Bibliotek 2011 Folkbibliotek Forskningsbibliotek Sjukhusbibliotek
Biblioteksstatistik 2011 Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: Kungliga biblioteket, Bibliotek 2011. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: National Library of Sweden, Bibliotek 2011 Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslagsbild: Stadsbiblioteket i Arboga, foto: C Ranemo Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel. +46 (0)10-709 36 39 ISSN 2001-1814 Kungliga biblioteket 2012 Kungliga biblioteket, Box 5039, 102 41 Stockholm, e-post: biblioteksstatistik@kb.se webb: http://www.kb.se/ blogg: http://biblioteksstatistik.kb.se/ 2
Innehåll Sammanfattning Fakta om statistiken Folkbibliotek Inledning... 9 Biblioteksplaner... 9 De kommunala folkbibliotekens organisation... 10 Personal... 13 Ekonomi... 14 Bestånd... 16 Nättjänster och datorer... 19 Utlån... 21 Aktiva låntagare... 26 Besök... 27 Öppethållande... 29 Publika aktiviteter på folkbibliotek... 29 Forskningsbibliotek Inledning... 32 Om statistiken... 33 Organisation... 33 Personal... 34 Ekonomi... 35 Bestånd... 38 Nyförvärv... 43 Användning av samlingarna lån... 45 Verksamhet... 47 Öppethållande... 50 Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna... 51 Sjukhusbibliotek Inledning... 55 Organisation... 56 Personal... 57 Ekonomi... 57 Bestånd... 59 Lån... 61 Besök... 62 Öppethållande... 63 Sammanfattning Inledning... 65 Bestånd och utlån för personer med läshinder 68 Glossary... 69 3
Biblioteksstatistik 2011 Sammanfattning Från och med 2011 blev Kungliga biblioteket statistikansvarig myndighet för Sveriges officiella biblioteksstatistik. Den här rapporten redovisar uppgifter om 2011 års verksamhet vid landets folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek samt två bibliotek i gruppen övriga. Gemensamt för de tillfrågade biblioteken är att de är offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Antal bemannade biblioteksserviceställen fortsättar att minska även om minskningen 2011 inte var lika kraftig som 2010. De svarande biblioteken uppgav samlat att de hade 1 570 bemannade enheter inklusive bokbussarna, vilket kan jämföras med 1 580 år 2010. Antalet rapporterade övriga utlåningsställen, där vidare låneregistrering inte sker, fortsätter dock att öka. Allt fler personer använder sig istället av biblioteken via Internet. Detta bidrar också till att användningen av e-medier fortsätter att öka på bekostnad av de tryckta medierna. På forskningsbiblioteken är nu användningen av e-medier helt dominerande jämfört med de tryckta. Under 2011 gjordes 37,7 miljoner nedladdningar från forskningsbibliotekens elektroniska samlingar, vilket är en ökning. Samtidigt minskade den lokala utlåningen av fysiska medier något till 9,0 miljoner. Även på folkbiblioteken ökade antalet e-bokslån från 466 tusen 2010 till 651 tusen 2011, men lånen av tryckta medier är alltjämt helt dominerande på folkbiblioteken. procent av folkbibliotekens huvudbibliotek och filialer integrerade med skolbibliotek. Folkbiblioteken anordnar också många läsfrämjande aktiviteter för barn och ungdom. Under 2011 anordnade folkbiblioteken vid 65 tusen tillfällen publika aktiviteter för barn och unga. Det är 64 procent av det samlade antalet publika aktivitetstillfällen under 2011 uppgick till 102 tusen, vilket är en ökning. Utlåningen och besöken vid folkbiblioteken ligger kvar på ungefär samma nivå som 2010. Totalt sett gjordes 69,7 miljoner lån och 67,3 miljoner besök på folkbiblioteken. Beståndet av medier på folkbiblioteken ligger kvar på drygt 39 miljoner medier. Sjukhusbiblioteken har en viktig roll både för anställda, studeranden och patienter. De 239 anställda på sjukhusbiblioteken administrerade drygt 1,1 miljoner lån och drygt 800 tusen besök under 2011 till 55 tusen aktiva låntagare på sjukhusen. Sammanlagt genomfördes närmare 78,6 miljoner lokala lån och drygt 85,3 miljoner besök vid alla biblioteksenheterna samlat under 2011. Om samtliga transaktioner räknas; e- medienedladdningar, fjärrutlån och lokala lån framkommer en omfattande aktivitet om 118,8 miljoner transaktioner under 2011 vid alla biblioteken samlat. Folkbiblioteken har en viktig roll för att barn och ungdom ska få tillgång till biblioteksservice eftersom alla skolor inte har tillgång till skolbibliotek och många folkbibliotek är integrerade med skolbibliotek. Totalt sett är 42 4
Riksarkivet, foto: C Ranemo Fakta om biblioteksstatistiken Inledning Folkbiblioteks-, forskningsbiblioteks- och sjukhusbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Kungliga biblioteket (KB) är statistikansvarig myndighet för dessa. Den här rapporten redovisar i tre olika delkapitel årsstatistiken 2011 för dessa tre bibliotekstyper. Sist i rapporten finns en kortare sammanställning av alla tre. De bibliotek som tillfrågats är samtliga offentligt finansierade och öppna för alla medborgare. Folkbiblioteken ska finnas för alla medborgare för att främja intresse för läsning och litteratur, för information, upplysning och utbildning samt för kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folk- och skolbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, personer av utländsk härkomst och andra minoriteter. Folkbiblioteken har också ett särskilt uppdrag att främja barn och ungdomars språkutveckling och stimulera till läsning genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade för deras behov. Folkbiblioteken har inte i grunden ett bevarande uppdrag, det kan många gånger vara lika viktigt för dem att kunna erbjuda det senaste som producerats. Forskningsbiblioteken består av universitets- och högskolebibliotek samt specialbiblioteken och nationalbiblioteket. Enligt bibliotekslagen ska det finnas högskolebibliotek vid alla högskolor och 5
Biblioteksstatistik 2011 dessa ska svara för biblioteksservice som anknyter till den typ av utbildning och forskning som bedrivs vid respektive högskola. Specialbibliotekens uppgifter är av skilda slag. Många gånger har de ett uppdrag att tillhandahålla och bevara alla medier inom sitt specialområde. Nationalbibliotekets uppgift är sedan år 1661 att samla in och bevara allt svenskt tryck och på senare år har biblioteket även tagit över uppgiften att samla in och bevara svensk radio, tv, film, video, skivor och multimedia. Samtidigt är nationalbiblioteket även ett humanistiskt forskningsbibliotek. Sjukhusbiblioteken har i flera fall ett tudelat uppdrag. De ska tillhandahålla uppdaterad medicinsk speciallitteratur till studenter och personal vid sjukhuset, samtidigt som de ska tillfredsställa informationsbehoven för patienterna. Forskningsbiblioteken och sjukhusbiblioteken bidrar till och effektiviserar informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Dessa bibliotek har en central roll i forskningens infrastruktur. Det officiella biblioteksstatistikuppdraget inbegriper också landets alla skolbibliotek och sådan statistik publiceras i juni 2012. Ett av riksdagens mål, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten och allas rätt till information för att därigenom underlätta för demokratin. Denna rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen inom biblioteksområdet. Mer information om planerade och pågående biblioteksstatistikundersökningar finns på: http://biblioteksstatistik.kb.se Insamling, bearbetning och rapport, referenstid Insamlingarna av 2011 års biblioteksstatistik gjordes via KB:s webbenkätsystem. Bearbetning och rapport sammanställdes av KB:s personal. Referenstiderna för uppgifterna om personal är 2011-03-31 för folkbibliotek och 1 mars för forskningsbiblioteken. Samtliga bibliotekstyper har referenstiden 2011-12-31 för bestånd. Andra uppgifter gäller för kalenderåret 2011. Tre olika typer av enkäter användes, en för respektive bibliotekstyp. En första uppmaning att besvara undersökningen utgick till samtliga bibliotek i mitten av januari 2012. Uppgifterna som efterfrågades gällde verksamheten under 2011. Denna slutliga publicering av statistiken föregicks av en preliminär publicering av folkbiblioteksstatistiken i mars 2012. Folkbiblioteken Totalt sett besvarade 287 av 290 folkbibliotek enkäten. Folkbiblioteken i kommunerna Norberg, Strömstad och Strömsund ingår därför med 2010 års värde i tabellmaterialet. Frågan om folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan utgick ur enkäten detta år eftersom denna uppgift parallellt samlades in i samband med arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för verksamheten har utformats och hur de används. Se den rapporten, planerna och mer statistik om detta via följande länk till KB:s informationssidor om statistik och kvalitet. Folkbiblioteksstatistiken besvaras och sammanställs per kommun, oavsett hur många filialer som finns i respektive kommun. Ett mindre internbortfall av svar på enstaka frågor förekommer. Totalt sett har sju (år 2010 fem) kommuner frångått principen om att ha ett huvudbibliotek som samordnande enhet för filialerna i kommunen. Nu har de kommunerna bara fristående biblioteksenheter, men besvarade ändå enkäten samlat. Det förekommer att folkbiblioteken inom vissa län eller regioner på olika sätt samarbetar med varandra och delar resurser, ibland även med skolbibliotek, forskningsbibliotek eller sjukhusbibliotek. Detta påverkar ibland möjligheterna att lämna detaljerad statistik för 6
vissa variabler, till exempel när biblioteken delar biblioteksdatasystem och alla medier tillhör alla biblioteken. Forskningsbiblioteken Totalt sett tillfrågades 77 forskningsbibliotek, 38 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 38 specialbibliotek. Linnéuniversitetet samredovisar biblioteken i Kalmar och Växjö. Riksarkivet samredovisar med Krigsarkivet. Antalet svarande är 68 i årets undersökning. Det förekommer också ett visst internbortfall av svar på vissa frågor, men en stor del av internbortfallet är förklarat. Det kan gälla att efterfrågade medietyper inte finns på biblioteket, att biblioteket inte har kunnat erhålla uppgifter om ekonomi och datatrafik i tid för enkätinlämnandet eller att det inte funnits personalresurser för att handräkna vissa medier som inte är inlagda i biblioteksdatasystemen. Totalt sett är 8 bibliotek inlagda med 2010 års värden för att kompensera för bortfallet på centrala variabler. Sjukhusbiblioteken För tredje året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken med en ny enkät och ett större urval än vad som tidigare varit brukligt. Totalt sett besvarade 62 av de totalt 73 förväntade organisationerna frågorna. Ibland svarade organisationerna samlat i en enkät. Totalt sett inkom 52 enkäter. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades också av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Rådet för den officiella statistiken Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik. Totalt sett finns cirka 353 olika produkter inom den officiella statistiken varav biblioteksstatistiken är fyra. Ett önskemål som kommer från många aktörer inom biblioteksområdet är att biblioteksstatistiken ska vara enhetlig och att respektive bibliotekstyp endast har några få frågeställningar som är unika för respektive bibliotekstyp. En mer enhetlig biblioteksstatistik skulle också underlätta jämförelser, inte bara mellan olika bibliotekstyper, utan också kunna påvisa samlade regionala skillnader för samtliga offentligt finansierade bibliotek inom respektive region. KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik väntas komma med ett förslag till förändringar i sin slutrapport som publiceras under 2012. Under 2013 kommer också de nya internationella ISO-standarderna för biblioteksstatistik och indikatorer. Sveriges officiella statistik har många krav på sig och kan därför inte snabbt förändras. I Sverige finns 27 olika SAM-myndigheter som är ansvariga för att sammanställa Sveriges officiella statistik. Dessa rapporterar på olika sätt till Rådet för den officiella statistiken som ser över all officiell statistik i Sverige. De främsta skälen till alla regler som finns kring den officiella statistiken är: Den måste vara kvalitetssäkrad. Jämförbarheten över tid bör bevaras. Andra myndigheter och aktörer är beroende av olika variabler för sina egna beräkningar. Uppgiftslämnarna måste informeras i god tid om förändringar så att de har en rimlig möjlighet att förbereda sig för att ta fram efterfrågade uppgifter. Samhällets kostnader för den officiella statistiken samlat ska sänkas. Presentation Eftersom årets rapport egentligen redovisar tre undersökningar och tabellmaterialet är omfattande, innehåller inte den skriva delen av rapporteringen mer än huvudresultaten av undersökningarna. För mer detaljerade resultat uppdelat på respektive bibliotek, kommun eller län hänvisas till det tabellmaterial som återfinns på KB:s webbplats www.kb.se. Där finns totalt några hundra sidor tabeller i xls-format, om de skrivs ut i A4-format. Dataformatet möjliggör egna beräkningar av de efterfrågade variablerna. Hänvisning finns oftast till respektive tabell i den skrivna delen av rapporten. 7
Biblioteksstatistik 2011 Folkbibliotekens tabeller har numrering F1F19, forskningsbiblioteken har två tabelluppsättningar; utveckling 2002-2011 heter NHS18 och 2011 års tabeller heter FB1FB9. Sjukhusbibliotekens tabeller heter S1-S10. Delar av det statistiska grundmaterialet till folkbiblioteksstatistiken finns också tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se. Där kan man själv göra tabeller, tidsserier, diagram och kartgrafik samt exportera filer till olika dataformat. Förfrågningar angående rapporten och resultaten kan göras till Kungliga biblioteket. Kontaktuppgifter finns under Statistik på www.kb.se eller skicka e-post till biblioteksstatistik@kb.se. 8
Stockholms stadsbibliotek, Sveavägen foto: P Ranemo Folkbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den webbenkät som folkbiblioteken besvarade. Redovisningen är uppdelad i olika huvudfrågeområden såsom uppgifter om personal, ekonomi, bestånd och utlåning, öppettider och aktiviteter. Förutom de uppgifter som redovisas i detta kapitel finns uppgifter på riks-, läns- och kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i pdf- och xls-format på Kungliga bibliotekets webbplats www.kb.se Biblioteksplaner Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. En av fem kommuner hade 2011 ännu inte antagit någon biblioteksplan. Frågan om folkbiblioteken har en antagen biblioteksplan utgick ur enkäten detta år eftersom denna uppgift parallellt samlades in i samband med arbetet med det nya uppdrag som KB fick under 2011; att följa upp hur de planer som biblioteken antagit för verksamheten har utformats och hur de används. Se 9
rapporten, planerna och mer statistik om detta via följande länk till KB:s informationssidor om statistik och kvalitet. De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek och filialbibliotek samt på bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen på till exempel servicehus, förskolor, övriga kommunala institutioner som inte är bemannade av folkbibliotekets personal. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek. I lite större kommuner återfinns flera olika adresser med folkbiblioteksverksamhet. Vanligen har kommunerna ett huvudbibliotek och flera filialer. År 2011 uppgav 283 kommuner (2010: 285) att de hade ett huvudbibliotek och sju kommuner att de har frångått den organisationsmodellen. Samtidigt har antalet filialer minskat något. År 2009 rapporterades sammanlagt 1 260 huvudbibliotek och filialer och 2010 hade samma antal minskat till 1 214, vilket utgör en minskning med 46 enheter på ett år. Under 2011 rapporterades totalt 1 212 huvudbibliotek och filialer, således hade ytterligare två filialer lagts ned. Av diagram 1 framgår utvecklingen över tid samt en prognos till år 2020. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kommer det att finnas folkbibliotek på cirka 1 000 adresser i Sverige 2020, vilket kan jämföras med 1 539 år 1995. Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskat sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat under en rad år. Där det förut fanns skolbibliotek på en adress och folkbibliotek på en annan finns det allt oftare ett bibliotek som har två funktioner på en adress. För att utgöra ett integrerat bibliotek krävs att beslut om detta tagits på politisk nivå. Det räcker inte med att de två bibliotekstyperna har ett lösare samarbete inom kommunen. Men nu har integrationen med skolbiblioteken börjat minska i takt med att filialer läggs ned. År 2011 var 509 folkbiblioteksenheter (2010: 523, 2009: 540) integrerade med skolbibliotek. Detta utgör 42 procent (2010: 43) av de 1 212 olika folkbiblioteksenheterna. Detta är en minskning med 31 integrerade enheter sedan 2009. 10
