Innehall. Forord 1 1 Om titeln 11 Tack 12. Retoriskt utrymme 17 Utrymme for ett samtal om etik, teologi och feministisk teori

Relevanta dokument
Kristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Validering i Sörmland Rev

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

0. Meta-etik Grunderna

Educating for Peace A Theological Task in Contemporary Times

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

ÄHIA22, Historia 2, 15 högskolepoäng History 2, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

YRKESKUNNANDE I BEREDSKAP

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Religionskunskap. Ämnets syfte

Tema: Didaktiska undersökningar

Perspektiv på kunskap

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Lennart Lundquist. Demokratins väktare. Ämbetsmännen och värt offentliga etos. Studentlitteratur

Medborgardialog med unga

Internationell politik 1

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Filosofiens annet kjønn

A. Utbildningsplan för Kandidatprogram i genusvetenskap

Genusvetenskap - Kursbeskrivningar

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Kursplan för Naturorienterande ämnen

innehåll religion som kunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE

SGGNV, Kandidatprogram i genusvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Gender Studies, 180 credits

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Magisterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 60 högskolepoäng

Etik och människosyn

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen

Pastoralteologisk dag

Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller

Engelsk benämning; BA-program in Global Studies

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Scouternas gemensamma program

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

inlaga_ indd :26:14

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Barns vardag i det senmoderna samhället

Program för social hållbarhet

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

Lektion 3 Livsåskådningar. Feminismen

Psykologprogrammet, Göteborgs universitet, examensmål visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och

VI AR BARA NÅGRA KOMPISAR SOM TRÄFFAS IBLAND

Genus. i omsorgens vardag. Evy Gunnarsson, Marta Szebehely (red.) GOTHIA FÖRLAG

HISTORIA. Ämnets syfte

Rut och Noomi. RUTS BOK I Gamla testamentet är på många sätt gränsöverskridande.

5.15 Religion. Mål för undervisningen

PEDAGOGENS KOMPETENSER

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Kemi 2. Planering VT2016

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Planering Religionskunskap

Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015

Critical Race teori del II

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Singers princip. - Om politiska åtgärder utifrån Peter Singers argument för att hjälpa fattiga. Göteborgs Universitet Filosofiska institutionen

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Transkript:

Innehall Forord 1 1 Om titeln 11 Tack 12 1. Retorisk rymd och utgangspunkter 17 1.1 MCinniskor i centrum - retoriskt utrymme 17 Retoriskt utrymme 17 Utrymme for ett samtal om etik, teologi och feministisk teori 19 1.2 T re teologer 29 Valet av teologer 31 1.3 Uppgift, syfte, fragestciliningar, metod och material 34 Uppgift 34 Metod 37 Avhandlingens material 43 1.4 Tidigare forskning 44 1.5 Kunskapsteoretiskt perspektiv 49 Kunskapsteoretiskt val - och begreppet position 50 1.6 Avhandlingens disposition 53 2. Olika olikheter och feministisk teori 55 2.1 Kvinnors livsvillkor - globalt sett 55 2.2 Statistik, tolkning och olikheter 59 2.3 Feminismer - feminism 60 Feminism - tre huvuddrag 64 2.4 Mot en mangkulturellt oppen feministisk teori 71 2.5 Att forsta kon 75 5

Tal om ken pc5 olika nivc5er Biologiskt och socia It ken Natur och kultur Kensteorier Essens - essentialism 2.6 Olika olikheter Om likhet/olikhet, skill nod, samart och sarart Olika skillnader Skillnader kvinnor - man och etik 2.7 Kvinna och man - kvinnligt och manligt Kvinna och man Kvinnligt och manligt Kvinnligt och manligt i denna avhandling 2.8 Sammanfattning, och begreppet position onyo 75 79 80 82 85 87 88 91 92 93 94 95 98 101 3. Grundlaggande begrepp och etisk teori 3.1 De fyra analystermerna Behovet av precisering Urval av termer ytterligare belyst 3.2 Fortryck 3.3 Subjekt 3.4 Etisk kunskap 3.5 Visioner 3.6 Om erfarenheter Erfarenhet/er och feministisk teori Erfarenhet - inom filosofi och etik Feministisk teori och erfarenhet/er Epistemologiskt privilegium 3.7 Ytterligare teoretiska forutsattningar Olika etiska modeller Normativa utgc5ngspunkter Ett volt feministiskt perspektiv och en metodfrc5ga 3.8 Sammanfattning 105 105 105 107 109 114 119 121 124 124 129 133 139 141 141 146 149 150 6

