FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA

FÖRÄLDRAGUIDE INFORMATION OCH STÖD FÖR BARNFAMILIJER I SKILSMÄSSA

978-951-9424-81-1

Till Till läsaren läsaren Denna guide är avsedd för föräldrar som överväger och bearbetar en skilsmässa samt deras närmaste. Tanken om ett oavbrutet och fortlöpande föräldraskap också efter en skilsmässa löper som en röd tråd genom hela guiden. Slutet på ett parförhållande avslutar inte föräldraskapet. Också efter föräldrarnas skilsmässa har barnet rätt till båda föräldrarnas omsorg och vård. Barnet bör få förbli ett barn och leva ett liv enligt sin åldersnivå. Föräldrarna ansvarar för barnets välmående och också för i vilken form och på vilket sätt förhållandet till barnet upprätthålls efter en skilsmässa. I och med en skilsmässa blir föräldraskapet, om möjligt, ännu viktigare än tidigare. Slutet på ett parförhållande innebär en utmaning för föräldrarna i fråga om hur de ska skapa en ny typ av förhållande till varandra. Trots att den ena inte längre är en livspartner, är han eller hon fortfarande en viktig och unik förälder för barnet. Föräldrarna måste ta ansvar för sin skilsmässa för att kunna samarbeta och stödja barnet i den förändrade familjesituationen. Genom att gå igenom de känslor som en skilsmässa ger upphov till blir det också lättare att själv anpassa sig till skilsmässan och början på livet efter skilsmässan. I guiden finns också några tips som kan hjälpa föräldrarna själva och familjen. I slutet finns en förteckning över litteratur om skilsmässor. Den första upplagan av föräldraguiden gjordes ursprungligen som ett informationspaket för deltagarna i tjänsten Eroneuvo. Texterna i den tredje upplagan har uppdaterats inom projektet Neuvokeskus där Neuvoprojektets arbete fortsätter. Den tredje upplagan av guiden ges ut på finska, svenska och engelska. Vi tackar JK Ilkka Mauranen för de juridiska uppdateringarna i guiden och Familia Club ry:s Duo-projekt för innehållet om skillnaderna mellan två kulturer. Vi tackar också Penningautomatföreningen för det stöd vi har fått. Vi hoppas att alla som berörs av en skilsmässa inom en barnfamilj ska ha nytta av Föräldraguiden. Helsingfors, maj 2011 Heikki Koiso-Kanttila Projektledare Centralförbundet för Barnskydd / Neuvokeskus

Innehåll SKILJA SIG ELLER FORTSÄTTA TILLSAMMANS? 5 Det lönar sig att tala högt om skilsmässotankar 5 Var får man hjälp med problem i ett parförhållande och när en skilsmässa övervägs? 7 FRÅN SKILSMÄSSOBESLUTET FRAMÅT 10 Skilsmässojuridik 10 Tudelning de ekonomiska frågorna tar ny form 11 AVTAL FÖR ATT TRYGGA BARNETS RÄTTIGHETER 14 Vårdnadsform 15 Barnets boende och adress 17 Umgängesrätt 18 Barnunderhåll 19 Ändå till domstol? 21 Centrala lagar 22 ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA 23 Skilsmässa hantering och smärta 23 Skilsmässa som en kris 25 Att återhämta sig från en skilsmässa 26 STÖD FÖR ATT GÅ IGENOM EN SKILSMÄSSA 28 Information och kamratstöd 28 Information och kamratstöd på webben 30 Hjälpande telefoner 31 BEAKTANDE AV BARN NÄR FÖRÄLDRARNA SKILJER SIG 32 Hur ska vi diskutera skilsmässan med barnet? 33 Samarbetsföräldraskap vad består det av? 36 Uppbrott från ett äktenskap mellan två kulturer 38 STÖD FÖR FÖRÄLDRASKAPET 41 Barnvaktshjälp och semesterstöd 44 ATT FUNDERA ÖVER: Är vi som föräldrar redo för följande frågor efter skilsmässan? 44 LITTERATURTIPS 46 Om skilsmässa och svårigheten att skilja sig 46 Föräldraskap och skilsmässa 47 Böcker för barn och unga 49