Bibliotek 2011 Diagram 1: Totalt antal folkbiblioteksenheter, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek 1995 2011 samt prognos till 2020. Figure 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries 1990 2011. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Huvudbibliotek och filialer Linjär (Huvudbibliotek och filialer) varav integrerade med skolbibliotek 0 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Tabell 1: Totalt antal folkbibliotek, huvudbibliotek och filialer, samt antal som är integrerade med skolbibliotek 1995 2011. Table 1: Number of public libraries including branch libraries and, of which, integrated with school libraries 1990 2011. Totalt huvudbibliotek och filialer varav totalt integrerade med skolbibliotek Huvudbibliotek Filialer År 1995 1 539 480 288 1 251 1996 1 541 469 288 1 253 1997 1 507 485 288 1 219 1998 1 491 519 289 1 202 1999 1 472 539 289 1 183 2000 1 460 554 289 1 171 2001 1 414 566 289 1 125 2002 1 405 579 289 1 116 2003 1 381 573 290 1 091 2004 1 355 573 290 1 065 2005 1 321 566 290 1 031 2006 1 348 568 290 1 058 2007 1 291 554 290* 1 001 2008 1 286 548 290* 996 2009 1 260 540 290* 970 2010 1 214 523 285 929 2011 1 212 509 283 929 * = Några kommuner redovisade även dessa år att de inte hade något huvudbibliotek men statistiken redovisades som att de hade det. 11
Bokbussar Förutom de 1 212 biblioteksenheterna fanns det även tillgång till bokbuss i vissa av landets kommuner 2011. Totalt sett uppger folkbiblioteken i 80 kommuner (2010: 81) att de har bokbuss som de själva administrerar och folkbiblioteken i 17 kommuner (2010: 15) svarar att de genom samarbete har tillgång till en bokbuss som en annan kommun administrerar. Bokbussarna stannade vid totalt 6 862 (2010: 6 736, 2009: 8 113, 2008: 7 248) olika bokbusshållplatser. Ökningen har troligen ett samband med att filialer lagts ned. Övriga utlåningsställen Samtidigt som filialerna läggs ned finner personalen på folkbiblioteken på allt fler olika sätt att nå ut till medborgarna via så kallade övriga utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Det kan vara allt från att bokkassar som cirkuleras mellan familjer som har barn på förskolorna till mindre tillfälliga bestånd som byts då och då på sjukhem, äldreboenden eller arbetsplatsbibliotek. Det förekommer också att folkbibliotekets böcker finns att tillgå på simhallar, turistbyråer och bensinstationer. Antalet rapporterade övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken ökar. En förklaring är en minskning av antalet filialer, i vissa fall finns en mindre del av beståndet sedan kvar på filialens plats och blir ett serviceställe utan personal. En annan förklaring är också att folkbiblioteken blivit allt bättre på att rapportera förekomsten av dessa övriga utlåningssätt. Det är känt att alla kommuner som till exempel cirkulerar boklådor och bokkassar på förskolorna tidigare inte rapporterat antalet. 2011 rapporterades 2 126 övriga utlåningsställen, (2010: 2 000, 2009: 928 och 2008: 712 stycken). En följd av ökningen av antalet övriga utlåningsställen är att allt fler lån inte registreras i lånestatistiken och detta påverkar det totala antalet rapporterade lån negativt. Vissa kommuner räknar med lånen via förskolorna, andra inte.. Diagram 2: Antal utförda årsverken vid Sveriges folkbibliotek 1980 2011. Figure 2: Number of FTEs, at municipal libraries 1980 2011. Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:2 samt F:15 på www.kb.se. 12
Bibliotek 2011 Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har akademisk examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen eftersom de ibland ingår i lokalkostnaderna beroende på hur detta är organiserat. Personal som under året är helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. Antal anställda Den 1 mars 2011 var 5 553 personer anställda vid folkbiblioteken (2010: 5 478, 2009: 5 680, 2008: 5 795). Totalt sett har 75 personer anställts sedan 2010 då antal personal vid folkbiblioteken var som lägst. Av dessa var 3 065 bibliotekarier (2010: 3 002, 2009: 2 960, 2008: 2 955) och 2 488 övrig personal (2010: 2 476, 2009: 2 720, 2008: 2 840). Nu utgör 55 procent av personalen på folkbiblioteken utbildade bibliotekarier, men det finns en kommun som inte har någon anställd bibliotekarie alls vid folkbiblioteket. Totalt sett är även detta år 83 procent av alla anställda kvinnor. Årsverken Totalt utfördes 4 665 årsverken vid folkbiblioteken (2010: 4 589, 2009: 4 715, 2008: 4 799) under 2011. I genomsnitt arbetar således varje anställd person 84 procent av en heltidstjänst, vilket är nästan samma nivå som 2009 och 2008. I diagram 2 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och 2011. Olika kommuner satsar olika mycket på sina biblioteksverksamheter. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per 1 000 invånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,24 årsverken per 1 000 invånare till 1,22. I medeltal finns det en halv, 0,49 folkbiblioteksanställd per 1 000 invånare. Men en del av variationen i årsverken per invånare kan förklaras av bakomliggande faktorer. Till exempel så måste kommuner med färre invånarantal ha fler anställda per invånare än befolkningsrika kommuner för att kunna upprätthålla en viss standard på bibliotekets basfunktioner. Kommuner med hög andel av biblioteksfilialer som är integrerade med skolbibliotek har generellt sett också fler årsarbeten vid biblioteken än de kommuner som inte har några integrerade biblioteksenheter alls. Detta ger att det endast är lämpligt att jämföra kommuner med liknande storlek på befolkningen eller antal integrerade skolbibliotek med hjälp av detta mått. Stadsbiblioteket i Arboga, barnavdelningen foto: C Ranemo En femtedel, 21 procent (2009: 19) av samtliga årsverken som utfördes vid folkbiblioteken 2011 berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt användes 967 årsverken (2010: 885, 2009: 937, 2008: 975) till barn- och ungdomsverksamhet 2011 vilket motsvarar 0,61 årsverken per 1 000 barn i åldern 0 14 år (2009: 0,6 och 2008: 0,8). De svarande stöter på svårigheter att beräkna personalen vid biblioteken, vanligen eftersom personalen på olika sätt delar på arbetsuppgifter med andra funktioner inom kommunen. Det kan till exempel vara så att bibliotekschefen också är kulturchef. 13
Ekonomi Driftskostnader Under 2011 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till 3 729 miljoner kronor (2010: 3,7, 2009: 3,7, 2008: 3,6 miljarder). Den totala driftskostnaden per invånare i Sverige var 393 kronor (2010: 385, 2009: 394, 2008: 391). Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaslicenser, e-licenser med mera. Kostnaderna för biblioteksdatasystem inkluderas dock inte; personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte; Drygt hälften, 53 procent, av driftskostnaderna 2011 gick till utgifter för personal (2010: 54, 2009: 53, 2008: 53 procent) och en fjärdedel, 24 procent till utgifter för lokaler (2009: 24 procent, 2008: 23 procent). En tiondel, 11 procent (2009: 11 procent, 2008: 12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren. I posten övriga utgifter ligger till exempel kostnader för bibliotekssystemen. En viss del av förändringarna mellan åren kan tillskrivas de svårigheter som vissa bibliotek har att ta fram exakta uppgifter. Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 40 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för personal och lokaler som fått driftskostnaderna att öka under perioden. lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. Tabell 2: Driftskostnader för folkbiblioteken, faktiska kostnader, åren 1995-2011. Tusental kronor. Table 2: Working costs public libraries 1995-2011. Thousands SEK. Driftskostnader totalt Driftskostnader medier Driftskostnader personal Driftskostnader lokaler, något underskattat År 1995 2 666 706 341 178 1 258 256 674 553 1996 2 761 491 342 210 1 311 707 693 759 1997 2 836 778 354 570 1 358 524 703 324 1998 2 896 147 370 709 1 394 225 693 407 1999 2 883 153 372 315 1 403 692 693 611 2000 2 917 560 383 841 1 459 033 698 954 2001 3 063 160 391 069 1 547 434 702 280 2002 3 178 357 402 549 1 644 769 717 630 2003 3 272 137 399 486 1 717 078 757 939 2004 3 308 000 395 000 1 727 000 768 000 2005 3 351 925 397 681 1 759 094 787 852 2006 3 501 415 416 237 1 817 420 792 886 2007 3 498 399 406 846 1 845 376 798 349 2008 3 575 007 418 090 1 914 907 801 010 2009 3 676 252 418 936 1 940 914 863 509 2010 3 623 035 409 367 1 936 634 864 893 2011 3 728 982 424 920 1 966 757 873 033 14
Bibliotek 2011 Diagram 3: Driftskostnader efter kostnadsslag 1980 2011. Procent av totala kostnader. Figure 3: Operating costs by type of cost, 1980 2011. Percentage of total costs. 60% Personal Lokaler Medier Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:3 på www.kb.se. Diagram 4: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser 1980 2011. Nettoprisindex 100 = 1980. Kortad skala. Figure 4: Operating costs, change in fixed prices, 1980 2011. Index 100 = 1980. 150 140 130 120 110 100 90 Driftskostnadernas utveckling index 80 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 15
Investeringsutgifter Investeringsutgifterna var 2011 90 miljoner kronor (2010: 82, 2009: 104). Investeringsutgifterna varierar till exempel beroende på hur många som gör ombyggnationer eller nybyggnader. De totala utgifterna för folkbibliotekens verksamhet i landet var således 3,8 miljarder kronor 2011. Intäkter De kommunala folkbibliotekens egna intäkter, exklusive anslag och bidrag, minskade för fjärde året i rad till närmare 92 miljoner kronor (2010: 97, 2009: 115 respektive 2008: 124 miljoner). Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter, kopiering samt uthyrningsintäkter av till exempel filmer och lokaler. Skillnader i intäkter beror till exempel på att folkbiblioteken i vissa kommuner säljer så kallade profilprodukter på biblioteken samt att olika kommuner har olika policy för förseningsavgifter. Bestånd För att kunna fullgöra sitt uppdrag har folkbiblioteken ett mediebestånd av såväl böcker som audiovisuella medier, AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, både skön- och facklitteratur. I AV-medier ingår bland annat skivor, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Dessutom har folkbiblioteken många tidningar och tidskrifter på svenska och andra språk. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. E-medier räknas i antal titlar eller tillgång till antal databaser. Allt fler folkbibliotek erbjuder också olika e- medier, det vill säga e-böcker, ljudböcker, nedladdning av musik och elektroniska tidskrifter. Framför allt tillgången till utländska e-tidskrifter har ökat, men denna tillgång mäts inte i antal titlar i den nuvarande statistiken utan ingår i uppgiften om antal databaser. Därför ser det ut som att antalet utländska titlar minskat. Till viss del är statistiken över beståndet av e-medier vid folkbiblioteken missvisande. De flesta folkbibliotek är uppkopplade och erbjuder e-böcker och ljudböcker via E-Lib som har ett mycket stort bestånd av olika titlar. Där betalar biblioteken per gjord nedladdning, vanligen 20 kronor per lån. Men att redovisa E-Libs bestånd gånger 290 kommuner är inte meningsfullt. Därför efterfrågas endast de e-böcker som biblioteken har egna köpta licenser på, som de kan låna ut, utan att betala en fast kostnad varje gång. Således har svenska folket tillgång till fler e-titlar via folkbiblioteken än vad som redovisas i beståndsstatistiken. Detsamma gäller den e-musik som biblioteken har tillgång till via till exempel Musikwebb och Naxos music library nedladdning av klassisk musik där över en miljon musiktitlar ingår, samt de tidskriftsartiklar som är nedladdningsbara eller utskriftsbara via folkbiblioteken. Således är det bestånd som redovisas till allra största delen fysiska medier. Beståndet av fysiska medier (mestadels tryckta böcker) minskar stadigt på folkbiblioteken och uppgick 2011 till 36 miljoner medier. Sedan 1988 är detta en minskning med 9 miljoner böcker. 16
Bibliotek 2011 Tabell 3: Mediebestånd 1980 2011. Tusental. Table 3: Media stock 1980 2011, books and AV media. Thousands. Mediebestånd totalt Bokbestånd År 1988 47 277 45 471 1 806 1992 47 702 45 547 2 155 1996 46 051 43 711 2 340 2000 46 628 44 012 2 616 2004 45 220 42 248 2 972 2005 44 437 41 359 3 078 2006 43 754 40 634 3 119 2007 43 213 40 104 3 109 2008 42 668 39 520 3 148* 2009 41 684 38 073 3 612 2010 39 955 36 462 3 493 2011 39 572 36 258 3 314 * 2008 års AV-mediauppgift är exklusive uppgifter om e-musikbestånd. AVmediebestånd Bokbestånd Folkbiblioteken hade 2011 totalt 36 258 000 tryckta böcker. Drygt hälften, 54 procent, av det fysiska bokbeståndet på folkbiblioteken är skönlitteratur, signum H. Hälften av skönlitteraturen är lämplig för barn i åldern 0-14 år. Några bibliotek hade svårigheter med att dela upp bokbeståndet i fack- och skönlitteratur och detta har påverkat några av de rapporterade beståndsuppgifterna för skönlitteratur positivt jämfört med facklitteraturen. Majoriteten, 59 procent, av vuxenlitteraturen är facklitteratur. Diagram 5: Andel av bokbeståndet som är facklitteratur och skönlitteratur för barn och vuxna 2011. Facklitt barn 7% Facklitt vuxna 39% Skönlitt vuxna 27% Skönlitt barn 27% Ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt tillfredsställande. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per invånare än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Barnböcker Barnboksbeståndet har ökat något i förhållande till antalet barn i landet sedan 2009. Det fanns 7,8 (2010: 7,9, 2009: 6,5) barnböcker per barn 2011. Nyförvärven av barnlitteratur var lägre 2011 än 2010. Delförklaringar till variationen mellan olika län är hur stor andel av skolbiblioteken som är integrerade med folkbiblioteken samt skolornas olika användningssätt av folkbiblioteken. Stadsbiblioteket i Arboga, barnavdelningen foto: C Ranemo 17
Tabell 4: Resultat av undersökningens frågor som handlar om vad folkbiblioteken gör speciellt för barn 014 år. Per län/region 2011. Table 4: Results from questions about public libraries work for children 0-14 years. Per county 2011. Region/län Skönlitt. barn, andel nyförvärv av beståndet Antal skönlitt. barn Antal facklitt barn Antal barnb. per barn 0-14 år Antal barnbokslån per barn 0-14 år Andel barnutlån Andel publika aktiviteter primärt för barn/unga Andel årsverken till barn- o ungd.verks. Riket 0,08 9 975 107 2 436 716 7,83 18,41 0,51 0,64 0,21 Stockholms län 0,10 1 336 522 294 060 4,29 12,00 0,51 0,64 0,16 Uppsala län 0,10 301 481 64 980 6,43 20,34 0,51 0,57 0,08 Södermanlands län 0,07 302 001 89 836 8,63 17,74 0,53 0,57 0,23 Östergötlands län 0,11 352 116 74 585 6,09 18,73 0,52 0,57 0,21 Jönköpings län 0,08 372 814 143 187 8,97 19,09 0,51 0,61 0,22 Kronobergs län 0,07 294 060 73 369 12,07 26,51 0,54 0,66 0,19 Kalmar län 0,08 364 379 87 645 13,09 26,83 0,52 0,62 0,21 Region Gotland 0,06 106 738 25 674 15,79 30,69 0,52 0,76 0,22 Blekinge län 0,07 276 998 55 172 13,91 23,43 0,52 0,83 0,30 Region Skåne 0,08 1 261 549 332 737 7,56 17,92 0,47 0,68 0,19 Hallands län 0,09 358 773 73 298 8,29 24,94 0,56 0,57 0,29 Västra Götalands län 0,08 1 556 251 408 749 7,43 19,07 0,49 0,56 0,19 Värmlands län 0,08 326 183 72 367 9,73 19,29 0,48 0,68 0,20 Örebro län 0,07 363 706 86 693 9,73 20,16 0,53 0,71 0,30 Västmanlands län 0,08 255 510 54 649 7,57 16,50 0,50 0,73 0,31 Dalarnas län 0,07 509 135 108 940 14,48 20,68 0,48 0,68 0,20 Gävleborgs län 0,07 391 272 88 428 11,36 20,27 0,52 0,66 0,17 Västernorrlands län 0,07 288 376 83 092 9,75 21,22 0,55 0,71 0,28 Jämtlands län 0,07 220 848 43 875 13,45 20,73 0,49 0,54 0,24 Västerbottens län 0,08 361 965 100 641 11,29 31,20 0,53 0,71 0,35 Norrbottens län 0,07 374 430 74 739 12,08 24,46 0,56 0,81 0,21 18
