts på respektive reningsverk vid de olika belastningsalternativen har gjorts med avseende på miljöpåverkan, arbetsmiljö och driftsäkerhet. Förutsättningar för jämförelserna beskrivs kortfattat nedan. 3.3.1 Miljöpåverkan I det här avsnittet presenteras de miljöaspekter som bör beaktas vid val av lösning för Västerorts framtida avloppsvattenrening. Endast miljöaspekter som berör avloppsreningsverken tas upp. Risk för ledningsbrott och övriga miljöaspekter som gäller ledningsnät behandlas inte. 3.3.1.1 Energiförbrukning Energiförbrukningen redovisas som förbrukning av el och värme. Elförbrukningen omfattar den direkta förbrukning av el som krävs för att driva processdelarna (luftningssystem, pumpar, centrifuger etc.) samt ventilation. Energiförbrukningen baseras på den befintliga förbrukningen (Utredningar för Bromma 2004, Henriksdal 2007 samt Himmerfjärdsverkets totalförbrukning 2012) vilken delats in olika poster och skalats upp till 2040-års förbrukning i de fall där en ökad belastning bedöms ge ökat energibehov. Utöver detta har energiförbrukningen för nya anläggningsdelar adderats. Beräkning av el-energiförbrukningen redovisas i Bilaga 3. Värmeenergiförbrukningen baseras förbrukningen år 2012 med tillägg för nya bergutrymmen och/eller byggnader samt ökat värmebehov för uppvärmning av rötkammare från 15 C till 37 C. Henriksdal och Bromma nyttjar fjärrvärme medan Himmerfjärdsverket och det nya reningsverket nyttjar biogas för uppvärmning. Verk som nyttjar fjärrvärme antas ha en lägre miljöpåverkan än verk som utvinner värme ur högenergetiskt bränsle såsom biogas eller el. Dessa verk levererar ofta även fjärrvärme till nätet genom utvinning ur det renade avloppsvattnet. 3.3.1.2 Biogasproduktionspotential Biogasproduktionen är hämtad ur den preliminära processdesignen, bilaga 1:1-1:7. Biogas är en miljövänlig energikälla och stor biogasproduktion bedöms ge en positiv miljöpåverkan. 3.3.1.3 Kemikalieförbrukning Med kemikalieförbrukning menas förbrukning av fällningskemikalier till för-, efter- och simultanfällning, fällningskemikalier och polymer till högflödesrening, polymer till slamförtjockning och slamavvattning, metanol till efterdenitrifikation samt rengöringskemikalier till skivfilter och membran. Verkstadskemikalier, eventuella skumdämpare med mera ingår inte. Uppskattade fällningskemikaliedoser är 8 g Fe 2+ /m 3 till förfällning och 2 g Fe 2+ /m 3 till efterfällning/simultanfällning. Uppskattade kemikaliedoser för högflödesrening finns angivet i Kapitel 4. 44 (174)

Polymerdoser för förtjockning och avvattning uppskattas till 2 g/kg TS in för primärslam i bandförtjockare, 4 g/kg TS in för överskottsslam i förtjockningscentrifug och 10 g/kg TS in för rötslamavvattning i centrifug. I alternativ 1B, 2B, 3B och 4B förväntas polymer användas för både primär- och överskottsslamförtjockning medan det i övriga alternativ endast antas användas för överskottsslamförtjockning. Metanolförbrukningen ansätts till 3,5 kg COD/kg NO 3 -N i efterdenitrifikationen. I de alternativ som använder MBR går det åt natriumhypoklorit och oxalsyra för rengöring. För skivfilterrengöring krävs natriumhypoklorit och saltsyra. 3.3.1.4 Transporter Med antalet transporter avses här antalet transporter för bortforsling av slam och leverans av kemikalier. Personal-, sand- och renstransporter räknas inte med, och inte transporter för leverans av brunnsslam, fettavskiljarslam med mera vilka antas vara likvärdiga för alla reningsverken. Mängden slam per slamtransport har ansatts till 30 m 3, mängden järnsulfat till 35 ton per transport, mängden metanol till 30 ton, mängden natriumhypoklorit och saltsyra till 10 ton, och mängden oxalsyra och polyaluminiumklorid till 20 ton. Transporter orsakar utsläpp av koldioxid och andra skadliga gaser. Transporterna av slam och kemikalier har antagits vara lika långa för alla reningsverk oavsett lokalisering i detta skede av utredningen. Längre transporter i tättbebyggt område har ansetts vara sämre för miljön än transporter på stora trafikleder. 3.3.1.5 Reningsresultat och påverkan på recipient Reningsresultatet förväntas bli lika bra för alla alternativen. Däremot påverkas olika recipienter olika mycket beroende på var utsläppen sker. Recipientpåverkan behandlas inte i detta skede. 3.3.1.6 Högflödesbehandlat vatten Med högflödesbehandlat vatten avses de vattenmängder som renas i separat högflödesbehandling eller leds förbi ett eller flera ordinarie reningssteg, vanligen biosteget. Det högflödesbehandlade vattnets utsläpp räknas in i det totala utsläppet. En stor volym högflödesbehandlat vatten, som har sämre reningsgrad, ställer högre krav på den ordinarie processen. Alla processer som behandlas i denna rapport är dimensionerade för att klara utsläppsmålen med fungerande högflödesbehandling. 3.3.1.7 Lustgasutsläpp Lustgas är en mycket kraftig växthusgas; ungefär 300 gånger så stark som koldioxid. Lustgas kan bildas och emitteras vid ofullständig nitrifikation och denitrifikation. Det är ännu inte helt klarlagt vad som gör att mer eller mindre lustgas bildas i ett biosteg. Förhöjda utsläpp har dock noterats när reningsprocesser har varit stressade, till exempel vid syrebrist, låg slamålder, höga nitrithalter och/eller hög belastning. 45 (174)

De ingående processerna har inte studerats specifikt för storlek på lustgasutsläpp. Istället grundas utvärderingen på sannolikhet för hög belastning, låg slamålder och/eller syrebrist. 3.3.1.8 Metangasutsläpp Metangas är också en kraftig växthusgas; ungefär 20 gånger så stark som koldioxid. Alla reningsverk som utreds är certifierade enligt Godkännande för hållbar energiproduktion vilket innebär att metanproduktion i silos och slamtankar omhändertas och läckage förebyggs. 3.3.2 Arbetsmiljöpåverkan I det här avsnittet presenteras arbetsmiljöaspekter som bör beaktas vid val av lösning för Västerorts framtida avloppsvattenrening. Endast arbetsmiljöaspekter som berör avloppsreningsverken tas upp. Både arbetsmiljön på reningsverken och i närmiljön utreds. 3.3.2.1 Aerosoler Aerosoler uppstår framför allt vid luftning av avloppsvattnet. Aerosolerna kan innehålla sjukdomsframkallande bakterier och endotoxiner. Aerosoler utgör ett större problem i inomhusanläggningar än i utomhusanläggningar, men risken kan minimeras med god ventilation och/eller övertäckta bassänger. I denna utredning förväntas reningsprocesserna anläggas för att ge minimal aerosolspridning vilket resulterar att alla reningsverken antas ge minimal påverkan på arbetsmiljön från aerosolspridning. 3.3.2.2 Buller Med buller avses det buller som uppkommer vid normal drift av processen. Processer i reningsverk som normalt ger upphov till buller är bland annat centrifuger, kompressorer, frånluftsfläktar och blåsmaskiner. Ny-/utbyggnad förväntas ske på så sätt att buller minimeras för alla reningsverken. 3.3.2.3 Övriga risker Med övriga risker avses främst fallrisk, explosionsrisk, hantering av farliga kemikalier och lyft. Explosionsrisk finns i alla anläggningar där rötning och biogasuppgradering sker. Antalet tunga lyft antas i detta skede också vara likvärdigt. Risken för skada vid fall är större vid djupa bassänger men anses likvärdig då fullgott arbetsmiljöskydd förutsätts vid alla anläggningar. Hantering av farliga kemikalier finns vid alla verk, men fler kemikalier hanteras i de verk som har skivfilter och/eller MBR-processer. Alla reningsverk förväntas byggas om/ut på bästa möjliga med avseende på att minimerar risker för personal och besökare på verken. 3.3.2.4 Lukt Luktspridning i närområdet uppkommer från de processteg som inte är inbyggda, framförallt slamhantering, rötning, mottagning av externt avfall (omfattas inte i denna utred- 46 (174)

ning), slamutlastning etc. Genom att bygga in fler processteg minskas luktspridningen till omgivningen. 3.3.2.5 Smittspridning Smittspridning till omgivningen sker genom överföring av viabla patogena mikroorganismer eller virus via luft (aerosoler) eller vatten (recipient). Genom att bygga in processteg där aerosoler uppstår, ventilera och rena utgående luft minimeras smittspridningen via luft. Smittspridning via utsläpp till recipienten begränsas genom god separation av slam och bakterier från vattenfasen. Implementering av MBR-teknik innebär att både slamflockar, frisimmande bakterier och till viss del virus avskiljs från vattenfasen och därmed minskar risken för smittspridning via recipienten. 3.3.3 Processteknisk bedömning 3.3.3.1 Tillkommande bergvolym Detta avser ny bergvolym som måste sprängas ut för att inrymma nya delar av reningsprocessen. 3.3.3.2 Känslighet för inkommande belastning och vattensammansättning Här bedöms hur känslig reningsprocessen, med alla ingående delsteg, är vad gäller inkommande belastning och flöde. 3.3.3.3 Flexibilitet Med flexibilitet avses hur enkelt det är att ställa om driften av reningsverket för att anpassa den efter exempelvis förändrad belastning eller nya reningskrav. 3.3.3.4 Kunskap/Erfarenhet Här bedöms vilka tidigare erfarenheter som finns om reningsprocessen. Detta omfattar till exempel anläggningar i drift i Sverige och utomlands. Både delprocesser och den totala processutformningen utvärderas. 3.3.3.5 Processfunktion under om-/utbyggnad Här bedöms hur processens funktion och därmed utgående vattenkvalitet påverkas av om-/utbyggnad av reningsverket. 3.3.3.6 Personalbehov Generellt för alla reningsverk bedöms personalbehovet ökas på grund av de nya reningskraven vilka ökar behovet av övervakning och uppföljning av reningsresultatet. Implementering av MBR-teknik och avgasningsteknik bedöms inte resultera i ett ökat personalbehov då båda teknikerna kräver förhållandevis lite underhåll. Tid som tidigare lagts på drift av eftersedimentering och sandfilter kan i framtiden läggas på MBRenheterna. 47 (174)

Ett ökat antal transporter med lastning och lossning kan påverka arbetsbördan på reningsverken. Här har dock antagits att lastning/lossning i största möjliga mån automatiseras vilket gör att personalbehovet inte bedöms öka. I de fall då belastningen och/eller antalet delsteg ökar bedöms även personalbehovet ökas till följd av ett ökat antal instrument/processteg att övervaka och underhålla. Personalbehov och personalkostnad diskuteras vidare i Kapitel 5.3. 48 (174)

3.4 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 1 Alternativ 1 innebär att Bromma reningsverk ligger kvar, liksom Henriksdals reningsverk och Himmerfjärdsverket. Avloppsvatten från Eolshälls upptagningsområde belastar Himmerfjärdsverket. Inget nytt reningsverk byggs. För de tre aktuella avloppsreningsverken ökar belastningen jämfört med dagens proportionellt mot beräknad ökning av anslutna personer i upptagningsområdet år 2040. En beskrivning av processvalet för vartdera reningsverket i alternativ 1 följer nedan. 3.4.1 1A - Bromma reningsverk Detta förslag avser fortsatt drift av Bromma reningsverk i framtiden. Grovreningen och slamutlastningen i Åkeshov flyttas in i berget för att minska luktspridning från anläggningen. Detta medför att luktgränsen för bebyggelse kan minskas från 200 m till 100 m. I Nockeby anläggs ett nytt aktivslamblock parallellt med befintligt i berget för att öka kapaciteten på reningsprocessen. Detta innebär att Stockholm Vatten AB:s servitut måste ses över och att åtgärder för privatbostäders bergvärmeborrhål måste vidtas. Processval: Processvalet för Bromma reningsverk år 2040 är det som tagits fram i tidigare utredningar av Sweco i samarbete med Stockholm Vatten AB, vilka sammanfattas i rapporten Jämförelse av två utbyggnadsstrategier för Bromma reningsverk (2013-04-25). Processvalet innebär att ett nytt aktivslamblock, inklusive eftersedimentering, anläggs i berget i Nockeby och drivs parallellt med det befintliga blocket. Utöver för- och efterdenitrifikation innefattas en aktivreturslamsprocess (ARP) för rejektvattenrening och skyddad nitrifikationsbakterietillväxt samt en sidoströmshydrolys (SSH) för produktion av intern kolkälla samt biologisk fosforreduktion. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla (förbehandlat avloppsvatten samt hydrolyserat slam) till maximalt ca 78% reduktion av bildade nitrater varför efterdenitrifikation blir absolut nödvändigt. Intern totalkvävebelastning (rejekt, filterspolavloppsvatten) uppgår i ca 24% inkommande N-tot. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget orsakar ett kväveutsläpp motsvarande 0,2 mg/l. Vid högflöden renas förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget med kemfällning på sandfilter. För detaljerad beskrivning och motivering av processvalet hänvisas till ovan nämnda rapport. Tabell 3-4 nedan visar en översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen. 49 (174)

Tabell 3-4. Processteknisk bedömning Parameter Fördel Begränsning Tillkommande bergvolym Ca 217 000m 3 Känslighet inkommande vatten Flexibilitet Kunskap/Erfarenhet ARP skyddad ympvolym för nitrifierare SSH internproduktion av kolkälla Process kan drivas med eller utan ARP och/eller SSH Goda referenser för alla ingående processteg finns Risk för överbelastning av sandfilter vid högflöde Höjs slamhalten överbelastas eftersedimentering och sandfilter Ingen känd referens med identisk processutformning Processfunktion under om-/utbyggnad Personalbehov Drift av befintligt bioblock/grovrening påverkas inte av utbyggnad. Ökat personalbehov, ca 3,5 tjänster, pga höga reningskrav, nytt bioblock, nya delprocesser. Låg bemanning idag. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: Anläggning av ny grovrening i berg i marknivå i Åkeshov som omfattar fingaller, renstvätt med press, doseringsutrustning för järnsulfat (heptahydrat), luftat sandfång och sandtvätt. Befintliga försedimenteringsbassänger används även i framtiden. Kompletterande inloppspumpstation till befintlig station i Nockebyanläggningen. Nytt parallellt bioblock till det befintliga bestående av 4 linjer med sidströmshydrolys (SSH), aktiv returslamprocess (ARP), fördenitrifikation (Anox), luftning (Ox), avluftning (Deox), efterdenitrifikation (EDN) och eftersedimentering. Befintlig sandfilteranläggning används även i framtiden. Fortsatt slamhantering vid Åkeshovsanläggningen innefattande överskottsslamförtjockning i centrifuger, rötning samt avvattning av rötslammet i centrifuger. Befintliga rötslamcentrifuger och slamsilos för avvattnat slam byts ut mot nya som flyttas in i berget. Ny slamutlastning förläggs i berg tillsammans med den nya grovreningen. 50 (174)

Detaljerad information om dimensionering av detta alternativ finns i Bilaga 1:1. Layoutritningar finns i Bilaga 2. Beskrivning: Belastningen på Bromma reningsverk år 2040 utryckt som anslutna personer och flöden sammanfattas i Tabell 3-5. I Figur 3-8 redovisas processvalet för Bromma reningsverk i ett blockschema och i Tabell 3-6 finns en mer detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-5. Sammanställning belastning alternativ 1A Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 420 000 Medelflöde m 3 /d 138 570 Medelflöde m 3 /s 1,6 Dimensionerande flöde m 3 /s 1,6 Maxflöde m 3 /s 4,0 Maxflöde bio m 3 /s 3,5 Figur 3-8. Blockschema 1A Bromma reningsverk 51 (174)

Tabell 3-6. Beskrivning av processval 1A. 1A Antal Spec. Totalt Kommentarer Mekanisk- och kemisk rening Inloppspumpar 4 0,25 m 3 /s 1 m 3 /s Den nya grovreningen i Åkeshov ska ligga i berg i marknivå (samma nivå som befintlig grovrening). Inga nya inloppspumpar krävs för detta alternativ. Pumpning endast från Järvatunneln med befintliga pumpar. Fingaller 4 1,33 m 3 /s 5,33 m 3 /s Fingaller med 3 mm spaltvidd installeras i nya grovreningen. Renstvätt med press 2 Konventionell renstvätt. Tvättad och pressad rensmängd: 3500 m 3 /år Förfällning 1 Mottagningsstation och upplösningstankar för järnsulfat, Heptahydrat, behålls i marknivå. Ny utrustning för dosering av kemikalien anläggs i anslutning till ny grovrening. Sandfång 4 4x15= 60 m 2 240 m 2 Luftat sandfång installeras i nya grovreningen. Befintlig förluftning endast genomströmning. Sandtvätt 2 Konventionell sandtvätt installeras. Sandmängd 6300 m 3 /år. Försedimentering 24 24 försedimenteringsbassänger finns idag. Inga ytterligare bassänger krävs för detta alternativ. Biosteg Inloppspumpar 4+4 1 resp 0,7 m 3 /s 6,8 m 3 /s Befintlig inloppspumpstation om 4 pumpar kompletteras med en ny station med lika många pumpar före nytt bioblock. Bioreaktorer totalt 6+4 linjer 3 900 och 23 400 16 250 m 3 +65 000 = 88 400 m 3 Befintligt bioblock omfattar 6 linjer. Komplettering med ett nytt block bestående av 4 linjer. SSH 6+4 417 och 2 500 + 1 750 m 3 7 000 = 9 500 m 3 ARP 6+4 500 och 1 3000+7000= 750 m 3 10 000 m3 Anoxzon 6+4 1 350 och 4 175 m 3 8 100 +16 600 = 24 700 m 3 Sidströmshydrolys (SSH) installeras i bioreaktorerna med omrörare. Aktiv returslamprocess (ARP) installeras i bioreaktorerna med luftare och omrörare, för att möjliggöra drift även som SSH-bassäng. Anoxzoner installeras med omrörare 52 (174)

1A Antal Spec. Totalt Kommentarer Anox/oxzon 6+4 583 och 3500 m 3 3 500 + 14 100 = 17 600 m 3 Oxzon 6+4 667 och 3000 m 3 4 000 + 12 000 = 16 000 m 3 Oxzoner installeras med luftare. Deoxzon 6+4 110 och 450 m 3 650 + 1 800 = 2 450 m 3 Deoxzoner installeras med omrörare. Anox/oxzoner installeras med luftare och omrörare. Efterdenitrifikation Eftersedimentering 6+4 275 och 1 650 + 1625 m 3 6 500 = 8 150 m 3 6+4 467 och 5 600 + 1718 m 2 6 870 = 12 470 m 2 Efterdenitrifikationszoner installeras med omrörare och dosering av metanol. Eftersedimenteringsbassänger byggs med slamskrapor i de nya linjerna. Filtrering Efterfällning 1 Utrustning för dosering av järnsulfat på sandfiltren finns idag och behöver inte kompletteras. Sandfilter 24 24 filter finns idag. Inga ytterligare krävs för detta alternativ. Slambehandling Överskott- slamscentrifu- ger 6 30 m 3 /h 180 m 3 /h Av de 6 överskottsslamcentrifugerna är en reservmaskin. Idag finns 3 enheter installerade. Rötning 7 17800 m 3 Idag finns 7 rötkammare och inga fler behövs för detta alternativ. Slamtankar för rötslam Avvattning av rötslam Slamsilos för avvattnat slam 2 2700 m 3 Idag finns en slamtank med volymen 1700 m 3. Ytterligare en tank om 1000 m 3 behövs. 4 30 m 3 /h 120 m 3 /h 4 nya centrifuger placeras i nya grovreningen i berget 2 150 m 3 300 m 3 2 nya slamsilos byggs i nya Gasklocka 1 680 m 3 En gasklocka finns idag och det behövs inga fler. Slamutlastning 1 Ny slamutlastning byggs i berg för detta alternativ 53 (174)

3.4.2 1B Henriksdals reningsverk Detta förslag avser drift av Henriksdals reningsverk i framtiden då inga nya upptagningsområden förutsätts. Grovreningen i Sickla totalrenoveras. Biosteget utrustas med mellanväggar för effektivare zonindelning och avgasningstorn för ökad kapacitet i aktivslamanläggningen. Befintliga processvolymer räcker därmed även för framtida belastning. Nytt bergrum frigörs till en Actiflo-anläggning för högflödesrening för att minska belastningen på sandfiltren. Processval: Den biologiska processen på Henriksdals reningsverk år 2040 drivs med för- och efterdenitrifikation. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla till maximalt ca 69% reduktion av bildade nitrater varför efterdenitrifikation blir absolut nödvändigt. Intern totalkvävebelastning (rejekt, filterspolavloppsvatten) uppgår i ca 24% inkommande Ntot. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget orsakar ett kväveutsläpp motsvarande 0,6 mg/l. För att reningsprocessen ska inrymmas i befintliga biovolymer måste en slamhalt på minst 4,0 g SS/l hållas i biosteget. För att eftersedimenteringen inte ska bli överbelastad installeras avgasningstorn. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds det biologiska steget vid högflöden renas i en Actiflo-anläggning. Tabell 3-7 nedan visar en översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen. Tabell 3-7. Processteknisk bedömning Parameter Fördel Begränsning Tillkommande bergvolym Ca 29 100 m 3 Känslighet inkommande vatten Flexibilitet Kunskap/Erfarenhet Processfunktion under om- /utbyggnad Robust process Goda referenser för alla ingående biologiska processteg finns. Referensanläggningar med avgasning finns. Risk för överbelastning av sandfilter vid högflöde. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla. Höjs slamhalten överbelastas troligtvis eftersedimentering och sandfilter Begränsad kunskap om avgasningstekniken Drift av befintligt bioblock påverkas till viss del av utbyggnad, även om denna sker stegvis 54 (174)

Parameter Fördel Begränsning Personalbehov Ökat personalbehov, ca 3,5 tjänster, pga höga reningskrav, nya delprocesser, utökad slamhantering. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: Anläggning av ny grovrening i Sickla, som omfattar fingaller, rensdispergering, doseringsutrustning och mottagningsstation med upplösningstankar för järnsulfat, luftat sandfång och sandtvätt. Kapaciteten i befintliga tunnlar mellan Sickla och Henriksdal bedöms vara tillräcklig. Befintliga försedimenteringsbassänger i Henriksdal är tillräckliga och används även i framtiden. Högflödesbehandling av förbilett avloppsvatten genom en Actifloprocess. Befintlig pumpstation för avloppsvatten till det biologiska reningssteget används även i framtiden. Befintliga 7 linjer av bioreaktorer är tillräckliga även för framtida drift. Linjerna utformas med fördenitrifikation (Anox), luftning (Ox), avluftning (Deox), efterdenitrifikation (EDN) och eftersedimentering. Mellanväggar byggs. För att upprätthålla hög koncentration av mikroorganismer i biosteget byggs avgasningstorn mellan efterdenitrifikationszonerna och eftersedimenteringsbassängerna, som möjliggör god sedimentering även vid dessa förhållandevis höga slamhalter. Befintlig sandfilteranläggning används även i framtiden. För att erhålla tillräckligt lång uppehållstid för slammet i rötkamrarna installeras bandförtjockare för förtjockning av primärslammet. Ytterligare överskottsslamcentrifuger installeras av samma anledning som punkten ovan. Befintliga rötkammare, slamtankar, avvattningscentrifuger, slamsilos och anläggning för slamutlastning har tillräcklig kapacitet för framtida drift och behöver inte uppgraderas. Detaljerad information om dimensionering av detta reningsverk finns i Bilaga 1:2. Layoutritningar finns i Bilaga 2. 55 (174)

Beskrivning: Belastningen på Henriksdals reningsverk år 2040 utryckt som anslutna personer och flöden sammanfattas i Tabell 3-8. I Figur 3-9 redovisas processvalet för Henriksdals reningsverk i ett blockschema och i Tabell 3-9 finns en mer detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-8. Sammanställning belastning alternativ 1B Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 1 030 000 Medelflöde m 3 /d 289 450 Medelflöde m 3 /s 3,35 Dimensionerande flöde m 3 /s 3,35 Maxflöde m 3 /s 10,0 Maxflöde bio m 3 /s 6,5 Figur 3-9. Blockschema 1B Henriksdals reningsverk 56 (174)

Tabell 3-9. Beskrivning processval 1B 1B Antal Spec Totalt Kommentarer Mekaniskoch kemisk rening Fingaller 8 1,2 m 3 /s 9,6 m 3 /s Nya fingaller installeras i den nya grovreningen i Sickla. Spaltvidd: 3 mm Rensdispergering 1 Utrustning för rensdispergering installeras i grovreningen i Sickla. Förfällning 1 Ny förfällningsutrustning för dosering av heptahydrat byggs i berget i Sickla. Mottagningsstationen för heptahydrat + upplösningstankar anläggs utanför berganläggningen 480 m 2 Luftat sandfång installeras i den nya grovreningen Sandfång 4 5x24= 120 m 2 i Sickla. Luftningen ombesörjer erfor- derlig syrsättning (partiell oxidation av Fe2+) och ersätter behovet av förluftningsbassänger. Sandtvätt 1 Konventionell sandtvätt installeras i Sickla. Sandmängd 9300 m 3 /år. Försedimentering 13 13 försedimenteringsbassänger finns idag i Henriksdal. Inga nya bassänger behöver bygggas. Högflödesbehandling 2 linjer 1365 m 3 Actifloanläggning anläggs i Henriksdal för behandling av maximalt 3,5 m 3 /s. Biosteg Inloppspumpar 7 0,7-1,2 m 3 /s 0,7-8,4 m 3 /s Befintlig inloppspumpstation utnyttjas i detta alternativ. Ingen ytterligare pumpning behövs. Bioreaktorer 7 linjer 29000 203 000 Bioreaktorerna med 12 meters djup finns redan m 3 idag och behöver inte kompletteras i detta alternativ. Anoxzon 7 13000 91 000 m 3 m 3 Anoxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare. Anox/oxzon 7 5000 m3 31 500 m 3 Anox/oxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare och luftare. Oxzon 7 9000 63 000 m 3 m 3 Oxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med luftare. Nitratrecirkulation 1-4 * Qdim= 3,35-13,4 m 3 /s. Deoxzon 7 300 2 100 m 3 Deoxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer m 3 och utrustas med omrörare. 57 (174)

1B Antal Spec Totalt Kommentarer 7 1700 15 400 m 3 m 3 Efterdenitrifikationszonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare och metanoldosering. Efterdenitrifikation Avgasningstorn 14 Avgasningstorn anläggs mellan efterdenitrifikationszonerna och eftersedimenteringsbassängerna. Kapacitet: 6,7 m 3 /s (Qdim + Qreturslam) Eftersedimentering 11+3 800 m 2 11 200 m 2 Eftersedimenteringsbassängerna finns redan anlagda. De består av 11 bassänger med djup 5 m och 3 bassänger med djup 6 m. Filtrering Efterfällning 1 Utrustning för dosering av järnsulfat på sandfiltren finns idag och behöver inte kompletteras. Sandfilter 60 60 filter finns idag. Inga ytterligare krävs för detta alternativ. Slambehandling Primärslamförtjockning 3 40 m 3 /h 120 m 3 /h 3 bandförtjockare installeras. Inga förtjockare finns tidigare. Överskottslamcentrifuger 7 50 m 3 /h 350 m 3 /h Av de 7 överskottscentrifugerna är en reserv. Idag finns 5 enheter installerade. Rötning 7 39000 m 3 Idag finns 7 rötkammare och inga fler behövs för detta alternativ. Slamtankar för rötslam 4 11600 m 3 Idag finns 2 slamtankar i Henriksdal med totala volymen 10000 m 3 och 2 slamtankar i Sickla med totala volymen 1600 m 3. Ytterligare tankar behövs ej. Avvattning av rötslam 5 30 m 3 /h 150 m 3 /h Idag finns 5 centrifuger och inga fler behövs för detta alternativ. Slamsilos för avvattnat slam Slamutlastning 2 400 m 3 800 m 3 Idag finns 2 slamtankar och inga fler behövs för detta alternativ. 1 Befintlig slamutlastning utnyttjas även för detta alternativ. Gasklocka 1 5000 m 3 En gasklocka finns idag och det behövs inga fler. 58 (174)

3.4.3 1C - Himmerfjärdsverket inklusive Eolshäll Detta förslag avser drift av Himmerfjärdsverket i framtiden och inkluderar förutom Eolshäll även nya anslutningar från Trosa, Gnesta, Ekerö och Hölö. I stort sett är befintliga volymer och utrustning tillräckliga. Den biologiska reningen inryms i befintliga luftningsbassänger samt mellansedimentering. För att undvika luftningssystem på två olika djup nyttjas hela befintliga luftningsvolymen till fördenitrifikation. Befintlig eftersedimentering byggs om för att inrymma MBR-moduler samt överbyggs eftersom MBR-modulerna måste stå frostfritt. Ny högflödesbehandling anläggs i nuvarande fluidiserade bädd med nya skivfilter. En ny rejektvattenbehandling anläggs i nya volymer. Processval: Den biologiska processen på Himmerfjärdsverket år 2040 föreslås drivas med för- och efterdenitrifikation. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla till maximalt ca 78% reduktion av bildade nitrater men då mycket av den lättnedbrytbara kolkällan konsumerats i tunneln blir fördenitrifikationen långsam. Efterdenitrifikation blir absolut nödvändigt. Intern totalkvävebelastning (renat rejektvatten) uppgår i ca 5% inkommande Ntot. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget orsakar ett kväveutsläpp motsvarande 0,2 mg/l. Med en slamhalt på 7,0 g SS/l i biosteget inryms den biologiska processen i nuvarande luftad- och mellansedimenteringsvolym. För effektiv separation av vatten- och slamfasen installeras MBR-moduler i nuvarande eftersedimenteringsvolymer. Därmed blir poleringssteg med sand- och skivfilter överflödigt. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds det biologiska steget vid högflöden renas med kemfällning och flockning efterföljt av nya skivfilter. Rejektvatten från rötat slam renas i ett separat DeAmmon reningssteg. Tabell 3-10 nedan visar en översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen. Tabell 3-10. Processteknisk bedömning Parameter Fördel Begränsning Tillkommande bergvolym 0 m 3 Känslighet inkommande vatten Membran skyddar mot utspolning av slam vid högflöden. Väl fungerande förbehandling krävs för att skydda membranen. Flexibilitet Slamhalten i biosteget kan höjas avsevärt vid behov. Kunskap/Erfarenhet Pilotanläggningar i Stockholm finns Få referenser i fullskala 59 (174)

Parameter Fördel Begränsning Processfunktion under om-/utbyggnad Personalbehov Drift av befintligt bioblock påverkas till viss del av utbyggnad, även om den sker stegvis. Ökat personalbehov, ca 1 tjänster, pga höga reningskrav. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: Ingen utbyggnad av grovreningen krävs för detta alternativ utom utbyte av befintliga fingaller mot hålsilar inför installation av MBR-moduler. Befintliga försedimenteringsbassänger tillräckliga och används även i framtiden. Nuvarande volymer för efterdenitrifikation i fluidbäddar byggs om till flockningsbassänger för behandling av förbilett avloppsvatten. Den bildade flocken avskiljs i en ny skivfilteranläggning. Befintliga 8 bioreaktorer används som anoxzoner vid fördenitrifikation i framtiden. Befintliga mellansedimenteringsbassänger utnyttjas i framtiden till flexibla zoner (Anox) och (Ox), luftning (Ox), avluftning (Deox) och efterdenitrifikation (EDN). Befintliga eftersedimenteringsbassänger utnyttjas för installation av MBR-moduler för effektiv avskiljning av suspenderat material. En ny anläggning byggs som uppgradering av befintlig DeAmmonanläggning för rejektvattenbehandling. Då MBR-modulerna endast upptar ca hälften av eftersedimenteringsvolymen kan DeAmmon-processen alternativt anläggas i nuvarande eftersedimenteringsvolymer. Avseende slambehandling krävs endast kompletterande överskottsslamcentrifuger för framtiden. Primärslamförtjockare, flotationsanläggning för överskottsslamsförtjockning, rötkammare, slamtankar, avvattningscentrifuger, slamsilos, slamtork och anläggning för slamutlastning har tillräcklig kapacitet för framtida drift och behöver inte uppgraderas. Detaljerad information om dimensionering av detta reningsverk finns i Bilaga 1:3 samt 1:8. Layoutritningar finns i Bilaga 2. 60 (174)

Beskrivning: Belastningen på Himmerfjärdsverket år 2040, anslutna personer och flöden, sammanfattas i Tabell 3-11. I Figur 3-10 redovisas processvalet för Himmerfjärdsverket i ett blockschema och Tabell 3-12 ger en detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-11. Sammanställning belastning alternativ 1C Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 430 000 Medelflöde m 3 /d 168 000 Medelflöde m 3 /s 1,94 Dimensionerande flöde m 3 /s 1,94 Maxflöde m 3 /s 4,0 Maxflöde bio m 3 /s 3,1 Figur 3-10. Blockschema 1C - Himmerfjärdsverket 61 (174)

Tabell 3-12. Beskrivning av processval 1C 1C Antal Spec Totalt Kommentarer Mekaniskoch kemisk rening Grovgaller 3 1,33 m 3 /s 4 m 3 /s 3 grovgaller finns idag. Inga nya grovgaller krävs för detta alternativ. Inloppspumpar 6 7,9 m 3 /s Idag finns 6 pumpar; 3 st a 0,65 m 3 /s, 2 st a 1,95 m 3 /s och en med varierande kapacitet 1,5-2 m3/s. Inga nya inloppspumpar krävs för detta alternativ. Hålsilar 4 1,33 m 3 /s 5,3 m 3 /s Hålsilar installeras istället för befintliga fingaller. Renshantering 1 Dispergering utgår. Kompletterande utrustning för renshantering anläggs. Förfällning 1 Befintlig anläggning för förfällning behålls. Ingen komplettering behövs för detta alternativ. Sandfång 3 Befintliga sandfång behålls. Ingen komplettering behövs för detta alternativ. Sandtvätt 1 Befintlig sandtvätt behålls. Ingen komplettering behövs för detta alternativ. 14 14 försedimenteringsbassänger finns idag. Inga nya bassänger behöver byggas. Försedimentering Högflödesbehandling 3 linjer Flockningsbassänger i nuvarande volymer för fluidbädd med avskiljning i nya skivdiskfilter för behandling av maximalt 0,9 m 3 /s. Biosteg Bioreaktorer 8/16 linjer 45 200 m 3 Befintliga bioreaktorer samt mellansedimenteringsbassänger används som biovolymer. Anoxzon 8 2880 23 040 m 3 m 3 Befintliga bioreaktorvolymer utnyttjas helt till anoxzoner i detta alternativ. Anox/oxzon 16 412 6 600 m 3 Befintlig mellansedimentering utnyttjas delvis m 3 för flexibla anox/oxzoner i detta alternativ. Oxzon 16 700 11 200 m 3 m 3 Befintlig mellansedimentering inrymmer också rena oxzoner. Nitratrecirkulation 2-4*Qdim= 3,9-7,8 m3/s. Deoxzon 16 70 m 3 1 120 m 3 Erforderliga deoxzoner inryms också i de befintliga volymerna för mellansedimentering. 62 (174)

1C Antal Spec Totalt Kommentarer Efterdenitrifikation 3 200 m 3 Befintlig mellansedimentering inrymmer slutligen 16 200 m 3 också erforderliga volymer för efterdenitri- fikation. MBR 8 160 moduler 1280 moduler (= 394 240 m 2 ) Dubbla enheter inryms i nuvarande eftersedimentering som överbyggs. MBR-tankar övertäckes m tex pool-guard. Returslam med kapacitet 2-4*Qdim= 3,9-7,8 m 3 /s. DeAmmonanläggning 2 linjer 2 750 m 3 Ny anläggning byggs för rejektvattenbehandling enligt DeAmmonprocessen. Slambehandling Primärslamförtjockning 1 315 m 2 En gravitationsförtjockare finns tidigare installerad. Inga fler behövs. 1 Överskottsslammet förtjockas först genom flotation till 2,5% TS. Flotationssteget byggs inte ut. Överskottslamflotation Överskottslamcentrifuger 3 20 m 3 /h 60 m 3 /h Av de 3 överskottsslamcentrifugerna är en reserv. Idag finns en enhet installerad. Rötning 3 4000 12000 m 3 m 3 Idag finns 3 rötkammare och inga fler behövs för detta alternativ. Slamtankar för rötslam 1 2400 m 3 Idag finns en slamtank. Fler tankar behövs ej. Avvattning av rötslam 5 20 m 3 /h 100 m 3 /h Idag finns 5 centrifuger och det behövs inte fler för detta alternativ. Slamsilos för avvattnat slam 3 100 300 m 3 Idag finns 3 slamtankar och det behövs inga m 3 fler för detta alternativ. Slamtork 1 Idag finns en slamtork, som används ibland. Slamutlastning 1 Befintlig slamutlastning utnyttjas även för detta alternativ. Gasklocka 1 En gasklocka finns idag och det behövs inga fler. 63 (174)