SKILJA SIG ELLER FORTSÄTTA TILLSAMMANS? Det lönar sig att tala högt om skilsmässotankar Det är bra om makar kan diskutera problemen i sitt parförhållande. Man bör inte vara rädd för att diskutera ens en skilsmässa. För den ena parten kan en skilsmässa komma som en överraskning i ett förhållande där makarna inte i tillräcklig utsträckning diskuterar sina förväntningar och de saker som de upplever som viktiga. För den som funderar över en skilsmässa kan detta framstå som det enda alternativet att lösa problemen i parförhållandet. Personliga skilsmässofunderingar eller en gemensam diskussion om skilsmässa behöver ändå inte betyda att en skilsmässa är oundviklig. Förhållandet försvagas inte av att man diskuterar, snarare om man inte gör det. Det är bra att veta att någondera av eller båda parter i alla förhållanden också i de hållbara i något skede kan ha funderat på och också diskuterat skilsmässoalternativet. Det ligger många olika orsaker bakom skilsmässotankarna. I ett parförhållande kan man uppleva att känslorna har dött eller att man inte längre har några gemensamma drömmar att dela med partnern. Vardagslivets gilla gång, stress på grund av arbete eller arbetslöshet, brist på gemensam tid, ojämn fördelning av familjeansvaret och ekonomiska bekymmer kan sätta förhållandets hållbarhet på prov. Problemet kan också vara faktorer som anknyter till interaktionen: man talar inte, kan inte uttrycka sina egna behov eller lyssna på den andra, man grälar och är fortlöpande oeniga eller kritiserar, vilket kan leda till en situation där det känns som om man som makar hade fjärmats varandra. I parförhållandet återspeglas också de känslor som väckts till följd av frågor i anslutning till individens personliga växande och utveckling, till exempel tankar om det begränsade och unika med livet.

Också familjens utvecklingskriser återspeglas i parförhållandet. Det första barnets födelse kan innebära en överraskande stor utmaning för parförhållandet. Skötseln av parförhållandet kan hamna i skuggan av föräldraskapet. Det kan bli svårt att balansera mellan barnets behov, de egna behoven och behoven i parförhållandet. Också problem med droger, den psykiska hälsan och våld som belastar familjelivet kan ligga bakom skilsmässotankarna. Med tanke på att upprätthålla föräldraskapet finns det goda skäl att söka hjälp och stöd med dessa problem, oberoende av om skilsmässan genomförs eller inte. En person som funderar över en skilsmässa kan tänka att flera problem i livet elimineras genom en skilsmässa även då det gäller problem där en skilsmässa i verkligheten inte kan vara en lösning. En skilsmässa eliminerar inte meningsskiljaktigheter om uppfostran mellan föräldrarna. Trots en skilsmässa ska de före detta makarna fortfarande kunna kommunicera och sinsemellan komma överens om frågor som gäller barnet, eftersom båda föräldrarna alltjämt också efter skilsmässan bär föräldraansvaret. Det finns också skäl att komma ihåg att även om en skilsmässa kan vara en lösning på vissa problem i familjen och parförhållandet, för den också med sig helt nya problem. Ett beslut om skilsmässa hör i allmänhet för föräldrar till ett av de svåraste besluten i livet. De som överväger att skilja sig borde i synnerhet med tanke på barnen reda ut alla andra alternativ för att få hjälp före det slutgiltiga skilsmässobeslutet. Stöd och idéer för att förbättra parförhållandet och familjelivet kan sökas utan att det är fråga om någon allvarlig kris och risk för skilsmässa. Därför borde man också i tid söka hjälp för problemen i ett parförhållande, med andra ord när båda parterna fortfarande är tillräckligt engagerade i förhållandet och ingendera på sitt håll på allvar har gått in för en skilsmässa. Det finns goda möjligheter att klara av även besvärliga situationer om båda parterna önskar och vill fortsätta leva tillsammans.

Att fundera över: Vad är det som har fått mig att överväga en skilsmässa? Vilka omständigheter i vårt familjeliv skulle jag vilja ändra? På vilket sätt kunde jag diskutera frågan med min partner? Hur skulle mitt liv förändras av en skilsmässa? Och min partners och min barns liv? Vilka frågor skulle en skilsmässa lösa och vilka inte? Vilka nya problem kunde en skilsmässa medföra? Var får man hjälp med problem i ett parförhållande och när en skilsmässa övervägs? Det lönar sig att söka utomstående hjälp och stöd för svårigheter i parförhållandet och familjelivet senast när man regelbundet börjar tänka på skilsmässa som en lösning på problemen. Medlingen i familjefrågor är ett exempel på utomstående stöd som kan anlitas för gemensam överläggning om familjeproblemen. Medlingen i familjefrågor är en lagstadgad socialtjänst också för föräldrar som överväger en skilsmässa och som har beslutat sig för en skilsmässa samt för familjemedlemmarna. Medlarna i familjefrågor är utbildade professionelle (i praktiken en barnatillsyningsman eller en socialarbetare) vars uppgift är att hjälpa föräldrarna att tillsammans finna lösningar på familjeproblemen. De mål som kan ställas upp för medlingen i familjefrågor omfattar exempelvis att finna en lösning som godkänns av båda föräldrarna och hur barnens engelägenheter ska ordnas efter en skilsmässa. Ett särskilt syfte med tjänsten är att trygga barnets ställning i samband med en skilsmässa. Medlingen i familjefrågor är frivillig, konfidentiell och avgiftsfri. Kommunen svarar för att organisera tjänsten, och medling kan begäras hos socialverket i barnets boendekommun.