Bibliotek 2011 Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i bibliotekens bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. Antalet titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Antalet fysiska prenumerationer och antal fysiska titlar har minskat både avseende tidningar och tidskrifter. Under 2011 hade folkbiblioteken 8 231 (2010: 8 355, 2009: 8 542, 2008: 8 475) tidningsprenumerationer och 68 478 (2010: 73 934, 2009: 77 300, 2008: 79 468) tidskriftsprenumerationer. Prenumerationerna fördelade sig på 5 555 tidningstitlar (2010: 5 533, 2009: 6 100, 2008: 6 106) och 44 163 tidskriftstitlar (2010: 44 806, 2009: 49 212, 2008: 50 159). Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska titlar cirka 82 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Flera bibliotek uppger dock att de också har tillgång till exempelvis databasen Library Press Display med mängd utländska titlar. Det är tänkbart att de elektroniska tidskrifterna till viss del kommit att ersätta de tryckta på folkbiblioteken, men den statistik som efterfrågas är för närvarande inte bra på att registrera nedladdning från och förekomst av tidskriftsdatabaser på folkbiblioteken. Förekomst av utländska e-tidskrifter framkommer endast via skrivna textsvar samt under tillgång till antal databaser. Diagram 6: Bestånd av mediekategorier inom gruppen AV-medier 2010 och 2011. Figure 6: Stock of audiovisual media 2010 and 2011. 2011 2010 Ljudböcker 896 229 834 662 Talböcker 698 259 706 125 Video, DVD 405 083 383 195 Musikfonogram 883 935 888 879 Övr. AV-media 302 656 276 409 CD-rom, spel 78 314 87 255 19
AV-mediebestånd AV-medier är sådana medier som det krävs speciell teknisk utrustning till för att man ska kunna ta del av innehållet. Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CDskivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. Den tidigare vanliga medietypen Bok och band har utgått som egen kategori och redovisas nu under kategorin Övriga AV-medier. Det totala AVbeståndet på folkbiblioteken 2011 var 3 314 000 (2010: 3 493 000). AV-medierna utgör ungefär en tiondel av folkbibliotekens mediebestånd. Två tredjedelar av AV-medierna är musik, ljudböcker eller talböcker. Nyförvärv Nyförvärven av böcker minskade något till totalt 2,0 miljoner 2011. Totalt utgjorde dessa 1 105 042 titlar. De nyförvärvade böckerna utgjorde 5,6 procent av det totala tryckta bokbeståndet. Andelen nyförvärv av AV-beståndet var större, totalt 11 procent. Totalt sett köpte folkbiblioteken in 350 869 (2010: 421 300) nya AV-media under 2011. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Totalt sett var 46 procent av de nyförvärvade böckerna barnlitteratur. En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot är slitaget på referenslitteratur mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan är av betydelse. Diagram 7: Antal nyförvärvade tryckta böcker 1980 2011. Tusental. Kortad skala. Figure 7: Number of additions printed books 1980-2011. Thousands. Shorted scale. 2 700 2 500 2 300 2 100 1 900 1 700 1 500 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 20
Bibliotek 2011 Nättjänster och datorer I bibliotekslagen står det att: folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Folkbiblioteken hade år 2011 totalt 0,53 datorer med internetuppkoppling per 1000 invånare. Två tusen invånare delar således på en dator för att få tillgång till Internet via folkbiblioteken. Med tanke på att allt mer av samhällsinformationen endast kan nås via internet och allt fler medier som folkbiblioteken tillhandahåller är e-baserade så kan detta tyckas som ett lågt värde. Det finns risk för att medborgare som inte har egen dator och Internetuppkoppling inte kan få tillgång till information i den utsträckning som övriga invånare får. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2010 finns det 1,5 miljoner svenskar från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan använder Internet. Totalt fanns det 6 422 datorer (2010: 6 551, 2009: 6 697, 2008: 6 620) tillgängliga för allmänheten under 2011. En femtedel av datorerna, 22 procent (2010: 21, 2009: 22, 2008: 25) används endast för sökning i bibliotekens kataloger eller databaser. Biblioteken erbjöd totalt 2 876 betaldatabaser (licensierade databaser) (2010: 2 947, 2009:3 217, 2008:3 029) varav 40 procent (2010: 39) hade extern åtkomst (remote access)dvs. låntagarna behöver inte befinna sig på biblioteket för att nå dem. Utlån Utlåningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående mätning. Under 2011 rapporterades totalt 69,7 miljoner lån (2010: 69,3, 2009: 70,4). De tryckta medierna utgör 82 procent av den totala utlåningen. Den absoluta majoriteten, 91 procent, av utlånen var böcker i någon form; tryckta böcker, e-böcker, talböcker eller ljudböcker. Resterande andel av utlånen utgjordes olika typer av AV-medier. Antalet utlån för 1995 2011 framgår av tabellen nedan, med den lite äldre uppdelningen mellan böcker och AV-medier, där e-böckerna ingår i AV för jämförbarhet mellan åren. Hälften, 51 procent, av utlånen av tryckta media var barnböcker. I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en enhet räknas detta som ett utlån. I de bibliotek som är integrerade med skolbibliotek ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. E-bokslånen ökar. Totalt sett rapporterades 650 980 utlån av e-böcker 2011. Antalet e-boksutlån kanske kunde ha blivit högre om inte vissa kommuner tvingats begränsa antalet e-lån som fick göras under året, på grund av ekonomiska skäl. Varje e-bokslån kostar ungefär 20 kronor för biblioteket. Ökningen av e- bokslånen förklarar bara en liten del av minskningen av utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter som pågått de senaste tio åren. Tabell 5: Antal utlån 1995 2011. Table 5: Number of loans 1995 2011. År Utlån tryckta böcker tidn. tidskrifter Utlån AVmedier totalt inkl. e-bok, e- musik Total utlåning 2011 69 685 068 57 423 403 12 261 665 2010 69 269 540 57 386 589 11 882 951 2009 70 431 000 58 424 000 12 007 000 2008 69 890 000 58 263 000 11 627 000 2007 68 918 000 57 245 000 11 673 000 2006 69 985 000 58 555 000 11 430 000 2005 71 395 000 60 181 000 11 214 000 2004 74 423 000 63 296 000 11 127 000 2003 76 078 291 64 774 720 11 303 571 2002 77 103 845 66 104 063 10 999 782 2001 78 377 808 68 050 994 10 326 814 2000 79 896 481 70 139 562 9 756 919 1999 79 412 686 70 259 024 9 153 662 1998 80 901 240 72 097 652 8 803 588 1997 80 478 854 72 344 850 8 134 004 1996 81 168 025 73 347 717 7 820 308 1995 77 254 878 70 335 264 6 919 614 21
Diagram 8: Antal utlånade böcker 1980 2011. Miljoner tryckta medier, böcker, tidningar och tidskrifter. Figure 8: Number of printed book loans, 1980 2011 (millions of books). Boklån totalt Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Linjär (Boklån totalt) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:8, F:9, F:16 på www.kb.se. Tabell 9: Procentuell andel av bokutlåningen, inklusive tidningar och tidskrifter, fördelning på vuxen respektive barnlitteratur. Uppdelat på skön- och facklitteratur 20092011. Table 9: Percent book loans for adults and children 2009-2011. Fiction and non-fiction. Facklitt. barn 7% 6% 7% 2011 2010 2009 Facklitt. vuxna 25% 25% 26% Skönlitt. barn 44% 43% 42% Skönlitt. vuxna 24% 26% 25% 22
Bibliotek 2011 Totalt sett var 68 procent av alla utlån av tryckta böcker, tidningar och tidskrifter av skönlitterärt slag, både för barn och vuxna. Den inbördes fördelningen av utlån fördelat på skön- och facklitteratur har inte förändrats nämnvärt sedan 2009. Sju procent är facklitteratur för barn och 25 procent är facklitteratur för vuxna, 44 procent är skönlitteratur för barn och en fjärdedel av all bokutlåning är skönlitteratur avsedd för vuxna. Utlån av AV-medier Folkbibliotekens utlån av medier domineras fortfarande av den tryckta boken. Lån av AVmedier står för 18 procent av den totala utlåningen. Dock så är det så att andelen AV-lån ökar i förhållande till de tryckta medierna. Under 2011 genomfördes drygt 12 miljoner AV-medielån på folkbiblioteken. Även detta år räknas e- böckerna till kategorin AV-medier för att bibehålla jämförbarhet med tidigare år. Utlån av musikfonogram minskar återigen, till viss förmån för utlån av e-musik. E-musik kan lånas främst på två sätt; strömmande avlyssning via Internet eller nedladdningar till dator varefter de läses i MP3-spelare. Det är huvudsakligen klassisk musik som kan lånas på detta sätt. Utlåningen av talböcker har minskat år från år på folkbiblioteken sedan 2007. En förklaring till detta är att allt fler låntagare kan ladda ned talböckerna direkt från Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB. De noterade för året 380 777 utlån av talböcker. Utlåningen av program på CD-rom har återigen ökat något. Det kan röra sig om till exempel dataspel och kurser för barn och vuxna. Kategorin bok och band har utgått och dessa medier räknas nu i kategorin övriga AV-medier vilket till viss del förklarar att denna kategori ökat sedan 2009. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen av AVmedier för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår fram till 2008 till ungefär 11-12 miljoner enheter per år. En av förklaringarna till avmattningen är den samtidigt ökade tillgången till Internet i svenska hem. En del av informationen som bara gick att få via AV-lån tidigare kan nu också sökas vid datorn hemma via nätet. AV-medierna lånas i genomsnitt ut fler gånger per år än de tryckta medierna. Diagram 10: Antal utlånade AV-medier 1980 2011. Tusental. Figure 10: Number of AV media item loans, 1980 2011. Thousands. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1990 2000 2010 Fr.o.m. 2010 redovisas AV-medier inklusive e-musiklån. Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på www.kb.se. 23
Tabell 6: Nyckeltal för bestånd, utlån, besök och aktiva låntagare per län 2011. Table 6: Key figures per county 2011. Total utlåning per invånare, ej e-musik Boklån (tryckta) per invånare AV-utlån per invånare, exkl. e- musik Antal barnbokslån per barn 0-14 år Antal fysiska besök per invånare Aktiva låntagare per invånare Riket 7,29 6,06 1,24 18,41 7,1 0,29 Stockholms län 5,23 4,24 0,99 12,00 7,1 0,27 Uppsala län 8,23 6,77 1,46 20,34 6,8 0,30 Södermanlands län 6,54 5,57 0,97 17,74 6,9 0,27 Östergötlands län 6,93 5,85 1,08 18,73 6,5 0,30 Jönköpings län 7,70 6,35 1,35 19,09 6,6 0,27 Kronobergs län 9,37 8,14 1,23 26,51 7,5 0,32 Kalmar län 8,82 7,64 1,18 26,83 7,4 0,32 Region Gotland 10,06 8,56 1,50 30,69 8,2 0,37 Blekinge län 8,09 7,04 1,04 23,43 6,6 0,30 Region Skåne 7,73 6,45 1,29 17,92 7,1 0,28 Hallands län 8,82 7,64 1,18 24,94 7,3 0,31 Västra Götalands län 7,98 6,43 1,55 19,07 7,1 0,30 Värmlands län 7,32 6,08 1,24 19,29 6,2 0,37 Örebro län 7,34 6,28 1,06 20,16 6,8 0,27 Västmanlands län 6,64 5,31 1,33 16,50 5,7 0,27 Dalarnas län 7,86 6,64 1,22 20,68 7,0 0,30 Gävleborgs län 7,65 5,98 1,67 20,27 7,3 Västernorrlands län 7,08 6,13 0,96 21,22 6,4 0,26 Jämtlands län 7,78 6,54 1,23 20,73 9,6 0,32 Västerbottens län 10,84 9,27 1,57 31,20 10,0 0,35 Norrbottens län 7,46 6,53 0,93 24,46 6,4 0,28 AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på www.kb.se Tabell 7: Utlån av AV-medier efter kategori 2007 2011. Tusental. Table 7: Loans of AV media by category in 2007 2011. Thousands. Totalt exkl e- musik* E- böcker Video, DVD Bok och band Musikfonogram Ljudböcker Talböcker CDrom, spel, etc. E- musik Övriga AVmedier Riket 2011 11 737 1 870 4 068 651 1 219 3 017-432 525 480 Riket 2010 11 456 2 144 4 082 464 1 261 2 695-393 429 415 Riket 2009 12 007 2 652 4 214 276 1 285 2 757 156 315 488 352 Riket 2008 11 626 2 868 3 864 183 1 379 2 548 163-453 619 Riket 2007 11 673 3 374 3 377 218 1 547 2 201 135 - - 822 * 2008 2011 års totala AV-mediers utlåneuppgift är exkluderat e-musikutlån, för bibehållen jämförbarhet. Detaljresultat presenteras i tabell och F:10 på www.kb.se. 24
Bibliotek 2011 Tabell 8: Utlån av AV-medier efter kategori per län 2011. Table 8: Loans of AV media by category and county 2011. Totalt AV-lån inkl. e- musik AV-lån/ invånar exkl. e- musik E- böcker Ljudböcker Talböcker Musikfonogram Övr. AVmedia Video, DVD CD-rom, spel Riket 12 261 65 1,24 650 980 4 067 745 1 218 982 1 869 578 3 017 302 431 926 480 335 Stockholms län 2 130 713 0,99 170 067 677 392 177 276 354 752 526 697 107 054 59 974 Uppsala län 503 143 1,46 31 942 174 483 40 727 67 388 145 551 14 876 19 235 Södermanlands län 272 924 0,97 11 807 116 407 33 544 20 968 55 239 14 161 11 098 Östergötlands län 554 408 1,08 23 587 193 352 57 179 52 158 88 157 18 188 33 176 Jönköpings län 471 885 1,35 20 651 145 732 44 011 63 690 135 770 20 073 24 978 Kronobergs län 229 302 1,23 9 866 96 286 31 405 29 472 40 633 8 710 10 780 Kalmar län 276 983 1,18 8 483 107 065 50 096 32 481 52 435 12 902 12 021 Region Gotland 85 794 1,50 22 000 30 496 9 658 9 190 9 674 1 054 3 722 Blekinge län 168 321 1,04 4 407 59 449 24 016 18 175 35 571 7 822 10 386 Region Skåne 1 648 003 1,29 62 823 471 960 166 980 395 469 393 005 74 374 45 971 Hallands län 364 378 1,18 15 049 154 835 50 583 41 558 66 579 8 790 19 713 Västra Götalands län 2 572 875 1,55 100 939 701 449 228 636 439 483 823 512 61 419 113 880 Värmland 339 837 1,24 15 543 133 505 43 356 29 677 91 844 10 451 13 879 Örebro län 323 742 1,06 20 658 146 639 50 653 24 258 28 291 7 876 19 200 Västmanlands län 353 546 1,33 15 213 120 188 27 772 37 539 117 339 19 736 983 Dalarnas län 341 042 1,22 9 145 136 842 38 859 61 279 74 659 5 521 11 752 Gävleborg 589 604 1,67 66 969 139 680 29 669 74 196 118 023 15 096 17 202 Västernorrlands län 233 946 0,96 9 405 118 758 34 121 28 919 25 386 5 581 9 130 Jämtlands län 155 947 1,23 3 388 66 425 21 088 29 150 28 569 2 582 4 728 Västerbottens län 411 604 1,57 12 528 168 649 33 195 35 636 122 592 4 955 29 700 Norrbottens län 233 668 0,93 16 510 108 153 26 158 24 140 37 776 10 705 8 827 Detaljresultat presenteras i tabell F:10 på www.kb.se. Fjärrlån Fjärrlån är vanligen lån mellan två enskilda bibliotek med olika huvudman. Fjärrlån som görs mellan två folkbibliotek räknas som fjärrlån om lånet gått in eller ut ur kommunen. Fjärrlånen har totalt sett minskat något under de senaste åren. Det är troligt att detta beror på den ökade tillgången på medier via Internet. Totalt sett gjordes ungefär 345 550 fjärrinlån (2010: 379 400, 2009: 393 992, 2008: 389 522) och 331 889 fjärrutlån (2010: 289 000, 2009: 307 000, 2008: 388 340). Det var således något vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotek än att de lånade ut även detta år. Omlånen i fjärrlånesystemet räknades också in som nytt lån. Det uppstår ett definitionsproblem i de län där samarbeten mellan folkbiblioteken förekommer, till exempel samarbeten som SELMA, HelGe och V8. Enligt definitionen för fjärrlån räknas det som ett fjärrlån så fort mediet lämnat kommungränsen, men inom dessa samarbeten räknas oftast fjärrlån som att de har lämnat gränsen för samarbetet och de samarbetande kommunerna emellan räknas lån som lokala lån. Denna definitionsproblematik kan också till viss del förklara minskningen av fjärrlånen totalt sett. Lån via övriga utlåningsställen År 2011 rapporterades totalt 4 724 421 lån till utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker. Exempel på ett sådant utlåningsställe kan vara servicehus, förskolor, turistbyråer, affärer. Det är dock känt att detta är en underskattning eftersom till exempel folkbiblioteken i vissa kommuner inte 25