3.5 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 2 Bromma reningsverk läggs ned och ersätts med ett nytt reningsverk dit även avloppsvatten från Eolshälls upptagningsområde leds. Henriksdal reningsverk ligger kvar och belastas på samma sätt som i alternativ 1. Himmerfjärdsverket, exklusive Eolshäll ligger kvar. 3.5.1 2A - Nedläggning av Bromma avloppsreningsverk Nedläggningen omfattar ingen processdesign. Analys av genomförandet presenteras i nästkommande delar av utredningen. 3.5.2 2B - Henriksdals reningsverk Se avsnitt 3.4.2 ovan. 3.5.3 2C - Himmerfjärdsverket exklusive Eolshäll Detta förslag avser drift av Himmerfjärdsverket i framtiden då Eolshälls upptagningsområde inte längre är anslutet. Den biologiska reningen inryms i befintliga luftningsbassänger samt mellansedimentering. För att undvika luftningssystem på två olika djup nyttjas hela befintliga luftningsvolymen till fördenitrifikation trots att detta medför viss överkapacitet. Befintlig eftersedimentering byggs om för att inrymma MBR-moduler samt överbyggs då MBR-modulerna måste stå frostfritt. Ny högflödesbehandling anläggs i nuvarande fluidiserade bädd med nya skivfilter. En ny rejektvattenbehandling anläggs i nya volymer. Processval: Den biologiska processen på Himmerfjärdsverket år 2040 utformas här på samma sätt som i avsnitt 3.4.3. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla till maximalt ca 78% reduktion av bildade nitrater men då mycket av den lättnedbrytbara kolkällan konsumerats i tunneln blir fördenitrifikationen långsam. Efterdenitrifikation blir absolut nödvändigt. Intern totalkvävebelastning (renat rejektvatten) uppgår i ca 5% inkommande Ntot. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget orsakar ett kväveutsläpp motsvarande 0,4 mg/l. Med en slamhalt på 5,3 g SS/l i biosteget inryms den biologiska processen i nuvarande luftad- och mellansedimenteringsvolym. Då en relativt låg slamhalt erfordras i biosteget bör energi-kostnadseffektiviteten för MBR-steget utredas liksom alternativa separationsmetoder såsom eftersedimentering med eller utan avgasning. En översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen finns i Tabell 3-10. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: Ingen utbyggnad av grovreningen krävs för detta alternativ utom utbyte av befintliga fingaller mot hålsilar inför installation av MBR-moduler. Befintliga försedimenteringsbassänger tillräckliga och används även i framtiden. 64 (174)

Nuvarande volymer för efterdenitrifikation i fluidbäddar byggs om till flockningsbassänger för behandling av förbilett avloppsvatten. Den bildade flocken avskiljs i en ny skivfilteranläggning. Befintliga 8 bioreaktorer används som anoxzoner vid fördenitrifikation i framtiden. Befintliga mellansedimenteringsbassänger utnyttjas i framtiden till flexibla zoner (Anox) och (Ox), luftning (Ox), avluftning (Deox) och efterdenitrifikation (EDN). Befintliga eftersedimenteringsbassänger utnyttjas för installation av MBR-moduler för effektiv avskiljning av suspenderat material. En ny anläggning byggs som uppgradering av befintlig DeAmmonanläggning för rejektvattenbehandling. Då MBR-modulerna endast upptar ca hälften av eftersedimenteringsvolymen kan DeAmmon-processen alternativt anläggas i nuvarande eftersedimenteringsvolymer. Avseende slambehandling krävs endast kompletterande överskottsslamcentrifuger för framtiden. Primärslamförtjockare, flotationsanläggning för överskottsslamsförtjockning, rötkammare, slamtankar, avvattningscentrifuger, slamsilos, slamtork och anläggning för slamutlastning har tillräcklig kapacitet för framtida drift och behöver inte uppgraderas. Detaljerad information om dimensionering av detta reningsverk finns i Bilaga 1:7 samt 1:8. Layoutritningar finns i Bilaga 2. Beskrivning: Belastningen på Himmerfjärdsverket år 2040, anslutna personer och flöden, sammanfattas i Tabell 3-13. I Figur 3-11 redovisas processvalet för Himmerfjärdsverket i ett blockschema och Tabell 3-14 ger en detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-13. Sammanställning belastning alternativ 2C Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 310 000 Medelflöde m 3 /d 131 581 Medelflöde m 3 /s 1,52 Dimensionerande flöde m 3 /s 1,52 Maxflöde m 3 /s 4,0 Maxflöde bio m 3 /s 2,5 65 (174)

Figur 3-11. Blockschema 2C - Himmerfjärdsverket Tabell 3-14. Beskrivning processval 2C 2C Antal Spec Totalt Kommentarer Mekaniskoch kemisk rening Grovgaller 3 1,33 m 3 /s 4 m 3 /s 3 grovgaller finns idag. Inga nya grovgaller krävs för detta alternativ. Inloppspumpar 6 7,9 m 3 /s Idag finns 6 pumpar; 3 st a 0,65 m 3 /s, 2 st a 1,95 m 3 /s och en med varierande kapacitet 1,5-2 m 3 /s. Inga nya inloppspumpar krävs för detta alternativ. Hålsilar 4 1,33 m 3 /s 5,3 m 3 /s Hålsilar installeras istället för befintliga fingaller. Renshantering 1 Dispergering utgår. Kompletterande utrustning för renshantering anläggs. 66 (174)

2C Antal Spec Totalt Kommentarer Förfällning 1 Befintlig anläggning för förfällning behålls. Ingen komplettering behövs för detta alternativ. Sandfång 3 Befintliga sandfång behålls. Ingen komplettering behövs för detta alternativ. Sandtvätt 1 Befintlig sandtvätt behålls. Ingen komplettering behövs för detta alternativ. 14 14 försedimenteringsbassänger finns idag. Inga nya bassänger behöver byggas. Försedimentering Högflödesbehandling 4 linjer Flockningsbassänger i nuvarande volymer för fluidbädd med avskiljning i nya skivdiskfilter för behandling av maximalt 1,5 m 3 /s. Biosteg Bioreaktorer 8/16 linjer 45 140 m 3 Befintliga luftningsbassänger samt mellansedimentering används för biorening i detta alternativ. Anoxzon 8 2 880 m 3 23 040 m 3 Befintliga bioreaktorvolymer utnyttjas helt till anoxzoner i detta alternativ. Anox/oxzon 16 425 m 3 6 800 m 3 Befintlig mellansedimentering utnyttjas delvis för flexibla anox/oxzoner i detta alternativ. Oxzon 16 745 m 3 11920 m 3 Befintlig mellansedimentering inrymmer också rena oxzoner. Nitratrecirkulation 2-4*Qdim= 3,1-6,1 m 3 /s. Deoxzon 16 61,25 m 3 980 m 3 Erforderliga deoxzoner inryms också i de befintliga volymerna för mellansedimentering. Efterdenitrifikation 16 150 m 3 2 400 m 3 Befintlig mellansedimentering inrymmer slutligen också erforderliga volymer för efterdenitrifikation. MBR 8 128 moduler 392 m 2 ) Dubbla enheter inryms i nuvarande eftersed. som överbyggs. MBR-tankar övertäcks även m tex pool-guard. Returslam med kapacitet 2-4*Qdim= 3,1-6,1 m 3 /s. 1024 moduler(=315 DeAmmonanläggning 2 linjer 2000 m 3 Ny anläggning byggs för rejektvattenbehandling enligt DeAmmonprocessen. Slambehandling Primärslamförtjockning 1 315 m 2 En gravitationsförtjockare finns tidigare installerad. Inga fler behövs. 67 (174)

2C Antal Spec Totalt Kommentarer 1 Överskottsslammet förtjockas först genom flotation till 2,5% TS. Flotationssteget byggs inte ut. 2 20 m 3 /h 40 m 3 /h Av de 2 överskottsslamcentrifugerna är en reserv. Idag finns en enhet installerad. Rötning 3 4000 m 3 12000 m 3 Idag finns 3 rötkammare och inga fler behövs för detta alternativ. Slamtankar för rötslam 1 2400 m 3 Idag finns en slamtank. Fler tankar behövs ej. Avvattning av rötslam Slamsilos för avvattnat slam 5 20 m 3 /h 100 m 3 /h Idag finns 5 centrifuger och det behövs inte fler för detta alternativ. 3 100 m 3 300 m 3 Idag finns 3 slamtankar och det behövs inga fler för detta alternativ. Slamtork 1 Idag finns en slamtork, som används ibland. Överskottslamflotation Överskottslamcentrifuger Slamutlastning 1 Befintlig slamutlastning utnyttjas även för detta alternativ. Gasklocka 1 En gasklocka finns idag och det behövs inga fler. 68 (174)

3.5.4 2D - Nytt reningsverk motsvarande Bromma reningsverk inklusive Eolshäll Detta förslag avser att avloppsvattnet från det nedlagda Bromma reningsverk i framtiden överförs, tillsammans med avloppsvattnet från Eolshälls upptagningsområde, till ett nytt reningsverk på Södertörn. Reningsverket förutsätts vara en berganläggning. Utöver anläggning av en komplett ny reningsprocess inklusive slambehandling måste mark prepareras, väg byggas och påkoppling av ström och vatten ske. Processval: Den biologiska processen på det nya reningsverket föreslås drivas med en process identisk med processen på Bromma reningsverk år 2040, som beskrivs i avsnitt 3.4.1 En översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen finns i Tabell 3-4. Personalbehovet som redovisas i tabellen förutsätter att den personal som idag arbetar på Bromma reningsverk överförs till det nya verket. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: Inloppspumpstation byggs för detta alternativ. Komplett grovrening byggs inklusive fingaller, renstvätt med press, doseringsutrustning och mottagningsstation med upplösningstankar för heptahydrat, luftat sandfång och sandtvätt. Försedimenteringsbassänger anläggs. 8 linjer med bioreaktorer byggs med sidströmshydrolys (SSH), aktiv returslamprocess (ARP), fördenitrifikation (Anox), luftning (Ox), avluftning (Deox), efterdenitrifikation (EDN) och eftersedimentering. Sandfilteranläggning byggs för efterpolering av suspenderad substans. Komplett slambehandling anläggs inklusive överskottsslamförtjockning i centrifuger, rötkammare, slamtankar, avvattningscentrifuger, slamsilos och anläggning för slamutlastning. En ny utloppsledning till Landsortsdjupet anläggs. Biutrymmen såsom personalbyggnad, verkstad, laboratorium, el- och ventilationsutrymmen anläggs. Markarbete, vägbygge och dragning av el- och vattenledningar krävs. Detta beaktas i Kapitel 4. Detaljerad information om dimensionering av detta reningsverk finns i Bilaga 1:4. Layoutritningar finns i Bilaga 2. 69 (174)

Beskrivning: Belastningen på det nya reningsverket år 2040, anslutna personer och flöden, sammanfattas i Tabell 3-15. I Figur 3-12 redovisas processvalet för det nya reningsverket i ett blockschema och Tabell 3-16 ger en detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-15. Sammanställning belastning alternativ2d Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 540 000 Medelflöde m 3 /d 174 989 Medelflöde m 3 /s 2,03 Dimensionerande flöde m 3 /s 2,03 Maxflöde m 3 /s 5,0 Maxflöde bio m 3 /s 4,0 Figur 3-12. Blockschema 2D Nytt reningsverk 70 (174)

Tabell 3-16. Beskrivning av processval 2D. 2D Antal Spec Totalt Kommentarer Mekaniskoch kemisk rening Inloppspumpar 6 1 m 3 /s 6 m 3 /s Det nya reningsverket, som ska ersätta Bromma och Eolshälls reningsverk, ska ligga i berg. 6 inloppspumpar krävs för detta alternativ varav en är reserv. Fingaller 5 1,33 m 3 /s 6,65 m 3 /s Fingaller med 3 mm spaltvidd installeras i grovreningen. Renstvätt med press 2 Konventionell renstvätt. Tvättad och pressad rensmängd: 4500 m 3 /år Förfällning 1 Mottagningsstation och upplösningstankar för järnsulfat, Heptahydrat, anläggs i marknivå. Utrustning för dosering av kemikalien anläggs i anslutning till grovreningen. Sandfång 5 4x15= 60 m 2 300 m 2 Luftat sandfång installeras i grovreningen. Sandtvätt 2 Konventionell sandtvätt installeras. Sandmängd 8100 m 3 /år. Biosteg Försedimentering Inloppspumpar 16 5x61=30 4880 m 2 16 försedimenteringsbassänger krävs för detta 5 m 2 alternativ. Inga inloppspumpar till biosteget krävs för detta alternativ. Bioreaktorer 8 linjer 14 410 115 280 m 3 m 3 Bioreaktorerna byggs som 8 parallella linjer med 12 m djup. SSH 8 1 500 m 3 12 000 m 3 Sidströmshydrolys (SSH) installeras i bioreaktorerna med omrörare. ARP 8 1 175 m 3 9 400 m 3 Aktiv returslamprocess (ARP) installeras i bioreaktorerna med luftare och omrörare, för att möjliggöra drift även som SSH-bassäng. Anoxzon 8 6 400 m 3 51 200 m 3 Anox/oxzon 8 1 900 m 3 15 200 m 3 Oxzon 8 2 500 m 3 20 000 m 3 Anoxzoner installeras med omrörare Anox/oxzoner installeras med luftare och omrörare. Oxzoner installeras med luftare. 71 (174)

2D Antal Spec Totalt Kommentarer Deoxzon 8 160 m 3 1 280 m 3 Deoxzoner installeras med omrörare. Efterdenitrifikation 8 775 m 3 6 200 m 3 Efterdenitrifikationszoner installeras med omrörare och dosering av metanol. Eftersedimentering 8 1 313 m 2 10 500 m 2 Eftersedimenteringsbassänger byggs med slamskrapor. Filtrering Efterfällning 1 Utrustning för dosering av järnsulfat på sandfiltren installeras. Sandfilter 30 60 m 2 1800 m 2 30 filter byggs. Slambehandling Överskottslamscentrifuger 5 50 m 3 /h 250 m 3 /h Av de 5 överskottsslamcentrifugerna är en reservmaskin. Rötning 3 7600 m 3 22800 m 3 3 lika stora rötkammare byggs i berg med topparna i fria luften. Slamtankar för rötslam Avvattning av rötslam Slamsilos för avvattnat slam Slamutlastning 3 1100 m3 3300 m 3 3 slamtankar byggs för lagring av rötslam före avvattning. 4 30 m 3 /h 120 m 3 /h 4 avvattningscentrifuger installeras varav en är reserv. 3 100 m 3 300 m 3 3 slamsilos byggs för lagring av avvattnat rötslam före utlastning. 1 Ny slamutlastning byggs i berg för detta alternativ Gasklocka 1 1000 m 3 En gasklocka installeras. 72 (174)

3.6 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 3 3.6.1 3A - Nedläggning av Bromma avloppsreningsverk Nedläggningen omfattar ingen processdesign. Analys av genomförandet presenteras i nästkommande delar av utredningen. 3.6.2 3B - Henriksdals reningsverk Se avsnitt 3.4.2 ovan. 3.6.3 3C-Himmerfjärdsverket, inklusive anslutning från Bromma och Eolshäll Detta förslag avser drift av Himmerfjärdsverket i framtiden då Brommaverket anslutits. Eolshälls upptagningsområde är fortfarande anslutet. Här krävs väldigt stora ingrepp i befintlig anläggning för att utöka kapaciteten. Inloppspumpar, grovrening, försedimentering och slamhantering utökas. Den biologiska reningen inryms i befintliga luftningsbassänger, mellansedimentering och slutsedimentering. Nya inbyggda tankar för MBRmoduler anläggs vid sidan av biosteget. Ny rötkammare, högflödes- och rejektvattenbehandling krävs. Ny utloppsledning till landsortsdjupet byggs för att minska belastningen på Himmerfjärden. Processval: Den biologiska processen på Himmerfjärdsverket år 2040 utformas här på samma sätt som i avsnitt 3.4.3. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla till maximalt ca 78% reduktion av bildade nitrater men då mycket av den lättnedbrytbara kolkällan konsumerats i tunneln blir fördenitrifikationen långsam. Efterdenitrifikation blir absolut nödvändigt. Intern totalkvävebelastning (renat rejektvatten) uppgår i ca 5% inkommande Ntot. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget orsakar ett kväveutsläpp motsvarande 0,2 mg/l. Nuvarande luftnings-, mellansedimenterings- och slutsedimensteringsbassänger används som biovolym vilket erfordrar en slamhalt på 8,5 g SS/l. En ny tank för MBR-modulerna måste därmed anläggas. En översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen finns i Tabell 3-17. Tabell 3-17. Processteknisk bedömning Parameter Fördel Begränsning Tillkommande bergvolym 13 300 m 3 Känslighet inkommande vatten Membran skyddar mot utspolning av slam vid högflöden. Väl fungerande förbehandling krävs för att skydda membranen. Flexibilitet Slamhalten i biosteget kan höjas avsevärt vid behov. 73 (174)

Parameter Fördel Begränsning Kunskap/Erfarenhet Pilotanläggningar i Stockholm finns Få referenser i fullskala Processfunktion under om-/utbyggnad Personalbehov Drift av befintligt bioblock påverkas till viss del av utbyggnad, även om den sker stegvis. Ökat personalbehov, ca 3 tjänster, pga höga reningskrav, nya delprocesser, utökad slamhantering. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: 74 (174) Kompletterande grovgaller installeras. Kompletterande inloppspumpar installeras. Hålsilar ersätter fingaller i befintlig grovrening inför installation av MBR-moduler. Ny kompletterande grovrening byggs parallellt med befintlig anläggning. Denna består av hålsilar, doseringsutrustning för järnsulfat (heptahydrat), luftat sandfång och sandtvätt. Nya försedimenteringsbassänger anläggs parallellt med befintliga bassänger. Nuvarande volymer för efterdenitrifikation i fluidbäddar byggs om till flockningsbassänger för behandling av förbilett avloppsvatten. Den bildade flocken avskiljs i en ny skivfilteranläggning. Befintliga 8 bioreaktorer används som anoxzoner vid fördenitrifikation i framtiden. Befintliga mellansedimenteringsbassänger utnyttjas delvis som anoxzoner och delvis som flexibla anox/oxzoner. Befintliga eftersedimenteringsbassänger utnyttjas som oxzoner, deoxzoner samt efterdenitrifikationzoner. En helt ny anläggning uppförs för installation av MBR-moduler. En ny anläggning byggs som uppgradering av befintlig DeAmmonanläggning för rejektvattenbehandling. Slambehandlingen byggs ut med kompletterande överskottsslamcentrifuger, rötkammare, slamtankar, avvattningscentrifuger och slamsilo. En ny utloppsledning till Landsortsdjupet anläggs.

Detaljerad information om dimensionering av detta reningsverk finns i Bilaga 1:5 samt 1:8. Layoutritningar finns i Bilaga 2. Beskrivning: Belastningen på Himmerfjärdsverket år 2040, anslutna personer och flöden, sammanfattas i Tabell 3-18. I Figur 3-13 redovisas processvalet för Himmerfjärdsverket i ett blockschema och Tabell 3-19 ger en detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-18. Sammanställning belastning alternativ 3C Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 850 000 Medelflöde m 3 /d 306 570 Medelflöde m 3 /s 3,54 Dimensionerande flöde m 3 /s 3,54 Maxflöde m 3 /s 8,0 Maxflöde bio m 3 /s 7,0 Figur 3-13. Blockschema 3C - Himmerfjärdsverket 75 (174)

Tabell 3-19. Beskrivning av processval 3C 3C Antal Spec Totalt Kommentarer Mekaniskoch kemisk rening Grovgaller Inloppspumpar 6 1,33 m 3 /s 8 m 3 /s 3 grovgaller finns idag och ytterligare 3 krävs 8 12 m 3 /s Idag finns 6 pumpar; 3 st a 0,65 m 3 /s, 2 st a 1,95 m 3/ s och en med varierande kapacitet 1,5-2 m3/s. 2 nya inloppspumpar a 2 m 3 /s installeras för detta alternativ. Hålsilar 8 1,33 m 3 /s 10,6 m 3 /s Hålsilar installeras i ny grovrening och som ersättning för befintliga fingaller i befintlig grovrening. Renshantering Förfällning 1 Dispergering utgår. Kompletterande utrustning för renshantering anläggs. 2 Anläggning för dosering av järnsulfat anläggs i ny grovrening. Befintlig mottagningsstationen för heptahydrat + upplösningstankar används för både den nya och gamla grovreningen. Sandfång 7 4x15= 60 m 2, 4,4 x30=132 m 2 240+ 400= 640 m 2 4 sandfång anläggs i den nya grovreningen som komplement till de 3 befintliga. Sandtvätt 2 Ny kompletterande sandtvätt anläggs i ny grovrening Försed. 28 6x50= 300 8400 m 2 m 2 14 försedimenteringsbassänger finns idag och 14 lika stora anläggs parallellt med befintliga bassänger. Högflödesbehandling 3 linjer Flockningsbassänger i nuvarande volymer för fluidbädd med avskiljning i nya skivfilter för behandling av maximalt 1 m 3 /s. Biosteg Bioreaktorer 8/16 linjer 69 120 m 3 Befintliga bioreaktorer samt sedimenteringsbassänger används som biovolym. Anoxzon 8/16 2880 (8) + 560 (16) m 3 32 000 m 3 Befintliga bioreaktorvolymer utnyttjas helt till anoxzoner i detta alternativ. Dessutom utnyttjas delar av mellansedimenteringsbassänger som anoxzoner. Anox/oxzon 16 725 m 3 11 600 m 3 Resten av de befintliga mellansedimenteringsbassängerna utnyttjas som flexibla anox/oxzoner i detta alternativ. Oxzon 16 1 175 m 3 18 800 m 3 Deoxzon 16 140 m 3 2 240 m 3 Större delen av befintlig eftersed. Utnyttjas som rena oxzoner. Nitratrecirkulation 2-4*Qdim= 7,1-14,2 m 3 /s. Erforderliga deoxzoner inryms också i de befintliga volymerna för eftersedimentering. 76 (174)

3C Antal Spec Totalt Kommentarer EDN 16 280 m 3 4 480 m 3 Befintlig eftersedimentering inrymmer slutligen också erforderliga volymer för efterdenitrifikation. DeAmmon 2 linjer 1 728 moduler (=798 336 m 2 ) 5 425 m 3 Membrananläggningen installeras i en ny byggnad. MBR-tankar övertäcks m tex pool-guard. Returslam med kapacitet 2-4*Qdim= 7,1-14,2 m 3 /s. Ny anläggning byggs för rejektvattenbehandling enligt DeAmmonprocessen. 1 315 m 2 En gravitationsförtjockare finns tidigare installerad. Inga fler behövs. MBR 24 72 moduler Slambehandling Primärslamförtjockning Överskottslamflotation 1 Överskottsslammet förtjockas först genom flotation till 2% TS. Flotationssteget byggs inte ut. Överskottskottslamcentrifuger 3 20, 50 och 50 m 3 /h 120 m 3 /h Av de 3 överskottsslamcentrifugerna är en reserv. Idag finns en enhet installerad (20 m 3 /s). Rötning 6 4000 m 3 24 000 m 3 Idag finns 3 rötkammare och ytterligare 3 behövs för detta alternativ. Slamtankar för rötslam 2 2400 och 3 600 1200 m 3 m 3 Idag finns en slamtank (2400 m3). Ytterligare en slamtank om 1200 m3 behövs. Avvattning av rötslam 6 20 m3/h 120 m 3 /h Idag finns 5 centrifuger och det behövs ytterligare en för detta alternativ. Slamsilos f. avvattnat slam 4 3 st a 100 och 1 st a 130 m 3 430 m 3 Idag finns 3 slamtankar och det behövs ytterligare en för detta alternativ. Slamtork 1 Idag finns en slamtork, som används ibland. Slamutlastning 1 Befintlig slamutlastning utnyttjas även för detta alternativ. Gasklocka 1 En gasklocka finns idag och det behövs inga fler. Utlopp Ledning 1 Sprängd tunnel till Landsortsdjupet 77 (174)

3.7 Processbeskrivning och preliminär dimensionering utredningsalternativ 4 3.7.1 4A - Nedläggning av Bromma avloppsreningsverk Nedläggningen omfattar ingen processdesign. Analys av genomförandet presenteras i nästkommande delar av utredningen. 3.7.2 4B - Henriksdal inkl. anslutning från Bromma och Eolshäll Detta förslag avser drift av Henriksdals reningsverk i framtiden då Brommaverket och Eolshälls upptagningsområde anslutits. Belastningen ökar därmed till ungefär den dubbla jämfört med dagens (2012). För att klara förbehandlingen renoveras och utökas Sickla anläggningen där även nya försedimenteringsbassänger anläggs. En ny pumpstation måste byggas i Sickla för att hantera vatten som kommer i tunnel från västra Stockholm. Biosteget inryms i befintliga volymer genom införande av MBR-moduler i befintlig eftersedimentering, varvid takhöjden måste utvidgas. Mellanväggar byggs i biobassänger för att avgränsa zoner. Slamhanteringen utökas till viss del. Processval: Den biologiska processen på Henriksdals reningsverk år 2040 drivs med för- och efterdenitrifikation. Fördenitrifikationen begränsas av inkommande kolkälla till maximalt ca 67% reduktion av bildade nitrater varför efterdenitrifikation blir absolut nödvändigt. Intern totalkvävebelastning (rejekt) uppgår i ca 20% inkommande Ntot. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds biosteget orsakar ett kväveutsläpp motsvarande 0,5 mg/l. För att reningsprocessen ska inrymmas i befintliga biovolymer måste en slamhalt på minst 6,3 g SS/l hållas i biosteget. För effektiv separation av vatten- och slamfasen installeras MBRmoduler i nuvarande eftersedimenteringsvolymer. Därmed blir poleringssteg med sandoch skivfilter överflödigt. Förbehandlat avloppsvatten som förbileds det biologiska steget vid högflöden renas i med kemfällning (dosering i ränna) på befintliga sandfilter som upprustats med nytt filtermedium. Rejektvatten från slambehandling behandlas i huvudvattenlinjen. Befintliga rötkammare är hydrauliskt begränsade och kan hantera beräknade slammassflöden med en uppehållstid på 16 d. Om denna uppehållstid ger otillfredsställande utrötningsgrad med avseende på VSS kan t.ex. termofil rötning, termisk förbehandling eller EXRT-process tillämpas. Då den organiska belastningen på rötkamrarna inte är särskilt hög kan tex ytterligare förtjockning av slammet ge ökad kapacitet. Tabell 3-20 nedan visar en översiktlig processteknisk bedömning av reningsprocessen. 78 (174)

Tabell 3-20. Processteknisk bedömning Parameter Fördel Begränsning Tillkommande bergvolym Ca 146 000 m 3 Känslighet inkommande vatten Membran skyddar mot utspolning av slam vid högflöden. Väl fungerande förbehandling krävs för att skydda membranen. Fördenitrifikation begränsas av inkommande kolkälla. Flexibilitet Slamhalten i biosteget kan höjas avsevärt vid behov. Kunskap/Erfarenhet Pilotanläggningar i Stockholm finns Få referenser i fullskala Processfunktion under om-/utbyggnad Personalbehov Drift av befintligt bioblock och grovrening/försedimentering påverkas mycket lite av utbyggnad. Ökat personalbehov, ca 6 tjänster, pga höga reningskrav, nya delprocesser, ökat behov av personal på plats i Sickla. Anläggningstekniska åtgärder: Förslaget omfattar följande åtgärder vid dimensioneringshorisonten 2040: Inloppspumpstation byggs i Sickla för detta alternativ. Befintliga tunnlar mellan Sickla och Henriksdal har i detta skede bedömts vara tillräcklig. Vidare utredning rekommenderas dock. Hålsilar ersätter fingaller i befintlig grovrening i Henriksdal inför installation av MBR-moduler. Ny kompletterande grovrening byggs i Sickla. Denna består av hålsilar, renshantering, doseringsutrustning och mottagningsstation med upplösningstankar för heptahydrat, luftat sandfång och sandtvätt. Nya försedimenteringsbassänger anläggs i Sickla. Befintlig sandfilteranläggning i Henriksdal anpassas för behandling av förbilett avloppsvatten. 79 (174)

Kompletterande inloppspumpar till det biologiska reningssteget installeras. Befintliga 7 bioreaktorer utformas med fördenitrifikation (Anox), luftning (Ox), avluftning (Deox), efterdenitrifikation (EDN). Befintliga eftersedimenteringsbassänger utnyttjas för installation av MBR-moduler för effektiv avskiljning av suspenderat material. För att erhålla tillräckligt lång uppehållstid för slammet i rötkamrarna installeras bandförtjockare för förtjockning av primärslammet. Ytterligare överskottsslamcentrifuger installeras av samma anledning som punkten ovan. Med uppehållstiden 16 d i rötningen behöver inte rötkamrarna byggas ut i Henriksdal. Inga ytterligare slamtankar krävs för rötat slam. Nya och kompletterande avvattningscentrifuger installeras i den nya slamavvattningsanläggningen i Henriksdal, som ersätter tidigare anläggning i Sickla. Nya slamsilos anläggs i den nya slamavvattningsanläggningen. Ny slamutlastning byggs i Henriksdal. Detaljerad information om dimensionering av detta reningsverk finns i Bilaga 1:6 samt 1:8. Layoutritningar finns i Bilaga 2. Beskrivning: Belastningen på Henriksdals reningsverk år 2040 utryckt som anslutna personer och flöden sammanfattas i Tabell 3-21. I Figur 3-14 redovisas processvalet för Henriksdals reningsverk i ett blockschema och i Tabell 3-22 finns en mer detaljerad beskrivning av reningsverkets olika enheter. Tabell 3-21. Sammanställning belastningsalternativ 4B Parameter Enhet Värde 2040 Anslutna personer (p) antal 1 570 000 Medelflöde m 3 /d 464 439 Medelflöde m 3 /s 5,37 Dimensionerande flöde m 3 /s 5,38 Maxflöde m 3 /s 15,0 Maxflöde bio m 3 /s 10,0 80 (174)

Figur 3-14. Blockschema 4B Henriksdals reningsverk Tabell 3-22. Beskrivning processval 4B 4B Antal Spec Totalt Kommentarer Mekaniskoch kemisk rening Inloppspumpar Hålsilar 8+10 1,1 m 3 /s 6 2 m 3 /s 12 m 3 /s 6 inloppspumpar installeras i Sicklainloppet för avloppsvatten från Eolshäll och Bromma av vilka en är reservpump. 8,8+11= 19,8 m 3 /s Hålsilar installeras i både befintlig grovrening i Henriksdal (8) och ny i Sickla (10). Hålsilarna i Henriksdal ersätter befintliga fingaller. Renshantering Förfällning 1 Utrustning för renshantering installeras i den nya grovreningen i Sickla. 1 Ny förfällningsutrustning för dosering av heptahydrat byggs i berget i Sickla. Mottagningsstationen för heptahydrat + upplösningstankar anläggs utanför berganläggningen 81 (174)

4B Antal Spec Totalt Kommentarer 600 m 2 Luftade sandfång installeras i den nya grovreningen i Sandfång 5 5x24= 120 m 2 Sickla. Luftningen ombesörjer erforderlig syrsättning (partiell oxidation av Fe2+) och ersätter behovet av förluftningsbassänger. Sandtvätt 1 Konventionell sandtvätt installeras i Sickla. Sandmängd 14100 m 3 /år. Försedimentering Högflödesbehandling 9 100 m 2 13 försedimenteringsbassänger finns idag i Henriksdal. 14 65x10= 650 m 2 I detta alternativ byggs 14 nya försedimenteringsbassänger i 7 block efter den nya grovreningen i Sickla. 60 60 m 2 3 600 m 2 Befintliga sandfilter i Henriksdal byggs om för rening av förbiledningsvatten med kemikalietillsats. Maximalt 5 m 3 /s försedimenterat avloppsvatten kan behandlas. Biosteg Inloppspumpar 10 0,7-1,2 m 3 /s 0,7-12 m 3 /s Befintlig inloppspumpstation består av 7 pumpar. Ytterligare 3 pumpar måste installeras. Bioreaktorer 7 linjer 29 000 203 000 Bioreaktorerna med 12 meters djup finns redan idag m 3 och behöver inte kompletteras i detta alternativ. Anoxzon 7 15000 105 000 m 3 m 3 Anoxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare. Anox/ oxzon 7 4600 32 200 m 3 m 3 Anox/oxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare och luftare. Oxzon 7 7000 49 000 m 3 m 3 Oxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med luftare. Nitratrecirkulation 1-4 * Qdim= 5,4-21,5 m3/s. Deoxzon 7 600 m 3 4 200 m3 Deoxzonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare. Efterdenitrifikation 7 1800 12 600 m 3 m 3 Efterdenitrifikationszonerna inryms i befintliga bioreaktorer och utrustas med omrörare och metanoldosering. 2 500 moduler (= 1 155 000 m 2 ) 14 eftersedimenteringsbassängerna finns redan idag. MBR-anläggningen inryms helt i dessa bassänger som också har plats för maskinutrustning som tankar, blåsmaskiner mm. MBR-tankar övertäcks med t.ex. pool-guard. MBR 14 180 moduler Efterfällning 1 Utrustning för dosering av järnsulfat före MBR- anläggningen implementeras. 82 (174)

4B Antal Spec Totalt Kommentarer Slambehandling Primärslamförtjockning 4 40 m 3 /h 160 m 3 /h 4 bandförtjockare installeras. Inga förtjockare finns tidigare. Överskottskottslamcentrifuger 9 50 m 3 /h 450 m 3 /h Av de 9 överskottscentrifugerna är en reserv. Idag finns 5 enheter installerade. Rötning 7 39 000 m 3 Idag finns 7 rötkammare och inga fler behövs för detta alternativ om uppehållstiden tillåts minska från 20 till 16 dygn. Slamtankar för rötslam 2 10000 m 3 Idag finns 2 slamtankar i Henriksdal med totala volymen 10000 m3 och 2 slamtankar i Sickla med totala volymen 1600 m3. Slamtankarna i Sickla kommer i framtiden inte att utnyttjas för lagring av rötslam då slamavvattningen flyttas från Sickla till en ny anläggning i Henriksdal. Avvattning av rötslam 6 35 m 3 /h 210 m 3 /h 6 nya avvattningscentrifuger installeras i den nya slamanläggningen i Henriksdal. Slamsilos för avvattnat slam 3 300 m 3 900 m 3 3 nya slamsilos byggs i den nya slambehandlingsanläggningen i Henriksdal i direkt anslutning till avvattningscentrifugerna. Slamutlastning 1 Ny slamutlastning uppförs i Henriksdal för detta alternativ. Gasklocka 1 5 000 m 3 En gasklocka finns idag och det behövs inga fler. 3.7.3 4C - Himmerfjärdsverket exklusive Eolshäll Se avsnitt 3.5.3 ovan. 83 (174)