Också parförhållandekurserna, familjerådgivningen och familjerådgivningscentralerna kan ge hjälp med problem i parförhållandet. Parförhållande- och familjetjänster produceras av kommunerna, församlingarna samt organisationer och privata serviceproducenter. Familjerådgivningen har till uppgift att hjälpa och stödja föräldrar i frågor som gäller barnets uppfostran och utveckling eller familjens mänskliga relationer. Tjänsterna är avgiftsfria. Familjerådgivningens kontaktuppgifter finns bland annat på den webbplats som barnets boendekommun har. Familjerådgivningscentralen ger hjälp i problemsituationer i ett parförhållande och en familj samt i olika andra krissituationer i livet. Kontakt kan tas exempelvis på grund av oenigheter, otrohet, interaktionsproblem, problem med barnuppfostran eller nyfamiljsproblem i ett parförhållande. Tjänsterna är avgiftsfria och kräver inte medlemskap i kyrkan. Mer information på www.evl.fi Eroneuvo-mötet är en tjänst för föräldrar som överväger eller håller på att skilja sig samt för skilsmässofamiljens närstående. Under Eroneuvo-mötena erbjuds fakta om och kamratstöd i skilsmässofrågor. Mötena är avgiftsfria och kräver ingen anmälan. Mer information om tidpunkterna och platserna för Eroneuvo-mötena finns på adressen www.neuvokeskus.fi Webbtillämpningen Eroretki.fi på Neuvokeskus webbplats eller på adressen www.eroretki.fi är en interaktiv tjänst. Frågorna, svarsalternativen och kommentarerna i denna uppmuntrar till att fundera över skilsmässa ur barnets perspektiv. Kataja ry ordnar parförhållandekurser och kurserna Solmuja parisuhteessa (Knutar i parförhållandet) som också lämpar sig för par som överväger att skilja sig. Kurserna är avgiftsbelagda. Mer information www.katajary.fi På Väestöliittos sidor Toimiva parisuhde (Fungerande parförhållande) på adressen www.vaestoliitto.fi finns en riksäckande söktjänst för familjerådgivning och parterapi. Väestöliitto har också en rikstäckande rådgivningstelefon, tfn 0800 183 183,

mån kl. 10 12, tis kl. 18 20 och tors kl. 12 14, där Väestöliittos psykologer svarar. Väestöliittos Perheverkko (Familjenät) ger råd i frågor som gäller graviditet och vardagslivet i en småbarnsfamilj. Rådgivning tillhandahålls på nätet, per e-post perheverkko@vaestoliitto.fi och per telefon. Lämna ett ringbud och dina kontaktuppgifter till telefonsvararen på numret 040 180 1500. Väestöliitto har både avgiftsfria och avgiftsbelagda tjänster. Miessakit ry:s tjänst Erosta Elossa (Överlev skilsmässan) ger män stöd och handledning för att hantera skilsmässoproblemen och komma igenom dessa. För män tillhandahåller tjänsten personlig diskussionshjälp och rådgivning samt kamratstöd i frågor som uppstår i samband med hot om att parförhållandet tar slut, i den egentliga skilsmässoprocessen och efter skilsmässan. Tjänsterna är avgiftsfria. Mer information www.miessakit.fi Orsaken till problemen i ett parförhållande eller en familj kan ibland vara att den ena parten insjuknar; långvarig depression, personlighetsstörningar eller psykiska problem. I dessa fall kan man söka stöd och information på Föreningen för Mental Hälsa i Finlands webbplats www.mielenterveysseura.fi. Föreningens familjeterapicentral ordnar parförhållande- och familjeterapitjänster också för andra personer än de som lider av problem med den psykiska hälsan. Familjeterapicentralens tjänster är avsedda för familjer inom Nylandsområdet och är avgiftsfria. På adressen www.terapeutit.fi finns en täckande förteckning över privata par- och familjeterapeuter. Privat parterapi är inte nödvändigtvis dyr, eftersom redan några besök där paret i lugn och ro med stöd av en utomstående får behandla frågor kan leda till att knutar mellan makarna öppnas. Det lönar sig att besöka terapeuten innan terapin inleds. Då får man rätt bild av vilken typ av tjänst man håller på att anlita. Också genom företagshälsovårdens tjänster kan man få information och stöd i anslutning till frågor som gäller ett parförhållande och en skilsmässa. Många upplever det som naturligt att diskutera frågor som tynger sinnet med den egna företagshälsovårdaren eller -läkaren. Hälsovårdspersonalens tystnadsplikt innebär att kunden tryggt kan föra även intima diskussioner.