kan särskilja lån som gjorts med så kallade institutionslånekort. Så i de fall som förskolor hämtar en stor mängd böcker till förskolan för att sedan cirkulera dem i bokkassar mellan familjerna som har barn på förskolan så räknas dessa lån endast en gång. Böcker som deponeras under lång tid på servicehus blir heller inte upptagna i lånestatistiken i den verkliga omfattningen. Det kan vara frågan om både att personal på olika inrättningar lånar ut stora mängder media eller att folkbibliotek genom samarbete distribuerar en större mängd medier vid ett och samma tillfälle. Det innebär i praktiken att många av de lån som görs aldrig blir registrerade. Resultatet kan bli en officiell minskning av antalet utlån trots att kommuninnevånare ändå tar del av de media som distribueras via olika kanaler. Detta påverkar också de svenska författarnas möjlighet till ersättning för utlånen som sker på de svenska folkbiblioteken via Sveriges författarfond. Totalt sett fick författarna 79 öre per utlån under 2011. Detaljresultat presenteras i tabell F:8 på www.kb.se. Aktiva låntagare Antalet aktiva låntagare är i stort sett oförändrat. En aktiv låntagare är den som utfört minst en transaktion via sitt lånekort under året, det kan även gälla återlämning. Totalt sett uppger 282 av de 290 folkbiblioteken att de har uppgifter om antal aktiva låntagare under 2011. Totalt sett fanns därmed drygt 2 753 208 aktiva låntagare. Det motsvarar 29 procent av befolkningen, vilket är samma nivå som året innan. Dubbelräkning kan dock förekomma i flera av kommunerna, därför får uppgifterna ses som ett närmevärde. Personer kan förekomma flera gånger i register eller ha lånekort i flera kommuner. Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare 15 805 låntagare (2010: 17 839) hemsända böcker och andra medier under 2011, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Personer med synskada som är punktskriftsläsare kan också erhålla sina böcker direkt från TPB via posten. Detaljresultat presenteras i tabell F:12 på www.kb.se. Diagram 11: Nyckeltal för Sveriges folkbibliotek 1995 2011. Miljoner. Figure 11: Key figures, loan and stock per citizen 1995 2011. Millions. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Boklån per invånare Summa lån bok- och AV-medier per invånare Mediebestånd bokbestånd per invånare Mediebestånd bok- och AV-medier per invånare År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på www.kb.se. 26
Bibliotek 2011 Diagram 12: Utlån från Sveriges folkbibliotek 1995 2011. Figure 12: Loans from municipal libraries 1995 2011, books and AV-media. Utlåning böcker Totalt Utlån AV-medier därav talböcker Utlån AV-medier totalt Summa lån bok- och AV-medier totalt 90 000 000 80 000 000 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 År 1995 År 2000 År 2005 År 2010 Detaljresultat presenteras i tabell F:15 och F:16 på www.kb.se. Besök Under 2011 gjordes 67 350 043 fysiska besök (2010: 67,3, 2009: 67,8, 2008: 67,7) vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Antalet besök är därmed oförändrat jämfört med 2010. Mindre skillnader kan bero på att några bibliotek ingår med föregående års värde på grund av det bortfall av svar som uppkommit på grund av trasiga eller avstängda besöksräknare etc. Besöken vid de övriga 2 126 utlåningsställen där vidare låneregistrering inte sker räknas inte. Dessa har ökat i antal under de senaste åren i takt med att filialer läggs ned. Samtidigt som de fysiska besöken vid folkbiblioteken tenderar att minska något sett över en lite längre tid, får det tas i beaktande att tiotusentals låntagare numer väljer att besöka biblioteket via Internet. År 2009 gjordes för första gången ett försök att mäta hur många virtuella besök som gjordes vid biblioteket som en del av undersökningen. Ungefär hälften av folkbiblioteken saknade då möjlighet att lämna uppgifter om trafiken på sin webbsida och även om situationen ännu var liknande vid 2011 års mätning, visade många gånger de bibliotek som lämnat uppgifter vid båda mättillfällena att besöken på deras webb ökat. Totalt sett redovisades, underskattat, 18,9 miljoner virtuella besök på folkbibliotekens externa webbsidor. Antalet sidvisningar på bibliotekens alla olika webbsidor var fler än 65,8 miljoner, dvs. besökarna tittade på minst 3 sidor per besök. Antalet besök i bibliotekets OPAC Online Public Access Catalog, var fler än 7,9 miljoner (2010: 7,6) och antalet unika besökare 8,8 miljoner (dvs. unika IP-adresser), vilket är underskattningar av det egentliga antalet. Uppgifterna som inhämtades var ganska bristfälliga och bör därför egentligen endast betraktas per svarande kommun. Det förekommer även dubbelredovisning, då de kommuner som samverkar med varandra kan ha redovisat sina uppgifter både enskilt och tillsammans i samverkansgruppen. Dessutom beror besökssiffror på hur biblioteket är placerat. Det är känt att det blir olika höga fysiska besökssiffror om biblioteket ligger i ett centrum eller i en kulturbyggnad där många människor ändå passerar dagligen av andra anledningar, om det har förbindelse med andra institutioner där barn springer in och ut eller om biblioteket ligger på en enskild adress. Detaljresultat presenteras i tabell F:12, F:16 och F:17 på www.kb.se. 27
Tabell 9: Antal besök vid filialer och huvudbibliotek 2007 2011 uppdelat på län. Tusental. Table 9: Number of visits to branch libraries and main libraries in 2007 2011 per county (thousands). Antal fysiska besök 2007 2008 2009 2010 2011 Riket 68 145 67 691 67 831 67 333 67 350 Stockholm 13 561 13 813 14 569 14 704 14 777 Uppsala 2 229 2 230 2 372 2 388 2 306 Södermanland 2 124 2 114 2 023 1 879 1 885 Östergötland 3 235 3 071 2 874 2 955 2 808 Jönköping 2 302 2 235 2 223 2 238 2 228 Kronoberg 1 680 1 501 1 221 1 457 1 384 Kalmar 1 764 1 764 1 785 1 849 1 724 Gotland 365 484 504 487 473 Blekinge 876 918 951 921 1 016 Skåne 8 868 8 929 9 154 8 830 8 941 Halland 2 375 2 398 2 471 2 258 2 216 Västra Götaland 11 423 11 687 11 705 11 554 11 600 Värmland 1 699 1 685 1 589 1 613 1 689 Örebro 2 038 1 888 1 857 1 871 1 925 Västmanland 1 627 1 505 1 488 1 476 1 453 Dalarna* högst ökning 1 876 1 853 1 711 1 816 1 947 Gävleborg 2 191 2 065 2 061 1 959 2 023 Västernorrland 1 742 1 644 1 687 1 510 1 551 Jämtland 1 312 1 345 1 199 1 205 1 216 Västerbotten 2 898 2 777 2 701 2 664 2 591 Norrbotten 1 961 1 784 1 687 1 699 1 595 Stadsbiblioteket i Arboga foto: C Ranemo 28
Bibliotek 2011 Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Generösa öppettider påverkar besöks- och utlåningssiffror i positiv riktning. Öppettider Huvudbiblioteken hade i medeltal oförändrade öppettider jämfört med de tre senaste mätningarna. Huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under 2011, varav fyra timmar var förlagda till efter klockan 18.00. Biblioteken i 51 kommuner (2010: 52, 2009:53) uppger att deras huvudbibliotek regelbundet hade söndagsöppet under 2011. Biblioteken i 12 kommuner (2010:11, 2009:12) uppger att de har filialbibliotek som hade regelbundet söndagsöppet under 2010. Detaljresultat presenteras i tabell F:11 på www.kb.se. Aktiviteter på folkbiblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Folkbiblioteken är också på andra sätt viktiga kulturoch utbildnings- och aktivitetscentra. De har också hand om samhällsinformation. Under 2011 förekom 102 223 stycken (2010: 96 596, 2009: 98 667, 2008: 86 000) olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Av dessa aktivitetstillfällen riktade sig 64 procent primärt till barn och ungdomar, vilket är en minskning med åtta procentenheter jämfört med 2009. Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler, men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva, till exempel studieförbund, ingår inte i redovisningen. År 2011 lämnade totalt 282 kommuner, uppgifter om hur många publika aktiviteter som de genomfört under året. Det är sammanfattningsvis vanligast att bibliotekens aktiviteter syftar till lässtimulerande åtgärder riktade till barn och ungdom. Till exempel så anordnades 19 215 bokprat eller boksamtal speciellt för barn och ungdom. Det anordnades teaterföreställningar eller annan form av scenkonst vid 2 757 tillfällen för barn och ungdom. Flera bibliotek har anordnat kurser inom det pågående Digidel-projektet, men även ordnat kurser och information om dator- och internethantering i helt egen regi. Totalt sett anordnades dator- och internetkurser vid 7 374 tillfällen under 2011. Folkbiblioteken är en viktig aktör för att fler människor ska få möjlighet att kunna använda och över huvud taget få tillgång till Internet. Det är också vanligt att folkbiblioteken arrangerar författarbesök. Totalt anordnades 2 505 författarbesök under 2011, 36 procent av dem var riktade till barn och ungdom. Folkbiblioteken anordnar och läsecirklar på olika sätt, totalt sett anordnades 7 863 sådana cirklar och sammankomster, 33 procent av dem riktade sig till barn och ungdom. Totalt sett anordnades 3 117 sångstunder för barn och vuxna, 95 procent av dessa var avsedda för barn. 29
Tabell 10: Antal aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken 2007 2011. Table 10: Number of occasions in which various public activities were arranged at public libraries in 2007 2011. Publika aktiviteter på folkbiblioteken 2007 2008 2009 2010 2011 Riket 66 205 85 820 98 667 96 596 102 223 Bokprat boksamtal 17 989 19 881 22 846 21 798 20 904 Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande 12 033 13 891 15 809 13 761 11 607 Berättar- eller sagostunder 9 908 11 494 12 338 12 344 12 894 Utställning 5 082 5 889 6 400 6 327 6 343 Data/-Internetkurs handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) 2 983 3 872 5 599 5 166 7 374 Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 2 828 3 448 3 894 3 953 4 272 Bok- eller läsecirkel sluten sammankomst med litterär anknytning 1 868 3 120 3 968 4 289 5 400 Teater- eller trolleriföreställning 2 039 2 373 2 779 2 494 2 892 Författarbesök 1 507 1 996 2 252 2 093 2 505 Aktiviteter i samarbete med BVC 1 680 1 870 2 816 2 696 2 648 Sångstund, rytmik, rim & ramsor 1 284 1 861 2 597 2 736 3 117 Bild-, tecknings-, målnings, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/- kurs 1 174 1 836 1 850 2 348 3 188 Musik, -underhållning, -arrangemang, -café 951 1 517 1 688 1 858 2 137 Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning 1 028 1 358 2 019 2 113 2 463 Filmvisning filmprat 548 883 1 602 1 775 1 950 Skrivarkurser/-läger, litteraturläger 173 371 511 414 720 Annan programaktivitet 3 130 10 160 9 699 10 431 11 809 Varav antal tillfällen primärt för barn och ungdom 65 469 stycken, 64 procent 2011 Detaljresultat presenteras i tabell 2:13 på www.kb.se Exempel på annan programaktivitet : Advokatjour, ansiktsmålning, barnlördagar, bildarkiv, bokloppis, boksläpp, dyslexiträff, elallergiöppet, företagarservice, juristjour, klassbesök, konsumentvägledning, krubbvisning, kulturluncher, läxhjälp, medborgardialog, myntvärdering, pelargonkväll, pyjamasparty, schack, släktforskning, studieolympiad, studievägledning, tipspromenad, tjejkväll, växtbytardag. 30
Bibliotek 2011 Tabell 11: Sammanfattning av folkbibliotekens resultat per län 2011. Rangordnat efter antal invånare. Table 11: Key figures public libraries 2011. Per county. Antal invånare Antal Se vidare tabell F.18 och F.19 på www.kb.se årsverken Bokbestånd AV-bestånd Totalt, inkl e- musik Fysiska besök Aktiva låntagare Utlån/inv ånare, ej e-musik Antal barnbokslån per barn 0-14 år Antal fysiska besök låntagare per invånare Aktiva per invånare Hela riket 9 482 855 4665,10 36 257 708 3 314 380 69 685 068 67 350 043 2 753 208 7,3 18,4 7,1 0,3 Stockholms län 2 091 473 843,84 4 681 816 469 320 11 006 085 14 776 856 556 603 5,2 12,0 7,1 0,3 Uppsala län 338 630 154,28 1 081 875 114 095 2 794 196 2 306 271 101 327 8,2 20,3 6,8 0,3 Södermanlands län 272 563 134,03 1 164 332 79 832 1 791 921 1 884 796 72 475 6,5 17,7 6,9 0,3 Östergötlands län 431 075 207,08 1 525 841 118 367 3 077 329 2 808 443 130 139 6,9 18,7 6,5 0,3 Jönköpings län 337 896 151,27 1 473 042 129 591 2 617 658 2 228 264 91 949 7,7 19,1 6,6 0,3 Kronobergs län 184 654 123,36 980 516 80 276 1 732 995 1 384 179 58 893 9,4 26,5 7,5 0,3 Kalmar län 233 090 147,63 1 393 663 104 632 2 058 133 1 723 689 74 482 8,8 26,8 7,4 0,3 Region Gotland 57 308 45,14 499 062 28 700 576 615 472 792 21 459 10,1 30,7 8,3 0,4 Blekinge län 152 979 84,25 864 560 66 978 1 246 007 1 016 458 46 486 8,1 23,4 6,6 0,3 Region Skåne 1 252 933 649,67 4 723 587 452 371 9 725 795 8 940 896 354 643 7,7 17,9 7,1 0,3 Hallands län 301 724 153,48 1 081 786 115 342 2 669 468 2 215 655 93 600 8,8 24,9 7,3 0,3 Västra Götalands län 1 590 604 784,19 5 603 896 605 173 12 799 919 11 600 461 479 604 8,0 19,1 7,3 0,3 Värmlands län 272 736 133,50 1 281 582 108 924 1 997 516 1 689 280 100 661 7,3 19,3 6,2 0,4 Örebro län 281 572 138,82 1 290 462 99 953 2 092 674 1 924 695 75 612 7,3 20,2 6,8 0,3 Västmanlands län 254 257 120,21 1 074 939 108 205 1 704 171 1 453 013 69 583 6,6 16,5 5,7 0,3 Dalarnas län 276 565 152,05 1 610 993 138 951 2 178 092 1 947 077 83 712 7,9 20,7 7,0 0,3 Gävleborgs län 276 130 145,19 1 347 050 157 337 2 240 676 2 023 350 80 240 7,6 20,3 7,3 Västernorrlands län 242 155 116,83 1 021 900 74 874 1 717 469 1 551 373 62 362 7,1 21,2 6,4 0,3 Jämtlands län 126 299 73,54 960 462 59 594 982 301 1 216 015 40 462 7,8 20,7 9,6 0,3 Västerbottens län 259 667 175,55 1 367 385 106 707 2 819 302 2 590 986 89 605 10,8 31,2 10,0 0,3 Norrbottens län 248 545 131,20 1 228 959 95 158 1 856 746 1 595 494 69 311 7,5 24,5 6,4 0,3 31
. Riksarkivet, foto C Ranemo Forskningsbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som forskningsbiblioteken besvarade. Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv. ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet. utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande. tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek. Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. 32
Bibliotek 2011 Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1), högskolebibliotek (38) och specialbibliotek (38). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Forskningsbiblioteken som ingår i urvalet är så kallade samverkansbibliotek. Mer information om kriterierna för samverkansbiblioteken finns på www.kb.se. Statistikunderlaget visar att det finns 199 serviceställen, det vill säga lokaler där biblioteksservice erbjuds. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. Åren 2001 2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden. Statistiken för 2010 och 2011 har samlats in via KB:s webbenkätverktyg och sammanställts av en personal på KB. Resultaten för 2010 och 2011 presenteras i tabell FB1-FB9 och resultaten för år 2002-2011 i tabell NHS1-NHS8 på www.kb.se. Om statistiken Statistiken framställs en gång per år och omfattar bland annat uppgifter om tillgänglighet, bestånd och förvärv, användning, personal och ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789: 2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Vissa frågor som rör personal, fjärrlån, bestånd, datorer och anpassade medier har lagts till och eller i viss mån förändrats i och med 2010 års statistik. Syftet med förändringarna var att göra statistiken mer jämförbar med övriga bibliotekstyper. Så görs statistiken Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungliga biblioteket (KB) därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungliga biblioteket (KB) och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Från och med den 1 februari 2007 har KB ansvaret. För att möjliggöra jämförelser med föregående verksamhetsår har de 8 specialbibliotek som inte besvarat undersökningen avseende verksamhetsår 2011 ersatts med 2010 års värde i tabellerna i den mån som de lämnade uppgifter då. Bibliotek som svarat, men inte svarat på alla frågor, har ersatts med föregående års värde på vissa av de centrala variablerna. Organisation Biblioteken vid universitet och högskolor har i första hand till uppgift att stödja det egna lärosätets utbildning och forskning. I andra hand ska de även vara en resurs i ett bredare sammanhang och vara tillgängliga för alla som vill använda sig av bibliotekets tjänster. Utifrån denna gemensamma bas finns stora skillnader i bibliotekens uppdrag och gränserna för vad som ingår i begreppet biblioteksservice har successivt flyttats i takt med förändringar i informationsförsörjningens struktur. På flera håll ingår det numera i bibliotekens uppdrag att sköta det egna lärosätets publicering och att vara en pedagogisk resurs i utbildningen. Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupper räknas primärt studenter, lärare och forskare som är knutna till lärosätet. Läsåret 2009/2010 var första gången som antalet helårsstudenter översteg 300 000, totalt 316 386 studenter och år 2011 var antalet helårsstudenter 312 000. Uppgifter om antal studenter och personal 33