3.8 Miljöaspekter samt påverkan på arbetsmiljö och omgivning En jämförelse mellan de olika processlösningar som valts på respektive reningsverk vid de olika belastningsalternativen har gjorts med avseende på miljöpåverkan, arbetsmiljö, och driftsäkerhet. Jämförelsen presenteras i detta kapitel. Ingen värdering i form av plus/minus eller subjektiva bedömningar har gjorts i detta skede av utredningen utan jämförelsen består i en sammanfattning av data från den preliminära dimensioneringen. 3.8.1 Jämförelse miljöpåverkan Information om de olika alternativen vad gäller miljöpåverkan presenteras i Tabell 3-23 nedan. Tabell 3-23. Jämförelse av utredningsalternativen med avseende på miljöpåverkan. Parameter/ enhet Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Energiförbrukning och -produktion Elförbrukning MWh/år 1A 21 536 2A -- 3A -- 4A -- 1B 36 929 2B 36 929 3B 36 929 4B 63 267 1C 38 384 2C 31 019 3C 64 304 4C 31 019 1D -- 2D 17 600 3D -- 4D -- Tot 96 850 Tot 85 548 Tot 101 233 Tot 94 286 Värmeförbrukning MWh/år 1A 15 195 2A 3A 4A Biogasproduktion knm 3 /år Kemikalieförbrukning 1B 40 588 2B 40 588 3B 40 588 4B 53 645 1C 8 630 2C 6 412 3C 16 268 4C 6 412 1D 2D 18 363 3D 4D Tot 64 413 Tot 65 363 Tot 56 856 Tot 60 057 1A 4 415 2A -- 3A -- 4A -- 1B 11 047 2B 11 047 3B 11 047 4B 15 919 1C 4 158 2C 2 988 3C 8 217 4C 2 988 1D -- 2D 5 720 3D -- 4D -- Tot 19 621 Tot 19 755 Tot 19 263 Tot 18 907 Järn(II)sulfat (19 %) ton/år 1A 2 800 2A -- 3A -- 4A -- 1B 5 800 2B 5 800 3B 5 800 4B 9 100 1C 3 300 2C 2 600 3C 6 000 4C 2 600 1D -- 2D 3 500 3D -- 4D -- Tot 11 800 Tot 11 800 Tot 11 800 Tot 11 700 84 (174)

Parameter/ enhet Metanol ton/år Polymer (100 %) ton/år Polyaluminiumklorid (9 %) ton/år Natriumhypoklorit (12 %) ton/år Oxalsyra ton/år Sand ton/år Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 1A 946 2A -- 3A -- 4A -- 1B 2 495 2B 2 495 3B 2 495 4B 3 832 1C 876 2C 582 3C 1 697 4C 582 1D -- 2D 1 370 3D -- 4D -- Tot 4 317 Tot 4 448 Tot 4 192 Tot 4 415 1A 110 2A -- 3A -- 4A -- 1B 320 2B 320 3B 320 4B 480 1C 110 2C 80 3C 210 4C 80 1D -- 2D 140 3D -- 4D -- Tot 540 Tot 540 Tot 540 Tot 560 1A 0 2A -- 3A -- 4A -- 1B 180 2B 180 3B 180 4B 0 1C 20 2C 30 3C 20 4C 30 1D -- 2D 0 3D -- 4D -- Tot 200 Tot 210 Tot 200 Tot 30 1A 0 2A -- 3A -- 4A -- 1B 0 2B 0 3B 0 4B 160 1C 60 2C 50 3C 110 4C 50 1D -- 2D 0 3D -- 4D -- Tot 60 Tot 50 Tot 110 Tot 210 1A 0 2A -- 3A -- 4A -- 1B 0 2B 0 3B 0 4B 190 1C 70 2C 50 3C 130 4C 50 1D -- 2D 0 3D -- 4D -- Tot 70 Tot 50 Tot 130 Tot 210 1A 0 2A -- 3A -- 4A -- 1B 8,3 2B 8,3 3B 8,3 4B 0,0 1C 0,0 2C 0,0 3C 0,0 4C 0,0 1D -- 2D 0,0 3D -- 4D -- Tot 8,3 Tot 8,3 Tot 8,3 Tot 0,0 Saltsyra ton/år 1A 0 2A -- 3A -- 4A -- 1B 0 2B 0 3B 0 4B 0 85 (174)

Parameter/ enhet Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 1C 1,7 2C 2,2 3C 1,7 4C 2,2 1D -- 2D 0 3D -- 4D -- Tot 1,7 Tot 2,2 Tot 1,7 Tot 2,2 Transporter Antal slamtransporter st/v Antal järn(ii)- transporter st/v Antal metanoltransporter st/v Antal övriga kemikalietransporter st/år 1A 18 2A -- 3A -- 4A -- 1B 46 2B 46 3B 46 4B 68 1C 18 2C 13 3C 35 4C 13 1D -- 2D 23 3D -- 4D -- Tot 81 Tot 81 Tot 81 Tot 81 1A 1,5 2A -- 3A -- 4A 1B 3,2 2B 3,2 3B 3,2 4B 5,0 1C 1,8 2C 1,4 3C 3,3 4C 1,4 1D -- 2D 1,9 3D -- 4D -- Tot 6,5 Tot 6,5 Tot 6,5 Tot 6,4 1A 0,8 2A -- 3A -- 4A -- 1B 1,6 2B 1,6 3B 1,6 4B 2,7 1C 0,6 2C 0,4 3C 1,1 4C 0,4 1D -- 2D 0,6 3D -- 4D -- Tot 3,0 Tot 2,6 Tot 2,7 Tot 3,1 1A 5 2A -- 3A -- 4A -- 1B 23 2B 23 3B 23 4B 48 1C 15 2C 12 3C 28 4C 12 1D -- 2D 7 3D -- 4D -- Tot 44 Tot 42 Tot 51 Tot 60 Högflödes-behandlat Volym delrenat vatten m 3 /år 1A 240 000 2A -- 3A -- 4A -- 1B 1 700 000 2B 1 700 000 3B 1 700 000 4B 2 400 000 1C 140 000 2C 240 000 3C 160 000 4C 240 000 1D -- 2D 470 000 3D -- 4D -- Tot 2 000 000 Tot 2 400 000 Tot 1 800 000 Tot 2 600 000 86 (174)

Parameter/ enhet Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Lustgasemission Metangasemission Lustgasutsläppen antas likvärdiga, och relativt små, för de olika alternativen eftersom de är väl dimensionerade. Mer forskning och mätningar krävs innan jämförelse bör göras. Metangasutsläppen antas likvärdiga. Elförbrukning Den beräknade elenergiförbrukningen som redovisas i tabellen är lägst för alternativ 2. Detta beror till stor del på att inloppspumpstationen för det nya verket (2D) inte är inkluderad i beräkningen. I det nya verket antas vattnet pumpas upp till en bra nivå för att sedan gå igenom verket med självfall, på samma sätt som på Himmerfjärdsverket. På så vis behövs inga interna pumpstationer så som fallet är på både Bromma och Henriksdal. Inloppspumpstationen på Himmerfjärdsverket ingår dock i redovisad elförbrukning. I dessa beräkningar har en intermittent luftning av membranen förutsatts vilket förbrukar 0,12-0,14 kwh/m 3 renat vatten. Vid kontinuerlig luftning åtgår 0,2 kwh/m 3 vilket skulle öka den totala energiförbrukningen med ca 10% på Himmerfjärdsverket 1C, 2C och 4C, ca 14% på Himmerfjärdsverket 3C och drygt 20% på Henriksdal 4B. Trots stora skillnader i processutformning och energibehov för de individuella reningsverken så skiljer sig den totala elenergiförbrukningen i de 4 alternativen med mindre än 20%. Värmeförbrukning Värmeförbrukningen är störst för alternativ 1 och 2 där tre reningsverk vardera ska värmas upp. Lägsta värmeförbrukningen erhålls i alternativ 3 där Himmerfjärdsverket, som är ett utomhusreningsverk och därmed förbrukar väldigt lite energi för uppvärmning av byggnader och bergrum, renar det mesta av avloppsvattnet. Bromma och Henriksdal nyttjar fjärrvärme medan Himmerfjärdsverket och det nya reningsverket använder biogasvärmepanna. Med förutsättning att fjärrvärme är en mer miljövänlig värmekälla än värmeutvinning ut metan så framstår alternativ 4 som det mest miljövänliga alternativet. Biogasproduktion Skillnaden i biogasproduktion, knappt 4 % mellan alternativ 2 och 4, som redovisas i tabellen är marginell och beror av en kombination av faktorer som framförallt härrör från förenklingar i beräkningarna. Tillförsel av BOD 5 via tvättavloppsvatten och VSS-halt i aktiva slammet är faktorer som påverkar. Vid Himmerfjärdsverket och det nya verket används biogas för uppvärmning. Detta gör att mängden biogas som kan nyttjas för uppgradering till fordonsbränsle blir mindre än för övriga verk. 87 (174)

88 (174) I den här rapporten har förutsättningen varit att rötkamrarna ska behandla det slam som bildas i reningsprocessen, inte externt matavfall. Möjligheten att öka biogasproduktionen genom rötning av matavfall i befintliga rötkammarvolymer har inte utretts. I alternativ 4 där Bromma reningsverk läggs ned och inga ytterliga rötkammare byggs på Henriksdal eller Himmerfjärdsverket minskar den totala reaktorvolymen med 18 000 m 3. Därmed begränsas möjligheterna att motta externt avfall jämfört med de övriga alternativen. Kemikalieförbrukning Förbrukningen av järnsulfat är likvärdig för de fyra alternativen. Förbrukningen av metanol är högst i alternativ 4, där Himmerfjärdsverket har liten anslutning och Henriksdal har stor anslutning. På Himmerfjärdsverket behövs mindre metanol eftersom separat rejektvattenbehandling utan kolkällebehov används. Polymerförbrukningen blir större i de alternativ där både primär- och överskottsslam förtjockas med hjälp av polymer (1-4 B) och där förbilett vatten delrenas via Actiflo eller skivfilter. Polyaluminiumklorid används endast i de alternativ där högflödesrening sker med Actiflo eller skivfilter. I de alternativ där MBR ingår går det åt natriumhypoklorit och oxalsyra. I alternativen där skivfilter används går det åt natriumhypoklorit och saltsyra. Transporter Som synes i Tabell 3-23 är antalet slamtransporter i respektive utredningsalternativ i princip lika stort. Antalet transporter från respektive verk varierar dock. Transporter från och till Henriksdal kan ske via närliggande trafikled och medför därför inte mycket transporter i bostadsområden. Transporter till och från Bromma reningsverk belastar däremot det lokala vägnätet i tättbebyggt område vilket ger en högre miljöpåverkan från transporterna. Framtida utvidgning av vägnätet kan eventuellt avhjälpa detta. Transporter till och från Himmerfjärdsverket sker till stor del på småvägar utanför tättbebyggt område. Miljöpåverkan blir därmed större än för Henriksdal men mindre än från Bromma. Sett ur detta perspektiv är alternativ 4 mest fördelaktigt. Utsläpp till luft Lustgasutsläppen till luft antas likvärdiga för de olika alternativen eftersom de alla är dimensionerade för att kunna drivas med lång slamålder, låg belastning och god tillgång på syre. Innan mer forskning har gjorts på området är det riskfyllt att spekulera om skillnader. 3.8.2 Påverkan på arbetsmiljö och omgivning Alla om-/ny-/utbyggda reningsverksalternativ byggs för att ge en så god arbetsmiljö som möjligt. Detta görs bl.a. genom övertäckning av MBR-tankar och god ventilation. Generellt blir arbetsmiljön, med avseende på aerosoler, buller och övrigt, bättre för alla fyra alternativen jämfört med idag.

Luktspridning till omgivningen kommer minskas på Bromma (1A) genom att grovrening och slamutlastning flyttas in i berget. Avståndet till bebyggelse kommer därmed kunna minskas från 200 m till 100 m. Vid Henriksdals reningsverk är alla processteg redan idag inbyggda i berget varvid luktspridningen är minimal. Ingen ökad luktspridning förväntas i framtiden i något at utbyggnadsalternativen (1B, 2B, 3B, 4B). Vid Himmerfjärdsverket kommer tillkommande MBR-enheter överbyggas. I övrigt kommer de processteg som är förlagda utomhus idag även vara det i framtiden. Luktspridningen förväntas därmed inte förändras jämfört med dagens vid om-/utbyggnad (1C, 2C, 3C, 4C). Det nya reningsverket är förlagt i berg och förväntas ge minimal luktspridning till omgivningen. Smittspridning via luft (aerosoler) kommer endast kunna ske på Himmerfjärdsverket som är det enda reningsverket förlagt utomhus. Eftersom inga bostadsområden finns i direkt anslutning till Himmerfjärdsverket utgör spridning via luft en minimal risk. Spridning via utsläppt renat avloppsvatten kommer minskas i de alternativ där MBR används som ett processteg, dvs 1C, 2C, 3C, 4B och 4C. Därmed framstår alternativ 4 där allt avloppsvatten renas i MBR-processer som fördelaktigt ur denna synvinkel. 89 (174)

3.9 Att tänka på gällande processdimensionering 90 (174) Angående preliminär processdimensionering/anläggningsteknik: 1. Hänsyn har inte tagits till kommande krav på hygienisering av slam (ht 2013) vilket med stor sannolikhet kommer påverka slambehandlingen vid de olika reningsverken. Detta kan komma att behöva utredas i ett senare skede. 2. Hänsyn har heller inte tagits till eventuella kommande krav på rening av läkemedelsrester eller andra substanser. Reningsverken är inte anpassade för installation av tex ozonering och kolfilter. 3. Utvärdering av olika membrantyper och leverantörer bör göras om ett utredningsalternativ väljs ut av Stockholm Vatten AB som omfattar en eller flera reningsverk med MBR-processer. Ingen kritisk utvärdering har gjorts i denna rapport. 4. I samtliga reningsprocesser bör förfällningen ses över vid detaljerad processdesign. I de flesta fall, utom i processer med SSH, begränsas fördenitrifikationen kraftigt av tillgång på kolkälla. Värdet i att producera mycket primärslam med stor biogaspotential bör vägas mot kostnad och miljöpåverkan av att köpa in metanol. 5. I alternativ 4B blir uppehållstiden i rötkammaren kort, 16 d. Detta gör att externt avfall inte kan tas emot samt att utrötningsgraden eventuellt blir låg. Optimering av rötkammardrift bör utredas för att se om kapaciteten kan ökas. 6. Högflödesrening i sandfilter och skivfiler bör testas och optimeras med avseende på bland annat kemikaliedosering och backspolnings-/rengöringsfrekvens. 7. I alternativ 1C, 2C och 4C föreslås att den nya DeAmmon-processen anläggs vid sidan av befintliga reningssteg. Då hela slutsedimenteringen inte åtgår för MBRmodulerna finns möjligheten att anlägga processen i dessa volymer. 8. Vid utbyggnaden av Himmerfjädsverket finns flera möjliga anläggningstekniska lösningar. I detta projekt har ingen optimering gjorts. Tex i 3C skulle man kunna anlägga ett helt nya block parallellt med befintligt med likadana processutformningar, istället för endast ny försedimentering och ny MBR-tank. 9. I alternativ 4B anges att en nu inloppspumpstation ska byggas i Sickla. Utredning av denna ingår inte i Swecos uppdrag utan ligger på projektdelen ledningsnät. 10. I alternativ 4B måste det finnas plats för telfer vid anläggandet av MBR-tankarna i nuvarande eftersedimentering. I denna utredning har antagits att bergtäckning finns. Detta har dock inte utretts. 11. I alternativ 4C bör utredas i mer detalj om MBR är en kostnads-/energieffektiv teknik då särskilt höga slamhalter ej är nödvändiga. Även behovet av separat rejektvattenrening i en process med mycket överkapacitet bör funderas på. 12. Vid kommande detaljprojektering måste hänsyn tas till extra utrustning för MBR, tex kemikaliepumpar och luftningssystem.

Kapitel 4 Genomförande med tidplaner 91 (174)

4 GENOMFÖRANDE MED TIDPLANER I detta kapitel beskrivs genomförandeprocessen för de fyra utredningsalternativen. För vart och ett av alternativen presenteras tekniska lösningar, planering och tidplan samt diskussion om potentiella hinder och problem som väsentligt påverkar tidplanen. Gemensamt för de fyra utredningsalternativen är att de alla är mycket omfattande och komplicerade. Detaljerade genomförandeplaner kommer att växa fram successivt under arbetets gång. De planer som presenteras och diskuteras i denna utredning får betraktas som preliminära men ändå så pass genomarbetade och detaljerade att de ger en övergripande uppfattning om genomförandet av de fyra utredningsalternativen och möjlighet att ta beslut om fortsatt arbete. Nedan beskrivs vart och ett av de fyra alternativen utförligt. Kapitlet avslutas med en kort sammanställning. 92 (174)

4.1 Utredningsalternativ 1 4.1.1 Beskrivning av alternativet Utredningsalternativ 1 innebär att Bromma reningsverk behålls i drift, liksom Henriksdals reningsverk och Himmerfjärdsverket. Avloppsvatten från Eolshälls upptagningsområde belastar Himmerfjärdsverket även i fortsättningen. Inget nytt reningsverk byggs. 4.1.2 Teknisk lösning 4.1.2.1 Bromma reningsverk Grovreningen och slamutlastningen i Åkeshovsanläggningen flyttas in i berget för att minska luktspridning och andra störningsmoment från driften. Detta alternativ medför att luktgränsen för bebyggelse eventuellt kan minskas från 200 m till 100 m. Den tekniska lösningen har tagits fram av EVT i samarbete med Stockholm Vatten AB och redovisas detaljerat i en separat rapport. I Nockebyanläggningen byggs ett nytt aktivslamblock parallellt med befintligt i berget för att öka kapaciteten på reningsprocessen. Detta innebär bland annat att Stockholm Vatten AB:s servitut måste ses över och att åtgärder för privatbostäders bergvärmeborrhål måste vidtas. Den tekniska lösningen för Nockebyanläggningen har tagits fram i tidigare utredningar av Sweco Environment i samarbete med Stockholm Vatten AB och redovisas i ett antal separata rapporter. 4.1.2.2 Henriksdals reningsverk Grovreningen i Sickla kommer att totalrenoveras. Biosteget i Henriksdal utrustas med mellanväggar för effektivare zonindelning och avgasningstorn för ökad kapacitet i aktivslamanläggningen. Befintliga processvolymer räcker därmed även för framtida belastning. Nytt bergrum frigörs till en Actifloanläggning avsedd för högflödesrening. 4.1.2.3 Himmerfjärdsverket inklusive Eolshäll Detta förslag avser framtida drift av Himmerfjärdsverket och inkluderar förutom Eolshälls upptagningsområde även nya anslutningar från Trosa, Gnesta, Ekerö och Hölö. I stort sett är befintliga volymer och utrustning tillräckliga. Den biologiska reningen inryms i befintliga luftningsbassänger samt mellansedimentering. För att undvika luftningssystem på två olika djup nyttjas hela befintliga luftningsvolymen till fördenitrifikation. Befintlig eftersedimentering byggs om för att inrymma MBR-moduler samt överbyggs eftersom MBR-modulerna måste stå frostfritt. Ny högflödesbehandling anläggs i nuvarande fluidiserande bädd med nya skivfilter. En ny rejektvattenbehandling anläggs i nya volymer. 4.1.3 Tidplan En tidplan för genomförandet av utredningsalternativ 1 har tagits fram. Den redovisas i Bilaga 4:1. 93 (174)

Total erforderlig tid för genomförandet av utbyggnaden, inklusive förberedande utredningar och tillståndsprocess, har beräknats till 1385 dagar under tiden oktober 2013 till januari 2019. Ingående moment samt möjligheter, problem och hinder som väsentligt påverkar tidplanen diskuteras i nästa avsnitt. 4.1.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 4.1.4.1 Ingående moment Genomförandetidplanen innehåller följande moment eller huvudrubriker: Förstudie Principförslag Tillståndsprocess Systemhandling Detaljprojektering Upphandling Genomförande Nedan diskuteras hur olika faktorer kan påverka och äventyra de olika momenten i genomförandetidplanen för detta alternativ. 4.1.4.2 Förstudie Förstudier finns redan framtagna för Bromma reningsverk, både för Åkeshovs- och Nockebyanläggningen, samt för Himmerfjärdsverket. Det återstår därför enbart att ta fram en förstudie för Henriksdals reningsverk avseende både Henriksdals- och Sicklaanläggningen. Detta arbete beräknas ta 4 månader och bedöms inte innebära någon risk för försening av projektet. 4.1.4.3 Principförslag Principförslag, eller fördjupad förstudie, är nästa moment i genomförandetidplanen. Principförslag beräknas också ta 4 månader att genomföra för varje verk. Arbetet kan starta omgående för Brommaverket och Himmerfjärdsverket eftersom förstudier redan har genomförts för dessa verk. Principförslaget avseende Henriksdalsverket kan sedan påbörjas när förstudien för det verket har färdigställts. Inte heller detta arbete bedöms utgöra någon förseningsrisk. 4.1.4.4 Tillståndsprocess Utarbetade principförslag för varje reningsverk utgör underlag för miljödomstolens kommande arbete med färdigställande av tillståndsbeslut för respektive verk. Arbetet med tillståndsprocessen kan starta avseende miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redan innan principförslagen är färdiga, men det är viktigt att miljödomstolen har fått principförslagen i god tid innan beslut ska meddelas. 94 (174)

Tillståndsansökan bedöms inte bli så omfattande för alternativ 1 eftersom alla berörda reningsverk är befintliga med tidigare lämnade tillstånd. Arbetet med ansökan inklusive framtagande av MKB beräknas ta 6 månader. En risk för genomförandeplanen är däremot handläggningstiden i miljödomstolen, som har antagits till 12 månader. Denna tid ska normalt vara tillräcklig, men det finns en risk att den inte räcker till om domstolen har andra stora och viktiga projekt att hantera parallellt med detta projekt. Dessutom kan opinionsyttringar försena handläggningen ytterligare. Opinionsyttringar kan till exempel innebära överklaganden av eventuella beslut om minskning av skyddsavstånd från 200 till 100 m vid Bromma reningsverk, sprängning i närhet av känslig bebyggelse, intensiv byggtrafik med bland annat bortforsling av bergmassor samt beslut om utökat servitut då detta i icke ringa omfattning kommer att påverka framtida existens för befintliga borrhål för bergvärme, främst i Nockebyanläggningens omedelbara närhet. 4.1.4.5 Systemhandling Efter framtagande av helt färdigställda principförslag kan arbetet med förprojektering av ett slutligt förslag påbörjas. Arbetet kommer att resultera i så kallade systemhandlingar för varje reningsverk. Detta arbete kan bedrivas parallellt med arbetet med tillståndsprocessen och innebär en mer detaljerad dimensionering och design av erforderlig utbyggnad än motsvarande i principförslaget bland annat vad gäller detaljnivån i färdiga layoutritningar. Med färdiga systemhandlingar, som beräknats ta 160 dagar att upprätta för vart och ett av de tre reningsverken, ska det gå att starta upphandlingsfasen av utbyggnaden. Inga speciella risker eller hinder bedöms föreligga i samband med upprättandet av systemhandlingar, så arbetet ska kunna färdigställas i tid i enlighet med upprättad tidplan. 4.1.4.6 Detaljprojektering Det förutsätts i detta skede att kommande entreprenader ska upphandlas som utförandeentreprenader. Av den anledningen kan arbetet med detaljprojektering starta så snart som systemhandlingarna har färdigställts då detta arbete kommer att ta lång tid. Arbetet med detaljprojektering har bedömts ta 14 månader för vart och ett av de tre reningsverken. Inte heller denna projektfas bedöms komma att orsaka några problem som kan föranleda betydande förseningar. 4.1.4.7 Upphandling Parallellt med att detaljprojekteringen startar kan upphandlingsfasen inledas med utgångspunkt från färdiga systemhandlingar under förutsättning att entreprenaderna ska bedrivas som utförandeentreprenader. Upprättande av förfrågningsunderlag samt anbudsräkning har bedömts ta 3 månader och efterföljande utvärdering av lämnade anbud 2 månader. Det innebär att genomförandebeslut kan fattas tidigast efter 5 månaders anbudsarbete. Enligt uppgjord tidplan ska, när genomförandebeslut fattas, ett definitivt beslut ha kommit från miljödomstolen avseende framtida tillstånd för de tre reningsverken. Det föreligger 95 (174)

dock här en uppenbar risk att ett genomförandebeslut kan komma att skjutas upp om det av någon anledning har blivit förseningar med handläggningen i miljödomstolen. 4.1.4.8 Genomförande Genomförandefasen för utredningsalternativ 1 omfattar byggnation vid tre reningsverk med följande beräknade tidsåtgång, se Tabell 4-1 och tidplan i Bilaga 4:1. Etablering mån 3 3 3 3 2 Sprängning mån 14 18 10 44 - Bygg/installation mån 18 15 12 40 18 Slutbesiktning mån 1 1 1 1 1 Driftsättning mån 3 3 3 6 5 Total byggtid mån 39 40 29 94 26 Total byggtid med överlappning Det finns också risker att genomförandebesluten kan fördröjas av andra skäl då det finns många parter inblandade. I tidplanen är delad entreprenad förutsatt, då denna upphandlingsform använts av Stockholm Vatten AB och Syvab tidigare med gott resultat. Det finns idag dock en viss tendens till övergång till totalentreprenader för stora projekt i Europa och även i Sverige. Detta skulle då få som konsekvens att detaljprojekteringen inte kan starta direkt efter framtagandet av systemhandlingar då denna i en totalentreprenad ska utföras av entreprenören. En förskjutning av tidplanen upp mot ett halvår kan då förväntas. Tabell 4-1: Beräknad tidsåtgång i arbetsdagar för genomförandefasen för alternativ 1 Moment Tidsåtgång Bromma reningsverk Henriksdals reningsverk Himmerfjärdsverket Nockeby Åkeshov Sickla Henriksdal arbetsdagar* 620 680 580 965 425 år** 2,4 2,6 2,2 3,7 1,6 * 22 arbetsdagar per månad, ** från start till färdigställande Momenten sprängning och bygg/installation överlappar varandra i Nockeby, Åkeshov och Henriksdal. Bygg/installation påbörjas tidigast när detaljprojekteringen har slutförts. För Sickla, där genomförandefasen är relativt kort, påbörjas bygg/installation inte förrän bergsprängningen har slutförts. Vid Henriksdal och Himmerfjärdsverket genomförs ombyggnationen av biostegen etappvis genom utbyggnad med avgasningstorn och mellanväggar respektive installation av MBR i några bassängblock i taget. På detta sätt kommer slutbesiktning och driftsättning att ske successivt efter färdig ombyggnad av bassängblocken med erforderlig installation. 96 (174)

Utmaningar och problem att lösa vid arbete med utbyggnadsalternativ 1 har sammanfattats enligt nedan för de tre reningsverken. Bromma Nockebyanläggningen Det är från tidigare utbyggnader av Nockebyanläggningen känt att viss bebyggelse i omedelbar närhet av verket är känslig för sprängningsarbeten på grund av dels dåliga markförhållanden men också dåliga och åldrade byggarbeten. Sättningar och sprickbildning kan förväntas i stor omfattning om inte sprängningsarbetena utförs med stor försiktighet och i ett långsammare tempo än normalt, vilket alltså kommer att bli nödvändigt vid en kommande utbyggnad. Dessutom måste sprängningsarbetena begränsas till dagtid för att störningarna på omgivningen ska vara minimala. Detta kommer i sin tur att öka kostnaderna för utbyggnaden. I Stockholmsområdet är det ett stort överskott på berg och det kan uppstå problem med kvittblivning av bergmassor vid sprängning. En samordning med övriga infrastrukturprojekt föreslås därför. Bergsprängning är aktuellt i samtliga utredningsalternativ varför risken med kvittblivning av bergmassor kommer att gälla för samtliga utredningsalternativ. Vidare måste avtal tecknas med ett 50-tal villaägare, som har investerat i bergvärmeanläggningar. Bergvärmeborrhål med ledningar finns idag anlagda från villatomter ner i det berg som bör göras tillgängligt för utbyggnad av biosteget. Detta problem kan både bli aktuellt under arbetet med tillståndsprocessen enligt ovan men också under ett senare förhandlingsskede, och kan få konsekvenser som försening av genomförandeplanen. Ytterligare ett problem att lösa blir att få till stånd en välplanerad plan för byggtrafiken. Stora bergmassor ska sprängas ut och forslas bort och mycket byggmaterial ska fraktas till Nockebyanläggningen. Omfattande trafik kommer att uppstå på lokalgator och tillfartsvägar som normalt inte är utsatta för tung och tät trafik. Dessutom finns det ett antal daghem och skolor i området att ta hänsyn till. Etablering av byggarbetsplatsen är besvärlig av utrymmesskäl och kommer därför att påbörjas i god tid tillsammans med Stockholm Stad för att hitta en lämplig plats. Bromma Åkeshovsanläggningen Vid Åkeshovsanläggningen ska ny grovrening och slamutlastning byggas i berg i omedelbar anslutning till anläggningen. Liksom runt och ovanpå Nockebyanläggningen finns det bostadshus att ta hänsyn till och det kommer därför att ställas krav på försiktig sprängning även här, trots att avståndet till de mest problematiska byggnaderna (villor) är längre för Åkeshovsanläggningen. Sprängningsarbetena kommer dessutom att kompliceras av att de ska utföras i omedelbar närhet av befintliga och gamla inloppstunnlar och i vissa lägen även korsa dessa. Ovarsam sprängning kan förorsaka ras i de befintliga tunnlarna och denna risk måste naturligtvis elimineras genom inspektion före arbetets start och noggrann planering. Byggtrafiken kommer också att bli omfattande och förlagd till lokalgator som i dagsläget inte är så hårt trafikerade. Noggranna planer för optimal trafik måste upprättas även för Åkeshovsanläggningen. 97 (174)

Driftsättningen av färdig berganläggning för grovrening och slamutlastning kan förväntas bli komplicerad då omläggning ska ske under pågående drift. Helt ny installation av maskinell utrustning erfordras avseende galler, sandfång, pumpar, avvattningscentrifuger mm så att omkopplingstiden blir minimal. Speciell hänsyn måste också tas till luktproblematiken, som kan bli besvärlig vid avställning av den gamla anläggningen. På samma sätt som beskrivits ovan för Nockebyanläggningen är ytor för etablering besvärlig varför planering för etablering av byggarbetsplats måste starta i god tid. Henriksdal Sicklaanläggningen Grovreningen i Sicklaanläggningen, som tar emot avloppsvattnet från Stockholms södra förorter, kommer att totalrenoveras på samma sätt som grovreningen i Henriksdalsanläggningen nyligen har renoverats. En helt ny anläggning med galler och sandfång kommer att anläggas. På samma sätt som för anläggningarna ovan kommer det att ställas krav på planering av sprängningen, men det är tveksamt om det kommer att krävas samma försiktighetsmått som för Bromma reningsverk med dokumenterat känslig bebyggelse i omgivningen. Huruvida försiktig sprängning erfordras ska utredas i god tid före arbetets start. Även vid Sicklaanläggningen är trafikförhållandena besvärliga, men här är det inte fråga om trånga och lågtrafikerade lokalgator utan om vältrafikerade trafikleder. Till- och utfartsvägar från reningsverkstomten måste planeras i god tid före arbetets start och lämpligen tillsammans med etableringen av byggarbetsplatsen, som kan bli svår att få plats med i omedelbar närhet till anläggningen. Driftsättningen av färdig anläggning för grovrening kan liksom i Åkeshovsanläggningen förväntas bli komplicerad i och med att omläggning ska ske under pågående drift. Helt ny installation av maskinell utrustning, såsom galler och sandfång, erfordras. Hänsyn måste också tas till luktproblematiken, som kan bli besvärlig vid avställning av den gamla anläggningen. Henriksdal Henriksdalsanläggningen Utbyggnaden av Henriksdalsanläggningen består i installation av mellanväggar i bioblocken och anläggande av avgasningstorn för ökad kapacitet. Dessutom ska en anläggning byggas för behandling av avloppsvatten vid högflödestillfällen (Actiflo) tillsammans med en anläggning för metanolmottagning och en anläggning för primärslamförtjockning. Byggskedet vid Henriksdalsanläggningen kommer otvivelaktigt att vara längst av utbyggnaderna vid samtliga fem anläggningar som berörs av utbyggnadsalternativ 1. Anledningen till detta är att arbetet måste utföras etappvis. Bergsprängningen kommer att bedrivas i en lång sekvens avseende avgasningstorn, metanolmottagning och primärslamförtjockning, medan bygg- och installationsarbetena kommer att delas upp i fem etapper där mellanväggar installeras i de befintliga bioblocken samtidigt som avgasningstorn och ingående mekanisk utrustning installeras i motsvarande blocks eftersedimenteringsbas- 98 (174)

sänger. Etappindelningen måste planeras noggrant och i god tid före byggstart för att optimera arbetet. Sprängningsarbetena måste planeras dels utifrån störningsperspektiv och eventuella skaderisker på ovanförliggande bebyggelse (som för övriga anläggningar) och dels utifrån det faktum att utsprängningen av avgasningstornen bedöms som mycket svår. En rad frågor som uppställningsplats för borriggar, erforderliga ställningar för dessa mm måste utredas och planeras noggrant. Slutligen förväntas trafikförhållandena samt etablering runt Henriksdalsanläggningen bli lika ansträngda som för Sicklaanläggningen när arbetena startar och lika omfattande planering för att eliminera störningsmomenten från byggtrafiken kommer att krävas. Himmerfjärdsverket Arbetena vid Himmerfjärdsverket kommer till skillnad från de övriga anläggningarna inte att omfatta några sprängningsarbeten. Det biologiska reningssteget kommer att förses med MBR-moduler som ersättning för eftersedimenteringsbassängerna. Installationsarbetet av MBR-modulerna kommer att delas upp i etapper med successiv driftsättning vartefter anläggningen färdigställs. Eftersom tekniken med membranavskiljning är relativt ny krävs noggrann planering av installationsarbetet och drifttagningen, vilket kan få avgörande betydelse för om tidplanen ska kunna hållas eller ej. Enligt Syvabs preliminära arbetsplan ska anläggningen stå färdig med ny MBR-anläggning den 1 januari 2017 för att klara de nya reningskraven. Utöver MBR-moduler kommer verket samtidigt att byggas ut med en ny anläggning för högflödesbehandling i nuvarande fluidiserade bädd med nya skivfilter. Dessutom ska en ny anläggning för rejektvattenbehandling uppföras i nya volymer med samma färdigställandedatum som MBR-anläggningen. Dessa två nya anläggningar bedöms dock inte utgöra några risker för försening av tidplanen. Då inga bergmassor ska tas ut vid Syvab vid genomförandet av utbyggnadsalternativ 1 och då installationsarbetet avseende byggteknisk och mekanisk utrustning bedöms som relativt blygsamt förväntas även transportarbetet bli relativt litet i samband med utbyggnaden av Himmerfjärdsverket. 99 (174)