FRÅN SKILSMÄSSOBESLUTET FRAMÅT Skilsmässojuridik Om man lever i ett äktenskap, ett samboförhållande eller i ett registrerat parförhållande leder ett skilsmässobeslut till många förändringar och ärenden som måste skötas i en barnfamiljs liv. Socialmyndigheterna i barnens boendekommun har en lagstadgad skyldighet att ge föräldrar råd då det gäller skilsmässofrågor. Ett samboförhållande upplöses genom att ömsesidigt avtal mellan parterna. Inga myndighetsåtgärder krävs. Om uppbrottet från ett samboförhållande involverar barn, ska barnens angelägenheter ordnas enligt barnets intresse och barnavårdslagen, precis som vid en skilsmässa. Upplösning av ett äktenskap söks skriftligen hos tingsrätten. Skilsmässoansökan kan lämnas personligen på ett domstolskansli, per post eller genom ett befullmäktigat ombud. Skilsmässa kan sökas av båda makarna tillsammans eller av den ena parten ensam. Skilsmässoansökan är en process i två faser, av vilka den första fasen omfattar att ansökan lämnas till tingsrätten i hemkommunen och att den halvt år långa betänketiden inleds. Om ansökan lämnats av den ena parten ensam, börjar betänketiden när den andra parten delgetts skilsmässoansökan. Domstolen sänder tillkännagivandet per brev. I praktiken sker tillkännagivandet när den andra parten på posten kvitterar ut det rekommenderade brevet mot mottagarbevis. Också en stämningsman från tingsrätten kan leverera tillkännagivandet. Den andra fasen av skilsmässan innebär att slutgiltig skilsmässa söks efter utgången av betänketiden. Under betänketiden kan makarna bo tillsammans eller separat. Syftet med betänketiden är att ge makarna möjlighet att anpassa sig till den föränderliga situationen och sköta de praktiska arrangemangen. 10

Lagstiftarens avsikt är att makarna under betänketiden också skulle fundera över sitt skilsmässobeslut. Medlingen i familjefrågor kan anlitas som stöd under denna betänketid. Trots att skilsmässoansökan redan har lämnats till tingsrätten, kan makarna komma på andra tankar och avstå från att ansöka om slutgiltig skilsmässa. I detta fall förnyas inte skilsmässoansökan, utan ärendet stannar därvidlag. Om makarna ändå efter utgången av betänketiden vill skilja sig, ska slutgiltig skilsmässa sökas skriftligen hos tingsrätten inom ett halvt år efter utgången av betänketiden. Om slutgiltig skilsmässa inte söks inom den utsatta tiden, förfaller skilsmässoansökan. Om makarna redan vid ansökan om skilsmässa har bott isär under de senaste två åren, beviljas skilsmässa utan betänketid. Mer information om äktenskapslagstiftningen, ansökan om skilsmässa och bodelningen finns på följande webbsidor: rättsväsendet www.oikeus.fi, justitieministeriet www.om.fi och statens författningsdatabas www.finlex.fi. Mer information ges också av tingsrätten i varje boendekommun. Tudelning de ekonomiska frågorna tar ny form Delningen av egendomen, dvs. bodelningen, kan förrättas antingen i skilsmässans första fas eller senare. I praktiken kan bodelning sökas inom en relativt lång tid efter att äktenskapet har upplösts. Makarna kommer sinsemellan överens om delningen av egendomen. Om denna kan makarna antingen upprätta ett inbördes bodelningsavtal som undertecknas av två vittnen, eller också kan de upprätta avtalet tillsammans med en advokat. Bodelningen påverkas av ett eventuellt äktenskapsförord. Om makarna har ett förord, åtskils egendomen. Om det i fråga om delningen av egendomen uppstår meningsskiljaktigheter, kan makarna hos tingsrätten ansöka om en skiftesman som förrättar bodelningen. Skiftesmannens beslut om bodelningen kan överklagas hos tingsrätten och vidare hos hovrätten. Bodelningen kan förlikas, om bodelningen i annat fall skulle leda till ett oskäligt slutresultat. 11