på svenska universitet och högskolor publiceras av Högskoleverket och Statistiska centralbyrån, SCB. Vid sidan av universitets- och högskolebiblioteken finns ett antal specialbibliotek, som verkar i institutioner där forskning och utveckling bedrivs. Specialbibliotekens primära målgrupp är i regel den egna moderorganisationens personal, men biblioteken är också viktiga för studenter och för externa forskare. Nationalbiblioteket, Kungliga biblioteket, arbetar på uppdrag av regeringen och har en nationell samordningsroll för offentligt finansierade bibliotek i Sverige. Nationalbiblioteket ska samla, beskriva, bevara och tillgängliggöra allt svenskt tryck. Det är även ett humanistiskt forskningsbibliotek som är öppet för alla. Personal Antalet anställda personer vid forskningsbiblioteken har återigen ökat något sedan föregående mätning och uppgår numer till totalt 2 423 personer (2010: 2 342) som genomför 2 203 årsverken (2010: 2 137). Andelen anställda män var totalt sett 35 procent (2010: 35 procent). Enkätkommentar: - Kan vi börja använda begreppet hen nästa år. Det blir enklare med statistiken då :-) Könsfördelningen skiljer mellan olika typer av personal. Andelen män bland bibliotekarier och dokumentalister är 27 procent och 56 procent bland de fackutbildade specialisterna som arbetar på forskningsbiblioteken under 2011. Personalstyrkans fördelning på olika befattningar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Under 2011 var 61 procent av personalen bibliotekarier eller dokumentalister, 13 procent biblioteksassistenter och 11 procent fackutbildade specialister (till exempel pedagoger, systemvetare) och 15 procent övriga anställda. Samtliga högskolebibliotek har inte lämnat exakta personaluppgifter om de anställda studenter som arbetar på timanställning som studentvakter vid biblioteken. Diagram 13: Antal män och kvinnor fördelat på olika personalkategorier vid forskningsbiblioteken 2009 2011. Figure 13: Number of women and men working at research libraries, different personal categories 2009 2011. Bibliotekarier Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övrig personal 1100 1081 1077 411 381 389 189 220 176 207 119 119156 175 212 120 120149 111141 177 113 151 191 Kvinnor 2009 Kvinnor 2010 Kvinnor 2011 Män 2009 Män 2010 Män 2011 Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på www.kb.se. 34
Bibliotek 2011 Diagram 14: Utveckling 2002 2010 av antalet helårsanställda/årsverken vid forskningsbiblioteken, uppdelat på olika personalkategorier. Figure 14: Development 2002 2010 number of FTEs at research libraries, different staff categories. 1 600 Bibliotekarier/ dokumentalister Biblioteksassistenter Fackutbildade specialister Övriga 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Detaljresultat presenteras i tabell NHS6 och tabell FB4 på www.kb.se. Ekonomi Frågorna om ekonomi ändrades något från och med 2009 års mätning. Det som tidigare var förvärv tryckt material formulerades inköp fysiska media och AV-material och det tidigare elektroniska resurser utgjordes nu av kategorin inköp virtuella e-baserade media och databaslicenser. Förändringen kan ha gjort att kostnader för vissa media kan ha bytt redovisningskategori. Vissa andra värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden eftersom det förekommer ett visst internbortfall. Utgifter exklusive lokalkostnader Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) för 2010 rapporterades till drygt 1 897 tusen kronor (2010: 1 821, 2009:1 843, 2008: 1 716, 2007: 1 673, 2006: 1 650, 2005: 1 545). Utgifterna för forskningsbiblioteken samlat, inklusive lokalkostnader, uppgår skattat till 2,5 miljarder. Totalt sett står universitets- och högskolebiblioteken för 81 procent av utgifterna. De elektroniska mediernas andel av utgifterna för media har återigen ökat och är nu 80 procent av mediekostnaderna. Motsvarande siffra för 2010 var 78 procent. 2009 75 procent, 2008 72 procent, för 2007 69 procent, för 2006 65 procent, för 2005 58 procent och för 2004 var den 53 procent. Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv av fysiska media var följaktligen 20 procent under 2011 och 22 procent under 2010. Lokalkostnader Det är brukligt att exkludera lokalkostnader när utgifterna för biblioteken redovisas eftersom kostnaderna är avhängiga bibliotekets geografiska placering. Många bibliotek har också svårt att specificera exakta lokalkostnader eftersom biblioteket och dess lokaler ofta ingår i en större byggnad med den övriga organisationen och det är inte alltid som biblioteket betalar lokalkostnaderna 35
- Biblioteket förbrukade inte alla budgeterade medel eftersom personalen under hösten blev engagerad i extraordinärt och tidskrävande arbete som t ex planering av flytt och evakuering av magasin. ur sin egen budget. Många gånger har också biblioteken personal som arbetar både i biblioteket och i den övriga organisationen och frågan är då vilka arbetsytor som ska räknas in i bibliotekets lokalkostnader. Diagram 15: Utgifter för e-medier och fysiska medier åren 2002 2011. Figure 15: Expenditures for virtual media versus printed books and AV-media. Research libraries 2009 2011. 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 Fysiska medier högskolebibliotek Fysiska medier specialbibliotek 0 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 Diagram 16: Forskningsbibliotekens utgifter år 2009 2011. Figure 16: Total cost in SEK, expenditures for staff, virtual media, books and AV-media. Research libraries 2009 2011. år 2011 år 2010 år 2009 Personal, löner Virtuella e-baserade media och databaslicenser Övriga kostnader Fysiska media och AV-material Kompetensutveckling 372 489 194 362 740 673 345 694 041 284 555 683 265 486 304 314 082 311 93 396 634 99 439 513 117 041 769 19 687 824 19 950 728 17 668 108 1 127 364 113 1 073 809 975 1 048 916 820 Detaljresultat presenteras i tabell NHS7 och tabell FB5 på www.kb.se. 36
Bibliotek 2011 Diagram 17: Forskningsbibliotekens intäkter 2009-2011. Figure 17: Percentage, and total revenues in SEK. Research libraries 2010 and 2009. Anslag från moderorganisationen år 2009 år 2010 år 2011 2 115 596 974 2 211 154 027 Genererade intäkter Projektmedel Totalt bidrag och driftskostnader privata sektorn Bidrag och intäkter från offentliga sektorn Övrigt 63 484 563 75 647 768 67 129 663 37 616 079 34 509 186 36 001 048 27 438 957 10 381 328 11 147 061 73 841 804 63 580 510 65 266 887 30 858 103 22 247 680 25 417 135 2 258 560 302 Detaljresultat presenteras i tabell NHS8 och tabell FB6 på www.kb.se. Det är särskilt specialbiblioteken som har svårigheter att beräkna sina lokalkostnader, men det förekommer också att högskolebiblioteken inte kan lämna uppgift om detta. Därför ska de sammanlagda lokalkostnaderna om 617 miljoner kronor som biblioteken uppgivit i årets undersökning ses som en grov underskattning. Totalt sett uppgav endast två tredjedelar av de svarande kostnaderna för bibliotekens lokaler. Nationalbibliotek Kungliga bibliotekets, KB:s, lönekostnader steg 2009 med närmare 29 procent sedan 2008 beroende på att verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) fördes över till KB den 1 januari 2010. Därefter har ingen nämnvärd förändring av kostnader noterats. Totalt var KB:s driftskostnader 244 miljoner 2011, exklusive lokalkostnader. Den enskilt största utgiften är löner. KB är samtidigt en myndighet som har andra uppgifter än att upprätthålla nationalbiblioteket och dess funktioner. Högskolebibliotek Högskolebibliotekens sammanlagda utgifter var i stort sett oförändrade jämfört med året innan. En ökning med 4 procent noteras, totalt 1 530 miljoner (2010: 1 463), exklusive lokalkostnader. Diagram 18: Procentuell fördelning av utgifterna på högskolebiblioteken 2011 exklusive lokalkostnader. Virtuella e- baserade media, datbaslicenser 23% Lönekostnade r personal 57% Övriga utgifter 14% Kometensutve ckling personal 1% Fysiska media, AV-material 5% Specialbibliotek Specialbibliotekens sammanlagda utgifter, exklusive lokalkostnader, är i stort sett oförändrade, med hänsyn tagen till visst internbortfall av lämnade uppgifter. De svarande biblioteken uppger totalt sett 37
utgifter om 124 miljoner (2010: 120) kronor. Specialbibliotekens utgifter utgör endast 7 procent av samtliga utgifter för de svenska forskningsbiblioteken samlat. Intäkter Omkring 92 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen. År 2011 uppgick intäkterna till 2 464 miljoner kronor, en ökning med 2 procent (2010: 2 417, 2009: 2 349). Intäkterna som redovisas får i vissa fall ses som närmevärden. Biblioteken har ofta gemensamma åtaganden gentemot den övriga organisationen och det kan vara svårt att särskilja just bibliotekens utgifter och intäkter. Flera bibliotek har också lämnat avrundade intäktsuppgifter. Nationalbiblioteket KB:s anslag var i stort sett oförändrat förutom viss kostnadsuppräkning. Högskolebibliotek Antalet studenter vid universiteten och högskolorna påverkar de anslag som högskolebiblioteken får. Antalet studenter har under de senaste två åren varit högre än tidigare. Högskolebiblioteken redovisade ökade intäkter som sammanlagt uppgick till 2 013 miljoner kronor (2010: 1 976 miljoner kronor, 2009: 1 887). Specialbibliotek Det förekommer ett visst internbortfall av svar men det är känt att åtminstone 16 specialbibliotek fick minskade anslag under 2011. Bestånd Forskningsbibliotekens bestånd kan sammanfattas som närmare 52 miljoner (2010: 50 miljoner) fysiska medier och närmare 5 miljoner digitala titlar (2010: 3 miljoner). Dessutom 63 000 titlar av tryckta periodika och tidningar. Uppgifterna om mediebeståndet är inte alltid exakta. Olika bibliotek har olika förutsättningar att ta fram uppgifter om sitt bestånd. Detta framkommer på olika sätt i de kommentarer som biblioteken ger i samband med sina svar. Uppgifterna om bestånd är underskattade. Till exempel så har Naturhistoriska riksmuseet forskningsenheter en stor mängd äldre manuskript, mer än 100 000 fotografier, kartor och andra arkivalier. De är till största delen inte katalogiserade och en beståndsskattning är för närvarande inte möjlig. Det rör sig om flera hundra hyllmeter. Materialet anlitas regelbundet av museets egen personal och besökare. 2010-01-01 slogs Statens musikbibliotek ihop med Sveriges teatermuseums bibliotek och arkiv (denna institution lades samtidigt ner), samt bytte namn till Musik- och teaterbiblioteket. Därför är 2011 och 2010 års siffror väsentligt högre än år 2009 vad gäller bestånd. Oredovisade objekt och dokument Som ett särskilt tillägg i årets statistik ställdes även detta år en fråga till biblioteken om de har någon annan typ av objekt eller dokument i samlingen som de inte kan redovisa i någon av de efterfrågade kategorierna under rubriken Bestånd. Det visade sig att det är relativt vanligt att biblioteken har föremål och medier som de inte redovisar i statistiken, här är några exempel: KB, Sveriges nationalbibliotek hade över 3 miljoner digitaliserade filmer och TV-program som endast kan räknas i inspelade timmar, varför de inte kan påföras i statistiken. Chalmers "lånar" också ut Lässtudion 106 ggr, som är utrustad med läshjälpmedel; läspennor, Alphasmart ordbehandlingsprogram, bärbar dator med läshjälpmedel, talpennor och talboksspelare. Karlstads universitetsbibliotek har läsplattor, hörlurar, miniräknare, USB-minnen och musikinstrument. Konstfacks bibliotek lånar ut materialprover. Arkitekturskolans bibliotek har Arkitekturminnesföreningens arkiv och en bildsamling: äldre fotografier och diapositiv. Mitthögskolans bibliotek har bärbara datorer, headsets, mp3-diktafon, DAISY-spelare, nycklar till skåp. 38
Bibliotek 2011 Södertörns högskolebibliotek har bärbara datorer, datormöss, hörlurar, MP3-spelare, miniräknare, bankdosor. Musik- och teaterbiblioteket hade cirka 50 000 fotografier, i första hand teaterfotografier från 1850 och framåt, men även en samling med foton av musikikonografisk konst. Böcker och seriella publikationer i tryckt form Totalt sett uppger de svarande biblioteken att de hade 28,6 miljoner tryckta böcker och seriella publikationer i tryckt form på forskningsbiblioteken vid 2011 års slut. Detta är en liten minskning jämfört med 2010 då 29,0 miljoner rapporterades. En viss del av minskningen kan förklaras av bortfall av svar. Vissa bibliotek har endast lämnat uppgift om antal hyllmeter och då har en omräkning gjorts med faktor 40. Högskolebiblioteken har tillsammans 77 procent av forskningsbibliotekens bestånd av tryckta böcker och seriella publikationer. Kungliga biblioteket har ensamt 10 procent av detta bestånd. I samband med kontrollberäkningen kompletterades också beståndsuppgifterna med uppgift om antal hyllmeter i de fall som de svarande endast hade uppgett antingen antal fysiska tryckta medier eller antal hyllmeter av sådana. Den kompletterade uppgiften om hyllmeter visar att det vid årets slut fanns 810 714 hyllmeter (2010: 832 128 och 2009: 847 362, 2008:881 728). Således har beståndet av tryckta böcker och seriella publikationer minskat de senaste åren, troligen till förmån för det elektroniska beståndet. Kursböcker Första gången som bestånd av kursböcker efterfrågades i statistiken var 2009. Eftersom det var en ny variabel förekom det att ett flertal bibliotek hade svårigheter att skilja ut kursböcker i biblioteksdatasystemen. Även 2011 kunde inte 30 procent (2010: 35 procent) av högskolebiblioteken lämna uppgift om kursboksbeståndet, vare sig i antal fysiska enheter eller antal hyllmeter. Specialbiblioteken och KB uppgav att de inte hade några kursböcker. De högskolebibliotek som lämnade uppgift uppgav att de hade 333 825 fysiska enheter kursböcker (2010: 311 031, 2009: 317 669) vid 2011 års slut. Antalet titlar av elektronisk kurslitteratur, e-böcker, var 3 273 (2010: 2 268, 2009: 1 557). Även andelen nyförvärv av kursböcker under året efterfrågades. Definitionen var att mediet skulle förvärvats under 2011 genom inköp, gåva, byte eller liknande. Depositioner räknas inte med. De högskolebibliotek som lämnade uppgifter svarade att de förvärvat sammanlagt 29 515 fysiska enheter (2010: 27 191, 2009: 20 058) och 784 elektroniska titlar (2010: 673, 2009: 391) av kursböcker. Det kan konstateras att andelen kursböcker på e-medier i förhållande till tryckta exemplar ökar, även om inte alla högskolebibliotek lämnat uppgifter. Manuskript Ett manuskript är oftast ett hand- eller maskinskrivet originaldokument. I en manuskriptsamling ingår ofta privatarkiv som även kan innehålla bilder, ljudband eller liknande. I den mån som arkivet hålls samlat som ett privatarkiv kan även dessa medier räknas som manuskript. Det fanns minst 129 209 fysiska manuskript vid de svenska forskningsbiblioteken år 2011. Det förekomer vissa internbortfall i rapporteringen. Vissa redovisar hyllmeter och vissa fysiska exemplar. Eftersom det rör manuskript kan inte den vanliga omräkningsfaktorn om 40 medier per hyllmeter användas för att räkna upp resultatet. En minoritet av forskningsbiblioteken har manuskript i sina bestånd. Endast 8 högskolebibliotek, nationalbiblioteket och 5 specialbibliotek uppger att 39
Diagram 19: Bestånd redovisat i antal olika medietyper vid forskningsbiblioteken 2009 2011. Figure 19: Media stock by different media types, research libraries 2009 2011. Övriga digitala, utom PRV 990 720 34 799 150 539 Övriga tryckta 15 353 198 15 245 137 15 280 745 Periodika och tidn. elektroniska titlar Periodika och tidn. fysiska titlar E-böcker, titlar Databaser AV-dokument Mikrografiska dokument Grafiska kartografiska dokument Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Kursböcker fysisk form Fysiska böcker och seriella publikationer 448 612 437 806 451 081 61 240 62 802 85 578 3 156 518 2 365 656 1 885 375 3 452 3 364 3 148 139 717 107 835 383 132 1 525 768 1 212 845 1 161 951 5 727 375 3 034 280 2 957 594 583 661 495 300 519 740 129 209 117 760 180 931 3 273 2 268 1 554 333 825 311 031 317 669 Totalt 2011 Totalt 2010 Totalt 2009 28 633 071 29 101 930 33 745 420 0 10 000 000 20 000 000 30 000 000 40 000 000 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se 40