4.2 Utredningsalternativ 2 4.2.1 Beskrivning av alternativet Bromma reningsverk läggs ned och ersätts med ett nytt reningsverk dit även avloppsvatten från Eolshälls upptagningsområde leds. Henriksdal reningsverk ligger kvar och belastas på samma sätt som i alternativ 1. Himmerfjärdsverket, exklusive Eolshäll, ligger kvar. 4.2.2 Teknisk lösning 4.2.2.1 Bromma reningsverk Byggnaderna på Åkeshovsanläggningen rivs och samtliga bassänger bilas ned till en meter under marknivå och fylls därefter med rivningsmaterialet. Då det inte finns någon asbest på anläggningen idag har ingen sanering av marken ansetts nödvändig. Inga rivningsarbeten utförs i Nockebyanläggningen, som bara stängs efter omhändertagande av användbar utrustning. 4.2.2.2 Henriksdals reningsverk Se avsnitt 4.1.2.2 ovan. 4.2.2.3 Himmerfjärdsverket exklusive Eolshäll Detta alternativ avser drift av Himmerfjärdsverket i framtiden då Eolshälls upptagningsområde inte längre är anslutet men med nya anslutningar från Trosa, Gnesta, Ekerö och Hölö. Den biologiska reningen inryms i befintliga luftningsbassänger samt mellansedimentering. För att undvika luftningssystem på två olika djup nyttjas hela den befintliga luftningsvolymen till fördenitrifikation trots att detta medför viss överkapacitet. Befintlig eftersedimentering byggs om för att inrymma MBR-moduler samt överbyggs i och med att MBRmodulerna måste stå frostfritt. Ny högflödesbehandling i form av skivfilter anläggs i nuvarande fluidiserade bädd. En ny rejektvattenbehandling anläggs i nya volymer. 4.2.2.4 Nytt reningsverk motsvarande Bromma reningsverk inklusive Eolshäll Detta alternativ innebär att avloppsvattnet från det nedlagda Bromma reningsverk i framtiden överförs till ett nytt reningsverk på Södertörn, tillsammans med avloppsvattnet från Eolshälls upptagningsområde. Från reningsverket sprängs en utsläppstunnel till Landsortsdjupet. Reningsverket förutsätts vara en berganläggning. Utöver anläggning av en komplett ny reningsprocess inklusive slambehandling måste mark prepareras, väg bygggas och påkoppling av ström och vatten ske. 4.2.3 Tidplan En tidplan har tagits fram för genomförandet av utbyggnadsalternativ 2. Den redovisas i Bilaga 4:2. Total erforderlig tid för genomförandet av utbyggnaden, inklusive förberedande utredningar och tillståndsprocess, har beräknats till 1625 dagar under tiden oktober 2013 till 100 (174)

december 2019. Ingående moment samt möjligheter, problem och hinder, som väsentligt påverkar tidplanen, diskuteras nedan i nästa avsnitt. 4.2.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 4.2.4.1 Ingående moment Genomförandetidplanen innehåller följande moment eller huvudrubriker: Förstudie Principförslag Tillståndsprocess Systemhandling Detaljprojektering Upphandling Genomförande Nedan diskuteras hur olika faktorer kan påverka och äventyra de olika momenten i genomförandetidplanen för detta utbyggnadsalternativ. 4.2.4.2 Förstudie En förstudie finns redan framtagen för Himmerfjärdsverket. Det återstår därför att ta fram en förstudie för Henriksdals reningsverk avseende både Henriksdals- och Sicklaanläggningen samt en för det nya reningsverket på Södertörn. Detta arbete beräknas ta 4 månader för Henriksdal och 12 månader för det nya reningsverket. Arbetet med det senare verket delas dessutom upp i en lokaliseringsstudie och en utredning i samma omfattning som förstudien för Henriksdal. De båda delarna utförs parallellt och bedöms inte innebära någon risk för försening av projektet. Lokaliseringsstudien för det nya reningsverket uppskattas pågå ca 8 månader och är en förutsättning för att MKB ska kunna påbörjas. 4.2.4.3 Principförslag Principförslag eller fördjupad förstudie är nästa moment för genomförandeplanen. Principförslag beräknas ta 4 månader att genomföra för Henriksdal och Himmerfjärdsverket och 6 månader för det nya reningsverket. Arbetet kan starta omgående för Himmerfjärdsverket, då förstudien redan är genomförd för detta verk. Principförslaget avseende Henriksdalsverket och det nya reningsverket kan sedan påbörjas när förstudierna för respektive verk har färdigställts. Inte heller detta arbete bedöms utgöra någon förseningsrisk. 4.2.4.4 Tillståndsprocess Utarbetade principförslag för varje reningsverk utgör underlag för miljödomstolens kommande arbete med färdigställande av tillståndsbeslut för respektive verk. Arbetet med tillståndsprocessen kan dock starta avseende MKB redan innan principförslagen är fär- 101 (174)

diga. Det är dock viktigt att miljödomstolen har fått principförslagen i god tid innan beslut ska meddelas. Tillståndsansökan för alternativ 2 bedöms bli mer omfattande än för alternativ 1 på grund av att det nya reningsverket inte har något tidigare tillstånd. Arbetet med ansökan inklusive framtagande av MKB beräknas i detta fall ta 15 månader mot 6 månader för alternativ 1. Samråd kan påbörjas parallellt med förstudien, men för att påbörja arbetet med MKB krävs att lokaliseringsstudien är slutförd. En klar risk för genomförandeplanen är, precis som i alternativ 1, handläggningstiden i miljödomstolen, även om den nu har ökats till 15 månader. Då är även tillståndsprocessen för utloppstunneln inkluderad. Tiden ska normalt vara tillräcklig men det finns en risk att den inte räcker till om domstolen har andra stora och viktiga projekt att hantera parallellt med detta projekt. Dessutom kan opinionsyttringar försena handläggningen ytterligare och sådana kan avse överklaganden av eventuella beslut om sprängning i närhet av känslig bebyggelse och intensiv byggtrafik med bland annat bortforsling av bergmassor. Ett krav från miljödomstolen skulle även kunna komma om att förutom Landsortsdjupet även utreda en annan utsläppspunkt. 4.2.4.5 Systemhandling Efter framtagande av helt färdigställda principförslag kan arbetet med förprojektering av ett slutligt förslag vidta, vilket kommer att resultera i så kallade systemhandlingar för varje reningsverk. Detta arbete kan bedrivas parallellt med arbetet med tillståndsprocessen och innebär en mer detaljerad dimensionering och design av erforderlig utbyggnad än motsvarande i principförslaget bland annat vad gäller detaljnivån i färdiga layoutritningar. Med färdiga systemhandlingar, som har beräknats ta 10 månader att upprätta för det nya reningsverket och åtta månader för Henriksdal och Himmerfjärdsverket, ska det gå att starta upphandlingsfasen av utbyggnaden. Inga speciella risker eller hinder bedöms föreligga i samband med upprättandet av systemhandlingar, så arbetet ska kunna färdigställas i tid i enlighet med upprättad tidplan. 4.2.4.6 Detaljprojektering Det förutsätts i detta skede att kommande entreprenader ska upphandlas som utförandeentreprenader. Av den anledningen kan arbetet med detaljprojektering starta så snart som systemhandlingarna har färdigställts då detta arbete kommer att ta lång tid. Arbetet med detaljprojektering har bedömts ta 14 månader för vart och ett av de tre reningsverken och inte heller denna projektfas bedöms komma att orsaka några problem som kan föranleda några betydande förseningar. 4.2.4.7 Upphandling Parallellt med att detaljprojekteringen startar kan då upphandlingsfasen inledas med utgångspunkt från färdiga systemhandlingar om entreprenaderna ska bedrivas som utförandeentreprenader. Upprättande av förfrågningsunderlag samt anbudsräkning har bedömts ta 3 månader och efterföljande utvärdering av lämnade anbud 2 månader. Det innebär att genomförandebeslut kan fattas tidigast efter 5 månaders anbudsarbete. 102 (174)

Enligt uppgjord tidplan ska, även för detta alternativ, ett definitivt beslut ha kommit från miljödomstolen avseende framtida tillstånd för de tre reningsverken innan genomförandebeslut fattas. Det föreligger också här en uppenbar risk att ett genomförandebeslut kan komma att uppskjutas om det av någon anledning har blivit förseningar med handläggningen i miljödomstolen. 4.2.4.8 Genomförande Genomförandefasen för utbyggnadsalternativ 2 omfattar byggnation vid tre reningsverk med följande beräknade tidsåtgång, se Tabell 4-2 och tidplan i Bilaga 4:2. Det finns också risker att genomförandebesluten kan fördröjas av andra skäl då det finns många parter inblandade. I tidplanen är delad entreprenad förutsatt, då denna upphandlingsform använts av Stockholm Vatten AB och Syvab tidigare med gott resultat. Det finns idag dock en viss tendens till övergång till totalentreprenader för stora projekt i Europa och även i Sverige. Detta skulle då få som konsekvens att detaljprojekteringen inte kan starta direkt efter framtagandet av systemhandlingar då denna i en totalentreprenad ska utföras av entreprenören. En förskjutning av tidplanen upp mot ett halvår kan då förväntas. Tabell 4-2: Beräknad tidsåtgång i arbetsdagar för genomförandefasen för alternativ 2 Moment Tids- Henriksdals reningsverk Himmerfjärdsverket reningsverk Nytt åtgång Sickla Henriksdal Infrastruktur mån - - - 6 Etablering mån 3 3 2 3 Sprängning av utloppstunnel mån - - - 30 Sprängning mån 10 44-30 Bygg/installatio n mån 12 40 18 24 Slutbesiktning mån 1 1 1 1 Driftsättning mån 3 6 5 3 Total byggtid mån 29 94 26 97 Total byggtid med överlappning arbetsdagar* 580 965 425 860 år** 2,2 3,7 1,6 3,3 * 22 arbetsdagar per månad, ** från start till färdigställande Momenten sprängning och bygg/installation överlappar varandra i Henriksdal. Bygg/installation påbörjas tidigast när detaljprojekteringen har slutförts. För Sickla, där 103 (174)

genomförandefasen är förhållandevis kort, påbörjas bygg/installation inte förrän bergsprängningen har slutförts. Vid Henriksdal och Himmerfjärdsverket genomförs ombyggnationen av biostegen - utbyggnad med avgasningstorn och mellanväggar respektive installation av MBR - etappvis. På detta sätt kommer slutbesiktning och driftsättning att ske successivt efter färdig ombyggnad av bassängblocken med erforderlig installation. Utmaningar och problem att lösa vid arbete med utbyggnadsalternativ 2 har sammanfattats enligt nedan för de tre reningsverken. Henriksdal Sicklaanläggningen Se avsnitt 4.1.4.8. Henriksdal Henriksdalsanläggningen Se avsnitt 4.1.4.8. Himmerfjärdsverket Himmerfjärdsverket byggs ut i enlighet med alternativ 1 trots att Eolshäll inte längre är anslutet. För en beskrivning av de utmaningar och problem, som föreligger för detta alternativ, se avsnitt 4.1.4.8. Nytt reningsverk Ett hinder eller problem med detta alternativ är att hitta en plats för ett stort reningsverk, som ska anläggas på jungfrulig mark. Dels kan tillståndsprocessen dra ut på tiden, som diskuterats ovan, och dels kan den allmänna opinionen förväntas bli mycket avvisande till tanken på etablering av ett nytt reningsverk. Förutom förseningar av tidplanen kan detta i värsta fall leda till att bygget av det framtida reningsverket omöjliggörs. De problem, som kan komma att uppstå i samband med sprängning av berg, blir snarare att bli av med de förhållandevis stora mängderna utskjutet berg än problem med bullerstörningar och eventuella skador på byggnader. Trafikmässigt kan dock även samma problem förväntas för det nya reningsverket, som för de redan befintliga, med anledning av frakter både till och från verket. I detta alternativ finns behovet av utbyggd infrastruktur. Framdragning av vägar, el- och vattenförsörjning, allmänna kommunikationer osv innebär extra kostnader. Samordning av detta arbete krävs med olika intressenter och myndigheter så att tidplanen inte äventyras. 104 (174)

4.3 Utredningsalternativ 3 4.3.1 Beskrivning av alternativet Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket, dit även avloppsvattnet från Eolshälls upptagningsområde leds. Henriksdal reningsverk ligger kvar och belastas på samma sätt som i alternativ 1 och 2. 4.3.2 Teknisk lösning 4.3.2.1 Bromma reningsverk Se avsnitt 4.2.2.1 ovan. 4.3.2.2 Henriksdals reningsverk Se avsnitt 4.1.2.2 ovan. 4.3.2.3 Himmerfjärdsverket Detta alternativ innebär drift av Himmerfjärdsverket i framtiden då Brommaverket anslutits. Eolshälls upptagningsområde är fortfarande anslutet och nya anslutningar från Trosa, Gnesta, Ekerö och Hölö har också implementerats. Här krävs väldigt stora ingrepp i befintlig anläggning för att utöka kapaciteten. Inloppspumpar, grovrening, försedimentering och slamhantering utökas. Den biologiska reningen inryms i befintliga luftningsbassänger, mellansedimentering och slutsedimentering. Nya inbyggda bassänger för MBR-moduler anläggs vid sidan av biosteget. Ny rötkammare krävs liksom anläggningar för högflödes- och rejektvattenbehandling. Ny utloppsledning till Landsortsdjupet byggs för att minska belastningen på Himmerfjärden. 4.3.3 Tidplan En tidplan har tagits fram för genomförandet av utbyggnadsalternativ 3. Den redovisas i Bilaga 4:3. Total erforderlig tid för genomförandet av utbyggnaden, inklusive förberedande utredningar och tillståndsprocess, har beräknats till 1740 dagar under tiden oktober 2013 till juni 2020. Ingående moment samt möjligheter, problem och hinder, som väsentligt påverkar tidplanen, diskuteras nedan i nästa avsnitt. 105 (174)

4.3.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 4.3.4.1 Ingående moment Genomförandetidplanen innehåller följande moment eller huvudrubriker: Förstudie Principförslag Tillståndsprocess Systemhandling Detaljprojektering Upphandling Genomförande Nedan diskuteras hur olika faktorer kan påverka och äventyra de olika momenten i genomförandetidplanen för detta utbyggnadsalternativ. 4.3.4.2 Förstudie Förstudier måste genomföras för detta alternativ för Henriksdals reningsverk avseende både Henriksdals- och Sicklaanläggningen samt för Himmerfjärdsverket. Detta arbete beräknas ta 4 månader för vart och ett av de två reningsverken. Som för de tidigare presenterade alternativen ovan bedöms framtagandet av förstudier inte innebära någon risk för försening av projektet. 4.3.4.3 Principförslag Principförslagen beräknas ta 4 månader att genomföra för Henriksdal och Himmerfjärdsverket. Arbetet påbörjas när förstudierna för respektive verk har färdigställts. Inte heller detta arbete bedöms utgöra någon förseningsrisk. 4.3.4.4 Tillståndsprocess Utarbetade principförslag för varje reningsverk utgör underlag för miljödomstolens kommande arbete med färdigställande av tillståndsbeslut för respektive verk. Arbetet med tillståndsprocessen kan, som för de tidigare presenterade alternativen, starta avseende MKB redan innan principförslagen är färdiga men dessa måste vara tillgängliga för miljödomstolen i god tid innan beslut ska meddelas. Tillståndsansökan för alternativ 3 bedöms, liksom för alternativ 2, bli mer omfattande än för alternativ 1 eftersom tillståndet för Himmerfjärdsverket ska gälla en mycket större belastning jämfört med tidigare beslut. Arbetet med ansökan inklusive framtagande av MKB beräknas i detta fall ta 12 månader jämfört med 6 månader för alternativ 1. En klar risk för genomförandeplanen är på samma sätt som i alternativ 1 och 2 handläggningstiden i miljödomstolen, även om den nu har ökats till 12 månader jämfört med 6 106 (174)

månader för alternativ 1. Det finns fortfarande en klar risk att den inte räcker till om domstolen har andra stora och viktiga projekt att hantera parallellt med detta projekt. Ett problem för detta utbyggnadsalternativ blir med största sannolikhet den nya utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet och recipientpåverkan från ett dubbelt så stort avloppsvattenflöde jämfört med tidigare. Trots att utsläppspunkten enligt förslaget ska flyttas ut till Landsortsdjupet och trots att reningen avses drivas längre än hittills kommer de utsläppta föroreningsmängderna ändå att vara betydande på grund av det utökade framtida upptagningsområdet. Detta kan mycket väl komma att förlänga handläggningstiden i miljödomstolen om olika intressenter yrkar på förlängd remisstid, som allvarligt kan äventyra tidplanen. Ett krav från miljödomstolen skulle även kunna komma om att förutom Landsortsdjupet även utreda en annan utsläppspunkt. I värsta fall skulle en utbyggnad enligt alternativ 3 kunna omöjliggöras om domstolen inte godkänner det. Några sprängningsarbeten i nära anslutning till fastigheter beräknas inte behöva genomföras, så det kommer inte att bli några problem med buller eller sättningar och sprickbildningar i fastigheter för detta projekt. Byggtrafiken kan i vissa perioder under byggskedet bli omfattande och leda till problem på den smala tillfartsvägen trots att inga bergmassor kommer att forslas bort. Denna trafik måste regleras så att den blir förbjuden under vissa delar av dygnet. 4.3.4.5 Systemhandling Efter framtagande av helt färdigställda principförslag kan arbetet med förprojektering av ett slutligt förslag vidta, vilket kommer att resultera i så kallade systemhandlingar för varje reningsverk. Detta arbete kan bedrivas parallellt med arbetet med tillståndsprocessen och innebär en mer detaljerad dimensionering och design av erforderlig utbyggnad än motsvarande i principförslaget bland annat vad gäller detaljnivån i färdiga layoutritningar. Med färdiga systemhandlingar, som beräknats ta 8 månader att upprätta för vardera av de två reningsverken, ska det gå att starta upphandlingsfasen av utbyggnaden. Inga speciella risker eller hinder bedöms föreligga i samband med upprättandet av systemhandlingar utan arbetet ska kunna färdigställas i tid i enlighet med upprättad tidplan. 4.3.4.6 Detaljprojektering Det förutsätts i detta skede att kommande entreprenader ska upphandlas som utförandeentreprenader. Av den anledningen kan arbetet med detaljprojektering starta så snart som systemhandlingarna har färdigställts, vilket är att föredra då detta arbete kommer att ta lång tid. Arbetet med detaljprojektering har bedömts ta 14 månader för vart och ett av de två reningsverken och inte heller denna projektfas bedöms komma att orsaka några problem som kan föranleda några betydande förseningar. 4.3.4.7 Upphandling Parallellt med att detaljprojekteringen startar kan upphandlingsfasen inledas med utgångspunkt från färdiga systemhandlingar om entreprenaderna ska bedrivas som utförandeentreprenader. Upprättande av förfrågningsunderlag samt anbudsräkning har be- 107 (174)

dömts ta 3 månader och efterföljande utvärdering av lämnade anbud 2 månader. Det innebär att genomförandebeslut kan fattas tidigast efter 5 månaders anbudsarbete. Enligt uppgjord tidplan för detta alternativ har inget definitivt beslut kommit från miljödomstolen avseende framtida tillstånd för de två reningsverken när genomförandebeslutet förväntas. Det föreligger här en risk att ett genomförandebeslut kan komma att uppskjutas tills miljödomstolen har avlagt sitt beslut, vilket kan äventyra tidplanen för genomförandet. 4.3.4.8 Genomförande Genomförandefasen för utbyggnadsalternativ 3 omfattar byggnation vid två reningsverk med följande beräknade tidsåtgång, se Tabell 4-3 och tidplan i Bilaga 4:3. Etablering mån 3 3 3 Sprängning av utloppstunnel mån - - 60 Sprängning mån 10 44 2 Pålning mån - - 15 Bygg/installation mån 12 40 32 Slutbesiktning mån 1 1 1 Driftsättning mån 3 6 5 Total byggtid mån 29 94 118 Total byggtid med överlappning Det finns också risker att genomförandebesluten kan fördröjas av andra skäl då det finns många parter inblandade. I tidplanen är delad entreprenad förutsatt, då denna upphandlingsform använts av Stockholm Vatten AB och Syvab tidigare med gott resultat. Det finns idag dock en viss tendens till övergång till totalentreprenader för stora projekt i Europa och även i Sverige. Detta skulle då få som konsekvens att detaljprojekteringen inte kan starta direkt efter framtagandet av systemhandlingar då denna i en totalentreprenad ska utföras av entreprenören. En förskjutning av tidplanen upp mot ett halvår kan då förväntas. Tabell 4-3: Beräknad tidsåtgång i arbetsdagar för genomförandefasen för alternativ 3 Moment Tidsåtgånverket Henriksdals reningsverk Himmerfjärds- Sickla Henriksdal arbetsdagar* 580 965 1280 108 (174) år** 2,2 3,7 4,9 * 22 arbetsdagar per månad, ** från start till färdigställande Momenten sprängning och bygg/installation överlappar varandra i Henriksdal. Bygg/installation påbörjas tidigast när detaljprojekteringen har slutförts. För Sickla med

förhållandevis kort genomförandefas, påbörjas bygg/installation inte förrän bergsprängningen har slutförts. Vid Henriksdal och Himmerfjärdsverket genomförs ombyggnationen etappvis av biostegen genom utbyggnad med avgasningstorn och mellanväggar respektive installation av MBR för några bassängblock i taget. På detta sätt kommer slutbesiktning och driftsättning att ske successivt efter färdig ombyggnad av bassängblocken med erforderlig installation. Utmaningar och problem att lösa vid arbete med utbyggnadsalternativ 3 har sammanfattats enligt nedan för de tre reningsverken. Henriksdal Sicklaanläggningen Se avsnitt 4.1.4.8. Henriksdal Henriksdalsanläggningen Se avsnitt 4.1.4.8. Himmerfjärdsverket Detta alternativ innebär att flöden och belastningar till Himmerfjärdsverket kommer att fördubblas och det kommer att kräva stora ingrepp vid verket, som ovan nämnts. Här kommer inte enbart biosteget att byggas ut utan även grovrening, mekanisk rening och slambehandling. Himmerfjärdsverket kommer med denna omläggning att bli nästan lika stort som Henriksdals reningsverk och Käppalaverket, som idag är de två största verken i Storstockholmsområdet och även i hela Sverige. Detta kommer med stor sannolikhet att ge upphov till stora protester bland de boende i regionen. Varför ska avloppsvattnet från Stockholm belasta deras skärgård och friluftsområden med stor miljöförstöring som följd? Även om miljödomstolen skulle komma att lämna tillstånd för en sådan överföring är risken stor att trycket från den allmänna opinionen blir för stort för politikerna och att en eventuell överledning stoppas av andra skäl än rent miljöpolitiska. Trots avsevärt förbättrad rening med MBR-tekniken och samtidig avlastning av de inre delarna av Himmerfjärden genom en lång utloppsledning eller tunnel till Landsortsdjupet, är risken stor att argumenten för denna lösning slås sönder. Att kostnaden för tunneln dessutom blir mycket stor kommer inte att minska misstroendet. Risken finns också att tunneln kan bli ännu mer komplicerad och dyr än vad som preliminärt har uppskattats eftersom berget under Himmerfjärden på vissa ställen visat sig vara av sämre kvalitet. Dessa fakta gör att utbyggnadsalternativet måste bedömas som mycket problematiskt och osäkert. Utöver detta finns det även några andra risker med detta alternativ, som dock får anses vara av mindre dignitet. Ett av dessa avser byggtrafiken, som under vissa skeden av utbyggnaden kommer att bli omfattande. Om bergmassorna från tunneln ska fraktas bort från regionen via landvägen kommer trafiken att bli mycket besvärande under en lång tid och även detta kan hjälpa till att stjälpa förslaget. Vid anläggning av nya bassänger vid Himmerfjärdsverket kvävs det pålning vilken i tid uppskattas ta 15 månader. Även för detta alternativ gäller att installationsarbetet av MBR- 109 (174)

modulerna kommer att delas upp i etapper med successiv driftsättning vartefter anläggningen färdigställs och då MBR-tekniken är relativt ny krävs liksom för de tidigare nämnda utbyggnadsalternativen en noggrann planering av installationsarbetet och drifttagningen. Detta kan också få avgörande betydelse för om tidplanen ska kunna hållas eller ej. Arbetet med utbyggnad av grovrening, mekanisk rening och slambehandling kommer att bli omfattande men å andra sidan gäller det här mer konventionellt byggande där man skaffat sig stor erfarenhet genom åren och dessa arbeten bedöms inte utgöra några risker för försening av tidplanen. 110 (174)

4.4 Utredningsalternativ 4 4.4.1 Beskrivning av alternativet Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet leds till Henriksdal reningsverk, dit även avloppsvattnet från Eolshälls upptagningsområde leds i framtiden. Himmerfjärdsverket ligger kvar och belastas på samma sätt som i alternativ 2. 4.4.2 Teknisk lösning 4.4.2.1 Bromma reningsverk Se avsnitt 4.2.2.1 ovan. 4.4.2.2 Henriksdals reningsverk Detta förslag avser drift av Henriksdals reningsverk i framtiden då Brommaverket och Eolshälls upptagningsområde har anslutits. Belastningen ökar därmed till ungefär den dubbla jämfört med dagens (2012). För att klara förbehandlingen renoveras och utökas Sicklaanläggningen där även nya försedimenteringsbassänger anläggs. En ny pumpstation måste byggas i Sickla för att hantera vatten som kommer i tunnel från västra Stockholm. Biosteget inryms i befintliga volymer genom införande av MBR-moduler i befintlig eftersedimentering, varvid takhöjden måste utvidgas. Mellanväggar byggs i biobassänger för att avgränsa zoner. Slamhanteringen utökas till viss del. En försökslinje för biostegets MBR-anläggning planeras. Denna kan hanteras inom befintligt tillstånd och man kan på så vis påskynda genomförandet. 4.4.2.3 Himmerfjärdsverket Se avsnitt 4.2.2.3 ovan. 4.4.3 Tidplan En tidplan har tagits fram för genomförandet av utredningsalternativ 4. Den redovisas i Bilaga 4:4. Total erforderlig tid för genomförandet av utbyggnaden, inklusive förberedande utredningar och tillståndsprocess, har beräknats till 1760 dagar under tiden oktober 2013 till juni 2020. Ingående moment samt möjligheter, problem och hinder som väsentligt påverkar tidplanen, diskuteras nedan i nästa avsnitt. 111 (174)

4.4.4 Genomförandetidplan med möjligheter, problem och hinder 4.4.4.1 Ingående moment Genomförandetidplanen innehåller följande moment eller huvudrubriker: Förstudie Principförslag Tillståndsprocess Systemhandling Detaljprojektering Upphandling Genomförande 112 (174) Nedan diskuteras hur olika faktorer kan påverka och äventyra de olika momenten i genomförandetidplanen för detta utredningsalternativ. 4.4.4.2 Förstudie Förstudier måste genomföras även för detta alternativ för Henriksdals reningsverk avseende både Henriksdals- och Sicklaanläggningen samt för Himmerfjärdsverket. Detta arbete beräknas ta 4 månader för vart och ett av de två reningsverken. Som för de tidigare presenterade alternativen ovan bedöms framtagandet av förstudier inte innebära någon risk för försening av projektet. 4.4.4.3 Principförslag Principförslagen beräknas ta 4 månader att genomföra för Henriksdal och Himmerfjärdsverket. Innan dessa principförslag påbörjas, utarbetas ett principförslag för en försökslinje med MBR-processen i ett bassängblock i Henriksdal. Detta arbete har bedömts ta 3 månader. Principförslagen för Henriksdal (exklusive MBR-försök) och Himmerfjärdsverket kan påbörjas först när förstudierna för respektive verk är färdigställda medan principförslaget för MBR-försöken i Henriksdal kan påbörjas parallellt med arbetet med förstudierna. Inte heller detta arbete bedöms utgöra någon förseningsrisk. 4.4.4.4 Tillståndsprocess Utarbetade principförslag för varje reningsverk utgör underlag för miljödomstolens kommande arbete med färdigställande av tillståndsbeslut för respektive verk. Arbetet med tillståndsprocessen kan, som för de tidigare presenterade alternativen, starta avseende MKB redan innan principförslagen är färdiga men dessa måste vara tillgängliga för miljödomstolen i god tid innan beslut ska meddelas. Tillståndsansökan inklusive framtagande av MKB för alternativ 4 beräknas ta 11 månader.

En risk för genomförandeplanen är på samma sätt som i alternativ 1-3 ovan handläggningstiden i miljödomstolen, även om den här har beräknats till 12 månader. Det finns fortfarande en risk att den inte räcker till om domstolen har andra stora och viktiga projekt att hantera parallellt med detta projekt. Några problem med utsläppspunkterna för det renade avloppsvattnet blir det sannolikt inte för detta utbyggnadsalternativ till skillnad från alternativen 2 och 3 då dessa blir desamma som tidigare för Henriksdals- och Himmerfjärdsverket. Brommaverkets utloppstunnel mynnar dessutom redan idag i samma recipient som utloppet från Henriksdal bara några hundra meter från detta. Detta får anses som fördelaktigt för detta alternativ då det renade avloppet, avsevärt renare efter behandling med MBR-teknik, hamnar i samma recipienter som tidigare. Stora sprängningsarbeten kommer dock att genomföras både i Sickla- och Henriksdalsanläggningen och det finns en stor risk att tillståndet avseende sprängning kommer att omfattas av restriktioner, som kan komma att försena tidplanen. Krav på försiktig sprängning kommer säkert att skrivas in för både Sickla och Henriksdal för att undvika sättningar och sprickbildning i närliggande fastigheter och förbud att spränga dygnet runt kommer sannolikt att lämnas för att minska störningarna på omgivningen. Byggtrafiken kommer också att bli intensiv under hela byggskedet och omfattande restriktioner kan med säkerhet förväntas, vilket kan komma att inverka på färdigställandetiden. 4.4.4.5 Systemhandling Efter framtagande av helt färdigställda principförslag kan arbetet med förprojektering av ett slutligt förslag vidta, vilket kommer att resultera i systemhandlingar för varje reningsverk. Detta arbete kan bedrivas parallellt med arbetet med tillståndsprocessen och innebär en mer detaljerad dimensionering och design av erforderlig utbyggnad än motsvarande i principförslaget bland annat vad gäller detaljnivån i färdiga layoutritningar. Med färdiga systemhandlingar, som har beräknats ta 8 månader att upprätta för vardera av de två reningsverken, ska det gå att starta upphandlingsfasen av utbyggnaden. Inga speciella risker eller hinder bedöms föreligga i samband med upprättandet av systemhandlingar utan arbetet ska kunna färdigställas i tid i enlighet med upprättad tidplan. 4.4.4.6 Detaljprojektering Det förutsätts i detta skede att kommande entreprenader ska upphandlas som utförandeentreprenader. Av den anledningen kan arbetet med detaljprojektering starta så snart som systemhandlingarna färdigställts då detta arbete kommer att ta lång tid. Arbetet med detaljprojektering har bedömts ta 14 månader för vart och ett av de två reningsverken och inte heller denna projektfas bedöms komma att orsaka några problem som kan föranleda några betydande förseningar. Detaljprojektering av försökslinjen med MBR i Henriksdal kommer dock att starta ännu tidigare eller redan efter färdigt principförslag. 113 (174)

4.4.4.7 Upphandling Parallellt med att detaljprojekteringen startar kan då upphandlingsfasen inledas med utgångspunkt från färdiga systemhandlingar om entreprenaderna ska bedrivas som utförandeentreprenader. Upprättande av förfrågningsunderlag samt anbudsräkning har bedömts ta 3 månader och efterföljande utvärdering av lämnade anbud 2 månader. Det innebär att genomförandebeslut kan fattas tidigast efter 5 månaders anbudsarbete. Upphandlingen av försökslinjen för MBR lever dock sitt eget liv och genomförs när denna linje detaljprojekterats. Enligt uppgjord tidplan för detta alternativ har inget definitivt beslut kommit från miljödomstolen avseende framtida tillstånd för de två reningsverken när genomförandebeslutet förväntas. Det föreligger här en risk att ett genomförandebeslut kan komma att uppskjutas tills miljödomstolen avlagt sitt beslut, vilket kan äventyra tidplanen för genomförandet. 4.4.4.8 Genomförande Genomförandefasen för utredningsalternativ 4 omfattar byggnation vid två reningsverk med följande beräknade tidsåtgång, se Tabell 4-4 och tidplan i Bilaga 4:4. Etablering mån 3 3 2 Sprängning mån 20 63 - Bygg/installation mån 24 42 18 Slutbesiktning mån 1 3 1 Driftsättning mån 3 9 5 Total byggtid mån 51 120 26 Total byggtid med överlappning Det finns också risker att genomförandebesluten kan fördröjas av andra skäl då det finns många parter inblandade. I tidplanen är delad entreprenad förutsatt, då denna upphandlingsform använts av Stockholm Vatten AB och Syvab tidigare med gott resultat. Det finns idag dock en viss tendens till övergång till totalentreprenader för stora projekt i Europa och även i Sverige. Detta skulle då få som konsekvens att detaljprojekteringen inte kan starta direkt efter framtagandet av systemhandlingar då denna i en totalentreprenad ska utföras av entreprenören. En förskjutning av tidplanen upp mot ett halvår kan då förväntas. Tabell 4-4: Beräknad tidsåtgång i arbetsdagar för genomförandefasen för alternativ 4 Moment Tidsåtgånverket Henriksdals reningsverk Himmerfjärds- Sickla Henriksdal arbetsdagar* 882 1131 425 114 (174) år** 3,4 4,3 1,6 * 22 arbetsdagar per månad, ** från start till färdigställande

Momenten sprängning och bygg/installation överlappar varandra i Henriksdal. Bygg/installation påbörjas tidigast när detaljprojekteringen slutförts. För Sickla påbörjas bygg/installation inte förrän bergsprängningen slutförts. Vid Henriksdal och Himmerfjärdsverket genomförs ombyggnationen etappvis av biostegen genom utbyggnad med installation av MBR i några bassängblock i taget. På detta sätt kommer slutbesiktning och driftsättning att ske successivt efter färdig ombyggnad av bassängblocken med erforderlig installation. Utmaningar och problem att lösa vid arbete med utbyggnadsalternativ 4 har sammanfattats enligt nedan för de tre reningsverken. Henriksdal Sicklaanläggningen Sicklaanläggningen kommer för detta utbyggnadsalternativ förutom ombyggnad av grovreningen även att få försedimenteringsbassänger anlagda då tillflödet från Västerort bestående av avloppsvatten från både Brommas och Eolshälls upptagningsområden kommer att öka den hydrauliska belastningen i stor omfattning. På samma sätt som för alla bergförlagda reningsverk kommer det att ställas krav på planering av sprängningen men det är tveksamt om det kommer att krävas samma försiktighetsmått som för Bromma reningsverk med dokumenterat känslig bebyggelse i omgivningen. Huruvida försiktig sprängning erfordras utredas i god tid före arbetets start. Även vid Sicklaanläggningen är trafikförhållandena besvärliga men här är det inte fråga om trånga och lågtrafikerade lokalgator utan om vältrafikerade trafikleder. Till- och utfartsvägar från reningsverkstomten måste planeras i god tid före arbetets start och lämpligen tillsammans med etableringen av byggarbetsplatsen, som kan bli svår att få plats med i omedelbar närhet till anläggningen. Driftsättningen av färdig anläggning för grovrening kan liksom i Åkeshovsanläggningen för alternativ 1 förväntas bli komplicerad då omläggning ska ske under pågående drift. I detta alternativ ska också försedimenteringsbassänger installeras. Helt ny installation av maskinell utrustning erfordras såsom galler och sandfång i grovreningen samt botten- och flytslamskrapor i försedimenteringsbassängerna. Hänsyn måste också tas till luktproblematiken, som kan bli besvärlig vid avställning av den gamla anläggningen. Henriksdal Henriksdalsanläggningen Bergsprängningen i Henriksdal kommer att bli omfattande för detta alternativ och pågå under lång tid. Den kommer att omfatta en helt ny hall för slamutlastning, som ersätter nedlagd anläggning i Sickla, höjning av taket i eftersedimenteringsbassängerna så att MBR-moduler ska kunna lyftas och servas i framtiden på ett optimalt sätt, samt också nya utrymmen för stigschakt, metanollagring mm. Som nämnts ovan kommer sannolikt restriktioner att föreskrivas i tillståndsbeslutet avseende sprängning, men risk finns att sådana kan överklagas av allmänheten om de inte anses tillräckligt hårda. En stark opinion kan driva igenom mycket hårda villkor när det gäller sprängning, som skulle kunna försena arbetet avsevärt i förhållande till ursprungliga planer. 115 (174)

Samma sak gäller byggtrafiken, som också kommer att bli intensiv under hela byggskedet. En stark opinion kan på samma sätt som för sprängningen driva igenom hårda villkor för byggtrafiken och även övrigt buller, som skulle kunna orsaka liknande förseningar i förhållande till ursprungliga planer. Liksom för Himmerfjärdsverket och alternativ 3 gäller att installationsarbetet av MBRmodulerna kommer att delas upp i etapper också för detta alternativ i Henriksdal med successiv driftsättning vartefter anläggningen färdigställs. MBR-tekniken är relativt ny och då krävs en noggrann planering av installationsarbetet och drifttagningen. I Henriksdal kommer en försökslinje att byggas upp med MBR-moduler och trots kort tid över för fullskaleförsök kan man förhoppningsvis hinna med att bilda sig åtminstone en preliminär uppfattning om hur tekniken fungerar innan resten av anläggningen installeras. Himmerfjärdsverket Himmerfjärdsverket byggs ut i enlighet med alternativ 1 trots att Eolshäll inte längre är anslutet. För att utröna vilka utmaningar och problem, som föreligger för detta alternativ, se avsnitt 4.1.4.8. 116 (174)

4.5 Sammanställning genomförande och tidplaner I föregående avsnitt har genomförandefasen för de fyra definierade utredningsalternativen beskrivits. Efter en kort introduktion med beskrivning av omfattningen av respektive alternativ har ingående moment i de tidplaner, som tagits fram för vart och ett av alternativen, presenterats och förklarats. Tänkbara faktorer som möjligheter, problem och hinder, vilka väsentligt kan påverka tidplanen och genomförandet har diskuterats. Medvetet har antalet faktorer begränsats till de som bedömts vara viktigast. Av de sju huvudmomenten i varje tidplan är det endast tre som har bedömts innehålla risker som väsentligt påverkar genomförandet Tillståndsprocess, Upphandling och Genomförande. Dessa tre moment analyseras vidare i Kapitel 6 för bedömning av risker med avseende på tid, kostnad, arbetsmiljö, störning för omgivning samt yttre miljö i samband med genomförandet, De övriga 4 momenten Förstudie, Principförslag, Systemhandling och Detaljprojektering bedöms inte utgöra några risker eftersom tillräckligt med tid för dessa aktiviteter och moment har allokerats i respektive tidplan. 117 (174)

118 (174)

Kapitel 5 Kostnadsbedömningar 119 (174)