I ett samboförhållande har parterna inte samma rätt till den andra partens egendom som äktenskapet för med sig. Lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll trädde i kraft i april 2011. Den nya lagen ger samborna skydd, om samboförhållandet upplöses. Syftet med reformen är att främja rättvisa vid delningen av den egendom som har ackumulerats under samboförhållandet och att tillhandahålla ett förfarande med lösande av tvister, om samborna inte kan komma överens om frågan sinsemellan. Sambor, precis som makar, kan genom ett inbördes avtal göra avsteg från de flesta av bestämmelserna i den föreslagna lagen. Lagen tillämpas för sambor som har bott i ett gemensamt hushåll i minst fem år eller som har eller har haft gemensam vårdnad om ett barn eller vårdat ett barn tillsammans. Bestämmelserna kan tillämpas för sambor av både samma och olika kön. Lagen tillämpas också för sådana samboförhållanden som har inletts innan lagen trädde i kraft. Å andra sidan tillämpas inte lagen för samboförhållanden som har brutits upp innan lagen trädde i kraft (1.4.2011). En sambopart kan kräva att egendomen delas när samboförhållandet upplöses. Utgångspunkten vid bodelningen är att båda samboparterna behåller sin egen egendom. Lös egendom betraktas ändå som gemensam, om det inte går att reda ut vilken sambopart ett visst föremål tillhör. En sambopart har rätt till gottgörelse, om han eller hon har hjälpt den andra parten att öka sin egendom, och delningen av egendomen enbart utifrån ägandet innebar vinning på den andras bekostnad. För att få gottgörelse krävs det att obalansen i makarnas insatser inte är obetydlig. Den insats som berättigar till gottgörelse kan vara exempelvis hushållsarbete hemma medan den andra parten har utökat sin egendom i arbetslivet. Också ett betydande bygg- och reparationsarbete eller ett långvarigt vårdarbete hemma till förmån för den andra samboparten kan berättiga till gottgörelse. Samboparterna kan enligt den nya lagen avtala om åtskiljandet av egendomen och gottgörelsen sinsemellan. Om inget avtal 12

uppnås, kan man hos tingsrätten ansöka om att en skiftesman utses för åtskiljandet. Skiftesmannen förrättar åtskiljandet av egendomen och beslutar om eventuell gottgörelse. Som bevis på åtskiljandet upprättas en åtskiljandehandling. Om skiftesman inte har sökts, kan kravet på gottgörelse också föras till tingsrätten för avgörande. Rätten till gottgörelse förfaller, om inget yrkande om detta har framställts inom sex månader efter åtskiljandet av egendomen. I det fall då samboparterna inte skiljer åt sin egendom, förfaller rätten till gottgörelse inom tre år efter att parterna flyttat isär eller någondera parten har dött. Efter en skilsmässa kan den förälder som bor med barnet få förhöjt barnbidrag (ensamförsörjartillägg) som söks hos Fpa. Hos Fpa kan också boendestöd för boendekostnaderna sökas. Detta ekonomiska stöd är avsett för låginkomsttagare och kan ansökas för både en hyres-, boenderätts- och ägarbostad. Mer information om förhöjt barnbidrag, inkomstgränser för boendestödet och godtagbara boendekostnader på Fpa:s webbplats www.kela.fi. Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälper privatpersoner att reda ut sin ekonomiska situation. Man får råd och hjälp med att planera ekonomihushållningen och sköta sina skulder samt sammanställa en betalningsplan. Tjänsten är avgiftsfri. Mer information lämnas av socialbyrån i hemkommunen. Det lönar sig att reservera tid till skuldrådgivningen, eftersom det kan ta flera månader att komma till mottagningen. Utkomststödet är avsett som en sista stödform då de egna inkomsterna och tillgångarna inte räcker till för levernet. Utkomststöd söks på socialbyrån i hemkommunen. 13