Bibliotek 2011 de har manuskript i sina samlingar. Uppsala universitetsbibliotek har flest manuskript, totalt 74 630 stycken (2010: 63 574). Musiktryck Musiktryck är vanligen noter. En minoritet av forskningsbiblioteken har musiktryck i sina bestånd. Majoriteten av de 583 661 rapporterade musiktrycken (2010: 495 300, 2009:393 317) finns på Musik- och teaterbiblioteket. Göteborgs universitetsbibliotek förvärvade en större mängd musiktryck under året. Grafiska och kartografiska dokument Kartografiska dokument är återgivningar i reducerad skala av konkreta och abstrakta fenomen som kan lokaliseras i tid och rum, vanligen kartor. Grafiska dokument är dokument där bilder är det mest framträdande draget. Det är framför allt KB (2 247 172) och Uppsala universitetsbibliotek (3 120 497) som har denna typ av dokument i sina samlingar. Totalt sett uppger forskningsbiblioteken att det fanns 5 727 375 dokument i samlingarna 2011 (2010: 3 034 280, 2009: 2 957 594). Mikrografiska dokument Till mikrografiska dokument räknas både mikrofil och mikrofiche. Antalet mikrografiska dokument uppgick 2011 till 1 525 768 (2010:1 212 845). KB och Lunds universitetsbibliotek hade tillsammans 45 procent av det totala beståndet. Beståndet av mikrografiska dokument har totalt sett minskat de senaste åren på forskningsbiblioteken. Minskningen beror till största delen på att Patentoch registreringsverkets bibliotek (PRV) genomfört ett stort digitaliseringsprojekt där patentdokumenten numera är sökbara via robotsystem. Därmed har beståndet av mikrografiska dokument minskat från 1,9 miljoner till 0 sedan 2008. Audiovisuella dokument, AV-medier AV är sådana medier som till övervägande del återger ljud och/eller bild och för att kunna ta del av dem krävs särskild teknisk utrustning. Exempel på dessa är medier i formatet CD, LP, MP3, CD-ROM, Xbox, PS1-3, VHS, DVD, Blu-ray, OH, diabilder och ljudband samt filmrullar och kassetter av olika slag. Beståndet av AV-medier vid forskningsbiblioteken var139 717 i slutet av 2011. KB har det största beståndet av AV-medier, men de redovisas inte i den officiella statistiken därför att det mäts i timmar. Via KB:s AVM-avdelning (audiovisuella medier) hade forskarna omedelbar tillgång till 3,2 miljoner timmar (2010: 2 983 071) år 2011. Databaser Databaser är samlingar av elektroniskt lagrad data eller poster som kan återvinnas via mjukvara. De databaser som finns fritt tillgängliga på Internet räknas inte, inte heller bibliotekets egen katalog. Oftast krävs en betald licens för att databaserna ska kunna användas. Forskningsbiblioteken hade 2011 en sammanlagd tillgång till 3 452 databaser via forskningsbiblioteken (2010: 3 364) år 2010. Tabell 12: De forskningsbibliotek som har tillgång till flest databaser 2011. Table 12: Research libraries with most access to databases 2011. Antal databaser Patent- och registreringsverkets bibliotek 337 Uppsala universitetsbibliotek Göteborgs universitetsbibliotek 271 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. biblioteket 200 Lunds universitets bibliotek 180 Chalmers bibliotek 150 Umeå universitetsbibliotek 131 Stockholms universitetsbibliotek 117 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se E-böcker Eftersom många personer oftast kan läsa en och samma e-bok samtidigt efterfrågas antalet e- bokstitlar istället för licenser eller enheter. Den sammanlagda tillgången till e-bokstitlar ökade med 33 procent mellan 2010 och 2011 till totalt 3 156 518 (2010: 2 365 656). Högskolebiblioteken har nästan hela beståndet av forskningsbibliotekens e-böcker. 41
Tabell 13: Högskolebibliotekens tillgång till e- bokstitlar 2011. Table 13: Research libraries with most access to different e-book titles 2011. Högskolebibliotek Tillgång till antal e- bokstitlar Anna Lindh biblioteket 6 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 85 861 Chalmers bibliotek 132 220 Dans och Cirkushögskolans bibliotek 1 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH 2 biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek 196 227 Handelshögskolan i Stockholm. 20 000 Biblioteket Högskolan Dalarna. Biblioteket 71 763 Högskolan i Borås. Bibliotek & 86 700 läranderesurser Högskolan i Gävle. Biblioteket 69 471 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 75 257 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 83 803 Linnéuniversitetet i Kalmar samordnas 86 850 med Linnéuniversitetet i Växjö Högskolan i Skövde. Biblioteket 65 021 Högskolan Kristianstad Lär och 52 004 Resurscentrum Högskolan på Gotland, 85 919 Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, Biblioteket 55 355 Karlstads universitetsbibliotek 76 970 Karolinska Institutet 80 353 Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek 3 Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 125 761 Linköpings universitetsbibliotek 102 288 Luleå universitetsbibliotek 120 634 Lunds universitets bibliotek 185 553 Malmö högskola. Bibliotek och IT 85 887 Mittuniversitetets bibliotek 75 797 Mälardalens högskolas bibliotek 73 453 Stockholms universitetsbibliotek 244 249 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek, 79 832 SLU Södertörns högskolebibliotek 74 257 Umeå universitetsbibliotek 89 293 Uppsala universitetsbibliotek 371 096 Örebro universitetsbibliotek 74 256 Summa Högskolebibliotek 3 026 142 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se. Foto: Jens Gustavsson Övriga dokument, inklusive patent och småtryck Forskningsbiblioteken uppger att de har totalt 15 353 198 övriga tryckta dokument (2010: 15 245 137) som de inte fyllt i på annat ställe i statistiken. KB har majoriteten av dessa dokument. Övriga digitala dokument ingår inte i diagrammen och redovisningen eftersom de är så många och nära nog alla titlarna i denna kategori redovisas av PRV och Uppsala universitetsbibliotek. Periodika, tidskrifter, tidningar Periodika är en seriell publikation som utkommer mer sällan än en gång i veckan och en tidning är en seriell publikation av nyhetskaraktär som utkommer minst en gång i veckan. Det sammanlagda antalet titlar vid forskningsbiblioteken, fysiska och elektroniska, har ökat till 546 652 titlar (2010: 500 533). 42
Bibliotek 2011 En absolut majoritet, 93 procent, av de seriella publikationerna som forskningsbiblioteken har är periodika och endast 7 procent är tidningstitlar. Närmare nio av tio titlar, 89 procent, är elektroniska, vilket även detta år är en liten ökning. Tabell 14: Sammanlagt antal titlar i tryckt och elektronisk form av tidningar och tidskrifter 2011. Table 14: Number of newspapers and periodicals, research libraries 2011. Tryckt Elektronisk Totalt form form Periodika 61 240 448 612 509 852 Tidningar 1 557 35 243 36 800 Totalt 62 797 483 855 546 652 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:2 på www.kb.se. Titlar av periodika och tidningar i tryckt form tenderar att minska till förmån för titlar av periodika i elektronisk form på de allra flesta biblioteken. Lunds universitetsbibliotek har det i särklass största beståndet av löpande periodika, 14 833 tryckta titlar och 18 980 e-titlar. Elektronisk publicering i fulltext De allra flesta högskolebiblioteken och vissa specialbibliotek redovisar att de har ett omfattande bestånd av elektroniska fulltextdokument, datafiler. Det kan vara frågan om avhandlingar, uppsatser, artiklar eller rapporter. Under 2011 rapporterade biblioteken att de hade ett bestånd av 183 756 (2010: 145 434) sådana fulltextdokument. Totalt sett en ökning med 26 procent (2010: 24). Sex av tio, 59 procent, av dessa är studentuppsatser. Totalt sett publicerades 15 procent (2010: 19) av beståndet under 2011. De enda specialbibliotek som rapporterat att de har elektroniskt bestånd av fulltextdokument i någon betydande omfattning är Naturvårdsverkets bibliotek, totalt 3 486. Tabell 15: Antal elektroniska publiceringar i fulltext under 2010, avhandlingar, uppsatser och artiklar på några universitet och högskolor. Table 15: Number of electronic publication of reports, thesis, articles and research papers during 2010. Högskolebibliotek Elektronsikt bestånd av avhandlingar, uppsatser och artiklar etc. publicerade i fulltext. - varav antal studentuppsatser Totalt bestånd 2011 - varav publi. 2011 Anna Lindh - biblioteket 740 718 91 Blekinge Tekniska 6 633 3 717 674 Högskola. Biblioteket Chalmers bibliotek 5 380 2 060 1 350 Ersta Sköndal 697 270 132 högskolebibliotek GIH Biblioteket 706 555 124 Göteborgs universitetsbib. 16 396 8 297 2 301 Handelshögskolan i Sthlm 1 261 152 14 Högskolan Dalarna 1 916 1 281 264 Högskolan i Borås 7 567 3 953 1 118 Högskolan i Gävle 3 380 3 380 611 Högskolan i Halmstad 3 976 3 351 766 Högskolan i Jönköping. 2 849 2 689 432 Linnéuniversitetet 12 933 7 092 2 036 Högskolan i Skövde. 2452 2 385 281 Biblioteket Högskolan Kristianstad Lär 5 358 2 859 526 och Resurscentrum Högskolan på Gotland, 710 329 198 Almedalsbiblioteket Högskolan Väst, 2 875 1 535 174 Biblioteket Karlstads universitetsbibl. 7 551 4 204 670 Karolinska Institutet 2 990 361 Universitetsbiblioteket Konstfacks bibliotek 307 268 268 KTH bibliotek 4 893 1 252 1 446 Linköpings universitetsbib. 10 370 7 300 1 805 Luleå universitetsbibliotek 12 715 8 792 500 Lunds universitets bibliotek 22 878 14 777 4 131 Malmö högskola. Bibl. 7 141 5 720 927 Mittuniversitetets bibliotek 1 932 1 331 322 Mälardalens högskolas 2 997 2 777 0 bibliotek Nordiska högsk.för 115 12 115 folkh.vetensk. Biblioteket Röda Korsets Högskola 132 132 57 Stockholms universitetsbib. 3 147 672 837 SLU bibliotek 5 801 4 506 1 070 Södertörns högskolebib. 3 803 3 572 630 Umeå universitetsbibliotek 4 975 2 463 710 Uppsala universitetsbib. 9 565 5 314 2 308 Örebro universitetsbib. 2 111 818 356 Summa Högskolebibliotek 179 252 108 533 27 6 05 43
Nyförvärv Forskningsbiblioteken förvärvade sammanlagt 542 674 fysiska medier och 609 492 e-bokstitlar under 2011. Det kan också vara fråga om gåva, byte eller liknande. Depositioner medräknas inte i nyförvärv. Sammanlagt förvärvades 3,6 miljoner olika enheter eller titlar under 2011inräknat övriga digitala titlar vilka oftast är patent. Därtill kommer patent, periodika och andra medietyper. Nyförvärvets andel av motsvarande fysiska beståndsuppgifter var samlat 1,0 procent för forskningsbiblioteken, varierande mellan 0 procent och 17,4 procent. Diagram 20: Antal nyförvärv vid forskningsbiblioteken 2009-2011. Övriga digitala dokument exkluderade. Figure 20: Number of new acquisitions at research libraries 2009 2011. Digital document in category other excluded. E-böcker, titlar 208 135 609492 540 711 Fysiska böcker och seriella publikationer 283317 317 574 416 904 Övriga tryckta 3 978 123306 114 213 Grafiska kartografiska dokument Kursböcker fysisk form Mikrografiska dokument AV-dokument 5711 46 401 3 614 29515 27 191 19 958 8723 6 920 7 506 27036 3 579 3 880 År 2011 År 2010 År 2009 Musiktryck fysiska Manuskript fysiska Kurslitt e-titlar Databaser 1 787 3 654 1633 995 5 032 784 673 391 222 292 139 63433 Detaljresultat presenteras i tabell FB5 på www.kb.se. 44
Bibliotek 2011 Användning av samlingarna lån Forskningsbiblioteken lånade under 2011 ut 9,5 miljoner enheter från sina samlingar (2010: 10,0 2009: 10,4 miljoner 2008 10,0 miljoner, 2007: 10,6 miljoner, 2006: 11,2 miljoner). Värdet för lån inkluderar hemlån (initiala och omlån), läsesalslån, kopior istället för lån samt fjärrutlån. Total sett är 95 procent lokala lån. Högskolebiblioteken står för 96 procent av forskningsbibliotekens utlåning och för 90 procent av fjärrutlånen. Lokala lån omfattar i statistiken hemlån, läsesalslån och kopior istället för lån. De traditionella lånen på forskningsbiblioteken tenderar att minska till förmån för användningen av de elektroniska samlingarna. Den tidigare ökningen av antalet lån år från år, kan ha berott på att målgruppen under en följd av år blev större, samtidigt som biblioteken höjde sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem gjorde det lättare att hitta litteratur, samtidigt som användarna fick möjligheter till utökad självservice. Det blev exempelvis enklare för användarna att förnya sina lån via Internet och andelen omlån av det totala antalet lån blev allt större medan antalet initiala lån (nya lån) minskade. Lokala lån En majoritet av de lokala lånen är omlån. Jämförelser mellan enskilda bibliotek avseende lokala lån bör göras med försiktighet eftersom omlånen utgör en så stor andel av hemlånen och antalet omlån påverkas av hur lång initial lånetid som biblioteken använder sig av. Bibliotek med lång lånetid har färre lån än bibliotek med kort lånetid. I kategorin kopior istället för lån ingår alla former av kopiering av dokument till papper eller CD-skiva i syfte att ersätta ett lån av ett originaldokument. Det kan också vara frågan om till exempel. fotokopiering, kopiering av mikrofilm och utskrifter av elektroniska dokument om de utförs av bibliotekspersonal. Fjärrlån Forskningsbiblioteken gör tre gånger så många fjärrutlån som fjärrinlån, 462 tusen utlån jämfört med 117 inlån. Med fjärrlån menas lån mellan biblioteksorganisationer. Fjärrlånen är oftast i något fysiskt format och i andra hand elektroniskt format. Det är mindre vanligt att lånen består av levererade papperskopior eller något annat format, till exempel CD. Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Drygt 72 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och 68 procent av fjärrinlånen kommer från svenska bibliotek. Tabell 16: Antal lokala lån vid forskningsbiblioteken 2011. Table 16: Number of local loans at research libraries 2011. Antal lokala lån Procent av lokala lån Hemlån, initiala 3 143 932 34,8% Hemlån, omlån 5 651 944 62,6% Kopior istället för lån 31 944 0,4% Läsesalslån 203 638 2,3% Totalt 9 031 458 100,0% Detaljresultat presenteras i tabell NHS3 på www.kb.se. Tabell 17: Antal fjärrlån och hemlån vid forskningsbiblioteken 2011. Table 17: Number of interlibrary loans at research libraries 2011. Fjärrlån Utlån Inlån Fjärrlån direkt till 108 727 användare Fjärrlån från svenska 331 123 80 458 bibliotek Fjärrlån utom Sverige 22 609 37 073 Totalt 462 459 117 531 Detaljresultat presenteras i tabell NHS9 och FB7på www.kb.se. Fjärrlån Ut In Fysiska initiala hemlån 244 775 70 605 Fysiska omlån hemlån 126 862 Levererade elektroniska 21 705 24 157 dokument Levererade papperskopior 30 786 22 676 Lån i andra format, t.ex. CD 38 331 93 Totalt 462 459 117 531 45
Högskolebiblioteken står för majoriteten av alla fjärrlån som forskningsbiblioteken gör. Uppsala universitetsbibliotek står ensamt för 14 procent av forskningsbibliotekens totala fjärrutlåning och Chalmers för 12 procent. Användning av den elektroniska samlingen Det är framför allt högskolebiblioteken som har, och använder sig av, elektroniska samlingar av dokument. Denna hantering ersätter allt mer den fysiska utlåningen. Information om användningen av den elektroniska samlingen erhålls i regel från databasleverantören. Beroende på databasleverantör, räknas användningen olika. Många bibliotek har kommenterat sina utlåningsvärden och då framkommer att vissa utelämnat användning som andra forskningsbibliotek redovisat i statistiken. Alla bibliotek redovisar inte nedladdningar av sektioner. Därför bör läsaren av tabellerna vara noga med att inte jämföra enskilda bibliotek sinsemellan eftersom skillnaden i redovisade värden därmed kan skilja på tusentals nedladdningar. Enbart nedladdningar av olika dokumenttyper från olika databaser har ökat med 20 procent sedan 2010. Det är framför allt på högskolebiblioteken som ökningen är tydligast. Ökad användning av de elektroniska samlingarna gör också att användningen av bibliotekens lokala biblioteksdatasystem ökar, även om det förekommer stora svarsbortfall på den variabeln (se vidare sökningar i OPAC). Diagram 21: Högskolebibliotekens användning av den elektroniska samlingen i relation till andelen lokala initiala utlån 2002 2011. Figure 21: Research libraries usage of e-documents in relation to physical initial loans 2002 2011 25 000 000 20 000 000 Antal sökningar i databaser Fulltextdokument från databaser Seriella fulltextdokument E-bokslån Det skiljer också mellan biblioteken om de räknar med nedladdningar från Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Den totala användningen av de elektroniska samlingarna inkluderar framtagna dokument från: Fulltextdokument i databaser Övriga databaser Seriella publikationer i elektronisk form Fulltextdokument e-böcker AV-dokument i digital form Övriga digitala dokument inkl. patent Sökningar i bibliografiska databaser År 2011 gjordes 61 255 000 sådana. 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Lokala initiala utlån Den totala användningen av de elektroniska samlingarna som efterfrågats i statistiken har ökat med 56 procent sedan 2009. Från närmare 39 miljoner enskilda sökningar och framtagningar, nedladdningar 2009, till närmare 47 miljoner 2010 och nu 61 miljoner. 0 2002 2004 2006 2008 2010 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:5 och NHS:3 på www.kb.se. 46