5 KOSTNADSBEDÖMNINGAR 5.1 Anläggningskostnadskalkyler Anläggningskostnader har tagits fram för de fyra utredningsalternativen med tillhörande utbyggnationer och nedläggningar. De presenteras i det här avsnittet. Kostnadskalkylerna innefattar kostnadsuppskattningar för bergarbeten, byggnadsarbeten (bygg och mark), VVS, maskin, el och automation samt projektering, byggledning, projektadministration. Anläggningskostnadskalkylerna är baserade på priser inhämtade från leverantörer samt på erfarenheter från kalkyler för liknande anläggningar. Kostnadsnivån för kalkylen är maj 2013. Moms är ej inkluderad. En sammanställning över de olika alternativens anläggningskostnader presenteras i efterföljande avsnitt. Fullständiga, mer detaljerade redovisningar av anläggningskostnaderna för respektive reningsverk finns i Bilaga 5. 5.1.1 Förutsättningar anläggningskostnadskalkyler Bergarbeten: Bergtäckningen antas vara tillräcklig vid samtliga bergarbeten. Ingen kostnad för avsättning av bergmassan har inkluderats. À-priset för bergschakt (1300 kr/m 3 ) har erhållits från Bergteknik-gruppen på Sweco Infrastructure AB. Priset är satt utifrån att särskild hänsyn ska tas till befintliga anläggningsdelar och pågående drift. För det nya reningsverket (2D) har samma enhetspris ansatts då kvaliteten på berget är okänd i nuläget. Bergmassor tillfaller entreprenören. Vid vissa sprängningar, till exempel för stigarschakt och avgasningstorn, har ett högre à-pris ansatts eftersom dessa arbeten är mer komplicerade. Byggnadsarbeten: Kalkylerna inkluderar inte försäljning och anskaffning av mark. Kostnaden för renovering av eftersedimenteringsbassänger på Henriksdal med avgasning (1B, 2B, 3B) baseras på en tidigare Swecoutredning om renovering av eftersedimenteringsbassänger på Henriksdal. Kostnaden för renovering av eftersedimenteringsbassänger som ska byggas om till MBR-tankar (1C, 2C, 3C, 4B, 4C) baseras på samma utredning, men utan föreslagen fördjupning. Vid konstruktion av en ny MBR-tank på Himmerfjärdsverket (3C) har pålningsdjupet antagits vara 45 m med 4 pålar per m 2. För det nya reningsverket (2D) har följande antagits: Infartsvägen är 3 km och asfalterad. Vägen antas ansluta till befintligt vägnät. Hela anläggningen utom personalbyggnad i berg. 120 (174)

Vid beräkning av rivningskostnader för Bromma reningsverk (2A, 3A, 4A) har följande antagits: Ingen förekomst av asbest, ingen sanering av marken nödvändig. Därmed antas att inget miljöfarligt avfall måste omhändertas. Rengöring/Tömning av bassänger utförs av beställaren. Bassänger utomhus bilas ner 1 m under marknivå. Bassängerna fylls sedan med rivningsmaterialet. Resterande rivningsmaterial körs till deponi. Transporter går genom stan. Inga åtgärder för rivning i berg. Redovisad total anläggningskostnad för rivning av Bromma reningsverk (2A, 3A, 4A) inkluderar rivningskostnader (redovisas i Bilaga 5:4) samt bokfört värde (kvarvarande avskrivningskostnader) år 2018 vilket av Stockholm Vatten AB angivits till 126 Mkr. Maskin: Kostnadskalkylerna inkluderar kostnader för rör, armatur, frakt och montage, vilket är inkluderat i respektive kostnadspost för maskin. Entrepenörspåslag: Entreprenörspåslaget är uppskattat till 40 % av maskinkostnaden. I entreprenörspåslaget ingår kostnader för etablering, avetablering, städning, bodar, ställningar, försäkringar och bankgaranti. Vidare ingår maskinentreprenörens arbeten med konstruktion och montageritningar, relationsritningar och driftinstruktioner. I entreprenörspåslaget ingår avslutningsvis även projektledning, tester, provningar, besiktningar, garantier, centraladministration och vinst. El och automation: El- och automationskostnaden är uppskattad till 35 % av maskinkostnaden inklusive entreprenörspåslag. För det nya reningsverket (2D) har ingen kostnad för framdragning mm av elförsörjning inkluderats. För övriga reningsverk har ingen kostnad för eventuellt behov av utökad elförsörjning inkluderats. Oförutsett: Kostnadskalkylen inkluderar även en post för oförutsett. Denna är uppskattad till 25 % av summan av bygg & mark, VVS, maskin och el- och automation. Konsultpåslag: Kostnadskalkylen inkluderar konsultkostnader för upprättande av förfrågningsunderlag (projektering), stöd under byggskedet i form av byggledning och kontroll samt upprättande av relationshandlingar. 121 (174)

Konsultpåslaget är uppskattat till 20 % av entreprenadkostnaden. 5.1.2 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 1 I det här avsnittet presenteras anläggningskostnadskalkylen för alternativ 1, som innebär att Bromma reningsverk finns kvar och att de tre avloppsreningsverken byggs ut enligt beskrivning i Kapitel 3.4. Anläggningskostnaderna är sammanfattade i Tabell 5-1. Anläggningskostnadskalkylen för 1A är baserad dels på uppgifter från Principförslag för utbyggnad av aktivslamprocessen vid Bromma reningsverk och dels på EVT:s utredning Ny grovrening/slamutlastning Bromma. Entreprenörspåslag, oförutsett och el- och automationspåslag för 1A skiljer sig därför från övriga verk. Tabell 5-1. Sammanställning av anläggningskostnader alternativ 1, i Mkr. Kostnadspost 1A 1B 1C 1D Totalt Berg 250 56 0 0 306 Bygg & mark 108 238 323 0 669 VVS 19 40 20 0 79 Maskin 84 396 285 0 765 Entreprenörspåslag, 40 % av maskin 40 158 114 0 313 El- och automation, 35 % av maskin inkl. entreprenörspåslag 17 194 140 0 351 Oförutsett, 25 % 78 271 221 0 569 Entreprenadkostnad 596 1 353 1 103 0 3 052 Proj.-, byggledning, kontroll 20 % 119 271 221 0 610 Anläggningskostnad 1 015* 1 623 1 324 0 3 962 *I denna kostnad ingår kostnaden för grovrening/slamutlastning, vilken ej är specificerad i raderna ovan. 122 (174)

5.1.3 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 2 I det här avsnittet presenteras anläggningskostnadskalkylen för alternativ 2, som innebär att Bromma reningsverk läggs ned och ett nytt verk byggs, i enlighet med beskrivningarna i Kapitel 3.5. Anläggningskostnaderna är sammanfattande i Tabell 5-2. Tabell 5-2. Sammanställning av anläggningskostnader alternativ 2, i Mkr. Kostnadspost 2A 2B 2C 2D Totalt Berg 0 56 0 2 080 2 136 Bygg & mark 0 238 310 600 1 200 VVS 0 40 20 150 210 Maskin 0 396 247 243 886 Entreprenörspåslag, 40 % av maskin 0 158 99 97 354 El- och automation, 35 % av maskin inkl. entreprenörspåslag 0 194 121 136 451 Oförutsett, 25 % 0 271 200 833 1 304 Entreprenadkostnad 0 1 353 1 002 4 165 6 520 Proj.-, byggledning, kontroll 20 % 0 271 200 833 1 304 Anläggningskostnad 291* 1 623 1 202 4 998 8 115 *Nedläggningskostnad (Bilaga 5:4) + bokfört värde år 2018 5.1.4 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 3 I det här avsnittet presenteras anläggningskostnadskalkylen för alternativ 3, som innebär att Bromma reningsverk läggs ned och att Himmerfjärdsverket får ta emot flödet från Västerort, som beskrivet i Kapitel 3.6. Anläggningskostnaderna är sammanfattade i Tabell 5-3. Tabell 5-3. Sammanställning av anläggningskostnader alternativ 3, i Mkr Kostnadspost 3A 3B 3C 3D Totalt Berg 0 56 2 517 0 2 573 Bygg & mark 0 238 728 0 966 VVS 0 40 60 0 100 Maskin 0 396 601 0 997 Entreprenörspåslag, 40 % av maskin 0 158 240 0 399 El- och automation, 35 % av maskin inkl. entreprenörspåslag 0 194 294 0 488 Oförutsett, 25 % 0 271 1 110 0 1 381 Entreprenadkostnad 0 1 353 5 551 0 6 903 Proj.-, byggledning, kontroll 20 % 0 271 1 110 0 1 381 Anläggningskostnad 291* 1 623 6 661 0 8 575 *Nedläggningskostnad (Bilaga 5:4) + bokfört värde år 2018 123 (174)

5.1.5 Anläggningskostnadskalkyl utredningsalternativ 4 I det här avsnittet presenteras anläggningskostnadskalkylen för alternativ 4, som innebär att Bromma reningsverk läggs ned och att vattnet från Västerort leds till Henriksdals reningsverk, i enlighet med beskrivningarna i Kapitel 3.7. Anläggningskostnaderna är sammanfattade i Tabell 5-4. Tabell 5-4. Sammanställning av anläggningskostnader alternativ 4, i Mkr. Kostnadspost 4A 4B 4C 4D Totalt Berg 0 271 0 0 271 Bygg & mark 0 272 315 0 586 VVS 0 60 20 0 80 Maskin 0 958 247 0 1 205 Entreprenörspåslag, 40 % av maskin 0 383 99 0 482 El- och automation, 35 % av maskin inkl. entreprenörspåslag 0 469 121 0 590 Oförutsett, 25 % 0 603 200 0 803 Entreprenadkostnad 0 3 016 1 002 0 4 017 Proj.-, byggledning, kontroll 20 % 0 603 200 0 803 Anläggningskostnad 291* 3 619 1 202 0 5 112 *Nedläggningskostnad (Bilaga 5:4) + bokfört värde år 2018 5.1.6 Jämförelse och kommentarer till anläggningskostnadskalkylerna I Tabell 5-5 finns den totala anläggningskostnaden för de fyra alternativen. Tabell 5-5. Anläggningskostnader för de fyra utredningsalternativen, i Mkr. Anläggnings- Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 kostnad A 1 015 291 291 291 B 1 623 1 623 1 623 3 619 C 1 324 1 202 6 661 1 202 D 0 4 998 0 0 Totalt 3 962 8 115 8 575 5 112 Anläggningskostnaderna är i storleksordningen dubbelt så höga för utredningsalternativ 2 och 3 som för utredningsalternativ 1 och 4. Alternativ 3, med stor utbyggnad av Himmerfjärdsverket, kräver en stor investering i en ny utloppstunnel (2, 5 miljarder kronor). Alternativ 2, med ett nytt verk, kräver stora byggnationer och ny infrastruktur. Det nya verket kräver också en utloppstunnel, dock bara hälften så lång. Kalkylerna är grova med flera osäkra kostnadsposter, varför posten för oförutsett är satt relativt hög. Kostnaden för pålning av nya MBR-bassänger på Himmerfjärdsverket (3C) är en väldigt osäker kostnadspost då pålningsdjupet är okänt. Pålning är förknippat med 124 (174)

stora kostnader och en förändring i djupet i förhållande till de 45 m som ansatts skulle medföra stora förändringar i anläggningskostnadskalkylen. 5.2 Kapitalkostnadskalkyler Kapitalkostnader för vart och ett av reningsverken i de fyra alternativen har beräknats och redovisas i avsnitten nedan. 5.2.1 Förutsättningar kapitalkostnadsberäkningar Nya delar: Kapitalkostnader för anläggningskostnaderna har beräknats utifrån en ränta på 6,0 % samt avskrivningstider för berg (50 år), bygg/mark (30 år), VVS (30 år), maskin (15 år) samt el och automation (10 år). I Tabell 5-6 presenteras räntor och annuitetsfaktorer. Tabell 5-6. Parametrar för kapitalkostnadsberäkning Kostnadspost Enhet Värde Ränta % 6,0 Avskrivningstid, berg år 50 Avskrivningstid, bygg år 30 Avskrivningstid, VVS år 30 Avskrivningstid, maskin år 15 Avskrivningstid, el och automation år 10 Annuitet, mark % 6,3 Annuitet, bygg % 7,3 Annuitet, VVS % 7,3 Annuitet, maskin % 10,3 Annuitet, el- och automation % 13,6 Kapitalkostnaden är beräknade på den totala anläggningskostnadskalkylen där posterna för oförutsett och proj./byggledning/kontroll är proportionellt fördelade på berg, bygg, VVS, maskin samt el/automation. I de utredningsalternativ där Bromma ARV läggs ned (2A, 3A, 4A) antas kapitalkostnaden för rivningsarbetet ha samma annuitet och avskrivningstid som bygg. Kvarstående kapitalkostnader befintliga delar: Kapitalkostnaderna för existerande anläggningsdelar antas vara lika stora som år 2012. Ingen hänsyn har tagits till att vissa anläggningsdelar läggs ned eller byggs om. Nyinvesteringar i befintliga reningsverksdelar gör att kapitalkostnaderna inte förväntas sjunka mellan år 2012 och år 2040. Detta ger en kapitalkostnad på ca 25 Mkr/år för Himmerfjärdsverket, 24 Mkr/år för Bromma avloppsreningsverk och 47 Mkr för Henriksdals avloppsreningsverk enligt årsredovisningar och utfall. 125 (174)

I de utredningsalternativ där Bromma ARV läggs ned (2A, 3A, 4A) antas kapitalkostnaden för befintliga delar vara i storleksordningen som vid nedläggningen av Bromma ARV, vilket beräknas ske omkring år 2018. 5.2.2 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 1 I Tabell 5-7 redovisas kapitalkostnader för utredningsalternativ 1. Tabell 5-7. Kapitalkostnader alternativ 1, i Mkr. Kostnadspost 1A 1B 1C 1D Totalt Nya delar: Berg 24 5 0 0 29 Bygg 12 26 35 0 73 VVS 2 4 2 0 9 Maskin 19 86 62 0 167 El och automation 3 40 29 0 71 Summa nya delar 87* 161 128 0 349 Befintliga delar: 24 47 25 0 96 Totalt 111 208 153 0 472 *I denna kostnad ingår kapitalkostnaden för grovrening/slamutlastning, som har erhållits separat. Den genomsnittliga annuiteten har uppskattats till 9 %. 5.2.3 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 2 I Tabell 5-8 redovisas kapitalkostnader för utredningsalternativ 2. Tabell 5-8. Kapitalkostnader alternativ 2, i Mkr. Kostnadspost 2A 2B 2C 2D Totalt Nya delar Berg 0 5 0 198 203 Bygg 0 26 34 68 128 VVS 0 4 2 16 23 Maskin 0 86 53 53 192 El och automation 0 40 25 28 92 Summa nya delar 0 161 115 363 638 Nedläggning 12 0 0 0 12 Befintliga delar 12 47 25 0 84 Totalt 24 208 140 363 734 126 (174)

5.2.4 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 3 I Tabell 5-9 redovisas kapitalkostnaderna för alternativ 3. Tabell 5-9. Kapitalkostnader för alternativ 3, i Mkr. Kostnadspost 3A 3B 3C 3D Totalt Nya delar Berg 0 5 240 0 245 Bygg 0 26 79 0 105 VVS 0 4 7 0 11 Maskin 0 86 130 0 216 El och automation 0 40 60 0 100 Summa nya delar 0 161 515 0 676 Nedläggning 12 0 0 0 0 Befintliga delar 12 47 25 0 84 Totalt 24 208 540 0 772 5.2.5 Kapitalkostnadskalkyl utredningsalternativ 4 I Tabell 5-10 redovisas kapitalkostnader för alternativ 4. Tabell 5-10. Kapitalkostnader för alternativ 4, i Mkr. Kostnadspost 4A 4B 4C 4D Totalt Nya delar Berg 0 26 0 0 26 Bygg 0 30 34 0 64 VVS 0 7 2 0 9 Maskin 0 207 53 0 260 El och automation 0 96 25 0 120 Summa nya delar 0 365 115 0 479 Nedläggning 12 0 0 0 0 Befintliga delar 12 47 25 0 84 Totalt 24 412 140 0 575 127 (174)

5.2.6 Jämförelse och kommentarer till kapitalkostnadskalkylerna I Tabell 5-11 finns den totala kapitalkostnaden för respektive alternativ. Tabell 5-11. Kapitalkostnader för de fyra utredningsalternativen, i Mkr/år. Kapitalkostnad Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 A - Bromma 111 24 24 24 B - Henriksdal 208 208 208 412 C Himmerfjä. 153 140 540 140 D Nytt verk 0 363 0 0 Totalt 472 734 772 575 De utredningsalternativ som har de högsta anläggningskostnaderna har följaktligen även de högsta kapitalkostnaderna. Att förhållandena mellan alternativen är lite förändrade beror på att reningsverken har olika förhållanden mellan berg, bygg och maskin vilka har olika avskrivningstid och annuitet. 128 (174)

5.3 Drift- och underhållskostnadskalkyler Drift- och underhållskostnader är beräknade för vart och ett av reningsverken i de fyra alternativen. Driftkostnaderna redovisas i avsnitten nedan. Allt underlag redovisas på ett ställe i Bilaga 6. 5.3.1 Förutsättningar drift- och underhållskostnadsberäkningar I drift- och underhållskostnaderna ingår kostnad för uppskattad elförbrukning, värmeförbrukning, kemikalieförbrukning, slamtransporter, förebyggande och avhjälpande underhåll samt personal. I driftkostnaderna ingår inte kostnader för laboratorieanalyser, övriga kemikalier, persontransporter m.m. Driftkostnaderna beräknas för år 1. Enhetspriser och ansatser för beräkningar av driftkostnader redovisas i Tabell 5-12. Tabell 5-12. Enhetspriser för drift- och underhållskostnader per år. Kostnadspost Enhet Värde Elenergi kr/kwh 1,0 Värmeenergi kr/kwh 0,5 Biogas kr/kwh 0,5 Järnsulfat kr/ton 523 Metanol kr/ton 3 267 Polymer (100 %) kr/ton 35 000 Polyaluminiumklorid (9 %) kr/ton 2 400 Natriumhypoklorit (12 %) kr/ton 4 000 Oxalsyra (100 %) kr/ton 15 000 Saltsyra (35 %) kr/ton 5 000 Sand Actiflo kr/ton 1 000 Slamavyttring kr/ton 400* Rensavyttring kr/ton 650 Sandavyttring kr/ton 860 Personalkostnad kr/år, person 800 000 * Ett nytt avtal ska skrivas, så denna kostnadsuppgift är mycket osäker. 129 (174)

El, värme, kemikalier, slamhantering: För elförbrukning, värmebehov, kemikalieförbrukning, slamproduktion och biogasproduktion hänvisas till Kapitel 3 med bilagor. Sand- och rensmängder uppskattas till 1,5 kg/p,år. Inkomsten för såld biogas jämställs med priset på fjärrvärme. Membranbyten i MBR-anläggningar räknas som en driftkostnad. Membranen byts vart 10:e år. Bytet antas ske kontinuerligt varför kostnaden för att byta ut alla membran slagits ut på 10 år. Personal: Förändringar i antal anställda inom drift redovisas i Tabell 5-13. Bakomliggande resonemang presenteras i Bilaga 7. Nuvarande personalkostnad för Bromma och Henriksdal har hämtats från 2012 års resultaträkning där personalkostnader för vardera verk finns redovisade liksom övergripande personalkostnader som är gemensamma för de två verken (tex utvecklingsarbete, projektledning etc.). Det nya reningsverket förväntas överta Bromma reningsverks personalstyrka. I alternativ 1, där Bromma reningsverk behålls, och alternativ 2, där ett nytt verk byggs, är de övergripande personalkostnaderna delade mellan de båda verken. I alternativ 3 och 4 ligger hela de övergripande personalkostnaderna på Henriksdals reningsverk. De personalkostnader som redovisas för Bromma, Henriksdal och det nya reningsverket förutsätter att reningsverken är fullt utbyggda och i drift. För Henriksdal 4B kommer en större personalstyrka krävas under ombyggnad, driftsättning och optimering av reningsprocessen, då ingen extra personal kan lånas in från Bromma eller det nya reningsverket i detta alternativ. Detta är dock inte taget hänsyn till i redovisade beräkningar. För Himmerfjärdsverket antas att all personal på Syvab förutom VD och Administrationsavdelning (ca 10 st heltidstjänster) i dagsläget krävs för verksdriften. Tjänster för drift/tillsyn av tunnlar och Eolshälls pumpstation har inte särskiljts. Tabell 5-13. Förändringar i personalstyrka för de olika verken i respektive alternativ. Verk, alternativ Antal ytterligare heltidstjänster 1A 3,5 1B = 2B = 3B 3,5 1C 1 2C = 4C 1 2D 3,5 3C 3 4B 6 130 (174)

Underhåll: Underhållskostnaderna för de nya anläggningsdelarna är baserade på en uppskattad procentsats av investeringskostnaderna för berg, bygg/mark, maskin, VVS samt el och automation. Entreprenörs- och byggledningsposterna är inte medräknade, men däremot posten för oförutsett. Procentsatserna redovisas i Tabell 5-14. Tabell 5-14. Procentsatser för beräkning av underhållskostnader för nya anläggningsdelar. Kostnadspost Enhet Värde Berg % 0,1 Bygg % 0,5 VVS % 2,5 Maskin % 2,5 El och automation % 2,5 Underhållskostnaderna för befintliga delar är tagna ur resultaträkning för 2012 för respektive verk. I det här stadiet har ingen avräkning gjorts för anläggningsdelar som kommer att byggas bort. Eftersom Stockholm Vatten och Syvab redovisar på lite olika sätt är det inte säkert att exakt samma kostnader kommer med, men siffrorna bör vara någorlunda representativa. Befintligt underhåll för det nya verket ansätts till noll. 131 (174)

5.3.2 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 1 Här presenteras drift- och underhållskostnadskalkylen för alternativ 1, som innebär att Bromma reningsverk finns kvar och att de tre avloppsreningsverken byggs ut som beskrivet i Kapitel 3.4. En sammanställning redovisas i Tabell 5-15. Tabell 5-15. Sammanställning av drift- och underhållskostnader alternativ 1, i kkr per år. Kostnadspost 1A 1B 1C 1D Totalt Drift Energi Elenergiförbrukning 21 536 36 929 38 384 -- 96 850 Värmeförbrukning 7 598 17 136 4 315 -- 29 049 Biogasproduktion -13 246-33 140-12 475 -- -58 862 Kemikalieförbrukning Järnsulfat 1 443 3 022 1 715 -- 6 180 Metanol 3 089 8 152 2 862 -- 14 103 Polymer 3 828 11 213 3 820 -- 18 861 Polyaluminiumklorid 0 442 38 -- 479 Natriumhypoklorit 0 0 241 -- 241 Oxalsyra 0 0 998 -- 998 Saltsyra 0 0 8 -- 8 Sand 0 8 0 -- 8 Byte av membran -- -- 9 107 -- 9 107 Transporter och avyttring Slam 11 008 27 536 11 108 -- 49 652 Rens 542 1 329 555 -- 2 425 Sand 410 1 004 419 -- 1 833 Personal 17 401 17 634 21 800 -- 56 834 Totalt drift 53 607 91 264 82 895 -- 227 766 Underhåll Underhåll, nya delar Berg 312 70 0 -- 382 Bygg 674 1 487 2 019 -- 4 179 VVS 606 1 250 625 -- 2 481 Maskin 2 628 12 372 8 921 -- 23 921 El och automation 526 6 063 4 371 -- 10 960 Totalt underhåll nya delarna 8 495* 21 242 15 936 -- 45 673 Underhåll, befintligt 15 230 27 118 12 517 54 865 Totalt, underhåll 23 725 48 360 28 453 -- 100 538 Drift och underhåll, totalt 77 332 139 624 111 348 -- 328 304 *I denna post ingår underhållskostnaden för grovrening/slamutlastning, som har erhållits separat. Kostnaden har beräknats som hälften bygg och hälften maskin, efter avdrag för byggherrekostnader. 132 (174)

5.3.3 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 2 I detta avsnitt presenteras drift- och underhållskostnaderna för alternativ 2, som innebär att Bromma reningsverk läggs ned och ett nytt verk byggs, i enlighet med beskrivningarna i 3.5. En sammanställning redovisas i Tabell 5-16. Tabell 5-16. Sammanställning av drift- och underhållskostnader alternativ 2, i kkr per år. Kostnadspost 2A 2B 2C 2D Totalt Drift Energi Elenergiförbrukning -- 36 929 31 019 17 600 85 548 Värmeförbrukning -- 17 136 3 206 9 182 29 524 Biogasproduktion -- -33 140-8 965-17 159-59 264 Kemikalieförbrukning Järnsulfat -- 3 022 1 347 1 820 6 190 Metanol -- 8 152 1 902 4 477 14 531 Polymer -- 11 213 2 758 4 851 18 822 Polyaluminiumklorid -- 442 63 0 505 Natriumhypoklorit -- 0 193 0 193 Oxalsyra -- 0 799 0 799 Saltsyra -- 0 11 0 11 Sand -- 8 0 0 8 Byte av membran -- 7 286 -- 7 286 Transporter och avyttring Slam -- 27 536 7 979 14 104 49 618 Rens -- 1 329 400 697 2 425 Sand -- 1 004 302 527 1 833 Personal -- 17 634 21 800 17 401 56 834 Totalt drift -- 91 264 70 100 53 498 214 863 Underhåll Underhåll, nya delar Berg -- 70 0 2 600 2 670 Bygg -- 1 487 1 966 3 909 7 363 VVS -- 1 250 625 4 688 6 563 Maskin -- 12 372 7 720 7 596 27 688 El och automation -- 6 063 3 783 4 254 14 099 Totalt -- 21 242 14 094 23 047 58 383 Underhåll, befintligt 27 118 12 517 0 39 635 Totalt, underhåll -- 48 360 26 611 23 047 98 018 Drift och underhåll, totalt -- 139 624 96 711 76 545 312 881 133 (174)

5.3.4 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 3 I det här avsnittet presenteras drift- och underhållskostnadskalkylen för alternativ 3, som innebär att Bromma reningsverk läggs ned och att Himmerfjärdsverket får ta emot flödet från Västerort, som beskrivet i 3.6. En sammanställning redovisas i Tabell 5-17. Tabell 5-17. Sammanställning av drift- och underhållskostnader alternativ 3, i kkr per år. Kostnadspost 3A 3B 3C 3D Totalt Drift Energi -- Elenergiförbrukning -- 36 929 64 304 -- 101 233 Värmeförbrukning -- 17 136 8 134 -- 25 270 Biogasproduktion -- -33 140-24 650 -- -57 790 Kemikalieförbrukning Järnsulfat -- 3 022 3 122 -- 6 144 Metanol -- 8 152 5 545 -- 13 697 Polymer -- 11 213 7 514 -- 18 728 Polyaluminiumklorid -- 442 42 -- 484 Natriumhypoklorit -- 0 444 -- 444 Oxalsyra -- 0 1 970 -- 1 970 Saltsyra -- 0 8 -- 8 Sand -- 8 0 -- 8 Byte av membran 0 18 442 -- 18 442 Transporter och avyttring Slam -- 27 536 21 973 -- 49 509 Rens -- 1 329 1 097 -- 2 425 Sand -- 1 004 829 -- 1 833 Personal -- 23 171 23 400 -- 46 571 Totalt drift -- 96 802 132 173 -- 228 974 Underhåll Underhåll, nya delar Berg -- 70 3 147 -- 3 217 Bygg -- 1 487 4 547 -- 6 035 VVS -- 1 250 1 875 -- 3 125 Maskin -- 12 372 18 777 -- 31 149 El och automation -- 6 063 9 201 -- 15 263 Totalt -- 21 242 37 547 -- 58 789 Underhåll, befintligt -- 27 118 12 517 -- 39 635 Totalt, underhåll -- 48 360 50 064 -- 98 424 Drift och underhåll, totalt -- 145 161 182 237 -- 327 398 134 (174)

5.3.5 Sammanställning drift- och underhållskostnader utredningsalternativ 4 I det här avsnittet presenteras drift- och underhållskostnadskalkylen för alternativ 4, som innebär att Bromma reningsverk läggs ned och att flödet från Västerort leds till Henriksdals reningsverk, i enlighet med beskrivningarna i 3.7. Sammanställningen redovisas i Tabell 5-18. Tabell 5-18. Sammanställning av drift- och underhållskostnader alternativ 4, i kkr per år. Kostnadspost 4A 4B 4C 4D Totalt Drift Energi Elenergiförbrukning -- 63 267 31 019 -- 94 286 Värmeförbrukning -- 23 665 3 206 -- 26 871 Biogasproduktion -- -47 757-8 965 -- -56 722 Kemikalieförbrukning Järnsulfat -- 4 774 1 347 -- 6 121 Metanol -- 12 521 1 902 -- 14 423 Polymer -- 16 642 2 758 -- 19 400 Polyaluminiumklorid -- 0 63 -- 63 Natriumhypoklorit -- 645 193 -- 838 Oxalsyra -- 2 873 799 -- 3 672 Saltsyra -- 0 11 -- 11 Sand -- 0 0 -- 0 Byte av membran -- 26 681 7 286 -- 33 966 Transporter och avyttring Slam -- 42 559 7 979 -- 50 538 Rens -- 2 025 400 -- 2 425 Sand -- 1 531 302 -- 1 833 Personal -- 25 171 21 800 -- 46 971 Totalt drift -- 174 595 70 100 -- 244 695 Underhåll Underhåll, nya delar Berg -- 339 0 -- 339 Bygg -- 1 698 1 966 -- 3 664 VVS -- 1 875 625 -- 2 500 Maskin -- 29 925 7 720 -- 37 644 El och automation -- 14 663 3 783 -- 18 446 Totalt -- 48 499 14 094 -- 62 593 Underhåll, befintligt -- 27 118 12 517 -- 39 635 Totalt, underhåll -- 75 617 26 611 -- 102 228 Drift och underhåll, totalt -- 250 212 96 711 -- 346 923 135 (174)

5.3.6 Jämförelse och kommentarer till drift- och underhållskostnadskalkylerna Kemikaliekostnaderna är ganska lika för de olika alternativen, men i alternativ 4, där det går åt mycket oxalsyra och natriumhypoklorit till rengöring av membran är kostnaden lite högre. Kostnaden för avyttring av slam är större än den totala kemikaliekostnaden, men enligt dessa beräkningar relativt lika för de olika alternativen. Prisbilden kan, som nämnts ovan, komma att ändras den närmaste tiden, men det är inte troligt att den kommer att sänkas avsevärt. Elenergikostnaderna är relativt jämnstora i de olika alternativen. Skillnader i elkostnader beror delvis på processlösning, där MBR drar förhållandevis mycket energi, och dels på om inloppspumpar ingår i elförbrukningsuppskattningen eller inte. Inloppspumpar för det nya verket samt för Henriksdal (4B), Sickla, är inte inkluderade i redovisade elkostnader. Inloppspumpar på Himmerfjärdsverket, internpumpstationer till biosteg och sandfilter finns med på Bromma och Henriksdal. Personalkostnaderna är högre för alternativ 1 och 2 där tre reningsverk ska drivas och underhållas än i alternativ 3 och 4 som endast har två reningsverk per alternativ. Även uppvärmningskostnaderna är något lägre. Underhållskostnaderna är relativt likvärdiga för alla alternativen. I Tabell 5-19 redovisas en jämförelse av de totala drift- och underhållskostnaderna för de fyra utredningsalternativen. Tabell 5-19. Jämförelse totala drift- och underhållskostnader, i kkr/år. Drift- och Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 underhållskostnader A - Bromma 77 332 -- -- -- B - Henriksdal 139 624 139 624 145 161 250 212 C Himmerfjä. 111 348 96 711 182 237 96 711 D Nytt verk -- 76 545 -- -- Totalt 328 304 312 881 327 398 346 923 136 (174)

5.4 Årskostnader Den totala årskostnaden för vardera reningsverk blir summan av kapitalkostnaden och drift- och underhållskostnaden. Årskostnaderna för de olika reningsverken samt utredningsalternativen redovisas i Tabell 5-20. Tabell 5-20. Årskostnader för de olika alternativen. Drift- och Underhållskostnader Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 A Drift och underhåll 77 -- -- -- Kapital 111 24 24 24 Årskostnad 188 24 24 24 B Drift och underhåll 140 140 145 250 Kapital 208 208 208 412 Årskostnad 348 348 353 662 C Drift och underhåll 111 97 182 97 Kapital 153 140 540 140 Årskostnad 264 237 722 237 D Drift och underhåll -- 77 -- -- Kapital -- 363 -- -- Årskostnad -- 440 -- -- Totalt 800 1049 1099 923 137 (174)

5.5 Diskussion och slutsats kostnadsbedömning En summering av anläggningskostnader, kapitalkostnader, driftkostnader, underhållskostnader och årskostnader för de fyra alternativen redovisas i Figur 5-1 till 5-5 nedan. För anläggningskostnader och resulterande kapitalkostnader är skillnaden mellan alternativen stor. Alternativ 2 och 3 är ungefär lika dyra. Anläggningskostnaden för alternativ 1 är mindre än hälften så stor som i alternativ 2 och 3. Även alternativ 4 är betydligt billigare. Ur detta perspektiv framstår alternativ 1 och 4 som de mest fördelaktiga. Figur 5-1. Total anläggningskostnad för de fyra alternativen. Figur 5-2. Total kapitalkostnad för de fyra alternativen. 138 (174)

I diagrammet över driftkostnaderna som redovisas i Figur 5-3 har el- och värmeenergi samt biogasproduktion slagits samman och redovisas som en total energipost. Totalt sätt skiljer sig inte driftkostnaderna mellan de 4 alternativen speciellt mycket. Skillnaden mellan det dyraste alternativet, nr 4, och det billigaste, nr 2, är ca 13%. Om priset för tillverkning av membran sjunker i framtiden kommer posterna för membranbyte reduceras vilket kommer ge störst utslag i alternativ 4. I ett sådant fall jämnar driftkostnaderna ut sig ytterligare mellan alternativen. Ur ett driftkostnadsperspektiv är alternativ 2 mest fördelaktigt. Detta beror bla på att avloppsvatten från ett mindre antal personer renas med MBR-teknik. Observera att energi för inloppspumpstationen i det nya reningsverket inte ingår i redovisade energikostnader då denna kostnadspost utreds av utredningsuppdraget för ledningsnät. Detta gäller även den nya inloppspumpstationen i Sickla i alternativ 4B. Figur 5-3. Totala driftkostnader för de fyra alternativen. För underhållskostnaderna, summan av nya och gamla anläggningsdelar, skiljer sig kostnaden på årsbasis endast med 4% mellan det billigaste och dyraste alternativet. Dessa utgiftsposter ses i sammanhanget som likvärdiga för alla alternativ. 139 (174)

Figur 5-4. Totala underhållskostnader för de fyra alternativen. Totala årskostnader utgörs av kapitalkostnader samt drift- och underhållskostnader. Dessa redovisas i Figur 5-5. Årskostnaderna år 2040 utgörs till största delen av kapitalkostnader för alla fyra alternativ. Alternativ 3 har störst årskostnad och alternativ 1 lägst. Ur ett årskostnadsperspektiv är alternativ 1 mest fördelaktigt följt av alternativ 4. Figur 5-5. Totala årskostnader för de fyra alternativen. 140 (174)

Kapitel 6 Riskanalys 141 (174)

6 RISKANALYS 6.1 Inledning 142 (174) Syftet med denna riskanalys har varit att analysera risker vid genomförande av utredningsalternativ 1-4. Riskanalysen med, i förekommande fall, riskreducerande åtgärdsförslag är främst tänkt att användas som vägledning vid inriktningsbeslut men kan med fördel även användas i nästkommande projekteringsfas. 6.2 Metod En översiktlig riskanalys har utförts i enlighet med metod och riskvärdering från utredningsuppdraget Västerorts framtida avloppsvattenrening- Ledningsnät. Risker vid genomförandet med avseende på kostnad, tid, arbetsmiljö, tredje person samt omgivning/miljö har analyserats. Värdering av sannolikhet och konsekvenser presenteras i avsnitt 6.4. För vart och ett av utredningsalternativen 1-4 är riskerna presenterade i tre olika matriser grupperade enligt: 1) kostnader (K) 2) tid (T) 3) arbetsmiljö (A) / tredje person (P) / omgivning/miljö (M) 6.2.1 Riskvärdering Risken värderas enligt följande: Förhöjd (grön) - Risken påverkar projektet i viss eller liten mån. Risken hanteras genom att risken överförs till byggskedet Allvarig (gul) - Risken kan äventyra projektet i stor eller medelstor utsträckning. Rimliga riskreducerande åtgärder med avseende på tid och kostnad skall vidtas. Mycket kritisk eller stor (röd) - Risken äventyrar projektet i mycket stor eller stor utsträckning. Riskreducerande åtgärder skall vidtas. Utgångspunkt vid identifiering av risker har varit genomförandetidplaner samt utredning av genomförandet enligt Kapitel 4. Ett fullständigt protokoll bifogas i Bilaga 8. 6.3 Genomförande Riskanalysen utfördes 2013-06-27. I granskningsgruppen ingick följande personer: Agnes Mossakowska, Stockholm Vatten, Lars-Gunnar Reinius, Stockholm Vatten Jonas Grundestam, Stockholm Vatten, Christer Laurell, Stockholm Vatten, Jan Hultgren, K- Konsult, Jan Friberg, Sweco Riskgranskningsledare: Åsa Westlund, Sweco.