AVTAL SOM TRYGGAR BARNETS RÄTTIGHETER När ett parförhållande upplöses blir föräldrarna i en barnfamilj tvungna att i särskilt stor utsträckning fundera över frågor som gäller barnet och föräldraskapet. De flesta föräldrar får vid en skilsmässa för första gången ta del av barnavårdslagen (Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 1983:361) som reglerar relationerna mellan barn och föräldrar. I barnavårdslagen definieras vårdnadshavarnas uppgifter och ansvar samt principerna för god vårdnad av ett barn. Syftet med lagen är att trygga barnets rätt till balanserad utveckling och välfärd samt till båda föräldrarna. Lagen är förpliktande såväl för föräldrar som bor under samma tak som för föräldrar som bor isär. Föräldrar som lever i ett äktenskap är automatiskt gemensamma vårdnadshavare och tillsammans ansvariga för vården, uppfostran och försörjningen av barnet. Föräldrar som lever i ett samboförhållande avtalar i samband med fastställandet av faderskapet om den gemensamma vårdnaden hos barnatillsyningsmannen. I dag fortsätter majoriteten av föräldrarna med gemensam vårdnad även efter en skilsmässa. Föräldrarna sluter ett ömsesidigt skriftligt avtal om hur barnets angelägenheter ska ordnas efter en skilsmässa. I avtalet fastställs vårdnadsformen, hos vilken förälder barnet ska vara skrivet, hur barnet ska träffa en förälder som bor på ett annat ställe och hur de kostnader som barnet ger upphov till ska fördelas mellan föräldrarna. Om det finns flera barn i familjen, övervägs lösningarna enligt barnets intresse separat för varje barn. Föräldrarna låter i allmänhet det ömsesidiga avtalet bestyrkas hos barnatillsyningsmannen.bestyrkandet är inte obligatoriskt, men ett obestyrkt avtal är juridiskt sett inte lika starkt som ett avtal som har bestyrkts av myndigheten. Om avtalet inte har bestyrkts hos barnatillsyningsmannen, kan ingen handräckning ges för att förverkliga ett obestyrkt avtal, om den ena parten i ett senare skede vägrar att handla i enlighet med avtalet. 14

Barnatillsyningsmannen i barnets boendekommun har till uppgift att på tjänstens vägnar hjälpa föräldrarna med upprättandet av det ömsesidiga avtalet. För de avtal som upprättas hos barnatillsyningsmannen används blanketterna som godkänts av justitieministeriet. Avtalet kan också formuleras fritt, eftersom lagen inte kräver någon bestämd form. Barnatillsyningsmannen ska kontrollera att avtalet inte strider mot barnets intresse, och lämna avtalet för bestyrkande hos socialnämnden. Föräldrarna kan ha ett färdigt avtal med sig då de besöker barnatillsyningsmannen. Om föräldrarna inte sinsemellan har kunnat komma överens om organiseringen av barnets angelägenheter, ska barnatillsyningsmannen hjälpa dem att få till stånd ett avtal. Också medlingen i familjefrågor kan ge stöd för att finna en gemensam syn. Av föräldrarna krävs att de förbereder sig för besöket hos barnatillsyningsmannen genom att på förhand ta del av frågorna i avtalet och tillsammans fundera över dessa för att kunna få till stånd ett avtal. Dessa överläggningar kan föras med hjälp av en utomstående, se kapitel: Var får man hjälp med problem i parförhållandet och vid övervägandet av skilsmässa? Vårdnadsform Majoriteten av föräldrarna väljer gemensam vårdnad som vårdnadsform för sina barn. Med tanke på barnen är det viktigt att båda föräldrarna är barnets vårdnadshavare. Idén med gemensam vårdnad är att båda föräldrarna alltjämt svarar för vårdnaden och uppfostran av barnet samt tillsammans fattar de viktiga besluten som berör barnet. I gemensam vårdnad har båda föräldrarna rätt att få alla uppgifter om barnet, exempelvis om dagvården, skolan och hälsovården. Gemensam vårdnad förstärker båda föräldrarnas juridiska föräldraskap och också känslan av att de finns kvar i sitt barns liv med alla dess skyldigheter och rättigheter även efter skilsmässan. 15

