Har du för hög bostadskostnad? Tänk över om det finns alternativ. Är du t ex beredd att flytta till annat område med billigare hyra? Kan du tänka dig mindre antal rum? Kanske hyra ut ett rum? Kan du ha rätt till bostadsbidrag eller bostadstillägg? Betala dina räkningar i tid, så undviker du dyra påminnelseavgifter, betalningsanmärkningar och kostnader för kronofogden. Kom ihåg att det kostar att inte betala! Be att få månadsräkningar, det underlättar kontrollen över ekonomin. Annars rekommenderar vi att du lägger undan ett belopp varje månad till dess att kvartals-/halvårsräkningarna kommer. Se över dina försäkringar, så att du inte är dubbelförsäkrad. Om du är med i facket, hör med dem om de har något förmånligt avtal med något försäkringsbolag. Försök samla alla dina försäkringar i ett bolag, det brukar bli billigast. Glöm inte att jämföra priser mellan olika bolag samt läs det finstilta noga, innan du tecknar ett avtal. Försök undvika att betala dina räkningar inne på banken/posten. De tar dyra avgifter, ca 50-70:- per räkning. Det är billigare om du
har eget privat post-eller bankgiro eller betalar via Internet eller har autogiro. Tänk efter hur du använder telefonen. Jämför priser hos olika telefonbolag. Om du har extra telefontjänster som kostar, tänk efter om du verkligen behöver dem. Kontantkort till mobilen kan vara ett alternativ för att hålla koll på mobilkostnaderna. Har du kabel-tv, extra kanaler? Tänk efter vad det kostar dig varje månad. Kan du vara utan de kanalerna och därmed spara den kostnaden? Varje sparad 100-lapp per månad ger 1 200:- på 1 år. Du kan minska din energiräkning genom att tänka på hur du använder strömmen/elen. T ex byt till lågenergilampor, ha inga apparater stående i Stand by läge, det drar mer energi än vad man tror. Försök att spara ett belopp varje månad. Det är alltid bra att ha en buffert. Om du till exempel har fått frikort för läkarbesök spara 100:-/månad så har du en buffert på 1 200:- när frikortsperioden är slut och du ska börja betala för läkarbesöken igen. Skriv en inköpslista innan du går in i affären och försök hålla dig efter den. Fall inte för extrapriser bara för att det är billigt. Fundera om du verkligen behöver varan. Planera dina inköp av livsmedel och förbrukningsartiklar. Välj den affär som har billigast priser. Jämför priser! Ta med egen kasse att ta varorna i. Spara dina kvitton och gå igenom vad/hur du handlar. Köper du storpack, t ex toapapper som är billigare än småpack? Köper du drickabackar med returglas som är billigare än stora plastflaskor? Titta på jämförpriser, t ex vad det kostar per kilo, per liter. Planera veckomaten. Gör en matsedel för en vecka eller en månad. Det sparar både tid och pengar. Om du har familj, låt hela familjen vara delaktig i matsedeln. Hemlagat bröd och mat är billigare och oftast nyttigare än färdigköpt. Gör gärna stora portioner och frys in. Ta vara på matrester. Att ta med matlåda till arbetet är mycket billigare än utelunch. Med matlåda kan du spara cirka 1 000:-/månad (12 000:- per år!) Barnmat är mycket billigare att laga själv än att köpa färdigt.
Om du röker, är det möjligt för dig att sluta eller dra ner på konsumtionen? Ett paket cigaretter/dag á 50:- blir 18 250:- på 1 år! Om du har bil, tänk över om bilen verkligen behövs. Vad använder du bilen till? Kan bilpool (om det finns), kollektivtrafik, cykel eller promenad vara ett alternativ? En bil kostar mer än vad man tror per månad. Se över dina tidningsprenumerationer. Alternativ kan vara att läsa tidningen på biblioteket, arbetet eller dela kostanden med en bekant. Att låna böcker på bibliotek kan vara ett alternativ till att köpa nya. Second-hand affärer är ett billigt alternativ både när det gäller kläder, möbler, hushållsartiklar, sport-och lekutrustning med mera. Av släkt och vänner kan man få eller köpa begagnat till en billig penning. Det finns Bortskänkes/Bytes-sidor på bl.a. Facebook som kan vara värda att gå med i. Kanske du själv har saker du kan sälja/byta? När du måste köpa något nytt, försök då om möjligt handla på rea. Ha som utgångsläge att handla kontant. Att köpa på kredit/avbetalning är alltid dyrare. Försök i första hand att spara till det du vill köpa. Det är alltid billigast att köpa något kontant. Om du ändå bestämmer dig för att låna, så gör det i första hand via en traditionell bank. Undvik de snabbutlånande kreditinstituten som oftast har en mycket hög ränta. Ha inte för bråttom i dina beslut. Tänk efter före om du verkligen behöver det du tänker köpa/låna och hur det påverkar din ekonomi. Tänk efter innan du skriver under någon handling. din namnteckning kan sätta dig i stora skulder. Ta helst hem handlingen och läs igenom den i lugn och ro, titta på alla villkor och rådfråga gärna någon annan innan du skriver på. Att gå i borgen, är att gå i sorgen. Ett gammalt talesätt som du rekommenderas tänka på innan du skriver på några borgensförbindelser. Om du ändå går i borgen är det allra bäst om du begränsar din borgenssumma till ett exakt belopp och helst även har en tidsgräns.
www.hallakonsument.se/ Konsumentverkets hemsida där du bl a kan göra egen budget under fliken Pengar och ekonomi www.hemekonomi.com Kostnadsfri verktyg på nätet för bl.a. upplägg av månadsbudget www.elradgivningsbyran.se Information och vägledning kring elmarknaden www.konsumenternas.se Information och vägledning kring bank-finans-och försäkringsmarknaden www.ktib.se Information och vägledning kring tele-och Internetabonnemang www.kronofogden.se Information om betalningsanmärkningar och kreditupplysning, vad händer med obetalda skulder, skuldsanering med mera
Inkomster per månad netto LÖN PENSION SJUKPENNING BOSTADSBIDRAG BARNBIDRAG UNDERHÅLL STUDIEBIDRAG STUDIELÅN A-KASSA SOCIALBIDRAG Övrigt som Vuxen 1 Vuxen 2 Utgifter per månad HYRA EL TELEFON FAST TELEFON MOBIL HEMFÖRSÄKRING Hyresgästföreningen TV-avgift (Radiotjänst) Övriga försäkringar BREDBAND KABEL TV MAT Hygien-och förbrukningsartiklar SPARANDE SUMMA inkomster i hushållet FACKAVGIFT A-KASSA STUDIELÅN återbet. UNDERHÅLL LÄKARVÅRD MEDICIN KLÄDER/SKOR FICKPENGAR Övrigt som SUMMA utgifter i hushållet