6.4 Resultat I det här avsnittet redovisas resultaten från riskutvärderingen. 6.4.1 Riskanalys alternativ 1 Riskanalys med avseende på kostnad (K) I riskmatrisen i Figur 6-1 representeras varje risk av ett nummer. Beskrivningar av de i riskmatrisen plottade riskerna med avseende på kostnad (K) redovisas i Tabell 6-1. I förekommande fall redovisas även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder. Figur 6-1. Riskmatris med avseende på kostnad, utredningsalternativ 1 143 (174)

Tabell 6-1. Beskrivning av risker med avseende på kostnad, utredningsalternativ 1 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 1:K Försenad handläggning i miljödomstolen 6:K Genomförandebeslutet blir uppskjutet 10:K Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:K Upphandlingen överklagas 15:K Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 16:K Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 20:K Problem med kvittblivning av bergmassor 23:K Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) 25:K Igensättning av membranen i MBR-anläggningen 27:K Dålig separation i eftersedimenteringen Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet Pilotanläggningar är redan i drift på både Henriksdal och på Syvab. Driftsättning sker etappvis. Utcheckning och test av system innan driftsättning. Utbildning av process och driftpersonal. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR. Vacuumteknik och polymerer kan förebygga problemen 144 (174)

Riskanalys med avseende på tid (T) I riskmatrisen i Figur 6-2 redovisas risker ur tidsperspektiv. Varje risk representeras av ett nummer. Förklaringar till numren finns i Tabell 6-2. I förekommande fall finns även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder listade i tabellen. Figur 6-2. Riskmatris med avseende på tid, utredningsalternativ 1 145 (174)

Tabell 6-2. Beskrivning av risker med avseende på tid, utredningsalternativ 1 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 1:T Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 6:T Genomförandebeslutet blir uppskjutet 10:T Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:T Upphandlingen överklagas 15:T Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 16:T Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 23:T Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 146 (174)

Riskanalys med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P) I Figur 6-3 redovisas risker med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P). I Tabell 6-3 beskrivs riskerna. I förekommande fall beskrivs även åtgärder för att reducera riskerna. Figur 6-3. Riskmatris med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) och tredje person (P), utredningsalternativ 1. 147 (174)

Tabell 6-3. Beskrivning av risker med avseende på miljö (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P), utredningsalternativ 1 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 20:P Krossning av bergmassor då det bildas stendamm som sprids till omgivningen 21:P Byggtrafik under genomförandet 24:A Störningar av drift under ombyggnad 25:M Igensättning av membranen i MBR-anläggningen 27:M Dålig separation i eftersedimenteringen Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet för lämplig lokalisering. Tidig och tydlig information till allmänheten. God ventilation, planering av logistik kring uttransporter av berg, god planering vid ombyggnation. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 148 (174)

6.4.2 Riskanalys alternativ 2 Riskanalys med avseende på kostnad (K) I riskmatrisen i Figur 6-4 representeras varje risk av ett nummer. De plottade riskerna beskrivs sedan närmare i Tabell 6-4. I förekommande fall redovisas även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder. Figur 6-4. Riskmatris med avseende på kostnad, utredningsalternativ 2 149 (174)

Tabell 6-4. Beskrivning av risker med avseende på kostnad, utredningsalternativ 2 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 2:K Försenad handläggning i miljödomstolen, med anledning av lokalisering 3:K Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 7:K Genomförandebeslutet blir uppskjutet 11:K Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:K Upphandlingen överklagas 15:K Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 17:K Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 20:K Problem med kvittblivning av bergmassor 23:K Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) 25:K Igensättning av membranen i MBR-anläggningen 27:K Dålig separation i eftersedimenteringen Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet Pilotanläggningar är redan i drift på både Henriksdal och på Syvab. Driftsättning sker etappvis. Utcheckning av och test av system innan driftsättning. Utbildning av process och driftpersonal. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR. Vacuumteknik och polymerer kan förebygga problemen 150 (174)

Riskanalys med avseende på tid (T) I riskmatrisen i Figur 6-5 redovisas risker ur tidsperspektiv. Varje risk representeras av ett nummer. Förklaringar till numren finns i Tabell 6-5. I förekommande fall finns även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder listade i tabellen. Figur 6-5. Riskmatris med avseende på tid, utredningsalternativ 2 151 (174)

Tabell 6-5. Beskrivning av risker med avseende på tid, utredningsalternativ 2 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 2:T Försenad handläggning i miljödomstolen, med anledning av lokalisering 3:T Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 7:T Genomförandebeslutet blir uppskjutet 11:T Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:T Upphandlingen överklagas 15:T Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 17:T Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 23:T Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 152 (174)

Riskanalys med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P) I Figur 6-6 redovisas risker med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P). I Tabell 6-6 beskrivs riskerna. I förekommande fall beskrivs även åtgärder för att reducera riskerna. Figur 6-6. Riskmatris med avseende på mljö (M), arbetsmiljö (A) och tredje person (P), utredningsalternativ 2 153 (174)

Tabell 6-6. Beskrivning av oönskade händelser med avseende på miljö (M), arbetsmiljö (A) och tredje person (P), utredningsalternativ 2 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 20:P Krossning av bergmassor då det bildas stendamm som sprids till omgivningen 22:P Byggtrafik under genomförandet 24:A Störningar av drift under ombyggnad 25:M Igensättning av membranen i MBR-anläggningen 27:M Dålig separation i eftersedimenteringen Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet för lämplig lokalisering. Tidig och tydlig information till allmänheten. God ventilation, planering av logistik kring uttransporter av berg, god planering vid ombyggnation. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 154 (174)

6.4.3 Riskanalys alternativ 3 Riskanalys med avseende på kostnad (K) I riskmatrisen i Figur 6-7 representeras varje risk av ett nummer. De plottade riskerna beskrivs sedan närmare i Tabell 6-7. I förekommande fall redovisas även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder. Figur 6-7. Riskmatris med avseende på kostnad, utredningsalternativ 3 155 (174)

Tabell 6-7. Beskrivning av oönskade händelser med avseende på kostnad, utredningsalternativ 3 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 4:K Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 8:K Genomförandebeslutet blir uppskjutet 12:K Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:K Upphandlingen överklagas 15:K Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 18:K Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 20:K Problem med kvittblivning av bergmassor 23:K Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) 26:K Igensättning av membranen i MBR-anläggningen 27:K Dålig separation i eftersedimenteringen Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet Pilotanläggningar är redan i drift på både Henriksdal och på Syvab. Driftsättning sker etappvis. Utcheckning av och test av system innan driftsättning. Utbildning av process och driftpersonal. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR. Vacuumteknik och polymerer kan förebygga problemen 156 (174)

Riskanalys med avseende på tid (T) I riskmatrisen i Figur 6-8 redovisas risker ur tidsperspektiv. Varje risk representeras av ett nummer. Förklaringar till numren finns i Tabell 6-8. I förekommande fall finns även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder listade i tabellen. Figur 6-8. Riskmatris med avseende på tid, utredningsalternativ 3 157 (174)

Tabell 6-8. Beskrivning av risker med avseende på tid, utredningsalternativ 3 nr Oönskad händelse/beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 4:T Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 8:T Genomförandebeslutet blir uppskjutet, flera kommuner inblandade 12:T Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:T Upphandlingen överklagas 15:T Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 18:T Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 23:T Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 158 (174)

Riskanalys med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P) I Figur 6-9 redovisas risker med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P). I Tabell 6-9 beskrivs riskerna. I förekommande fall beskrivs även åtgärder för att reducera riskerna. Figur 6-9. Riskmatris med avseende på miljö (M), arbetsmiljö (A) och tredje person (P), utredningsalternativ 3 159 (174)

Tabell 6-9. Beskrivning av oönskade händelser med avseende på miljö (M), arbetsmiljö (A) och tredje person (P), utredningsalternativ 3 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 20:P Krossning av bergmassor då det bildas stendamm som sprids till omgivningen 22:P Byggtrafik under genomförandet 24:A Störningar av drift under ombyggnad 26:M Igensättning av membranen i MBR-anläggningen 27:M Dålig separation i eftersedimenteringen Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet för lämplig lokalisering. Tidig och tydlig information till allmänheten. God ventilation, planering av logistik kring uttransporter av berg, god planering vid ombyggnation. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 160 (174)

6.4.4 Riskanalys alternativ 4 Riskanalys med avseende på kostnad (K) I riskmatrisen i Figur 6-10 representeras varje risk av ett nummer. De plottade riskerna beskrivs sedan närmare i Tabell 6-10. I förekommande fall redovisas även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder. Figur 6-10. Riskmatris med avseende på kostnad, utredningsalternativ 4 161 (174)

Tabell 6-10. Beskrivning av oönskade händelser ur kostnadsperspektiv, utredningsalternativ 4 nr Oönskad händelse/beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 5:K Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 9:K Genomförandebeslutet blir uppskjutet 13:K Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:K Upphandlingen överklagas 15:K Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 19:K Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 20:K Problem med kvittblivning av bergmassor 23:K Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) 26:K Igensättning av membranen i MBR-anläggningen Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet Pilotanläggningar är redan i drift på både Henriksdal och på Syvab. Driftsättning sker etappvis. Utcheckning av och test av system innan driftsättning. Utbildning av process och driftpersonal. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR. 162 (174)

Riskanalys med avseende på tid (T) I riskmatrisen i Figur 6-11 redovisas risker ur tidsperspektiv. Varje risk representeras av ett nummer. Förklaringar till numren finns i Tabell 6-11. I förekommande fall finns även av riskgranskningsgruppen föreslagna åtgärder listade i tabellen. Figur 6-11. Riskmatris med avseende på tid, utredningsalternativ 4 163 (174)

Tabell 6-11. Beskrivning av oönskade händelser ur tidsperspektiv, utredningsalternativ 4 nr Oönskad händelse/beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 5:T Försenad handläggning i miljödomstolen, kompletterande ansökan. 9:T Genomförandebeslutet blir uppskjutet, flera kommuner inblandade 13:T Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad 14:T Upphandlingen överklagas 15:T Bomsalva vid sprängning Försiktig sprängning rekommenderas och har tagits hänsyn till i tidplanen. 19:T Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla 23:T Problem vid driftsättning av reningssteg med ny teknik (MBR) Tidigt samråd och överenskommelse med Stockholm Stad för att hitta lämplig lokalisering av etableringsytor. Vaccumteknik och polymerer kan förebygga problemen 164 (174)

Riskanalys med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P) I Figur 6-12 redovisas risker med avseende på miljö/omgivning (M), arbetsmiljö (A) samt tredje person (P). I Tabell 6-12 beskrivs riskerna. I förekommande fall beskrivs även åtgärder för att reducera riskerna. Figur 6-12. Riskmatris med avseende på miljö (M), arbetsmiljö (A) och tredjeperson (P) 165 (174)

Tabell 6-12. Beskrivning av risker ur miljö- (M), arbetsmiljö- (A) och tredjepersonsperspektiv, utredningsalternativ 4 nr Beskrivning Föreslagen riskreducerande åtgärd 20:P Krossning av bergmassor då det bildas stendamm som sprids till omgivningen 21:P Byggtrafik under genomförandet 24:A Störningar av drift under ombyggnad 26:M Igensättning av membranen i MBR-anläggningen Samordning med övriga infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet för lämplig lokalisering. Tidig och tydlig information till allmänheten. God ventilation, planering av logistik kring uttransporter av berg, god planering vid ombyggnation. Val av membran som klarar olika typer av vatten. Hänsyn till redundans för att sprida risken. Reservkraft för kringutrustning till MBR 6.5 Slutsatser riskanalys Vid riskgranskningen har oönskade händelser identifierats och riskerna värderats. Flera av de mest kritiska (röda) riskerna bedöms sannolika vid flera eller samtliga utredningsalternativ. Riskreducerande åtgärder krävs och redovisas ovan. Riskanalysen är ett levade dokument och ska användas i nästkommande skede av projektet. De identifierade kritiska riskerna är: Försenad handläggning i miljödomstolen, t ex beroende på att det kan krävas kompletteringar Genomförandebeslutet blir uppskjutet, t ex beroende på att det är flera ägare/kommuner inblandade Upphandlingen överklagas Annan entreprenadform än delad entreprenad förlänger tidplanen Etablering vid Bromma, Henriksdal och Sickla är besvärligt av utrymmesskäl Kvittblivning av bergmassor är ett problem i Stockholmsområdet p g a överskott på berg Igensättning av membranen i MBR-anläggningen Alternativ 1 omfattar tre kritiska risker och har det minsta antalet medan alternativ 2 omfattar sju kritiska risker, vilket är det största antalet av de fyra utredningsalternativen. Alternativ 3 och alternativ 4 omfattar fem respektive fyra kritiska risker. 166 (174)

Kapitel 7 Slutsatser 167 (174)

7 SLUTSATSER I Tabell 7-1- Tabell 7-4 nedan har utvalda data och omdömen sammanställts för vart och ett av de fyra utbyggnadsalternativen. Informationen talar i huvudsak för sig själv men sammanfattas och kommenteras efter tabellerna. Tabell 7-1: Data och omdömen avseende utbyggnad enligt alternativ 1 A B C D Alt 1 Bromma Henriksdal Himmerfj. Nytt RV Total Processdimensionering Anslutning 420 000 p 1 030 000 p 430 000 p - 1 880 000 p Klarar angivna utsläppskrav Ja Ja Ja - Ja Tekniker utöver AS m. N- rening ARP, SSH Avgasning MBR - Miljöaspekter Elförbrukning (MWh/år) 21 536 36 929 38 384-96 850 Värmeförbrukning (MWh/år) 15 195 34 272 8 630-58 097 Biogasproduktion (MWh/år) 1 26 492 66 280 24 951-117 723 Biogas till uppgradering (knm 3 /år) 4 415 11 047 2 624-18 086 Kemikalieförbrukning tot 2 (ton/år) 3 813 8 778 4 407 16 999 Transporter (antal/år) 1 031 2 560 1 062-4 652 Kostnader Anläggningskostnad (Mkr) 1 015 1 623 1 324-3 962 Drift- och underhållskostnad (Mkr/år) 77 140 111-328 Årskostnad (Mkr/år) 188 348 264 800 Tidplan Total tidsåtgång (år) 4,2 5,3 3,2-5,3 Varav byggtid (år) 2,6 3,7 1,6-3,7 Projektavslutning Dec 2017 Jan 2019 Dec 2016 Jan 2019 Genomförbart Ja Ja Ja - Ja Risker-kritiska för genomförandet Upphandlingen överklagas Stor Stor Stor - Stor Etablering, utrymmesbehov Stor Stor Liten - Stor Kvittblivning av bergmassor Stor Stor Liten - Stor 1 Biogas från slam producerad i reningsprocessen, ej externt organiskt avfall 2 Järn(II)sulfat, metanol, polymer, polyaluminiumklorid, natriumhypoklorit, oxalsyra. 168 (174)

Tabell 7-2: Data och omdömen avseende utbyggnad enligt alternativ 2 A B C D Alt 2 Bromma Henriksdal Himmerfj. Nytt RV Total Processdimensionering Anslutning - 1 030 000 p 310 000 p 540 000 p 1 880 000 p Klarar angivna utsläppskrav - Ja Ja Ja Ja Tekniker utöver AS m. N- rening - Avgasning MBR ARP, SSH Miljöaspekter Elförbrukning (MWh/år) - 36 929 31 019 17 600 85 548 Värmeförbrukning (MWh/år) - 34 272 6 412 18 363 59 047 Biogasproduktion (MWh/år) 1-66 280 17 930 34 317 118 527 Biogas till uppgradering (knm 3 /år) - 11 047 1 841 2 488 15 376 Kemikalieförbrukning tot 2 (ton/år) - 8 778 3 365 4 989 17 133 Transporter (antal/år) - 2 560 769 1 324 4 653 Kostnader Anläggningskostnad (Mkr) 291 1 623 1 202 4 998 8 115 Drift- och underhållskostnad (Mkr/år) - 140 97 77 314 Årskostnader (Mkr/år) 24 348 237 440 1 049 Tidplan Total tidsåtgång (år) 6,2 4,2 5,8 6,2 Varav byggtid (år) 3,7 1,6 3,3 3,3 Projektavslut Dec 2019 Nov 2017 Jul 2019 Dec 2019 Genomförbart Ja Ja Ja Ja Ja Risker-kritiska för genomförandet Förseningar i miljödomstolen - Liten Liten Stor Stor Försenat genomförandebeslut - Liten Liten Stor Stor Annan entreprenadform ersätter delad entreprenad Moderat Stor Moderat Moderat Stor Upphandlingen överklagas - Stor Stor Stor Stor Etablering, utrymmesbehov - Stor Liten Liten Stor Kvittblivning av bergmassor - Stor Liten Stor Stor 1 Biogas från slam producerad i reningsprocessen, ej externt organiskt avfall 2 Järn(II)sulfat, metanol, polymer, polyaluminiumklorid, natriumhypoklorit, oxalsyra. 169 (174)

Tabell 7-3: Data och omdömen avseende utbyggnad enligt alternativ 3 A B C D Alt 3 Bromma Henriksdal Himmerfj. Nytt RV Total Processdimensionering Anslutning - 1 030 000 p 850 000 p - 1 880 000 p Klarar angivna utsläppskrav - Ja Ja - Ja Tekniker utöver AS m. N- rening - Avgasning MBR - Miljöaspekter Elförbrukning (MWh/år) - 36 929 69 304-101 233 Värmeförbrukning (MWh/år) - 34 272 16 268-50 540 Biogasproduktion (MWh/år) 1-66 280 49 300-115 581 Biogas till uppgradering (knm 3 /år) - 11 047 5 349-16 396 Kemikalieförbrukning tot 2 (ton/år) - 8 778 8 141-16 919 Transporter (antal/år) - 2 560 2 082-4 642 Kostnader Anläggningskostnad (Mkr) 291 1 623 6 661-8 575 Drift- och underhållskostnad (Mkr/år) - 145 182-327 Årskostnad (Mkr/år) 24 353 722-1 099 Tidplan Total tidsåtgång (år) 5,5 6,7-6,7 Varav byggtid (år) 3,7 4,9-4,9 Projektavslut Apr 2019 Jun 2020 Jun 2020 Genomförbart Ja Ja Ja - Ja Risker-kritiska för genomförandet Försenat genomförandebeslut - Liten Stor - Stor Upphandlingen överklagas - Stor Stor - Stor Etablering, utrymmesbehov - Stor Liten - Stor Kvittblivning av bergmassor - Stor Stor Stor Stor Igensättning av mem- - - Stor - Stor bran(mbr) 1 Biogas från slam producerad i reningsprocessen, ej externt organiskt avfall 2 Järn(II)sulfat, metanol, polymer, polyaluminiumklorid, natriumhypoklorit, oxalsyra. 170 (174)

Tabell 7-4: Data och omdömen avseende utbyggnad enligt alternativ 4 A B C D Alt 4 Bromma Henriksdal Himmerfj. Nytt RV Total Processdimensionering Anslutning - 1 570 000 p 310 000 p - 1 880 000 p Klarar angivna utsläppskrav - Ja Ja - Ja Tekniker utöver AS m. N- rening - MBR MBR - Miljöaspekter Elförbrukning (MWh/år) - 63 267 31 019-94 286 Värmeförbrukning (MWh/år) - 47 329 6 412-53 741 Biogasproduktion (MWh/år) 2-95 515 17 930-113 444 Biogas till uppgradering (knm 3 /år) - 15 919 1 840-17 760 Kemikalieförbrukning tot 1 (ton/år) - 13 788 3 365-17 153 Transporter (antal/år) - 3 973 769-4 742 Kostnader Anläggningskostnad (Mkr) 291 3 619 1 202-5 112 Drift- och underhållskostnad (Mkr/år) - 250 97-347 Årskostnad (Mkr/år) 24 662 237-923 Tidplan Total tidsåtgång (år) 6,1 3,4-6,1 Varav byggtid (år) 4,3 1,6-5,0 Projektavslut Nov 2019 Feb 2017 Nov 2019 Genomförbart Ja Ja Ja - Ja Risker-kritiska för genomförandet Upphandlingen överklagas - Stor Stor - Stor Etablering, utrymmesbehov - Stor Liten - Stor Kvittblivning av bergmassor - Stor Stor - Stor Igensättning av mem- - Stor Stor - Stor bran(mbr) 1 Biogas från slam producerad i reningsprocessen, ej externt organiskt avfall 2 Järn(II)sulfat, metanol, polymer, polyaluminiumklorid, natriumhypoklorit, oxalsyra. 171 (174)

Följande slutsatser dras från den genomförda utredningen: Teknisk genomförbarhet Alla fyra utbyggnadsalternativen är genomförbara; SVAB har för sina ingående reningsverk (Bromma, Henriksdal och nytt reningsverk) valt konventionell teknik för utbyggnad så länge det funnits plats för detta. För Henriksdal har dock ny teknik i form av avgasningstorn måst väljas för alternativ 1-3 och MBR-teknik (membran) för alternativ 4 då bergutrymmena inte räcker till för konventionella lösningar; Syvab har för Himmerfjärdsverket valt MBR-tekniken för samtliga alternativ; Antal kritiska risker är minst för alternativ 1 där Bromma reningsverk finns kvar; Antal kritiska risker är störst för alternativen 2 och 3 där Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet leds till ett nytt reningsverk respektive Himmerfjärdsverket; Alternativ 1 uppvisar kortast beräknad tid för genomförande och Alternativ 3 uppvisar längsta beräknade tid för genomförande. Recipientpåverkan De ingående reningsverken har i alla fyra utbyggnadsalternativen dimensionerats så att förväntade skärpta reningskrav i framtiden ska uppnås; Reningsverken har också i alla fyra utbyggnadsalternativen dimensionerats så att tillräcklig redundans finns för avställning av bassänger och anläggningsdelar vid planerat underhåll eller eventuella stopp efter inträffade driftstörningar så att reningskraven ska kunna uppfyllas även under dessa förhållanden. Ekonomi Alternativ 1 med fortsatt drift av Bromma reningsverk är det minst kostsamma map årskostnad av samtliga alternativ; Alternativen 2 och 3 där Bromma reningsverk läggs ned och avloppsvattnet leds till ett nytt reningsverk respektive Himmerfjärdsverket är de kostsammaste alternativen och Nedläggningen av Bromma innebär en minskning av tillgänglig rötkammarvolym om 18 000 m 3, vilken måste kompenseras på andra sätt inom Stockholm Vatten AB:s verksamhet för att nå önskade mål avseende biogas produktion. Detta har inte utretts i detta uppdrag. 172 (174)

Kapitel 8 Referenser 173 (174)

8 REFERENSER ATV-DVWK-A 131E. 2000. Dimensioning of single stage activated sludge plants. Handbok. Cote P, Alam Z, Penny J. 2012. Hollow fiber membrane life in membrane bioreactors (MBR). Desalination 288, p. 145 151 Grundestam J, Reinius LG. 2013. Västerorts framtida avloppsrening -Förutsättning för reningsverk. Rapport Stockholm Vatten AB 174 (174)

Bilaga 1 Process- och dimensioneringsberäkningar

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Dimensionerande flöden Medelflöde m3/s 1,60 1,60 Medelflöde m3/h 5 774 5 774 Medelflöde m3/d 138 570 138 570 Maxflöde bio m3/s 3,5 3,5 Maxflöde bio m3/h 12 600 12 600 Maxflöde bio m3/d 302 400 302 400 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 21 913 21 913 Total N kg/d 5 040 5 040 Total P kg/d 672 672 SS kg/d 29 400 29 400 BOD7/N 5,0 5,0 Internströmmar T12 T17 Rejektvatten förtjockare (ÖS) Flöde m3/d 2 200 2 147 BOD5 kg/d 1 119 1 092 Total N kg/d 71 69 Total P kg/d 30 29 SS kg/d 1 119 1 092 Rejektvatten centrifug (rötat PS+ÖS) Flöde m3/d 810 804 BOD5 kg/d 465 461 Total N kg/d 995 985 Total P kg/d 28 28 SS kg/d 465 461 Tvättvatten filter Flöde m3/d 2 771 2 771 BOD5 kg/d 1 732 1 732 Total N kg/d 120 122 Total P kg/d 46 46 SS kg/d 1 987 2 036 Försedimentering T12 T17 Summabelastning försed (In + tvättvatten filter + rejekt förtjockare ÖS) Flöde m3/d 143 542 143 489 BOD5 kg/d 24 764 24 737 Total N kg/d 5 230 5 231 Total P kg/d 748 748 SS kg/d 32 506 32 528 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget (försed t bio + rötrejekt t ARP) Flöde m3/d 144 352 144 293 2013 08 16 1(7)

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p Flöde m3/h 6 015 6 012 BOD5 kg/d 12 848 12 829 Total N kg/d 5 702 5 693 Total P kg/d 552 551 SS kg/d 13 468 13 472 SS/BOD5 1,05 1,05 BOD7/N 2,88 2,89 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 67% 67% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,92 0,92 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 11 820 11 803 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 2 424 2 425 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 1 738 1 371 Total slamproduktion (SS) kgss/d 15 982 15 599 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 10 708 10 451 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 3,2 3,2 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 2,1 2,1 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% P i slam % VSS 4,0% 4,0% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 Temperatur C 12 17 Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 34 180 20 434 Varav ARP-volym m3 6 836 4 087 Zoner ARP-reaktor Volym m3 10 000 10 000 HRT, medelflöde h 1,66 1,66 HRT, maxflöde h 0,79 0,79 N-belastning kg/d 995 985 Slamhalt g/l 6,40 6,40 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 0,6 0,6 SSH-reaktor Volym m 3 9 500 9 500 Slamhalt kgss/m3 6,4 6,4 Önskad uppehållstid (SRT=HRT) h 20 20 Flöde SSH m 3 /d 11 400 11 400 % av returslamsflöde % 8% 8% MLSS koncentration kg SS/m 3 6,4 6,4 MLVSS koncentration kg VSS/m 3 4,3 4,3 2013 08 16 2(7)

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p Beräknad COD i SSH kg COD/d 121 600 121 600 Faktor (COD->VFA) kg VFA/kg COD 0,02 0,02 Producerad mängd VFA kg VFA/m 3 2 432 2 432 COD/Ptot kvot 47 47 SRT-SSH/SRT-tot(85% bio-p) 0,2 0,2 Volym SSH beräknad m 3 10 123 10 123 VFA behov för P upptag kg P/kg COD 0,43 0,43 P avlägsnat kg/d 428 418 VFA upptaget av PAO kg/d 996 972 VFA in till Anox kg/d 1 436 1 460 Anox zon Beräknad volym m3 39 460 35 715 Vald volym m3 34 800 34 800 HRT, medelflöde h 5,8 5,8 HRT, maxflöde h 2,8 2,8 Ox zon Beräknad volym m3 24 180 10 434 Vald volym m3 23 500 11 000 HRT, medelflöde h 4,0 1,7 HRT, maxflöde h 1,9 0,8 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 3,77 6,12 EDN-zon Beräknad volym m3 6 206 3 835 Vald volym m3 8 150 8 150 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 1,0 0,6 HRT, maxflöde h 0,5 0,3 Kapacitet kg NO3-N/d 1 630 2 081 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 2,96 2,33 Luftning/DeOx Volym m3 2 450 2 450 HRT, medelflöde min 24,4 24,5 HRT, maxflöde min 11,7 11,7 Valda volymer (fördelat på gamla och nya bioblocket) ARP m3 10000 10000 SSH m3 9 500 9 500 Anox m3 34 800 34 800 Anox/Ox m3 12 500 12 500 Ox m3 11 000 11 000 EDN m3 8 150 8 150 Luftning/DeOx m3 2 450 2 450 Total m3 88 400 88 400 Medeldjup m 10 10 Area m2 8 840 8 840 2013 08 16 3(7)

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,040 0,040 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,15 0,15 HRT total h 14,7 14,7 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 3,66 3,66 SRT total (utom SSH) d 20,3 20,8 SRT luftad (ox+arp) d 8,7 6,4 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 5 702 5 693 N överskottslam kg/d 857 836 N inert kg/d 139 139 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 144 144 Att nitrifiera kg/d 4 562 4 574 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 4 562 4 574 Nitratecirkulation inkl NO3 N från ARP % 1,8 3,0 Att fördenitrifiera max kg/d 2 933 3 431 Denitrifierat initial hast kg/d 1 965 1 969 Volym initial hast m3 17 682 13 880 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 968 1 239 Volym sekundär hast m3 21 778 21 835 NO3 N in i EDN kg/d 1 629 1 367 Maxkapacitet EDN kg/d 2 433 3 105 Max NO3 N utgående mg/l 2,8 2,8 Max NO3 N utgående kg/d 388 388 Nödvändig EDN kg/d 1 241 979 MeOH förbrukning kg/d 2 897 2 284 MeOH förbrukning m3/d 3,66 2,89 N tot ut ur biosteget mg/l 4,8 4,8 Fosforbalans P inkommande bio kg/d 552 551 P överskottslam kg/d 428 418 Kontroll P i ÖS enl SSH beräkningar kg/d 428 418 P ut ur bio kg/d 123 133 varav partikulärt kg/d 56 56 varav löst kg/d 68 77 P partikulärt ut ur sandfilter kg/d 11 11 P krav kg/d 28 28 Att fälla på filter kg/d 51 61 P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 14 283 14 289 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 11 732 12 829 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 255 146 Utgående BOD mg/l 1,84 1,05 2013 08 16 4(7)

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p Eftersedimentering Slamhalt ut ur bio kgss/m3 3,2 3,2 Slamhalt ut E sed mg/l 15 15 Design enl Sweco - befintliga sedimenteringsbassänger Befintlig area m2 5 600 5 600 Medelflöde (25% av Qmedel) m3/h 1 443 1 443 Maxflöde (25% av Qmaxbio) m3/h 3 150 3 150 Beräknad Ytbelastning, Qdim m/h 0,3 0,3 Beräknad Ytbelastning, Q max bio m/h 0,6 0,6 Slamytbelastning, Q dim kg MLSS/m2, h 0,8 0,8 Slamytbelastning, maxflöde kg MLSS/m 2, h 1,8 1,8 Design enl Sweco - nya sedimenteringsbassänger Medelflöde (25% av Qmedel) m3/h 4 330 4 330 Maxflöde (25% av Qmaxbio) m3/h 9 450 9 450 Ytbelastning, Qdim m/h 1,0 1,0 Ytbelastning, Q max bio m/h 1,7 1,7 Slamytbelastning, Q dim kg MLSS/m2, h 2,6 2,6 Slamytbelastning, maxflöde kg MLSS/m 2, h 4,4 4,4 Area, total ytbelastning Qdim m² 4 330 4 330 Area, total ytbelastning Qmaxdim m² 5 559 5 559 Area, total slamytbelastning, Qdim m² 5 330 5 330 Area, tot slamytbelast, maxflöde m² 6 873 6 873 Efterbehandling T12 T17 Sandfilter P att fälla på filter kg/d 51,0 60,8 SS in mg/l 15 15 SS ut mg/l 3 3 SS avlägsnat i filter kg/d 1 732 1 732 P parikulärt avlägsnat i filter kg/d 46,4 46,4 P löst utfällt på filter kg/d 51,0 60,8 Kemslamproduktion kg/d 255,0 303,8 P-tot utlopp kg/d 27,7 27,7 P-tot utlopp mg/l 0,20 0,20 Tvättvatten Tvättvattnflöde av medeldygnsflöde % 2% 2% Tvättvattenflöde m3/d 2 771 2 771 BOD5 (=SS) kg/d 1 732 1 732 Total N (löst +partikulärt) kg/d 120 122 Total P (partikulärt) kg/d 46 46 SS (SS + kemfällt) kg/d 1 987 2 035 BOD5 mg/l 625 625 Total N mg/l 43,2 44,2 Total P mg/l 16,8 16,7 SS mg/l 717 734 2013 08 16 5(7)

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 1,84 1,05 Total N mg/l 4,8 4,8 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 3 3 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam (SS+kemslam) kg TS/d 20 604 20 616 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 589 589 Överskottslam kgts/d 15 982 15 599 SS halt ÖS kgts/m3 6,4 6,4 VSS av TS % 67% 67% Slamvolym m3/d 2 497 2 437 Förtjockning av ÖS Behov m3/d 2 497 2 437 Behov 22h/d m3/h 114 111 Kapacitet m3/h,enhet 30 30 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 5 5 Intallerade enheter st 4 4 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 14 863 14 507 Slamvolym ut förtjockare m3/d 297 290 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 2 200 2 147 BOD5 (=SS) kg/d 1 119 1 092 Total N (part. + löst) kg/d 71 69 NH4 N (inkl org N) kg/d 64 63 Total P kg/d 30 29 SS kg/d 1 119 1 092 BOD5 mg/l 509 509 Total N mg/l 32 32 NH4 N (inkl org N) kg/d 29 29 Total P mg/l 14 14 SS mg/l 509 509 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 35 467 35 122 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 886 879 TS halt kgts/d 4,0% 4,0% VSS halt % 69% 69% 2013 08 16 6(7)