Föräldrarna kan också välja en gemensam vårdnad där domstolen till skillnad från en sedvanlig gemensam vårdnad särskilt förordnar om vårdnadshavarnas arbetsfördelning. Dessa avtal ska alltid bestyrkas hos en domstol. En domstol kan också parallellt med de biologiska föräldrarna eller istället för dessa förordna andra vårdnadshavare för barnet. Ibland kan till exempel en far- eller morförälder eller någon annan närstående vara en vårdnadshavare vid sidan om för barnet. Benämningen ensamförsörjare används fortfarande i stor utsträckning i vardagsspråket, även om det görs på ett vilseledande sätt, eftersom man alltmer sällan beslutar sig för ensam vårdnad. Ibland kan ensam vårdnad ändå vara den enda möjligheten. En förälder som har ensam vård kan ensam ansvara för och besluta om barnets angelägenheter. Ensam vårdnad eliminerar ändå inte någondera förälderns försörjningsansvar. Ensam vårdnad begränsar inte heller som sådan barnets umgängesrätt. Umgängesrätten kan vara till och med mycket omfattande, oavsett vårdnadsformen. Det som föräldrar har upplevt som problematiskt är att en förälder som aktivt träffar barnet, men som uteslutits från vårdnaden (ensam vårdnad), inte automatiskt har rätt att få uppgifter om frågor som gäller barnet. Avsaknad av rätt till information kan leda till situationer som strider mot barnets intresse, till exempel om barnet har en sjukdom som påverkar dess dagliga liv och den förälder som har uteslutits från vårdnaden inte känner till denna eller om barnet allvarligt insjuknar under umgängestiden och man inte får kontakt med den förälder som har vårdnaden av barnet. En domstol kan dock även i fråga om ett barn i ensam vårdnad särskilt förordna om rätt till uppgifter om barnet från myndigheterna för den förälder som har uteslutits från vårdnaden. Högsta domstolen har utfärdat följande prejudikat om frågan (2003:7): En domstol kan utfärda en bestämmelse enligt vilken den förälder som uteslutits från vårdnaden har rätt att använda vårdnadshavarens rätt till att få uppgifter om barnet från myndigheterna, om detta kan anses vara i enlighet med barnets intresse 16

(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 9 1 3 mom). I praktiken lönar det sig för den förälder som uteslutits från vårdnaden och som ansöker om rätt till informationstillgång att tillräckligt tydligt specificera i vilka frågor gällande barnet han eller hon vill ha rätt till informationstillgång. Barnets boende och adress Föräldrarna beslutar tillsammans om hur barnets boende organiseras efter en skilsmässa. En skillsmässa är föräldrarnas angelägenhet, föräldrarna skiljer sig från varandra, ingendera skiljer sig från barnet. I föräldrarnas ömsesidiga avtal antecknas på vilken förälders adress barnet officiellt bor. Åtminstone tillsvidare kan barnet ha endast en officiell adress, också då barnet tillbringar nästan lika mycket tid hos båda föräldrarna. Med tanke på barnets välmående behöver det inte ha någon större betydelse hos vilken förälder barnet enligt befolkningsregistret bor, om föräldrarna litar på varandra och barnet flexibelt kan bo hos båda föräldrarna. Med tanke på ekonomin har barnets adress dock fortfarande stor betydelse; barnbidragen och boendestödet utbetalas till den förälder på vars adress barnet är skrivet. Att lösa frågan med barnets boende har traditionellt getts oskäligt stor vikt när man beslutar om barnets angelägenheter. Om föräldrarna redan i början av avtalsförhandlingarna fastnar vid frågan om barnets adress, finns det en risk för att det tär på grunden för föräldrarnas framtida samarbete och prioriteringen av barnets intresse. Om man först beslutar hos vem barnet bor och först därefter om omfattningen av umgänget och de övriga detaljerna i den gemensamma vårdnaden, kan det i ett senare skede bli svårt att uppnå ett jämlikt samarbetsförhållande och lösningar som med tanke på barnet är de bästa möjliga. Inget arrangemang är bra eller fungerande så länge som föräldrarna inte kan lita på varandra och stödja varandra som föräldrar. 17

Umgängesrätt I barnavårdslagen används det något föråldrade begreppet umgängesrätt för att uttrycka barnets behov och rätt att regelbundet hålla kontakt med föräldern som bor på en annan adress. Istället för umgängesrätt kunde man börja tala om exempelvis närhet till barnet. Idag har man redan lyckligtvis frångått den allmänna umgängespraxisen som innebar träffar vartannat veckoslut under en två veckors period och övergått till allt mer omfattande och flexibla närhets- och boendearrangemang. Barnet har rätt att hålla kontakt med föräldern som bor på ett annat ställe och tillbringa tid med honom eller henne (umgängesrätt), oberoende av om den förälder som träffar barnet är dess juridiska vårdnadshavare eller inte. Förutom i form av regelbundna träffar kan kontakt också hållas per telefon, texteller e-postmeddelanden samt per brev. Möjligheten att hålla kontakt mellan träffarna gör det också lättare för barnet att klara av saknaden. Det är ändå viktigt att komma ihåg, att det inte är barnets uppgift att sörja för kontakterna och träffarna. Det är alltid föräldrarna som ansvarar för detta. När umgängesavtalet ingås tar man hänsyn till barnets ålder, skolrytm, dagvård och regelbundna hobbyer. Det är också bra att klart och tydligt anteckna semester- och helgarrangemangen samt barnens och de närståendes bemärkelsedagar i umgängesavtalet. Umgängesarrangemangen påverkas också av många andra faktorer, exempelvis föräldrarnas arbetstider (till exempel skift- och kortjobb), avståndet mellan boendeorterna, umgängeskostnaderna, föräldrarnas ekonomiska förhållanden och de nya familjerelationerna. Det är bra att komma ihåg att inte ens detaljerade umgängesavtal fungerar i praktiken, om inte båda föräldrarna också vid behov kan visa flexibilitet och verklig vilja att upprätthålla relationen till barnet. Det är föräldrarna som fattar de egentliga besluten om barnets angelägenheter och de bär också ansvaret för följderna av beslutet. Det är inte alltid lätt för ett barn att uttrycka sin vilja och sina önskemål exempelvis i fråga om boende- och umgängesar- 18