4. Att overleva mjoldaggen - en womanistisk etik 153 4.1 Bakgrund och forutsattningar 153 Cannon och hennes texter 154 Cannon - en womanistisk etiker 158 Materialurval 160 Nogra meta-etiska metodiska reflexioner 160 4.2 Fortryck 164 Vad ar f6rtryck eller f6rtryckande? 164 F6rtryck och f6rtryckande hos Cannon - en sammanfattning 182 Manniskors yarde och vardighet under fortryck 183 Varde, vardighet och f6rtryck - en sammanfattning 192 F6rtryck - etiskt-moraliskt samt teologiskt 193 F6rtryck, etiskt-moraliskt och teologiskt - en sammanfattning 200 Sammanfattning och diskussion av f6rtryck 200 4.3 Etiskt subjekt 202 Konkret etiskt subjekt - "Black women" 202 Subjekt och handlingsutrymme 205 Att vara subjekt - hollningar och egenskaper 209 Sammanfattning och diskussion av etiskt subjekt 214 4.4 Etisk kunskap 216 Etisk kunskap - i vilka texter? 216 Etisk kunskap for ett subjekt under f6rtryck 218 "Epistemologiskt privilegium" 232 Etisk kunskap - f6rtryck, subjekt och visioner 236 Sammanfattning och diskussion av etisk kunskap 236 4.5 Visioner 238 Visioner och varden - do, nu och sedan 239 Varden och visioner 242 Sammanfattning och diskussion av visioner 251 5. Kunskap utifran en bruten kropp - asiatiska perspektiv 5.1 Bakgrund och forutsattningar 253 253 7

Brutna kroppar 253 En avgorande vandpunkt 254 Chungs texter 256 Forebilder, drommar och namngivande 258 Metodiska utgangspunkter 260 5.2 Fortryck 264 Fortryck utifran koreansk terminologi 264 Vad ar fortryck och fortryckande? 269 Fortryck och fortryckande hos Chung - en sammanfattning 285 Manniskans yarde och vardighet under fortryck 287 Yarde och vardighet under fortryck - en sammanfattning 292 Fortryck - etiskt-moraliskt samt teologiskt 293 Fortryck, etiskt-moraliskt samt teologiskt - en sammanfattning 297 Sammanfattande diskussion av fortryck 297 5.3 Etiskt subjekt 299 Konkret etiskt subjekt 299 Begransningar av subjektets handlingsutrymme 308 Hallningar for subjekt under fortryck 311 Sammanfattande diskussion av etiskt subjekt 316 5.4 Etisk kunskap 318 Etisk kunskap for manniskor under fortryck 319 Fortryck, subjekt, etisk kunskap och visioner 329 Sammanfattande diskussion av etisk kunskap 330 5.5 Visioner 332 Att valja livet 334 Sammanfattande diskussion av visioner 344 6. Relationer som etikens ort - en europeisk rost 347 6.1 Bakgrund och forutsattningar 347 I relation och forbundna 347 Grey och hennes texter 352 Metodiska drag i Greys texter 357 Grundantagande - och kontextuell forankring 368 8

6.2 Fortryck 373 Vad ar fortryck och fortryckande? 373 Vad arfortryck? 374 Vad arfortryckande? 381 Fortryck - yarde och vardighet 388 Fortryck - etiskt-moraliskt och teologiskt 391 Sammanfattande diskussion av fortryck 394 6.3 Etiskt subjekt 397 Konkret etiskt subjekt 397 Begransningar av subjektets handlingsutrymme 399 Konkret etiskt subjekt (forts) 402 Egenskaper och haliningar for subjektet under fortryck 410 Sammanfattande diskussion av etiskt subjekt 412 6.4 Etisk kunskap 414 Etisk kunskap i Greys texter 414 Etisk kunskap for manniskor under fortryck 420 Epistemologiskt privilegium elier ett etiskt val? 437 Etisk kunskap, subjekt och fortryck 441 Sammanfattande diskussion av etisk kunskap 442 6.5 Visioner 445 Visioner om ett annorlunda samhalie och varden i dessa 446 Visionernas funktion 455 Efterstravansvart och gott 456 Sammanfattande diskussion av visioner 459 7. Ett fortsatt samtal 461 7.1 Sammanfattning av kapitel 4-6 462 Fortryck 462 Etiskt subjekt 467 Etisk kunskap 470 Visioner 475 7.2 Moraliskt handlande under fortryck - och etik 477 Handlingsfrihet inskranks 477 9

Ber6vande av yarde, rattigheter och privilegier - samt vardighet 478 Olikhet - likhet 479 Visioner och varde(n) 479 Manniskovardesprincipen, anyo 480 7.3 Fran kontext till global etik 483 Kontextuellt f6rankrad diskussion och begrepp 484 Att universalisera 485 Global etik... 486... mot en mangkulturellt 6ppen feminism 487 7.4 Det ratta och det goda - och kvinnor 489 Kvinnor och rattvisa 490 Rattvisa - ur ski Ida aspekter 493 Rattvisa som aterstallelse - restorativ rattvisa 494 Rattviseprincip - nagot omformulerad 497 7.5 Metodiska reflexioner 498 Feministisk teoretiska fragor 498 Etisk metodisk relevans av studiet 501 Efterord 507 Att ge varandra ansikten 507 Summary 510 Bibliografi 537 10