Bilaga 1:1 Processberäkningar 1A Bromma reningsverk 2040 420 000 p VSS mängd kgvss/d 24 381 24 150 Uppehållstid d 20 20 Nödvändig volym m3 17 719 17 583 Installerad volym m3 178 000 178 000 CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 12 191 12 075 Slammängd ut kgts/d 23 277 23 047 VSS halt ut av TS % 52% 52% Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 2 658 2 637 Installerad volym m3 1 700 1 700 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 886 879 Slamvolym in m3/v 6 202 6 154 Behov 5d/v, 20h/d m3/h 62 62 Kapacitet m3/h, enhet 30 30 Redundans st 1 1 Totalt behov st 4 4 Installerade enheter st 4 4 Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 22 811 22 586 Slamvolym ut centrifug m3/d 76,0 75,3 Rejekt centrifug Flöde m3/d 810 804 BOD5 (=SS) kg/d 466 461 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 995 985 Total P efter fällning kg/d 28 28 SS kg/d 466 461 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 497 493 BOD5 (=SS) mg/l 575 573 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 228 1 226 Total P efter fällning mg/l 0,2 0,2 SS mg/l 575 573 Slamsilos för avvattnat slam Uppehållstid d 3 3 Totalt behov m3 228 226 Installerat m3 300 300 Rening av förbiledning biosteget Förbehandlat vatten som förbileds biosteget renas i befintliga sandfilter kemikaliedosering Fe 2+ g Fe/m3 2 2 2013 08 16 7(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Dimensionerande flöden Medelflöde m3/s 3,35 3,35 Medelflöde m3/h 12 060 12 060 Medelflöde m3/d 289 450 289 450 Maxflöde bio m3/s 6,5 6,5 Maxflöde bio m3/h 23 400 23 400 Maxflöde bio m3/d 561 600 561 600 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 53 739 53 739 Total N kg/d 12 360 12 360 Total P kg/d 1 648 1 648 SS kg/d 72 100 72 100 BOD7/N 5,0 5,0 Internströmmar T12 T17 Rejektvatten förtjockare (ÖS) Flöde m3/d 4 695 4 696 BOD5 kg/d 2 678 2 679 Total N kg/d 161 161 Total P kg/d 27 27 SS kg/d 2 678 2 679 Rejektvatten centrifug (rötat PS+ÖS) Flöde m3/d 1 396 1 397 BOD5 kg/d 1 154 1 155 Total N kg/d 2 483 2 483 Total P kg/d 7 7 SS kg/d 1 154 1 155 Tvättvatten filter Flöde m3/d 5 789 5 789 BOD5 kg/d 3 616 3 616 Total N kg/d 414 415 Total P kg/d 36 36 SS kg/d 7 244 7 273 Summabelastning förbehandling (In+filter+rejekt) Flöde m3/d 301 331 301 332 BOD5 kg/d 61 188 61 188 Total N kg/d 15 418 15 420 Total P kg/d 1 718 1 718 SS kg/d 83 176 83 206 Försedimentering T12 T17 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget (fr. försed) Flöde m3/d 301 331 301 332 Flöde m3/h 12 555 12 555 2013 08 16 1(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p BOD5 kg/d 30 594 30 594 Total N kg/d 13 876 13 878 Total P kg/d 1 203 1 203 SS kg/d 33 271 33 282 SS/BOD5 1,09 1,09 BOD7/N 2,54 2,54 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 67% 67% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,92 0,92 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 28 146 28 147 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 5 989 5 991 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 4 101 4 102 Total slamproduktion (SS) kgss/d 38 236 38 239 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 25 618 25 620 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 4,0 4,0 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 2,7 2,7 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% P i slam % VSS 1,5% 1,5% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 Temperatur C 12 17 Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 78 504 48 089 Anox zon Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 13 000 13 000 Beräknad volym m3 95 690 74 992 Vald volym m3 91 000 91 000 HRT, medelflöde h 7,2 7,2 HRT, maxflöde h 3,9 3,9 Ox zon Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 13 500 9 000 Beräknad volym m3 78 504 48 089 Vald volym m3 94 500 63 000 HRT, medelflöde h 6,3 3,8 HRT, maxflöde h 3,4 2,1 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 1,85 2,77 EDN-zon Antal linjer st 7 7 2013 08 16 2(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p Volym per linje m3 2 200 2 200 Beräknad volym m3 11 718 9 183 Vald volym m3 15 400 15 400 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 0,9 0,7 HRT, maxflöde h 0,5 0,4 Kapacitet kg NO3-N/d 3 850 4 914 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 2,96 2,96 Luftning/DeOx Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 300 300 Volym m3 2 100 2 100 HRT, medelflöde min 10,0 10,0 HRT, maxflöde min 5,4 5,4 Valda volymer ARP m3 0 0 SSH m3 0 0 Anox m3 91 000 91 000 Anox/Ox m3 31 500 31 500 Ox m3 63 000 63 000 EDN m3 15 400 15 400 Luftning/DeOx m3 2 100 2 100 Total m3 203 000 203 000 Djup m 12 12 Area m2 16 917 16 917 Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,038 0,038 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,15 0,15 HRT total h 16,2 16,2 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 4,00 4,00 SRT total d 21,2 21,2 SRT luftad d 9,9 6,6 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 13 876 13 878 N överskottslam kg/d 2 049 2 050 N inert kg/d 289 289 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 301 301 Att nitrifiera kg/d 11 236 11 237 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 11 236 11 237 Nitratecirkulation % 2,1 2,1 Att fördenitrifiera max kg/d 7 611 7 612 Denitrifierat initial hast kg/d 3 824 3 824 Volym initial hast m3 27 531 21 572 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 3 787 3 788 Volym sekundär hast m3 68 159 53 421 2013 08 16 3(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p NO3 N in i EDN kg/d 3 624 3 625 Maxkapacitet EDN kg/d 5 747 7 335 Max NO3 N utgående mg/l 2,4 2,4 Max NO3 N utgående kg/d 695 695 Nödvändigt att denitrifiera i EDN kg/d 2 930 2 930 MeOH förbrukning kg/d 6 836 6 837 MeOH förbrukning m3/d 8,6 8,6 N tot ut ur biosteget mg/l 4,4 4,4 Fosforbalans P inkommande bio kg/d 1 203 1 203 P överskottslam kg/d 384 384 Kontroll P i ÖS enl SSH beräkningar kg/d 1022 1022 P ut ur bio kg/d 818 818 varav partikulärt kg/d 44 44 varav löst kg/d 775 775 P partikulärt ut ur sandfilter kg/d 9 15 P krav kg/d 58 58 Att fälla på filter kg/d 725,7 731 P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 30 594 30 594 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 30 445 30 450 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 14,87 14,42 Utgåene BOD mg/l 0,05 0,05 Eftersedimentering Slamhalt ut ur bio kgss/m3 4,0 4,0 Slamhalt ut E sed mg/l 15 15 Design enl Sweco Ytbelastning, Qdim m/h 1,2 1,2 Ytbelastning, Q max bio m/h 2,1 2,1 Slamytbelastning, Q dim kg MLSS/m2, h 4,5 4,5 Slamytbelastning, maxflöde kg MLSS/m 2, h 8,5 8,5 Area befintlig sedimentering m 2 11 000 11 000 Area, total ytbelastning Qdim m² 10 463 10 463 Area, total ytbelastning Qmaxdim m² 11 143 11 143 Area, total slamytbelastning, Qdim m² 11 160 11 160 Area, tot slamytbelast, maxflöde m² 11 012 11 012 Efterbehandling T12 T17 Sandfilter P att fälla på filter kg/d 725,7 731,5 SS in mg/l 15 15 SS ut mg/l 3 3 SS avlägsnat i filter kg/d 3 616 3 616 2013 08 16 4(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p P parikulärt avlägsnat i filter kg/d 36,3 36,3 P löst utfällt på filter kg/d 725,7 731,5 Kemslamproduktion kg/d 3628,5 3657,4 P-tot utlopp kg/d 57,9 57,9 P-tot utlopp mg/l 0,20 0,20 Tvättvatten Tvättvattnflöde av medeldygnsflöde % 2% 2% Tvättvattenflöde m3/d 5 789 5 789 BOD5 (=SS) kg/d 3 616 3 616 Total N (löst +partikulärt) kg/d 414 415 Total P (partikulärt + fällt) kg/d 36 36 SS (SS + kemfällt) kg/d 7 244 7 273 BOD5 mg/l 625 625 Total N mg/l 71,5 71,7 Total P mg/l 6,3 6,3 SS mg/l 1 251 1 256 Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 0,05 0,05 Total N mg/l 4,4 4,4 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 3 3 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam kg TS/d 52 432 52 449 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 1 498 1 499 Överskottslam kgts/d 38 236 38 239 SS halt ÖS kgts/m3 8 8 VSS av TS % 67% 67% Slamvolym m3/d 4 780 4 780 Förtjockning av PS 1 1 Behov m3/d 1 498 1 499 Behov 22h/d m3/h 68 68 Kapacitet m3/h,enhet 40 40 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 3 3 Intallerade enheter st 0 0 Slamhalt efter förtjockare % 6% 6% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 52 432 52 449 Slamvolym ut förtjockare m3/d 874 874 Rejekt PS förtjockare Flöde m3/d 624 624 2013 08 16 5(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p Förtjockning av ÖS Behov m3/d 4 780 4 780 Behov 22h/d m3/h 217 217 Kapacitet m3/h,enhet 50 50 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 6 6 Intallerade enheter st 5 5 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 35 560 35 563 Slamvolym ut förtjockare m3/d 711 711 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 4 068 4 069 BOD5 (=SS) kg/d 2 677 2 677 Total N (part. + löst) kg/d 161 161 NH4 N (inkl org N) kg/d 152 152 Total P kg/d 27 27 SS kg/d 2 677 2 677 BOD5 mg/l 658 658 Total N mg/l 40 40 NH4 N (inkl org N) kg/d 37 37 Total P mg/l 7 7 SS mg/l 658 658 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 87 991 88 012 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 1 585 1 585 TS halt kgts/d 5,6% 5,6% VSS halt % 69% 69% VSS mängd kgvss/d 60 527 60 541 Uppehållstid d 20 20 Nödvändig volym m3 31 701 31 708 Installerad volym m3 39 000 39 000 CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 30 264 30 271 Slammängd ut kgts/d 57 728 57 741 VSS halt ut av TS % 52% 52% Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 1 974 1 974 Installerad volym m3 11 600 11 600 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 1 585 1 585 Slamvolym in m3/v 11 095 11 098 Behov 5d/v, 20h/d m3/h 111 111 2013 08 16 6(7)

Bilaga 1:2 Processberäkningar 1B Henriksdals reningsverk 2040 1 030 000 p Kapacitet m3/h, enhet 30 30 Redundans st 1 1 Totalt behov st 5 5 Installerade enheter st 5 5 Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 56 573 56 586 Slamvolym ut centrifug m3/d 188,6 189 Rejekt centrifug Flöde m3/d 1 396 1 397 BOD5 (=SS) kg/d 1 155 1 155 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 2 483 2 484 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 7 7 SS kg/d 1 155 1 155 BOD5 (=SS) mg/l 827 827 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 778 1 778 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) mg/l 5 5 SS mg/l 827 827 Rening av förbiledning biosteget Max flöde m3/s 3,5 3,5 Max flöde m3/h 12600 12600 BOD5 mg/l 105,7 105,7 Total N mg/l 47,9 47,9 Total P mg/l 4,2 4,2 SS mg/l 114,9 115,0 ACTIFLO HRT koag, flock, mogning, min min 4,0 4,0 Volym koag, flock, mogning, min min 840,0 840,0 Djup koag, flock, mogning, min min 4,0 4,0 Area koag, flock, mogning, min min 210,0 210,0 HRT lamellsedimentering, min min 2,5 2,5 Volym lamellsedimentering m3 525 525 Ytbelastning lamellsedimentering, m/h m/h 100 100 Area lamellsedimentering m2 126 126 Djup lamellsedimentering m 4,2 4,2 Effektiv volym m3 1365,0 1365,0 Effektiv area m2 336,0 336,0 Uppehållstid, min min 6,5 6,5 kemikaliedosering Al3+ (typ PAX XL100 eller PAX 18) g Al/m3 10 10 Polymer (anjonisk, pris 35 40 kr/kg) mg aktiv komp./l 2 2 2013 08 16 7(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Dimensionerande flöden Medelflöde m3/s 1,94 1,94 Medelflöde m3/h 7 000 7 000 Medelflöde m3/d 168 000 168 000 Maxflöde bio m3/s 3,1 3,1 Maxflöde bio m3/h 11 160 11 160 Maxflöde bio m3/d 267 840 267 840 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 22 435 22 435 Total N kg/d 5 160 5 160 Total P kg/d 688 688 SS kg/d 30 100 30 100 BOD7/N 5,0 5,0 SS/BOD7 1,17 1,17 Förbehandling T12 T17 Summabelastning förbehandling (In+Rejekt slamförtjockning ÖS & PS+20% N rötrejekt) Flöde m3/d 169 444 169 414 BOD5 kg/d 23 577 23 540 Total N kg/d 5 413 5 404 Total P kg/d 698 698 SS kg/d 31 242 31 205 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget Flöde m3/d 169 444 169 414 Flöde m3/h 7 060 7 059 BOD5 kg/d 11 788 11 770 Total N kg/d 4 872 4 864 Total P kg/d 489 489 SS kg/d 12 497 12 482 SS/BOD5 1,06 1,06 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 60% 60% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,92 0,92 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 10 845 10 828 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 3 761 3 780 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 1 702 1 178 Total slamproduktion (SS) kgss/d 16 308 15 787 16 047 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 9 785 9 472 9 628 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 7,0 7,0 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 4,2 4,2 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% 2013 08 16 1(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p P i slam % VSS 1,5% 1,5% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 Temperatur C 12 17 Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 19 133 11 345 Simultanfällning Nödvändig fällning kg P/d 308 313 Fällningskemikalie Fe2+ Fe2+ Slamproduktion kgss/d 1 511 1 533 Anox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 2 880 2 880 Beräknad volym m3 21 806 25 248 Vald volym m3 23 040 23 040 Nitratrecirkulation av Qin 4 4 Slamhalt anoxvolym mgss/l 5,6 5,6 HRT, medelflöde h 3,3 3,3 HRT, maxflöde h 2,1 2,1 Ox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 2 230 1 400 Beräknad volym m3 19 133 11 345 Vald volym m3 17 840 11 200 Slamhalt i ox-volymen mgss/l 6,1 6,1 HRT, medelflöde h 2,7 1,6 HRT, maxflöde h 1,7 1,0 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 2,09 3,34 slamålder 7,66 4,97 SF slamålder 1,68 1,78 EDN-zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 400 400 Beräknad volym m3 3 101 1 683 Vald volym m3 3 200 3 200 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 0,4 0,2 HRT, maxflöde h 0,3 0,2 Kapacitet kg NO3-N/d 1 254 1 600 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 3,77 2,61 2013 08 16 2(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p Luftning/DeOx Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 140 140 Volym m3 1 120 1 120 HRT, medelflöde min 9,5 9,5 HRT, maxflöde min 6,0 6,0 Valda volymer ARP m3 0 0 SSH m3 0 0 Anox m3 23 040 23 040 Anox/Ox m3 6 640 6 640 Ox m3 11 200 11 200 EDN m3 3 200 3 200 Luftning/DeOx m3 1 120 1 120 Total m3 45 200 45 200 Medeldjup m 4,3 4,3 Area m2 10 512 10 512 Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,037 0,037 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,26 0,26 HRT total h 6,4 6,4 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 7,00 7,00 SRT total (utom SSH) d 19,4 20,0 SRT luftad (ox+arp) d 7,7 5,0 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 4 872 4 864 N överskottslam kg/d 783 758 N inert kg/d 168 168 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 169 169 Att nitrifiera kg/d 3 751 3 769 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 3 751 3 769 Nitratecirkulation % 1,1 2,5 Att fördenitrifiera max kg/d 1 965 2 692 Denitrifierat initial hast kg/d 737 736 Volym initial hast m3 4 220 3 301 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 1 228 1 956 Volym sekundär hast m3 17 586 21 947 NO3 N in i EDN kg/d 1 786 1 077 Maxkapacitet EDN kg/d 1 254 1 600 Max NO3 N utgående mg/l 3,4 1,4 Max NO3 N utgående kg/d 571 235 Nödvändig EDN kg/d 1 215 842 MeOH förbrukning kg/d 2 835 1 964 MeOH förbrukning m3/d 3,6 2,5 N tot ut ur biosteget mg/l 5,4 3,4 2013 08 16 3(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p Fosforbalans P inkommande bio kg/d 489 489 P överskottslam kg/d 147 142 Kontroll P i ÖS enl SSH beräkningar kg/d 415 415 P ut ur bio kg/d 342 346 varav partikulärt kg/d 1 1 varav löst kg/d 341 346 P krav kg/d 34 34 Att simultanfälla kg/d 308,4 312,9 P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 11 788 11 770 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 7 860 10 768 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 392,82 100,20 Utgåene BOD mg/l 2,34 0,60 Membran Slamhalt ut ur bio kgss/m3 7,0 7,0 Slamhalt efter membran mg/l 0,5 0,5 Recirkulationsgrad returslam av Qin 3,0 3,0 Slamhalt i returslammet 7,0 7,0 Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 2,34 0,60 Total N mg/l 5,4 3,4 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 0,5 0,5 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam kg TS/d 19 772 19 749 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 565 564 Överskottslam kgts/d 16 308 15 787 SS halt ÖS kgts/m3 7,0 7,0 VSS av TS % 60% 60% Slamvolym m3/d 2 330 2 255 Förtjockning av PS 1 1 Behov kg TS/d 19 772 19 749 Kapacitet kg TS/m2,d 120 120 Behov av yta m2 165 165 Intallerad yta m2 315 315 Redundans st 0 0 2013 08 16 4(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p Behov antal enheter st 1 1 Redundans st 0 0 Ytbelastning kontroll m/d 1,8 1,8 Uppehållstid kontroll h 60 60 Slamhalt efter förtjockare % 6% 6% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 19 772 19 749 Slamvolym ut förtjockare m3/d 330 329 Rejekt PS förtjockare Flöde m3/d 235 235 Förtjockning av ÖS flotation Slamhalt efter förtjockare % 2,5% 2,5% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 16 308 15 787 Slamvolym ut förtjockare m3/d 652 631 Förtjockning av ÖS Behov m3/d 652 631 Behov 22h/d m3/h 30 29 Kapacitet m3/h,enhet 20 20 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 3 3 Intallerade enheter st 1 1 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 15 166 14 682 Slamvolym ut förtjockare m3/d 303 294 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 2 026 1 962 BOD5 (=SS) kg/d 1 142 1 105 Total N (part. + löst) kg/d 66 60 NH4 N (inkl org N) kg/d 59 57 Total P kg/d 10 10 SS kg/d 1 142 1 105 BOD5 mg/l 563 563 Total N mg/l 32 30 NH4 N (inkl org N) kg/d 29 29 Total P mg/l 5 5 SS mg/l 563 563 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 34 938 34 431 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 633 623 TS halt kgts/d 5,5% 5,5% VSS halt % 66% 66% VSS mängd kgvss/d 22 940 22 633 2013 08 16 5(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p Uppehållstid d 20 20 Nödvändig volym m3 12 657 12 456 Installerad volym m3 12 000 12 000 CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 11 470 11 317 11 393 Slammängd ut kgts/d 23 468 23 114 VSS halt ut av TS % 49% 49% Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 1 899 1 868 Installerad volym m3 2 400 2 400 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 633 623 Slamvolym in m3/v 4 430 4 360 Behov 5d/v, 20h/d m3/h 44 44 Kapacitet m3/h, enhet 20 20 Redundans st 1 1 Totalt behov st 4 4 Installerade enheter st 5 5 Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 22 999 22 652 Slamvolym ut centrifug m3/d 76,7 76 76,1 Rejekt centrifug Flöde m3/d 556 547 BOD5 (=SS) kg/d 469 462 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 936 923 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 2,8 2,7 SS kg/d 469 462 BOD5 (=SS) mg/l 844 845 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 683 1 687 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) mg/l 5,0 5,0 SS mg/l 844 845 Rejektvattenbehandling DeAmmon Flöde m3/h 23,2 22,8 Kvävebelastning kg/d 936 923 SYVAB nuvarande volym m3 1400 1400 SYVAB nuvarande dim. N belastning kg Ntot/d 480 480 SYVAB dimensionerande data kg N/m3 0,34 0,34 fyllnadsgrad bärare % 32% 32% Nödvändig ny volym m3 2 730 2 693 Djup m 5 5 HRT h 117,8 118,1 Rening av förbiledning biosteget 2013 08 16 6(7)

Bilaga 1:3 Processberäkningar 1C SYVAB 2040 430 000 p Max flöde m3/s 0,9 0,9 BOD5 mg/l 70,2 70,1 Total N mg/l 29,0 29,0 Total P mg/l 2,9 2,9 SS mg/l 74,4 74,3 kemikaliedosering Al3+ (typ PAX XL100 eller PAX 18) g Al/m3 10 10 Polymer (katjonisk, pris 35 40 kr/kg) mg aktiv komp./l 3 3 Flockningskammare Dimensionerande uppehållstid min 7 7 Volym m3 378 378 Skivfilter HSF 2630 ska vara nära flockningen! Dimensionerade filtreringshastighet m3/s 0,5 0,5 Porstorlek um 60 100 60 100 Area enhet inkl m2 30 30 Minimibrädd m 3,5 3,5 SS halt ut ur filter g SS/l 10 10 Kostnad per filter Mkr 2,5 2,5 2013 08 16 7(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Diomensionerande flöden Medelflöde m3/s 2,03 2,03 Medelflöde m3/h 7 291 7 291 Medelflöde m3/d 174 989 174 989 Maxflöde bio m3/s 4 4 Maxflöde bio m3/h 14 400 14 400 Maxflöde bio m3/d 345 600 345 600 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 28 174 28 174 Total N kg/d 6 480 6 480 Total P kg/d 864 864 SS kg/d 37 800 37 800 Försedimentering T12 T17 Rejektvatten förtjockare (ÖS) Flöde m3/d 2 885 2 772 BOD5 kg/d 1 467 1 410 Total N kg/d 98 83 Total P kg/d 39 38 SS kg/d 1 467 1 410 Rejektvatten centrifug (rötat PS+ÖS) Flöde m3/d 1 047 1 035 BOD5 kg/d 603 594 Total N kg/d 1 288 1 269 Total P kg/d 35 35 SS kg/d 603 594 Tvättvatten filter Flöde m3/d 3 500 3 500 BOD5 kg/d 2 189 2 188 Total N kg/d 156 150 Total P kg/d 59 59 SS kg/d 2 467 2 616 Summabelastning förbehandling (In+filter + rejekt förtjockare ÖS) Flöde m3/d 181 373 181 261 BOD5 kg/d 31 830 31 771 Total N kg/d 6 734 6 713 Total P kg/d 962 960 SS kg/d 41 734 41 826 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget (försedimenterat + rötrejekt t ARP) Flöde m3/d 182 420 182 296 Flöde m3/h 7 601 7 596 BOD5 kg/d 16 518 16 479 Total N kg/d 7 349 7 311 2013 08 16 1(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p Total P kg/d 708 707 SS kg/d 17 297 17 324 SS/BOD5 1,05 1,05 BOD7/N (inkl SSH) 2,86 2,88 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 67% 67% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,92 0,92 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 15 197 15 161 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 3 113 3 118 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 2 647 1 860 Total slamproduktion (SS) kgss/d 20 957 20 139 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 14 041 13 493 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 3,2 3,2 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 2,1 2,1 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% P i slam % VSS 4,0% 4,0% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 Temperatur C 12 17 Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 44 819 26 382 Varav ARP-volym m3 8 964 5 276 Zoner ARP-reaktor Antal linjer 8 8 Volym per linje m3 1175 1175 Volym m3 9400 9400 HRT, medelflöde h 1,24 1,24 HRT, maxflöde h 0,65 0,65 N-belastning kg/d 1 288 1 269 Slamhalt g/l 6,40 6,40 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 0,9 0,9 SSH-reaktor Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 1500 1500 Volym m 3 12 000 12 000 Slamhalt kgss/m3 6,4 6,4 Önskad uppehållstid (SRT=HRT) h 20 20 Flöde SSH m 3 /d 14 400 14 400 % av returslamsflöde % 8% 8% MLSS koncentration kg SS/m 3 6,4 6,4 2013 08 16 2(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p MLVSS koncentration kg VSS/m 3 4,3 4,3 Beräknad COD i SSH kg COD/d 153 600 153 600 Faktor (COD->VFA) kg VFA/kg COD 0,02 0,02 Producerad mängd VFA kg VFA/m 3 3 072 3 072 COD/Ptot kvot 47 47 SRT-SSH/SRT-tot(85% bio-p) 0,2 0,2 Volym SSH beräknad m 3 12 682 12 682 VFA behov för P upptag kg P/kg COD 0,43 0,43 P avlägsnat kg/d 562 540 VFA upptaget av PAO kg/d 1306 1255 VFA in till Anox kg/d 1 766 1 817 Anox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 6400 6400 Beräknad volym m3 50 724 60 221 Vald volym m3 51 200 51 200 HRT, medelflöde h 6,7 6,7 HRT, maxflöde h 3,6 3,6 Ox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 4400 2500 Beräknad volym m3 35 419 16 982 Vald volym m3 35 200 20 000 HRT, medelflöde h 4,7 2,2 HRT, maxflöde h 2,5 1,2 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 2,47 4,39 EDN-zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 775 775 Beräknad volym m3 9 447 5 204 Vald volym m3 6 200 6 200 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 1,2 0,7 HRT, maxflöde h 0,7 0,4 Kapacitet kg NO3-N/d 1 240 1 583 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 5,92 4,16 Luftning/DeOx Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 160 160 Volym m3 1 280 1 280 HRT, medelflöde min 10,1 10,1 HRT, maxflöde min 5,3 5,3 Valda volymer ARP m3 9400 9400 SSH m3 12 000 12 000 2013 08 16 3(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p Anox m3 51 200 51 200 Anox/Ox m3 15 200 15 200 Ox m3 20 000 20 000 EDN m3 6 200 6 200 Luftning/DeOx m3 1 280 1 280 Total m3 115 280 115 280 Djup m 12 12 Area m2 9 607 9 607 Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,041 0,041 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,14 0,14 HRT total h 15,2 15,2 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 3,52 3,52 SRT total (utom SSH) d 19,4 20,2 SRT luftad (ox+arp) d 8,2 6,2 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 7 349 7 311 N överskottslam kg/d 1 123 1 079 N inert kg/d 175 175 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 182 182 Att nitrifiera kg/d 5 868 5 874 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 5 868 5 874 Nitratecirkulation inkl NO3 N från ARP % 1,2 3,0 Att fördenitrifiera max kg/d 3 139 4 406 Denitrifierat initial hast kg/d 1 474 1 649 Volym initial hast m3 13 263 11 627 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 1 665 2 757 Volym sekundär hast m3 37 460 48 594 NO3 N in i EDN kg/d 2 730 1 469 Maxkapacitet EDN kg/d 1 851 2 362 Max NO3 N utgående mg/l 4,8 0,8 Max NO3 N utgående kg/d 840 140 Nödvändig EDN kg/d 1 890 1 329 MeOH förbrukning kg/d 4 409 3 100 MeOH förbrukning m3/d 5,6 3,9 N tot ut ur biosteget mg/l 6,8 2,8 Fosforbalans P inkommande bio kg/d 708 707 P överskottslam kg/d 562 540 Kontroll P i ÖS enl SSH beräkningar kg/d 562 540 P ut ur bio kg/d 147 168 varav partikulärt kg/d 70 70 varav löst kg/d 76 97 P partikulärt ut ur sandfilter kg/d 14 23 P krav kg/d 35 35 Att fälla på filter kg/d 55 86 2013 08 16 4(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 18 284 18 296 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 12 556 17 623 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 572,81 67,33 Utgåene BOD mg/l 3,27 0,38 Eftersedimentering Slamhalt ut ur bio kgss/m3 3,2 3,2 Slamhalt ut E sed mg/l 15 15 Design enl Sweco Ytbelastning, Qdim m/h 1 1 Ytbelastning, Q max bio m/h 1,7 1,7 Slamytbelastning, Q dim kg MLSS/m2, h 2,6 2,6 Slamytbelastning, maxflöde kg MLSS/m 2, h 4,4 4,4 Area, total ytbelastning Qdim m² 7 601 7 601 Area, total ytbelastning Qmaxdim m² 8 471 8 471 Area, total slamytbelastning, Qdim m² 9 355 9 349 Area, tot slamytbelast, maxflöde m² 10 473 10 473 Vald area: m3 10 500 10 500 Per linje m2 1 313 1 313 Djup m 5 5 Volym per linje m3 6 563 6 563 Efterbehandling T12 T17 Sandfilter P att fälla på filter kg/d 55,5 85,7 SS in mg/l 15 15 SS ut mg/l 3 3 SS avlägsnat i filter kg/d 2 189 2 188 P parikulärt avlägsnat i filter kg/d 58,7 58,6 P löst utfällt på filter kg/d 55,5 85,7 Kemslamproduktion kg/d 277,4 428,3 P-tot utlopp kg/d 35,0 35,0 P-tot utlopp mg/l 0,20 0,20 Tvättvatten Tvättvattnflöde av medeldygnsflöde % 2% 2% Tvättvattenflöde m3/d 3 500 3 500 BOD5 (=SS) kg/d 2 189 2 188 Total N (löst +partikulärt) kg/d 156 150 Total P (partikulärt) kg/d 59 59 SS (SS + kemfällt) kg/d 2 466 2 616 BOD5 mg/l 625 625 Total N mg/l 44,6 42,9 2013 08 16 5(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p Total P mg/l 16,8 16,8 SS mg/l 705 747 Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 3,27 0,38 Total N mg/l 6,8 2,8 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 3 3 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam kg TS/d 26 454 26 507 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 756 757 Överskottslam kgts/d 20 957 20 139 SS halt ÖS kgts/m3 6,4 6,4 VSS av TS % 67% 67% Slamvolym m3/d 3 274 3 147 Förtjockning av ÖS Behov m3/d 3 274 3 147 Behov 22h/d m3/h 149 143 Kapacitet m3/h,enhet 50 50 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 4 4 Intallerade enheter st 0 0 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 19 490 18 730 Slamvolym ut förtjockare m3/d 390 375 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 2 885 2 772 BOD5 (=SS) kg/d 1 467 1 410 Total N (part. + löst) kg/d 98 83 NH4 N (inkl org N) kg/d 84 81 Total P kg/d 39 38 SS kg/d 1 467 1 410 BOD5 mg/l 509 509 Total N mg/l 34 30 NH4 N (inkl org N) kg/d 29 29 Total P mg/l 14 14 SS mg/l 509 509 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 45 944 45 237 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 1 146 1 132 2013 08 16 6(7)

Bilaga 1:4 Processberäkningar 2D Nytt reningsverk 2040 540 000 p TS halt kgts/d 4,0% 4,0% VSS halt % 69% 69% VSS mängd kgvss/d 31 576 31 104 Uppehållstid d 20 20 Nödvändig volym m3 22 913 22 639 Installerad volym m3 0 0 CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 15 788 15 552 Slammängd ut kgts/d 30 156 29 685 VSS halt ut av TS % 52% 52% Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 3 437 3 396 Installerad volym m3 0 0 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 1 146 1 132 Slamvolym in m3/v 8 019 7 924 Behov 5d/v, 20h/d m3/h 80 79 Kapacitet m3/h, enhet 30 30 Redundans st 1 1 Totalt behov st 4 4 Installerade enheter st 0 0 Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 29 553 29 091 Slamvolym ut centrifug m3/d 98,5 97 Rejekt centrifug Flöde m3/d 1 047 1 035 BOD5 (=SS) kg/d 603 594 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 1 288 1 269 Total P efter fällning kg/d 35 35 SS kg/d 603 594 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 644 635 BOD5 (=SS) mg/l 576 574 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 230 1 226 Total P efter fällning mg/l 0,2 0,2 SS mg/l 576 574 Rening av förbiledning biosteget Förbehandlat vatten som förbileds biosteget renas i befintliga sandfilter 2013 08 16 7(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Diomensionerande flöden Medelflöde m3/s 3,55 3,55 Medelflöde m3/h 12 774 12 774 Medelflöde m3/d 306 570 306 570 Maxflöde bio m3/s 7,0 7,0 Maxflöde bio m3/h 25 200 25 200 Maxflöde bio m3/d 604 800 604 800 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 44 348 44 348 Total N kg/d 10 200 10 200 Total P kg/d 1 360 1 360 SS kg/d 59 500 59 500 Försedimentering T12 T17 Summabelastning förbehandling (In+rejekt slamavvattning ÖS o PS+20% N rötrejekt) Flöde m3/d 310 816 310 789 BOD5 kg/d 46 576 46 556 Total N kg/d 10 693 10 680 Total P kg/d 1 380 1 380 SS kg/d 61 728 61 709 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget Flöde m3/d 310 816 310 789 Flöde m3/h 12 951 12 950 BOD5 kg/d 23 288 23 278 Total N kg/d 9 624 9 612 Total P kg/d 966 966 SS kg/d 24 691 24 683 SS/BOD5 1,06 1,06 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 60% 60% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,92 0,92 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 21 425 21 416 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 7 474 7 484 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 2 926 2 649 Total slamproduktion (SS) kgss/d 31 825 31 549 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 19 095 18 930 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 8,5 8,5 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 5,1 5,1 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% P i slam % VSS 1,5% 1,5% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 2013 08 16 1(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p Temperatur C 12 17 Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 30 749 18 671 Simultanfällning Nödvändig fällning kg P/d 618 621 Fällningskemikalie Fe2+ Fe2+ Slamproduktion kgss/d 3 030 3 041 Zoner Anox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 4 000 4 000 Beräknad volym m3 31 472 36 212 Vald volym m3 32 000 32 000 Nitratrecirkulation av Qin 4 4 Slamhalt anoxvolym mgss/l 7,8 7,8 HRT, medelflöde h 2,5 2,5 HRT, maxflöde h 1,3 1,3 Ox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 3 800 2 349 Beräknad volym m3 30 749 18 671 Vald volym m3 30 400 18 792 Slamhalt i ox-volymen mgss/l 8,5 8,5 HRT, medelflöde h 2,4 1,4 HRT, maxflöde h 1,2 0,7 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 2,01 3,25 EDN-zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 560 560 Beräknad volym m3 4 392 3 116 Vald volym m3 4 480 4 480 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 0,3 0,2 HRT, maxflöde h 0,2 0,1 Kapacitet kg NO3-N/d 2 132 2 721 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 3,81 3,45 Luftning/DeOx Antal linjer st 8 8 2013 08 16 2(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p Volym per linje m3 280 280 Volym m3 2 240 2 240 HRT, medelflöde min 10,4 10,4 HRT, maxflöde min 5,3 5,3 Valda volymer ARP m3 0 0 SSH m3 0 0 Anox m3 32 000 32 000 Anox/Ox m3 11 608 11 608 Ox m3 18 792 18 792 EDN m3 4 480 4 480 Luftning/DeOx m3 2 240 2 240 Total m3 69 120 69 120 Medeldjup m 4,2 4,2 Area m2 16 457 16 457 Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,040 0,040 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,34 0,34 HRT total h 5,3 5,3 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 8,50 8,50 SRT total (utom SSH) d 18,5 18,6 SRT luftad (ox+arp) d 8,1 5,1 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 9 624 9 612 N överskottslam kg/d 1 528 1 514 N inert kg/d 307 307 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 311 311 Att nitrifiera kg/d 7 479 7 481 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 7 479 7 481 Nitratecirkulation % 1,1 2,5 Att fördenitrifiera max kg/d 3 918 5 343 Denitrifierat initial hast kg/d 1 455 1 455 Volym initial hast m3 6 019 4 714 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 2 462 3 888 Volym sekundär hast m3 25 453 31 498 NO3 N in i EDN kg/d 3 561 2 137 Maxkapacitet EDN kg/d 3 553 4 534 Max NO3 N utgående mg/l 4,8 0,8 Max NO3 N utgående kg/d 1472 245 Nödvändig EDN kg/d 2 090 1 892 MeOH förbrukning kg/d 4 876 4 415 MeOH förbrukning m3/d 6,2 5,6 N tot ut ur biosteget mg/l 6,8 2,8 Fosforbalans P inkommande bio kg/d 966 966 2013 08 16 3(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p P överskottslam kg/d 286 284 Kontroll P i ÖS enl SSH beräkningar kg/d 821 821 P ut ur bio kg/d 680 682 varav partikulärt kg/d 1 1 varav löst kg/d 678 681 P krav kg/d 61 61 Att simultanfälla kg/d 618,3 620,7 P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 23287,77 23278,21 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 15670,03 21373,31 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 761,77 190,49 Utgåene BOD mg/l 2,48 0,62 Membran Slamhalt ut ur bio kgss/m3 8,5 8,5 Slamhalt efter membran mg/l 0,5 0,5 Recirkulationsgrad returslam av Qin 3,0 3,0 Slamhalt i returslammet 9,7 9,7 Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 2,48 0,62 Total N mg/l 6,8 2,8 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 0,5 0,5 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam kg TS/d 39 065 39 054 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 1 116 1 116 Överskottslam kgts/d 31 825 31 549 SS halt ÖS kgts/m3 9,7 9,7 VSS av TS % 60% 60% Slamvolym m3/d 3 281 3 253 Förtjockning av PS 1 1 Behov kg TS/d 39 065 39 054 Kapacitet kg TS/m2,d 120 120 Behov av yta m2 326 325 Intallerad yta m2 315 315 Redundans st 0 0 Behov antal enheter st 1 1 Redundans st 0 0 Ytbelastning kontroll m/d 3,5 3,5 2013 08 16 4(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p Uppehållstid kontroll h 30 30 Slamhalt efter förtjockare % 6% 6% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 39 065 39 054 Slamvolym ut förtjockare m3/d 651 651 Rejekt PS förtjockare Flöde m3/d 465 465 Förtjockning av ÖS flotation Slamhalt efter förtjockare % 2,0% 2,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 31 825 31 549 Slamvolym ut förtjockare m3/d 1591 1577 Förtjockning av ÖS Behov m3/d 1 591 1 577 Behov 22h/d m3/h 72 72 Kapacitet m3/h,enhet 20 20 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 5 5 Intallerade enheter st 1 1 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 29 597 29 341 Slamvolym ut förtjockare m3/d 592 587 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 2 689 2 666 BOD5 (=SS) kg/d 2 228 2 208 Total N (part. + löst) kg/d 125 113 NH4 N (inkl org N) kg/d 112 111 Total P kg/d 20 20 SS kg/d 2 228 2 208 BOD5 mg/l 828 828 Total N mg/l 47 43 NH4 N (inkl org N) kg/d 42 42 Total P mg/l 7 7 SS mg/l 828 828 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 68 663 68 395 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 1 243 1 238 TS halt kgts/d 5,5% 5,5% VSS halt % 66% 66% VSS mängd kgvss/d 45 104 44 942 Uppehållstid d 20 20 Nödvändig volym m3 24 861 24 754 Installerad volym m3 12 000 12 000 2013 08 16 5(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 22 552 22 471 Slammängd ut kgts/d 46 111 45 924 VSS halt ut av TS % 49% 49% Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 3 729 3 713 Installerad volym m3 2 400 2 400 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 1 243 1 238 Slamvolym in m3/v 8 701 8 664 Behov 5d/v, 20h/d m3/h 87 87 Kapacitet m3/h, enhet 20 20 Redundans st 1 1 Totalt behov st 6 6 Installerade enheter st 5 5 Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 45 188 45 005 Slamvolym ut centrifug m3/d 151 150 Rejekt centrifug Flöde m3/d 1 092 1 088 BOD5 (=SS) kg/d 922 918 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 1 848 1 842 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 5,5 5,4 SS kg/d 922 918 BOD5 (=SS) mg/l 844 844 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 692 1 693 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) mg/l 5,0 5,0 SS mg/l 844 844 Rejektvattenbehandling DeAmmon Flöde m3/h 45,5 45,3 Kvävebelastning kg/d 1 848 1 842 SYVAB nuvarande volym m3 1400 1400 SYVAB nuvarande dim. N belastning kg Ntot/d 480 480 SYVAB dimensionerande data kg N/m3 0,34 0,34 fyllnadsgrad bärare % 32% 32% Nödvändig ny volym m3 5 391 5 372 Djup m 5 5 HRT h 118,4 118,5 Rening av förbiledning biosteget Max flöde m3/s 1,00 1,00 BOD5 mg/l 76,0 75,9 Total N mg/l 31,4 31,4 2013 08 16 6(7)