Bibliotek 2011 Tabell 18: Användning av elektroniska samlingarna vid forskningsbiblioteken 2011. Table 18: Usage of e-collection at research libraries 2011. Forskningsbibliotek totalt Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Sökningar i bibliografiska databaser 23 558 684 8 427 23 223 529 326 728 Fulltextdokument i databaser 7 389 467 37 480 7 113 054 238 933 Övriga databaser 199 332 0 58 558 140 774 Seriella publikationer i elektronisk 16 686 342 2 010 16 262 766 421 566 form Fulltextdokument e-böcker 8 264 060 20 131 8 177 531 66 398 AV-dokument i digital form 58 684 0 58 684 0 Övriga digitala dokument inkl. patent 5 098 407 0 4 251 411 846 996 Totalt 37 696 292 59 621 35 922 004 1 714 667 Detaljresultat presenteras i tabell NHS5 och FB6 på www.kb.se. Verksamhet Besök En absolut majoritet av besöken som forskningsbiblioteken sammanlagt får görs på högskolebiblioteken, oavsett om de är fysiska eller virtuella. Tabell 19: Antal fysiska och virtuella besök vid forskningsbiblioteken 2011. Table 19: Number of physical and virtual visits at research libraries 2011 Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Fysiska besök 164 700 16 769 180 216 188 IP-besök 1 255 025 17 839 443 1 773 129 OPAC sökningar 647 316 22 777 578 612 121 Detaljresultat presenteras i tabell NHS1 och FB8 på www.kb.se. De virtuella besöken är grovt underskattade eftersom det förekommer ett stort bortfall av svarande bibliotek på dessa variabler. Även de fysiska besöken är i viss mån skattade, men inte lika underrepresenterade i statistiken som de virtuella. Även om biblioteken kan lämna uppgifter om antal IP-besök och sökningar i OPAC, så förekommer olika mätmetoder i olika datasystem. Detta gör att uppgifterna inte är riktigt jämförbara biblioteken emellan. Vissa bibliotek kunde inte lämna några uppgifter alls för 2011. Fysiska besök Antalet fysiska besök räknas antingen per år enligt räkneverk eller uppskattas med hjälp av stickprov och anges i fysiska besök per dag. Görs en sammanräkning av besöken vid de bibliotek som använt stickprovsmetoden multiplicerat med antalet öppetdagar, överensstämmer antalet besökare med rimlig avrundning till det antal som besöksräknarna noterat. De flesta bibliotek besvarade besöksfrågan antingen i form av stickprov eller totalt antal besökare per år. Vid en sammanställning av de två frågesätten noteras sammanlagt 17,1 miljoner fysiska besökare (2010 17,8, 2009: 16 miljoner) vid högskolebiblioteken och 216 tusen vid specialbiblioteken samt uppskattat 165 tusen vid KB. Totalt sett har arton bibliotek inte kunnat lämna någon uppgift alls. Flera av dem är stora högskolebibliotek med många biblioteksbesökare. IP-besök Ett IP-besök är en serie av anrop efter datafiler, med ett uppehåll mindre än 30 sekunder mellan två konsekutiva anrop, från bibliotekets webbplats till samma IP-besökare. Uppehållet får aldrig vara större än 30 minuter för att det ska räknas som en del av samma virtuella besök. En IP-besökare är en identifierad IP-adress, använd av en fysisk person, 47
som hämtat sidor från bibliotekets webbplats under året. Även bibliotekspersonalens besök räknas. Under 2011 hade forskningsbiblioteken åtminstone 20,9 miljoner (2010: 19,7 miljoner) IP-besök på sina webbplatser. Endast drygt hälften av forskningsbiblioteken besvarade frågan, varför värdet är en grov underskattning. Sökningar i OPAC Endast hälften av biblioteken redovisar antalet sökningar i deras OPAC Online Public Access Catalog, det vill säga bibliotekens kataloger som kan nås via Internet. De lämnade uppgifterna varierar vanligen mycket mellan åren, varför en skattning utifrån tidigare års värden inte kan göras. Därmed kan endast noteras att forskningsbiblioteken har minst 24 miljoner sökningar i sina OPAC under 2011. Fysiska serviceresurser Studieplatser Även frågan om sittplatser omformulerades i 2009 års undersökning för att vara jämförbar med andra bibliotekstypers statistik. Detta kan till viss del förklara nedgången i det redovisade antalet, det skriver också ett av de svarande högskolebiblioteken. Tidigare år efterfrågades endast antalet sittplatser och men nu definieras antalet studieplatser som en sittplats vid en skriv- eller läsyta. Även platser i grupprum ingår. Sammanlagt redovisades 24 825 studieplatser 2011 (2010: 24 946) Totalt sett fanns 95 procent av studieplatserna vid högskolebiblioteken. Undervisning Med handledning i informationssökning avses en i förväg bokad tid med en bibliotekarie för enskild hjälp med informationssökning. Totalt sett gavs 6 702 (2010: 5 829) sådana undervisningstimmar av personalen på forskningsbiblioteken. Serviceställen Forskningsbiblioteken är totalt sett 77 till antalet men många av dem har filialer på olika adresser. Totalt sett noterades 199 under 2011. Flera specialbibliotek har fått ändrade förhållanden och ett bibliotek har upphört och flyttats till en ny myndighet. Publika datorer Vid mätningen 2009 togs frågan bort om hur många publika datorer som har Internetuppkoppling. Förändringen gjordes eftersom det är känt att utvecklingen under åren gått mot att de allra flesta publika datorerna har Internetuppkoppling och frågan är inte längre angelägen att ställa. Totalt rapporterade de svarande forskningsbiblioteken att det fanns 4 788 publika datorer (2010: 4 956) vilket för fjärde året i rad är en liten minskning. Totalt sett finns 96 procent av dessa datorer på högskolebiblioteken. Kanske är detta början på en trend med färre publika datorer eftersom många studenter nu har möjlighet att införskaffa egna bärbara datorer med Internetuppkoppling och med hjälp av dessa kan logga in i bibliotekssystemen. AVM-avdelningen, Kungliga biblioteket, tekniker J Reinander 48
Bibliotek 2011 Tabell 20: Undervisning, handledning och digitala pedagogiska resurser. Totalt forskningsbiblioteken 2011. Table 20: Coaching sessions, education and digital pedagogical resourses at research libraries 2011. Antal Timmar formell lärarledd undervisning (hours) 19 594 Deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen 159 567 Biblioteksanställda som arbetat med undervisning 614 Digitala pedagogiska resurser 624 IP-besökare på digitala pedagogiska resurser 561 606 Timmar handledning i informationssökning 6 702 Detaljresultat presenteras i tabell NHS4 på www.kb.se. Naturligt nog är det främst högskolebiblioteken som har lärarledd undervisning i informationssökning. Totalt sett har 31 procent av alla anställda vid högskolebiblioteken, sammanlagt 566 personer, arbetat med formell lärarledd undervisning under 2011. Sammanlagt har alla forskningsbiblioteken anordnat åtminstone 19 926 timmar (2010: 20 848 timmar) formell lärarledd undervisning under 2011 som totalt 159 567 kursdeltagare (2010: 154 671) deltagit i. Biblioteken har också digitala pedagogiska resurser, oftast i form av nätkurser som lär ut informationssökning. Sammanlagt fanns 624 digitala pedagogiska resurser 2011 (2010: 356). Detta är en klar ökning. Fler än en halv miljon besök rapporteras av ungefär hälften av de forskningsbibliotek som har tillgång till digitala pedagogiska resurser. Referensfrågor En referensfråga är när en användare och bibliotekets personal har kontakt med informationsutbyte. Kontakten involverar personalens kunskap och användning av en eller flera informationskällor (till exempel tryckta källor, databaser eller bibliotekskataloger). Instruktioner eller rekommendationer om hur man använder informationskällor räknas också hit. För att få fram det totala antalet referensfrågor under ett år används stickprov enligt anvisningar. Under två separata normalveckor räknas antalet referensfrågor, vartefter siffrorna extrapoleras för att gälla 12 månader. Frågor som kommer på elektronisk väg, exempelvis e-post, via bibliotekets webbplats, IRC och ICQ, räknas in i det totala antalet referensfrågor, men redovisas också separat. Totalt sett utgör de referensfrågor som kommer in på elektronisk väg 19 procent (2010: 15) av det totala antalet referensfrågor som görs. Forskningsbiblioteken uppger att de besvarat 354 079 referensfrågor (2010: 374 721), varav 67 403 (2010: 57 529) kom på elektronisk väg, 83 procent av alla referensfrågor behandlades av högskolebiblioteken. Indexeringar Frågan om indexeringar mäter antal poster som indexerats av bibliotekets personal i databaser och andra informationstjänster. Totalt sett lämnar endast 18 av högskolebiblioteken och 12 specialbibliotek uppgift om hur många indexeringar de gjort under året. Tillsammans lämnar dessa bibliotek uppgifter om att de gjort 74 154 stycken (2010: 97 177) indexeringar för databaser och bibliografiska tjänster. Värdena är således grovt underskattade. På förfrågan från några högskolebibliotek klargjordes definitionen på frågan till att inte gälla sådana indexeringar som studenterna själva gör i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA. Arbetet ska ha gjorts av bibliotekets personal. 49
Diagram 22: Forskningsbibliotekspersonalens arbete med utbildning i förhållande till antal referensfrågor 2002 2011. Figure 22: Formal tutoring by staff at research libraries versus usage of reference questions 2002 2011. 700000 Timmar formell lärarledd undervisning Digitala pedagogiska resurser Referensfrågor varav på elektronisk väg Deltagare vid formell lärarledd undervisning Referensfrågor genom stickprov Poster indexerade för bibl.tjänster och databaser 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Detaljresultat presenteras i tabell NHS4 på www.kb.se. Öppethållande En hög servicegrad innebär oftast att biblioteket har långa öppettider. Huvudsaken är att biblioteket är öppet när den målgrupp som använder sig av det, behöver det. Det är vanligt att specialbiblioteken i enkäten uppger de öppettider de har för allmänheten, medan de anställda på institutionen/ myndigheten/museet som biblioteket tillhör oftast har mer eller mindre obegränsad tillgång till biblioteket och kanske är det också de som har mest nytta av samlingarna. Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel möjlighet till generösare öppettider än specialbiblioteken. I genomsnitt hade högskolebiblioteken öppet 61 timmar per vecka och specialbiblioteken 33 timmar. Några bibliotek beskriver att de har flera filialer och att dessa har olika öppettider, därför redovisas oftast öppettiden vid huvudbiblioteket. 50
Bibliotek 2011 Det förekommer att vissa bibliotek håller stängt under en period på till exempel sommaren. I lämnad statistik ser det då ut som att de sällan har öppet. Andra bibliotek kan ha haft stängt för ombyggnad under en period och antalet öppetdagar per år ser då ut att vara ovanligt få. Vissa bibliotek har öppet nästan jämt, men ofta med reducerad service, det vill säga, det finns inte kvalificerad personal (studentvakter) på plats eller biblioteket är endast öppet för vissa som har egen nyckel eller arbetar inom organisationen. Andra har öppet mer sällan, men när de väl har det finns alltid kvalificerad personal på plats. Medelantalet öppetdagar per år vid samtliga forskningsbibliotek är 243 (2010: 239), vilket i stort sett motsvarar alla vardagar under året. Naturligt nog är det så att bibliotek som har öppet många dagar i många timmar oftare har högre andel reducerad service än bibliotek som har mer normala öppettider. Tabell 21: Forskningsbibliotekens öppettider antal dagar per år, antal timmar per vecka, samt varav medelantal med reducerad service. Table 21: Open days/year and hours/week of which average number reduced service, research libraries 2010. Medelantal av bibliotek som angett värde större än 0 Öppet dagar/år Dagar med reducerad service/år Öppet timmar/vecka Timmar/vecka med reducerad service Nationalbibliotek 300-53 - Högskolebibliotek 267 73 56 15 Specialbibliotek 210 29 29 27 Medel alla 239 62 43 18 Detaljresultat presenteras i tabell NHS:1 på www.kb.se.. Övriga kommentarer från uppgiftslämnarna Sist i enkäten fanns ett textfält där uppgiftslämnarna på forskningsbiblioteken kunde notera sådant de ville framföra till Kungliga biblioteket om undersökningen. Nedan följer ett axplock av de kommentarer som gavs: Under året har Bibliotek & läranderesurser introducerat Summon, ett "discovery tool" verktyg där så gott som samtliga våra resurser kan sökas fram. Detta gör att fråga 19 kanske behöver ses över i takt med att utvecklingen mot ett centralt sökverktyg sker på svenska bibliotek. Vi lanserade Summon den 1 augusti och hade totalt 165 019 sökningar under perioden 1 augusti till 31 december 2011. Det är omöjligt att uppskatta tidsåtgången, men "för länge" känns som en bra beskrivning. Statistiska centralbyråns bibliotek, foto: C Ranemo 51
Redovisning av Framtagna fulltextdokument e- böcker, skulle behöva ses över - kanske infoga en ny ruta för antal öppnade sektioner redovisade enligt COUNTER BR2. Anpassa redovisningen och instruktionerna efter forskningsbibliotekens förhållanden. Många av dessa frågor är svåra att tillämpa på ett stort universitetsbibliotek. Jag har utelämnat svar på de frågor där vi helt enkelt inte kan leverera siffror. Sen vill jag som tidigare ha tidigare års data i råformat, dvs. inte de tabeller som publiceras på KB:s webb. Detta formulär måste väl ha en databas i bakgrunden där frågorna samlas. En direktexport av databastabellerna hade varit trevligt att kunna laborera med. Havs- och vattenmyndigheten inrättades den 1 juli 2011 och statistiken gäller alltså för andra halvåret 2011. Siffran för Kopior istället för lån skiljer sig markant från tidigare år eftersom vi från och med 2011 registrerar dessa manuellt med penna och papper. Här finns ett antal vita fläckar. Mycket beroende på svårigheter att särskilja arkiv från bibliotek. Samt på svårighet att få till tid för statistikföring vid tjänstgöring i vår forskarexpedition. Sökningar i OPAC går inte att redovisa eftersom det visade sig att Google och två andra söktjänster "bombarderade" katalogen med frågor. Detta är nu stoppat. Handelshögskolans bibliotek renoverades under 2011, samlingarna magasinerade. Biblioteket var stängt på helger under hela 2011. Bestånd mäts fysiskt vart tredje år vid GUB. Föregående mätning gjordes i dec 2009. Mellan mätningarna uppskattas beståndet, förvärv och gallring för mellanliggande år. I Stockholm är det tätt mellan biblioteken. Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms stadsbibliotek i bakgrunden, foto: P Ranemo 52