rangemangen. Det blir speciellt svårt för barnet att uttrycka sin vilja, om barnet vet att föräldrarna är oeniga i fråga om hans eller hennes angelägenheter. Barnet vill vara lojalt mot båda föräldrarna och inte ställa sig mot någondera. Om föräldrarna litar på varandra och kan diskutera frågorna, blir det också för barnet lättare att uttrycka sina önskemål och synpunkter. Barnet vet att ingen blir arg eller förtvivlad och inte heller överger honom eller henne på grund av att han eller hon framför sin åsikt. Ett barn får under inga omständigheter tvingas att uttrycka sin åsikt. Barnet har inte ens nödvändigtvis alltid en klart uttänkt ståndpunkt till frågorna, utan ett barn litar på att föräldrarna sinsemellan kan lösa frågorna till barnets fördel. Det finns skäl att komma ihåg att alla barn, oberoende av åldern, i lagen tryggas en rätt att bli hörd i frågor som gäller barnet självt. Att höra barnet innebär att hänsyn tas både till barnets önskemål och preferenser och till barnets utvecklingsmässiga behov. Barnunderhåll Barnet har rätt till ett tillräckligt underhåll, och enligt lagen ansvarar båda föräldrarna enligt sin egen förmåga för underhållet. Vid bedömningen av föräldrarnas underhållskapacitet beaktas föräldrarnas arbetsförmåga, inkomster, förmögenhet, annat underhållsansvar och de boendekostnader som den underhållsskyldige föräldern har. Vid bedömningen av föräldrarnas underhållsansvar beaktas barnets underhållsbehov samt också barnets förmåga och möjlighet att själv svara för sitt underhåll samt faktorer som leder till att föräldrarna inte orsakas några som helst eller ringa kostnader i fråga om barnet. Beloppet av och betalningssättet för underhållsbidraget kan ändras, om barnets underhållsbehov eller föräldrarnas situation och underhållskapacitet ändras eller om barnet självt kan försörja sig innan det blir myndigt. Underhållsbidraget kan enligt vissa förutsättningar också betalas direkt till den unga personen. 19

Föräldrarna ansvarar för barnets utbildningskostnader också efter att barnet har blivit myndigt, om det kan betraktas som skäligt. Ett avtal om utbildningsbidrag kan också tillsammans med den unga personen upprättas hos barnatillsyningsmannen. Underhållsbidraget ska med tanke på både barnets och den betalande förälderns omständigheter vara skäligt. Underhållsskyldigheten är oberoende av om barnet står under ensam eller gemensam vårdnad. En förälders nya partner är enligt lagen inte skyldig att försörja sin partners barn. I syfte att underlätta och förenhetliga beräkningen av underhållsbidraget har justitieministeriet publicerat anvisningar för beräkningen av underhållsbidraget. Anvisningarna finns på justitieministeriets webbplats www.om.fi. Underhållsbidraget är avsett att täcka barnets kostnader. Underhållsbidraget har traditionellt betalts av den förälder som träffar barnet till den förälder hos vilken barnet huvudsakligen bor. Om barnet tillbringar mycket tid med båda föräldrarna, har barnet ändå i praktiken två hem, och barnet ger upphov till kostnader hos båda föräldrarna. Om föräldrarna i denna situation dessutom förtjänar i stort sett lika mycket och det inte finns några större skillnader i fråga om deras underhållskapacitet, verkar det rätt att ingendera ska betala något underhållsbidrag. Dessutom kan man komma överens om att kostnaderna för större anskaffningar utjämnas. Om en förälder försummar betalningen av det överenskomna eller av domstol förordnade underhållsbidraget, kan så kallat underhållsstöd via Folkpensionsanstalten utbetalas till barnet. Underhållsstödet är inga gratis pengar, utan det ger upphov till en underhållsskuld hos den underhållsskyldiga föräldern. Förutsättningen för att underhållsstöd ska utbetalas är att det finns ett bestyrkt och gällande underhållsavtal. 20