Bilaga 1:5 Processberäkningar 3C SYVAB 2040 850 000 p Total P mg/l 3,2 3,2 SS mg/l 80,5 80,5 kemikaliedosering Al3+ (typ PAX XL100 eller PAX 18) g Al/m3 10 10 Polymer (katjonisk, pris 35 40 kr/kg) mg aktiv komp./l 3 3 Flockningskammare Dimensionerande uppehållstid min 7 7 Volym m3 420 420 Antal linjer för flockning st 2 2 Skivfilter HSF 2630 ska vara nära flockningen! Dimensionerade filtreringshastighet m3/s 0,5 0,5 Porstorlek um 60 100 60 100 Area enhet inkl m2 30 30 Minimibrädd m 3,5 3,5 SS halt ut ur filter g SS/l 10 10 Redundans st 1 1 Antal skivfilter st 3 3 2013 08 16 7(7)

Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Henriksdal reningsverk 2040 1 570 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Diomensionerande flöden Medelflöde m3/s 5,38 5,38 Medelflöde m3/h 19 352 19 352 Medelflöde m3/d 464 439 464 439 Maxflöde bio m3/s 10,0 10,0 Maxflöde bio m3/h 36 000 36 000 Maxflöde bio m3/d 864 000 864 000 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 81 913 81 913 Total N kg/d 18 840 18 840 Total P kg/d 2 512 2 512 SS kg/d 109 900 109 900 Förbehandling T12 T17 Summabelastning förbehandling (In+rejekt) Flöde m3/d 474 935 475 116 BOD5 kg/d 88 057 88 166 Total N kg/d 22 634 22 656 Total P kg/d 3 216 3 222 SS kg/d 116 044 116 153 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget Flöde m3/d 474 935 475 116 Flöde m3/h 19 789 19 796 BOD5 kg/d 44 029 44 083 Total N kg/d 20 371 20 390 Total P kg/d 2 251 2 256 SS kg/d 46 418 46 461 SS/BOD5 1,05 1,05 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 60% 60% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,920 0,920 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 40 506 40 557 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 16 181 16 154 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 5 660 6 939 Total slamproduktion (SS) kgss/d 62 347 63 650 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 37 408 38 190 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 6,3 6,3 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 3,8 3,8 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% P i slam % VSS 1,5% 1,5% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 2013 08 16 1(6)

Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Henriksdal reningsverk 2040 1 570 000 p Temperatur C 12 17 Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 81 274 50 823 Simultanfällning Nödvändig fällning kg P/d 1 597 1 590 Fällningskemikalie Fe2+ Fe2+ Slamproduktion kgss/d 7 825 7 791 Anox zon Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 15 000 15 000 Beräknad volym m3 103 875 81 036 Vald volym m3 105 000 105 000 Nitratrecirkulation av Qin 4 4 Slamhalt anoxvolym mgss/l 5,8 5,8 HRT, medelflöde h 5,3 5,3 HRT, maxflöde h 2,9 2,9 Ox zon Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 11 600 7 000 Beräknad volym m3 81 274 50 823 Vald volym m3 81 200 49 000 Slamhalt i ox-volymen mgss/l 6,3 6,3 HRT, medelflöde h 4,1 2,6 HRT, maxflöde h 2,3 1,4 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 2,23 3,69 EDN-zon Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 1 800 1 800 Beräknad volym m3 11 464 11 013 Vald volym m3 12 600 12 600 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 0,6 0,6 HRT, maxflöde h 0,3 0,3 Kapacitet kg NO3-N/d 4 443 5 671 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 3,54 4,34 Luftning/DeOx Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 600 600 Volym m3 4 200 4 200 2013 08 16 2(6)

Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Henriksdal reningsverk 2040 1 570 000 p HRT, medelflöde min 12,7 12,7 HRT, maxflöde min 7,0 7,0 Valda volymer ARP m3 0 0 SSH m3 0 0 Anox m3 105 000 105 000 Anox/Ox m3 32 200 32 200 Ox m3 49 000 49 000 EDN m3 12 600 12 600 Luftning/DeOx m3 4 200 4 200 Total m3 203 000 203 000 Djup m 12 12 Area m2 16 917 16 917 Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,034 0,034 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,22 0,22 HRT total h 10,3 10,3 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 6,30 6,30 SRT total (utom SSH) d 20,5 20,1 SRT luftad (ox+arp) d 8,2 4,8 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 20 371 20 390 N överskottslam kg/d 2 993 3 055 N inert kg/d 464 464 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 475 475 Att nitrifiera kg/d 16 439 16 395 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 16 439 16 395 Nitratecirkulation % 1,9 1,9 Att fördenitrifiera max kg/d 10 770 10 742 Denitrifierat initial hast kg/d 5 504 5 510 Volym initial hast m3 30 621 24 022 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 5 266 5 231 Volym sekundär hast m3 73 254 57 014 NO3 N in i EDN kg/d 5 668 5 654 Maxkapacitet EDN kg/d 7 406 9 452 Max NO3 N utgående mg/l 3,5 1,5 Max NO3 N utgående kg/d 1626 697 Nödvändig EDN kg/d 4 043 4 957 MeOH förbrukning kg/d 9 433 11 566 MeOH förbrukning m3/d 11,9 14,6 N tot ut ur biosteget mg/l 5,5 3,5 Fosforbalans P inkommande bio kg/d 2 251 2 256 P överskottslam kg/d 561 573 P ut ur bio kg/d 1 690 1 683 2013 08 16 3(6)

Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Henriksdal reningsverk 2040 1 570 000 p varav partikulärt kg/d 2 2 varav löst kg/d 1688 1681 P krav kg/d 93 93 Att simultanfälla kg/d 1596,9 1590,0 P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 44 029 44 083 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 43 080 42 967 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 94,83 111,60 Utgåene BOD mg/l 0,20 0,24 Membran Slamhalt ut ur bio kgss/m3 6,3 6,3 Slamhalt efter membran mg/l 0,5 0,5 Recirkulationsgrad returslam av Qin 3,0 3,0 Slamhalt i returslammet 7,2 7,2 Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 0,20 0,24 Total N mg/l 5,50 3,50 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 0,5 0,5 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam kg TS/d 74 353 74 429 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 2 124 2 127 Överskottslam kgts/d 62 347 63 650 SS halt ÖS kgts/m3 7,2 7,2 VSS av TS % 60% 60% Slamvolym m3/d 8 659 8 840 Förtjockning av PS 1 1 Behov m3/d 2 124 2 127 Behov 22h/d m3/h 97 97 Kapacitet m3/h,enhet 40 40 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 4 4 Intallerade enheter st 0 0 Slamhalt efter förtjockare % 6% 6% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 74 353 74 429 Slamvolym ut förtjockare m3/d 1 239 1 240 Rejekt PS förtjockare 2013 08 16 4(6)

Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Henriksdal reningsverk 2040 1 570 000 p Flöde m3/d 885 886 Förtjockning av ÖS Behov m3/d 8 659 8 840 Behov 22h/d m3/h 394 402 Kapacitet m3/h,enhet 50 50 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 9 10 Intallerade enheter st 5 5 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 57 983 59 195 Slamvolym ut förtjockare m3/d 1 160 1 184 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 7 500 7 656 BOD5 (=SS) kg/d 4 364 4 456 Total N (part. + löst) kg/d 251 241 NH4 N (inkl org N) kg/d 224 229 Total P kg/d 39 40 SS kg/d 4 364 4 456 BOD5 mg/l 582 582 Total N mg/l 33 31 NH4 N (inkl org N) kg/d 30 30 Total P mg/l 5 5 SS mg/l 582 582 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 132 336 133 624 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 2 399 2 424 TS halt kgts/d 5,5% 5,5% VSS halt % 66% 66% VSS mängd kgvss/d 86 837 87 617 Uppehållstid d 16 16 Nödvändig volym m3 38 382 38 790 Installerad volym m3 39 000 39 000 CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 43 418 43 809 Slammängd ut kgts/d 88 918 89 815 VSS halt ut av TS % 49% 49% Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 7 197 7 273 Installerad volym m3 11 600 11 600 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 2 399 2 424 Slamvolym in m3/v 16 792 16 971 2013 08 16 5(6)

Bilaga 1:6 Processberäkningar 4B Henriksdal reningsverk 2040 1 570 000 p Behov 5d/v, 20h/d m3/h 168 170 Kapacitet m3/h, enhet 35 35 Redundans st 1 1 Totalt behov st 6 6 Installerade enheter st 5 5 Slamhalt efter centrifug % 0% 0% Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 87 139 88 019 Slamvolym ut centrifug m3/d 290 293 Rejekt centrifug Flöde m3/d 2 108 2 131 BOD5 (=SS) kg/d 1 778 1 796 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 3 543 3 575 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 664 670 SS kg/d 1 778 1 796 BOD5 (=SS) mg/l 843 843 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 680 1 678 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) mg/l 315 315 SS mg/l 843 843 Rening av förbiledning biosteget Max flöde m3/s 5 5 BOD5 mg/l 94,8 94,9 Total N mg/l 43,9 43,9 Total P mg/l 4,8 4,9 SS mg/l 99,9 100,0 SS in i sandfilter (SS+kemslam) kg SS/h 2 235 2 238 Tillgänglig sandfilterarea m2 3 600 3 600 Area per filter m2 60 60 Antal filter st 60 60 Slamlagringskapacitet kg SS/m2 3 3 Dimensionerande Ytbelastning m/h 15 15 Ytbelastning alla filter i drift m/h 5 5 Ytbelastning 80% filter i drift m/h 6 6 Tid innan igensättning alla filter i drift h 4,83 4,83 Antal filter i drift st 53 53 Tid innan igensättning m avställda filter h 4,27 4,26 spoltid h 0,5 0,5 Antal avställda filter st 7,0 7,0 Tid för att spola alla filter h 4,29 4,29 kemikaliedosering Fe 2+ g Fe/m3 2 2 2013 08 16 6(6)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p Inlopp Enhet T12 T17 Diomensionerande flöden Medelflöde m3/s 1,52 1,52 Medelflöde m3/h 5 483 5 483 Medelflöde m3/d 131 581 131 581 Maxflöde bio m3/s 2,5 2,5 Maxflöde bio m3/h 9 000 9 000 Maxflöde bio m3/d 216 000 216 000 Dimensionerande belastning BOD5 kg/d 16 174 16 174 Total N kg/d 3 720 3 720 Total P kg/d 496 496 SS kg/d 21 700 21 700 Försedimentering T12 T17 Summabelastning förbehandling (In+Rejekt slamförtjockning ÖS & PS+20% N rötrejekt) Flöde m3/d 133 845 133 847 BOD5 kg/d 16 977 16 978 Total N kg/d 3 903 3 897 Total P kg/d 503 503 SS kg/d 22 503 22 504 Avskiljning förbehandling BOD5 % 50% 50% Total N % 10% 10% Total P % 30% 30% SS % 60% 60% Summabelastning biosteget Flöde m3/d 133 845 133 847 Flöde m3/h 5 577 5 577 BOD5 kg/d 8 488 8 489 Total N kg/d 3 513 3 507 Total P kg/d 352 352 SS kg/d 9 001 9 002 SS/BOD5 1,06 1,06 Biologisk rening T12 T17 Dimensionerande parametrar VSS halt (bio+kem+edn) % av SS 60% 60% Specifik slamproduktion kg SS/kg BOD 5 0,92 0,92 Bioslamproduktion (SS) kgss/d 7 809 7 810 Kemslamprodukton (SS) kgss/d 2 711 2 711 E-DN slamproduktion (SS) kgss/d 951 966 Total slamproduktion (SS) kgss/d 11 471 11 486 Total slamproduktion (VSS) kgvss/d 6 883 6 892 MLSS koncentraton aktivslam kgmlss/m 3 5,3 5,3 MLVSS koncentration aktivslam kgmlvss/m 3 3,2 3,2 N i slam % av VSS 8,0% 8,0% P i slam % VSS 1,5% 1,5% N icke nedbrytbar mg/l 1 1 Temperatur C 12 17 2013 08 16 1(7)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p Initial fördenitrifikationshasithget g NO 3 -N/kgVSS,h 2,2 2,8 Sekundär fördenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 0,9 1,1 Efterdenitrifikationshastighet g NO 3 -N/kgVSS,h 3,9 5,0 Dimensionerande slamålder, aerob d 8,21 5,03 Dimensionerande slamålder, metanol d 3,00 1,70 Beräknat Nödvändig aerob volym m3 17 775 10 902 Simultanfällning Nödvändig fällning kg P/d 223 223 Fällningskemikalie Fe2+ Fe2+ Slamproduktion kgss/d 1 091 1 091 Zoner Anox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 2 880 2 880 Beräknad volym m3 18 277 20 980 Vald volym m3 23 040 23 040 Nitratrecirkulation av Qin 4 4 Slamhalt anoxvolym mgss/l 4,8 4,8 HRT, medelflöde h 4,1 4,1 HRT, maxflöde h 2,6 2,6 Ox zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 2 340 1 490 Beräknad volym m3 17 775 10 902 Vald volym m3 18 720 11 920 Slamhalt i ox-volymen mgss/l 5,3 5,3 HRT, medelflöde h 3,2 2,0 HRT, maxflöde h 2,0 1,2 Kontroll nitrifikationshastighet g NH 4 -N/kgVSS,h 1,89 2,96 EDN-zon Antal linjer st 8 8 Volym per linje m3 300 300 Beräknad volym m3 2 289 1 821 Vald volym m3 2 400 2 400 Kolkälla metanol metanol HRT, medelflöde h 0,4 0,3 HRT, maxflöde h 0,3 0,2 Kapacitet kg NO3-N/d 712 909 Kontroll efterdenitrifikationshastighet g NO3-N/kg VSS, h 3,71 3,77 Luftning/DeOx Antal linjer st 7 7 Volym per linje m3 140 140 2013 08 16 2(7)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p Volym m3 980 980 HRT, medelflöde min 10,5 10,5 HRT, maxflöde min 6,5 6,5 Valda volymer ARP m3 0 0 SSH m3 0 0 Anox m3 23 040 23 040 Anox/Ox m3 6 800 6 800 Ox m3 11 920 11 920 EDN m3 2 400 2 400 Luftning/DeOx m3 980 980 Total m3 45 140 45 140 Djup m 4,3 4,3 Area m2 10 498 10 498 Kontrollparametrar F/M kvot kg BOD/kgMLSS,d 0,035 0,035 BOD belastning total kg BOD/m3,d 0,19 0,19 HRT total h 8,1 8,1 Medel slamhalt AS+ARP kgss/m3 5,30 5,30 SRT total (utom SSH) d 20,9 20,8 SRT luftad (ox+arp) d 8,6 5,5 Kvävebalans N inkommande bio kg/d 3 513 3 507 N överskottslam kg/d 551 551 N inert kg/d 132 132 NH4 N utlopp mg/l 1 1 NH4 N utlopp kg/d 134 134 Att nitrifiera kg/d 2 697 2 690 Producerad NO3 N (ut ur ox) kg/d 2 697 2 690 Nitratecirkulation % 1,1 2,5 Att fördenitrifiera max kg/d 1 413 1 922 Denitrifierat initial hast kg/d 531 531 Volym initial hast m3 3 544 2 777 Denitrifierat sekundär hastighet kg/d 882 1 391 Volym sekundär hast m3 14 733 18 203 NO3 N in i EDN kg/d 1 284 769 Maxkapacitet EDN kg/d 1 187 1 515 Max NO3 N utgående mg/l 4,6 0,6 Max NO3 N utgående kg/d 605 79 Nödvändig EDN kg/d 679 690 MeOH förbrukning kg/d 1 584 1 609 MeOH förbrukning m3/d 2,0 2,0 N tot ut ur biosteget mg/l 6,6 2,6 Fosforbalans P inkommande bio kg/d 352 352 P överskottslam kg/d 103 103 Kontroll P i ÖS enl SSH beräkningar kg/d 299 299 2013 08 16 3(7)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p P ut ur bio kg/d 249 249 varav partikulärt kg/d 1 1 varav löst kg/d 248 248 P krav kg/d 26 26 Att simultanfälla kg/d 222,7 222,6 P tot ut ut reningsverket mg/l 0,20 0,20 BOD reduktion BOD in kg/d 8 488 8 489 BOD reduktion fördenitrifikation kg/d 5 651 7 686 reduktion luftning % 90% 90% Utgåene BOD kg/d 283,77 80,26 Utgåene BOD mg/l 2,16 0,61 Membran Slamhalt ut ur bio kgss/m3 5,3 5,3 Slamhalt efter membran mg/l 0,5 0,5 Recirkulationsgrad returslam av Qin 3,0 3,0 Slamhalt i returslammet 6,0 6,0 Utgående halter T12 T17 BOD5 mg/l 2,16 0,61 Total N mg/l 6,6 2,6 Total P mg/l 0,20 0,20 SS mg/l 0,5 0,5 Slambehandling T12 T17 Slamproduktion Primärslam kg TS/d 14 242 14 242 TS halt PS kg TS/m3 3,5% 3,5% VSS av TS % 70% 70% Slamvolym PS m3/d 407 407 Överskottslam kgts/d 11 471 11 486 SS halt ÖS kgts/m3 6,0 6,0 VSS av TS % 60% 60% Slamvolym m3/d 1 912 1 914 Förtjockning av PS 1 1 Behov kg TS/d 14 242 14 242 Kapacitet kg TS/m2,d 120 120 Behov av yta m2 119 119 Intallerad yta m2 315 315 Redundans st 0 0 Behov antal enheter st 2 2 Redundans st 0 0 Ytbelastning kontroll m/d 1,3 1,3 Uppehållstid kontroll h 84 84 Slamhalt efter förtjockare % 6% 6% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% 2013 08 16 4(7)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p SS ut ur förtjockare kgts/d 14 242 14 242 Slamvolym ut förtjockare m3/d 237 237 Rejekt PS förtjockare Flöde m3/d 170 170 Förtjockning av ÖS flotation Slamhalt efter förtjockare % 2,5% 2,5% Avskiljningsgrad förtjockare % 100% 100% SS ut ur förtjockare kgts/d 11 471 11 486 Slamvolym ut förtjockare m3/d 459 459 Förtjockning av ÖS Behov m3/d 459 459 Behov 22h/d m3/h 21 21 Kapacitet m3/h,enhet 20 20 Redundans st 1 1 Behov antal enheter st 3 3 Intallerade enheter st 1 1 Slamhalt efter förtjockare % 5,0% 5,0% Avskiljningsgrad förtjockare % 93% 93% SS ut ur förtjockare kgts/d 10 668 10 682 Slamvolym ut förtjockare m3/d 213 214 Rejekt förtjockare Flöde m3/d 1 699 1 701 BOD5 (=SS) kg/d 803 804 Total N (part. + löst) kg/d 50 43 NH4 N (inkl org N) kg/d 42 42 Total P kg/d 7 7 SS kg/d 803 804 BOD5 mg/l 473 473 Total N mg/l 29 25 NH4 N (inkl org N) kg/d 25 25 Total P mg/l 4 4 SS mg/l 473 473 In i rötkammare Slammängd (PS+förtjockat ÖS) kgts/d 24 910 24 924 Slamvolym (PS+förtjockat ÖS) m3/d 451 451 TS halt kgts/d 5,5% 5,5% VSS halt % 66% 66% VSS mängd kgvss/d 16 370 16 379 Uppehållstid d 20 20 Nödvändig volym m3 9 015 9 020 Installerad volym m3 12 000 12 000 CH4 produktion av VSS % 50% 50% Gasproduktion Nm3/d 8 185 8 189 Slammängd ut kgts/d 16 725 16 735 VSS halt ut av TS % 49% 49% 2013 08 16 5(7)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p Slamtankar för rötat slam Uppehållstid d 3 3 Nödvändig volym m3 1 352 1 353 Installerad volym m3 2 400 2 400 Slamcentrifug Slamvolym in m3/d 451 451 Slamvolym in m3/v 3 155 3 157 Behov 5d/v, 20h/d m3/h 32 32 Kapacitet m3/h, enhet 20 20 Redundans st 1 1 Totalt behov st 3 3 Installerade enheter st 5 5 Slamcentrifug Slamhalt efter centrifug % 30% 30% Avskiljningsgrad centrifug % 98% 98% SS ut ur centrifug kgts/d 16 390 16 400 Slamvolym ut centrifug m3/d 54,6 54,7 Rejekt centrifug Flöde m3/d 396 396 BOD5 (=SS) kg/d 334 335 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) kg/d 668 668 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) kg/d 2,0 2,0 SS kg/d 334 335 BOD5 (=SS) mg/l 844 844 Total N (part. + nedbrutet i rötkammaren) mg/l 1 686 1 686 Total P (part. + nedbrutet i rötkammare) mg/l 5,0 5,0 SS mg/l 844 844 Rejektvattenbehandling DeAmmon Flöde m3/h 35,2 35,2 Kvävebelastning kg/d 668 668 SYVAB nuvarande volym m3 1400 1400 SYVAB nuvarande dim. N belastning kg Ntot/d 480 480 SYVAB dimensionerande data kg N/m3 0,34 0,34 fyllnadsgrad bärare % 32% 32% Nödvändig ny volym m3 1 948 1 949 Djup m 5 5 HRT h 55,4 55,4 Rening av förbiledning biosteget Max flöde m3/s 1,5 1,5 BOD5 mg/l 64,5 64,5 Total N mg/l 26,7 26,7 Total P mg/l 2,7 2,7 SS mg/l 68,4 68,4 2013 08 16 6(7)

Bilaga 1:7 Processberäkningar 4C SYVAB 310 000 p kemikaliedosering Al3+ (typ PAX XL100 eller PAX 18) g Al/m3 10 10 Polymer (katjonisk, pris 35 40 kr/kg) mg aktiv komp./l 3 3 Flockningskammare Dimensionerande uppehållstid min 7 7 Volym m3 630 630 Skivfilter HSF 2630 ska vara nära flockningen! Dimensionerade filtreringshastighet m3/s 0,5 0,5 Porstorlek um 60 100 60 100 Area enhet inkl m2 30 30 Minimibrädd m 3,5 3,5 SS halt ut ur filter g SS/l 10 10 Redundans st 1 1 Antal skivfilter st 4 4 2013 08 16 7(7)

Bilaga 1:8 Dimensionering MBR MBR design 1C, 2C, 3C, 4B, 4C Avgränsningar/förutsättningar integrering i existerande sedimentering integrering i existerande sedimentering Ny volym för membranen Integrering i existerande sedimentering utnyttjar alla linjer utnyttjar alla linjer utnyttjar alla linjer utnyttjar alla linjer Designdata Alternativ SYVAB (1C) 2040 SYVAB (2C, 4C) Syvab (3C) Henriksdal(4B) Omfattning Syvab inkl. Eolshäll SYVAB utan Sthlm Vatten (Eolshäll) Syvab inkl. Bromma och Eolshäll Henriksdal inkl. Bromma och Eolshäll Design temp. 12 C 12 C 12 C 12 C Sommartemp. 17 C 17 C 17 C 17 C Antal personer, p (150 l/pe d) 430 000 310 000 850 000 1 570 000 Medelflöde, m3/d 167 616 131 197 305 856 464 439 Medelflöde, m3/h 6 984 5 472 12 744 19 332 Medelflöde, m3/s 1,9 1,5 3,5 5,4 Maxflöde in, m3/s 4,0 4,0 8,0 15,0 Maxflöde bio, m3/h 11 160 9 000 25 200 36 000 Maxflöde bio, m3/s 3,1 2,5 7,0 10,0 Membran design Modultyp MFM200 MFM200 MFM300 MFM300 m2/modul 308,0 308,0 462,0 462,0 Antal moduler 1280 1024 1728 2500 m2 394240 315392 798336 1155000 Antal moduler per cell installerad 160 128 72 180 Antal moduler i x led 4 4 4 6 bredd x led, m 6,0 6,0 6,4 10,0 Antal moduler i y led 40 32 18 30 bredd y led, m 55,5 44,0 21,0 50,0 Vattendjup, m 4,0 4,0 5,0 5,0 Antal celler med membran 8 8 24 14 Antal moduler per rack (antal moduler som kommer rengöras 20 16 18 18 samtidigt) No racks per cell installerat 8 8 4 10 Antal racks totalt installerat 64 64 96 140 Medel flux (l/h, m2) 17,72 17,3 16,0 16,8 Peak Flux (l/h, m2) 28,31 28,5 31,6 31,2

Bilaga 1:9 Luftbehov Luftbehov, årsmedel Medelbehov AOR Actual Oxidation Requirements 1A 1B 1C 2D 3C 4B 4C BOD oxidation 8 486 18 173 6 997 10 864 13 830 26 169 5 042 kg O2/d Endogen respiration 4 843 12 663 3 659 5 817 7 526 14 843 2 941 kg O2/d Nitrifikation 20 969 51 576 17 259 26 950 34 328 75 354 12 364 kg O2/d Syreåtergång vid denitrifikation 8 781 21 770 6 660 10 789 13 243 30 762 4 768 kg O2/d Syrebehov AOR 25 518 60 642 21 255 32 842 42 442 85 604 15 579 kg O2/d SOTR Standard Oxygen Transfer Rate Total 42 606 101 412 35 453 54 786 70 778 143 142 25 981 kg O2/d Återfört med returslam (MBR) 0 0 3 024 0 5 518 8 360 2 368 kg O2/d Ny Total 42 606 101 412 32 429 54 786 65 260 134 782 23 613 kg O2/d Luftflöde (installerat idag) 54 000 75 000 68 000 0 68 000 75 000 68 000 Total luftflöde 148 734 572 948 618 473 309 523 1 235 232 808 714 481 137 Nm3/d

Bilaga 2 Layoutritningar

HANDLINGSFÖRTECKNING UPPDRAG Västerorts framtida AVR UPPDRAGSNUMMER 1836344000 STATUS FÖRSTUDIE UPPDRAGSLEDARE Jan Friberg KUND Stockholm Vatten VA AB TEKNIKOMRÅDE Processutredning DATUM REVDATUM HANDLINGENS NR. REV HANDLINGENS BENÄMNING SKALA (A1) DATUM REVDATUM 1A-1 Bromma 1A, Processförslag 1, Grovrening, Slamavvattning 1:500 1A-2 Bromma 1A, Processförslag 1, Biosteg 1:1000 1B-1 Henriksdal 1B, Processförslag 2, Sickla 1:500 1B-2 Henriksdal 1B, Processförslag 2, Henriksdal 1:1000 1C-1 SYVAB 1C, Processförslag 3 1:1000 2D-1 Nytt verk 2D, Processförslag 5 1:1000 3C-1 SYVAB 3C, Processförslag 6 1:1000 4B-1 Henriksdal 4B, Processförslag 7, Sickla 1:1000 4B-2 Henriksdal 4B, Processförslag 7, Henriksdal 1:1000 4C-1 SYVAB 4C, Processförslag 8 1:1000 1(1) SwecoNormal.dotx 2011-03-01 Sweco Environment AB WENZ p:\1836\1836344_västerorts_framtida_\000\15 arbetsmtrl_ritn\pdf\2013-08-15\1836344000 08-15.docx

STEPSCREENBYGGNAD HT HT HT 1 2 3

HT HT HT 1 2 3

HT HT STEPSCREENBYGGNAD 1 2 3 HT

Bilaga 3 Energiberäkningar

BILAGA 3:1 ELENERGI Beräkningar av elförbrukningen vid respektive reningsverk baseras på nuvarande elförbrukning. För Bromma och Henriksdals reningsverk har tidigare energiutredningar använts (år 2004 för Bromma och 2007 för Henriksdal). För Himmerfjärdsverket har total elenergiförbrukning år 2012 använts tillsammans med en energibalans över reningsverkets delsteg baserad på installerad effekt och teoretiska beräkningar. Utifrån nuvarande energiförbrukning har sedan energiförbrukningen år 2040 uppskattats genom att delprocessernas och enheternas elförbrukning skalats upp i enlighet med dimensionerande flöde eller beräknade slammängder. Sammanställningen nedan visar att energiförbrukningen är ojämnt fördelad från verk till verk. Detta beror på hur informationen om dagens elenergiförbrukning är redovisad. Tex är inte elförbrukningen för eftersedimentering vid Bromma reningsverk noll (se gråmarkerad ruta) utan denna energiförbrukning ligger inbakad i någon av de övriga posterna. Bromma 1A H dal 1B Syvab 1C Syvab 2C/4C Nytt 2D Syvab 3C H dal 4B Bromma 2004 H dal 2007 Syvab 2012 MBR blåsmaskin 0 0 8 585 6 724 0 13 428 20 342 0 0 0 Inloppspumpar 2 523 0 11 279 8 834 0 20 582 0 2 094 0 7 707 blåsmaskiner bio 5 184 12 338 3 946 2 873 6 666 7 940 16 339 3 587 9 934 4 867 DeAmmon 0 0 2 373 1 711 0 4 691 0 0 0 1 742 Avgasning 0 3 169 0 0 0 0 0 0 0 0 Ventilation (utom kontorsbyggnad) 4 037 2 719 600 600 1 644 600 3 212 2 219 2 719 300 nitratrecirkulationspumpar bio 1 187 879 1 337 1 047 731 2 846 2 819 985 1 079 0 returslampumpar bio 1 035 660 1 337 1 047 406 2 439 3 175 859 540 381 avvattningscentrifuger rötat slam 691 2 068 652 472 1 248 1 287 3 037 436 1 526 666 Flotation överskottslam 0 0 1 389 1 389 0 1 389 0 0 0 1 389 Biosteg övrigt (omrörare, ÖS pump, belysning mm) 1 239 2 115 298 275 1 201 488 2 342 632 1 762 51 Grovrening 1 840 1 755 1 706 1 336 1 061 3 113 2 462 352 1 376 1 166 Grovrening 2 0 1184 0 0 0 0 1 103 0 1 198 0 inloppspumpar sandfilter 792 1 403 0 0 0 0 0 654 1 149 0 Slamhantering övrigt 1 582 1 247 102 73 1 021 201 1 433 1 546 1 082 71 Inloppspumpar biosteg 658 868 0 0 0 0 1 393 546 711 0 Förtjockningscentrifug överskottslam 625 762 277 199 347 547 1 161 0 635 333 cirkulationspumpar rötkammare 181 745 237 172 516 468 1 095 150 465 242 Eftersedimentering tot 0 1 195 0 0 722 0 0 0 1 195 739 Kontors /Personalbyggnad 381 957 1 000 1 000 139 1 000 957 381 957 1 000 Sandfilter övrigt 333 471 0 0 421 0 0 285 386 333 tunnelfläktar 0 0 0 0 0 0 0 0 876 uppgradering biogas 0 0 0 0 0 0 0 0 6300 fluidobädd EDN 0 0 0 0 0 0 0 0 1752 Övrigt 249 2 394 3 267 3 267 1 477 3 285 2 394 249 2 394 3 452 Summa 21 536 36 929 38 384 31 019 17 600 64 304 63 264 14 975 29 107 33 367 MWh/år Kontroll specifik elenergi 0,426 0,350 0,626 0,646 0,276 0,575 0,373 0,130 0,336 0,796 kwh/m 3 utan inlopps /bio /SF pumpar 17 315 32 263 23 838 18 918 17 600 40 437 59 477 MWh/år specifik elenergi utan pumpar 0,342 0,305 0,389 0,394 0,276 0,361 0,351 kwh/m 3 specifik elenergi utan pumpar o MBR/avgasning 0,342 0,275 0,249 0,254 0,276 0,241 0,231 kwh/m 3 Specifik kostnad i nuläget Bromma 2012 Henriksdal 2012 Syvab 2012 0,265 kwh/m3 0,327 kwh/m3 0,791 kwh/m3

BILAGA 3:2 VÄRMEFÖRBRUKNING Förutsättningar för beräkningar Beräkning av energiförbrukning för uppvärmning baseras på registrerad värmeförbrukning på respektive reningsverk år 2012 enligt Tabell A nedan. Värmeförbrukningen har delats in i uppvärmning av byggnader, bergrum och rötkammare. Energiåtgång för uppvärmning av rötkammare har beräknats med formeln: Energi (kwh/d) = Qslam (l/d) Specifik värme (0,00116 kwh/ C, l) T ( C) Verkningsgraden för uppvärmning av slam har ansatts till 90%. Energiåtgång för uppvärmning av utrymmen baseras på yta att värma upp. Yta för uppvärmning har uppskattats ur ritningar för respektive reningsverk. Tabell A. Värmebalans för reningsverken år 2012 Enhet Bromma 2012 Henriksdal 2012 Himmerfjärdsverket 2012 Från miljörapport Värmeförbrukning MWh/år 6 978 30 259 Värmetyp Fjärrvärme Fjärrvärme Biogaspanna Biogasförbrukning Nm 3 /år 1 251 000 Energiinnehåll biogas kwh/nm 3 6 Verkningsgrad panna % 75 Beräknad biogasenergi MWh/år 5 630 Beräknat Uppvärmning rötkammare Slam in till rötkammare m 3 /d 384 1 370 385 TS halt % 4,1 3,2 4,8 Energi för uppvärmning MWh/år 4 540 16 113 4 528 Uppvärmning av byggnader Yta kontor m 2 1 500 10 650 3 000 Yta övriga byggnader m 2 5 250 0 10 000 Specifikt värmebehov kwh/m 2, år 50 50 50 Uppvärmning av bergrum Yta m 2 18 600 86 500 0 Specifikt värmebehov kwh/m 2, år 100 150 0 Summa värmebehov MWh/år 2 198 13 505 650 byggnader/berg Förluster uppvärmning % 5 5 5 Summa värmebehov (inklusive förluster) 7 092 31 176 5 451 Sweco Environment AB 1(2)

Beräknad värmeförbrukning år 2040 Värmeförbrukningen år 2040 består av värmen som åtgår för uppvärmning av rötkammaren samt bergrum och byggnader. Resultatet redovisas i Tabell B nedan. Uppvärmning av rötkammare beräknas påå samma sätt som för år 2012 men med de slamflöden som erhålls ur processberäkningarna för vardera alternativ. Uppvärmning av byggnader och bergrum beräknas även de på samma sätt som ovan men tillkommande utrymmen läggs till befintliga. Tabell B. Beräknat värmebehovv år 2040 för de olika reningsverken. Enhet 1A 1B 1C 2D 3C 4B 4C Uppvärmning rötkammare Slam in till rötkammare m 3 /d 883 1 585 628 1 139 1 240 2 412 451 Energi för uppvärmning MWh/år 10 385 18 641 7 386 13 396 14 548 28 368 5 304 Uppvärmning av byggnader Yta kontor etc. m 2 1 500 10 650 3 000 0 3 000 10 650 3 000 Yta övriga byggnader m 2 0 0 10 000 0 10 000 0 10 000 Yta nya byggnader 0 0 3 250 1 500 4 420 0 2 750 Specifikt värmebehov kwh/m 2,år 50 50 50 50 50 50 50 Uppvärmning av bergrum Yta befintligt m 2 18 600 86 500 0 0 0 86 500 0 Yta tillkommande m 2 21 150 2 750 0 39 740 0 20 600 0 Specifikt värmebehov kwh/m 2,år 100 150 100 150 Summa värmebehov byggnader/ /berg MWh/år 4 050 13 917 813 4 049 871 16 595 788 Förluster uppvärmning % 5 5 5 5 5 5 5 Summa värmebehov (inklusive förluster) MWh/år 15 195 34 272 8 630 18 363 16 268 47 329 6 412 2 (2) BILAGA 3:2 VÄRMEFÖRBRUKNING

Bilaga 4 Genomförandetidplaner