Bibliotek 2011 Tabell 22: Sammanfattning av högskolebibliotekens resultat 2011. Rangordnat efter antal årsarbetare. Table 22: Key figures for national library and university libraries 2011. Summa samtliga forskningsbibliotek 2 202,57 2 423 2 514 745 249 1 897 493 448 52 425 824 54 099 017 542 674 9 031 458 37 696 292 462 459 17 150 068 Se vidare tabell FB1-FB9 på www.kb.se Totalt antal anställda personer Totala utgifter, inklusive lokalkostnader Totala utgifter, exklusive lokalkostnader Fysiska enheter totalt (ej tidn. tidskr) Nyförvärv antal fysiska enheter Framtagna dokument från elektronisk samling Totalt antal Digitala titlar Lokala lån totalt Totalt fjrrutlån Fysiska besök Forskningsbibliotekets namn Bibliotekstyp årsverken (enheter) totalt 2011 2011 2011 Kungliga biblioteket Nationalbibliotek 363,00 346 325 289 000 244 242 000 16 522 413 8 140 150 393 95 716 59 621 6 585 164 700 Göteborgs universitetsbibliotek Högskolebibliotek 186,87 218 199 663 738 158 825 356 3 048 847 228 635 77 020 506 055 5 132 179 32 836 1 529 539 Uppsala universitetsbibliotek Högskolebibliotek 186,24 197 226 958 000 171 939 000 8 767 282 1 266 963 20 264 296 782 4 976 398 63 922 1 998 119 Lunds universitets bibliotek Högskolebibliotek 180,00 214 227 950 000 176 703 000 3 536 099 227 411 52 087 530 377 3 662 103 28 146 2 307 904 Stockholms universitetsbibliotek Högskolebibliotek 121,39 134 165 231 000 124 300 000 2 659 308 267 723 25 869 1 085 584 3 561 993 19 657 1 672 616 Umeå universitetsbibliotek Högskolebibliotek 106,50 107 126 364 281 88 721 281 1 778 827 110 499 34 149 2 033 971 1 997 957 39 222 927 541 Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket Högskolebibliotek 103,00 113 133 733 178 107 148 522 583 988 94 262 2 704 187 791 2 726 095 14 138 418 884 Linköpings universitetsbibliotek Högskolebibliotek 88,95 98 107 048 000 81 909 000 784 550 127 151 14 440 514 259 1 436 980 23 507 1 391 325 Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Högskolebibliotek 58,30 59 93 672 351 67 963 742 921 468 139 291 3 704 76 660 2 415 670 3 975 771 802 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Högskolebibliotek 52,00 59 64 764 000 52 749 000 672 445 95 237 2 228 101 894 747 547 4 517 481 046 Linnéuniversitetet i Kalmar samordnas med Växjö Högskolebibliotek 47,77 56 62 342 027 40 101 800 308 685 113 683 14 019 201 068 613 135 6 046 - Chalmers bibliotek Högskolebibliotek 46,10 46 74 090 025 58 319 889 624 286 144 780 2 536 56 133 591 938 55 668 490 747 Malmö högskola. Bibliotek och IT Högskolebibliotek 42,00 42 48 000 281 37 455 395 170 578 102 237 7 368 469 524 1 035 150 11 593 385 672 Mittuniversitetets bibliotek Högskolebibliotek 41,80 51 47 501 587 32 920 709 233 329 99 934 5 490 206 758 662 917 10 210 674 861 Södertörns högskolebibliotek Högskolebibliotek 39,82 70 51 513 880 31 079 297 157 056 89 220 9 857 275 482 909 599 3 530 - Luleå universitetsbibliotek Högskolebibliotek 35,50 40 55 012 546 41 228 645 279 094 154 137 2 654 276 841 607 260 14 627 422 068 Högskolan i Borås. Bibliotek & läranderesurser Högskolebibliotek 32,00 35 43 003 639 26 594 639 127 255 129 867 3 953 65 565 260 681 3 978 390 607 Örebro universitetsbibliotek Högskolebibliotek 30,90 31 44 427 810 28 684 934 488 589 87 716 5 974 319 878 481 749 11 952 421 009 Högskolan i Gävle. Biblioteket Högskolebibliotek 23,30 25 24 315 620 15 964 000 101 730 93 535 3 552 70 007 244 579 3 500 252 646 Mälardalens högskolas bibliotek Högskolebibliotek 22,40 23 27 524 283 17 408 214 117 602 89 626 5 754 267 315 245 364 4 336 418 205 Karlstads universitetsbibliotek Högskolebibliotek 22,00 25 49 327 000 32 020 000 251 293 96 279 5 448 124 905 511 099 6 658 - Högskolan i Jönköping. Biblioteket Högskolebibliotek 21,24 23 26 274 392 20 906 392 180 114 103 408 5 161 146 151 757 183 12 008 450 000 Högskolan Dalarna. Biblioteket Högskolebibliotek 18,00 18 16 455 364 13 531 880 196 612 88 226 2 707 102 046 250 099 2 797 157 925 Högskolan i Halmstad. Biblioteket Högskolebibliotek 16,00 16 18 629 004 12 488 004 94 172 93 213 2 112 88 018 715 273 2 576 181 039 Högskolan Väst, Biblioteket Högskolebibliotek 14,82 16 15 509 875 12 548 875 68 826 73 248 1 855 131 793 403 734 14 113 225 035 Högskolan i Skövde. Biblioteket Högskolebibliotek 13,09 18 10 456 892 10 456 892 121 620 83 830 1 800 30 810-2 830 - Anna Lindh - biblioteket Högskolebibliotek 12,65 12 10 602 235 10 602 235 244 076 3 546 3 153 35 753 26 402 2 509 108 145 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket Högskolebibliotek 11,30 12 17 282 545 11 606 545 37 600 113 520 1 500 38 494 422 901 2 201 - Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Högskolebibliotek 9,80 10 13 462 968 9 890 316 121 271 46 261 1 462 21 562 122 818 1 938 - Högskolan Kristianstad Lär och Resurscentrum Högskolebibliotek 9,40 10 8 225 365 8 225 365 70 307 64 069 1 641 110 470 170 312 6 716 137 213 Ersta Sköndal högskolebibliotek Högskolebibliotek 7,30 9 7 712 339 6 293 529 52 426 11 791 3 700 30 648 51 264 110 76 699 Högskolan på Gotland, Almedalsbiblioteket Högskolebibliotek 7,25 7 8 518 890 6 708 890 296 900 93 757 5 340 227 114 53 782 3 556 294 822 Polishögskolans bibliotek Högskolebibliotek 7,00 7 4 168 000 4 168 000 34 150 625 1 400 11 658-2 584 42 898 Konstfacks bibliotek Högskolebibliotek 4,55 5 4 203 000 2 935 000 43 926 318 7 588 37 929 4 964 342 50 314 Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket Högskolebibliotek 3,50 4 2 866 000 2 866 000 61 115 8 408 746 18 413 97 286 298 48 000 Röda Korsets Högskola. Biblioteket Högskolebibliotek 3,00 3 1 621 216 1 621 216 14 828 140 1 162 17 989 24 692 710 41 482 Nordiska högsk.för folkh.vetensk. Biblioteket Högskolebibliotek 1,50 1 785 000 785 000 11 000 4 117 225 - - 10 - Dans och Cirkushögskolans bibliotek Högskolebibliotek 1,15 3 948 229 691 357 9 914 2 301 1 518 901 124 1 017 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolans bibl. Högskolebibliotek 0,75 1 1 865 723 936 723 - - - 158-1 - 53
Tabell 23: Sammanfattning av specialbibliotekens resultat 2011. Rangordnat efter antal årsarbetare. Table 23: Keys figures for special libraries 2011. Summa samtliga forskningsbibliotek 2 202,57 2 423 2 514 745 249 1 897 493 448 52 425 824 54 099 017 542 674 9 031 458 37 696 292 Framtagna 462 459 17 150 068 Totalt antal Totala utgifter, Totala utgifter, Fysiska enheter Nyförvärv dokument från Totalt antal anställda inklusive exklusive totalt (ej tidn. Digitala titlar antal fysiska Lokala lån totalt elektronisk Totalt fjrrutlån Fysiska besök Forskningsbibliotekets namn Bibliotekstyp årsverken personer lokalkostnader lokalkostnader tidskr) (enheter) totalt enheter 2011 samling 2011 2011 Riksdagsbiblioteket Specialbibliotek 39,00 38 33 915 762 33 915 762 365 056 83 793 15 046 18 944 30 519 2 080 47 401 Musik- och teaterbiblioteket (sammanslaget 2010) Specialbibliotek 21,72 30 18 639 900 8 578 256 522 628 8 1 751 45 229 173 299 7 881 10 626 Patent och registreringsverkets bibliotek Specialbibliotek 14,07 15 11 033 424 9 699 849 1 973 593 49 345 751 287 5 095 1 018 364 12 099 6 964 Riksantikvarieämbetet -Vitterhetsakademiens bibliospecialbibliotek 13,63 28 15 896 000 15 896 000 444 293 41 4 864 42 377 12 598 2 379 7 400 Svenska filminstitutets bibliotek Specialbibliotek 12,50 13 11 861 019 8 773 407 320 889 87 246 3 112 38 306 1 985 2 608 26 308 Svenska barnboksinstitutets bibliotek Specialbibliotek 9,00 10 6 599 000 5 149 000 98 664 9 3 080 5 209-217 1 321 Arbetarrörelsens arkiv och bibl. Specialbibliotek 8,50 5 1 600 000 1 600 000 278 048-1 300 13 912-2 2 865 VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut. BSpecialbibliotek 7,50 8 6 030 604 5 042 604 130 961 647 861 1 065 9 915 718 960 Nordiska Afrikainstitutets bibliotek Specialbibliotek 6,75 7 7 766 844 4 830 844 70 065 326 1 681 9 795 913 2 817 19 485 Kungl. skogs- och lantbruksakademien. Biblioteket Specialbibliotek 6,00 6 50 000 50 000 - - - 875 65 833 - Riksarkivets bibliotek, inklusive Krigsarkivets bibliotspecialbibliotek 5,75 6 3 649 430 3 649 430 376 714 14 3 549 2 319 19 412 536 17 147 Naturvårdsverkets biblioteket Specialbibliotek 5,50 29 2 885 900 2 885 900 28 462 6 877 634 1 562 412 130 173 2 180 Nordiska museets bibliotek Specialbibliotek 5,25 7 2 441 184 2 441 184 204 000 381 2 684 9 186 5 687 384 3 579 Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket Specialbibliotek 5,00 5 4 742 000 3 200 000 44 368-888 - - - - Statistiska centralbyråns bibliotek Specialbibliotek 4,63 11 6 026 000 5 526 000-6 634 238 1 458 1 463 291 225 Konstbiblioteket/Nationalm. & Moderna M. Specialbibliotek 4,00 4 521 000 521 000 2 727 659 9 1 129 1 834 1 600 190 770 SIPRI Library and Documentation Department Specialbibliotek 4,00 4 365 000 365 000 51 045 4 412 435 1 100 7 650 93 2 250 Kungl. vetenskapsakad., centr. för vetenskapshistspecialbibliotek 3,50 0 - - 5 263 - - 726-2 204 FMV Bibliotek Specialbibliotek 3,00 3 - - - 6 12 301 - - - Sveriges geologiska undersökning. Biblioteket Specialbibliotek 3,00 3 - - 148 520 175 120 4 303-877 2 257 Statens maritima museer. Biblioteken Specialbibliotek 2,75 3 148 090 148 090 82 027-701 982-242 646 Hjälpmedelsinstitutets bibliotek Specialbibliotek 2,25 3 336 332 336 332 8 300 1 352 432 1 937-2 778 - CAN:s bibliotek Specialbibliotek 2,00 2 325 000 325 000 14 880 30-1 100-50 50 000 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket Specialbibliotek 2,00 2 225 000 225 000 60 000-2 500 - - - 2 500 Naturhistoriska riksmuseet Forskningsavdelningsb Specialbibliotek 2,00 0 2 637 019 1 787 019 367 114 2 1 399 200-51 5 000 Arkitekturmuseets bibliotek Specialbibliotek 1,75 3 1 416 098 1 416 098 36 793 1 800 2 396 3 728 162 1 743 Läkemedelsverkets bibliotek Specialbibliotek 1,50 2 2 681 496 2 681 496 10 981 2 881 1 907 659 14 310 21 - Judiska biblioteket Specialbibliotek 1,40 3 969 442 809 442 25 447-413 2 359-286 2 323 Armémuseum. Biblioteket Specialbibliotek 1,00 1 970 000 970 000 37 034-355 4 319-277 - Immigrantinstitutets bibl. Specialbibliotek 1,00 2 280 000 130 000 12 500 90 500 30-22 - Livsmedelverkets bibliotek Specialbibliotek 1,00 1 1 738 000 1 648 000 8 064-120 - - - - Svenska emigrantinstitutet. Bibliotek Specialbibliotek 1,00 1 492 900 492 900 22 970-130 46-21 225 Tekniska museet, Biblioteket Specialbibliotek 0,75 1 50 200 50 200 66 000-112 - - 42 183 Havs- och vattenmyndigheten. Biblioteket Specialbibliotek 0,53 1 611 600 491 600 28 012 3 523-78 1 029 40 - Ajtte, svenskt fjäll- och samem. Biblioteket Specialbibliotek 0,50 1 521 722 317 393 18 593 4 232 667-210 1 626 Livrustkammarens biblioteket Specialbibliotek 0,40 1 - - 43 300-86 - - 51 - Statens geotekniska institut, biblioteket Specialbibliotek 0,00 1 - - - - - - - - - Se vidare tabell FB1-FB9 på www.kb.se 54
Biblioteksstatistik 2010 Sjukhusbibliotek Inledning I detta kapitel redovisas huvudresultaten av den enkät som sjukhusbiblioteken besvarade. Fram till 2006 har sjukhusbiblioteken tillfrågats om sin verksamhet i samband med att folkbiblioteken tillfrågades varje år, men med en kortare version av enkäten. Endast den del av sjukhusbiblioteket som riktade sin verksamhet till patienter och allmänheten efterfrågades då. Detta skapade ett problem för många sjukhusbibliotek som har delad verksamhet, Skärmdump http://www.vardverktyget.se/?p=95250 det var svårt för dem att till exempel skilja ut den medicinska litteraturen och beräkna hur stor del av verksamheten som gick till patientdelen. Eftersom endast patientdelen efterfrågades ingick heller inte de sjukhusbibliotek i undersökningen som endast har medicinsk fackdel. Undersökningen omfattade tidigare 36 sjukhusbibliotek men detta utökades i och med 2009 års undersökning. 55
De tidigare undersökningarna fick kritik, eftersom de inte representerade alla sjukhusbibliotek och inte heller bibliotekens hela verksamhet. Det var dessutom svårt för de bibliotek som tillfrågades att lämna rättvisande värden om sin verksamhet. I biblioteksundersökningarna som representerar åren 2007 och 2008 tillfrågades därför inga sjukhusbibliotek alls i avvaktan på ett förändringsarbete som startade och som i förlängningen togs till Kungliga bibliotekets expertgrupp för biblioteksstatistik. Från och med 2009 har därmed enkäten förändrats i samarbete med företrädare för sjukhusbiblioteken och antalet sjukhusbibliotek som tillfrågades har dubblerats. Bibliotek vid sjukhem och mindre, privata sjukvårdsinrättningar medtogs inte i urvalet, kriteriet är att de ska vara offentligt finansierade. Enkäten har utvecklats för att även innehålla sådan information som är viktig för fackbibliotek och i samband med förändringen har också ett närmande mot övrig biblioteksstatistik, framför allt forskningsoch folkbibliotek, gjorts. I och med att förändringarna gjorts finns inte längre en jämförelsemöjlighet bakåt i tiden för lämnade uppgifter, undersökningen går inte att jämföra med tidigare sjukhusbiblioteksstatistik. Organisation Vad är definitionen av ett sjukhusbibliotek? Är det ett bibliotek som har samma adress som ett sjukhus, ett bibliotek som har landstinget som huvudman, tillhandahåller media till patienter eller är det ett bibliotek som har fokus på medicinsk litteratur? Från och med förra mättillfället har vi valt att ta med alla varianter. Totalt sett utgör det verksamhet på sjuttiotalet olika adresser runt om i landet. Biblioteken består av allmändel för patienter och personal eller medicinsk del för personal och studenter eller både och. De svenska sjukhusbiblioteken är många gånger organisatoriskt sammanlänkade med folkbiblioteken. Det kan vara så att patientdelen på ett sjukhusbibliotek helt enkelt är en folkbiblioteksfilial eller så sköter det kommunala folkbiblioteket verksamheten på entreprenad. Det finns exempel på bibliotek som både är folkbibliotek, högskolebibliotek och sjukhusbibliotek samtidigt. Vissa av de bibliotek som 2009 ingick i urvalet har avböjt att besvara undersökningen därför att de istället lämnat statistik till enkäterna om folkbibliotek eller forskningsbibliotek; statistikinsamlingar som pågick samtidigt. Andra bibliotek som också täcks in av någon av de andra undersökningarna har valt att även besvara denna undersökning eftersom de tyckt att det är viktigt att visa på hur det ser ut i gruppen sjukhusbibliotek. En mindre del av värdena som lämnats i denna undersökning ingår således också i resultaten för folkbiblioteken och forskningsbiblioteken. En summering av alla bibliotekstypernas bestånd etc. bedöms ändå vara möjlig. Sjukhusbiblioteken är inte en homogen grupp. I vissa län finns ett sjukhusbibliotek som har verksamhet på flera ställen. I andra fall kan ett bibliotek på en och samma adress bestå av två olika enheter som har två olika huvudmän. Sedan 2009 har sex sjukhusbibliotek lagts ner, varför jämförelse på riksnivå mellan åren påverkas av att antalet tillfrågade sjukhusbibliotek nu är lägre. För tredje året i rad tillfrågades sjukhusbiblioteken med en ny enkät och ett större urval än vad som tidigare varit brukligt. Totalt sett besvarade 62 av de totalt 73 förväntade organisationerna frågorna. Ibland svarade organisationerna samlat i en enkät. Totalt sett inkom 52 enkäter. Sjukhusbiblioteksenkäten besvarades också av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansinstitutets bibliotek. Detta gör att resultaten inte alltid kan redovisas på institutionsnivå men väl på länsnivå. Bortfallet av svar gör att länssammanställningarna för Östergötland, Gotland, Skåne, Örebro och Dalarna är underskattade. Det förekommer ett visst internbortfall av svar på enskilda frågor. Till exempel så räknar inte alla sjukhusbibliotek hur många besökare de har eller så har de svårigheter att urskilja olika medietyper i sina biblioteksdatasystem, alternativt att biblioteken inte 56
Biblioteksstatistik 2010 hade tillgång till de statistikmoduler som behövdes för att ta ut informationen. I undersökningen har också två bibliotek som ingår i gruppen övriga bibliotek tillfrågats, Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) och Sjömansbiblioteket. Uppgifterna för dessa två bibliotek är inte inkluderade i de redovisade siffrorna för riket. Detaljresultat presenteras i tabell S1 på www.kb.se. Personal Många sjukhusbibliotek har kommenterat sina uppgifter om personalresurser på biblioteken. Ett av problemen som uppstår då flera av frågorna i enkäten ska besvaras, är att biblioteket har flera huvudmän och därför delar de personal och bestånd på olika sätt. Årsverken Antalet årsverken beräknas utifrån en årsarbetstid om 1 700 1 800 timmar, borträknat ledigheter och helgdagar. En full årsarbetstid, inklusive ledigheter uppgår till 2 080 timmar vilket motsvarar 40- timmars arbetsvecka. Ibland ingår allmändelen av sjukhusbiblioteken helt och hållet i det kommunala folkbiblioteket, ibland köper sjukhusbiblioteket tjänster från folkbibliotek och ibland är den allmänna delen helt och hållet sjukhusets egen. Behovet av årsarbetskraft på sjukhusbiblioteken är naturligtvis beroende på sjukhusets storlek avseende patientunderlag, förekomst av studenter och antal anställda. Antalet anställda vid sjukhusbiblioteken har minskat sedan 2009. Till viss del kan detta förklaras av att fem sjukhusbibliotek har lagts ned under perioden. År 2011 kan antalet årsarbeten skattas till 221,6 om korrigering för bortfall görs. Dessa årsarbeten utförs av 239 personer, motsvarande värde för 2009 var 260 anställda. En majoritet av de anställda är kvinnor som är utbildade bibliotekarier eller dokumentalister. En av fem anställda är biblioteksassistenter. Endast ett fåtal personer räknas till IT-personal eller övriga anställda. Årsverken för barn- och ungdomsverksamhet. Det är relativt ovanligt att sjukhusbiblioteken avsätter personal för särskild barn- och ungdomsverksamhet utom där det finns barnsjukhus, som till exempel Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Barn- och ungdomsbiblioteket vid Sahlgrenska i Göteborg. Totalt noteras särskilt avsatt tid vid 12 sjukhusbibliotek i landet. År 2011 redovisades sammanlagt 13,12 årsverken som avsatts till barn- och ungdomsverksamhet i hela riket, vilket motsvarar 6 procent av det totala antalet årsverken. Ekonomi Alla sjukhusbibliotek har inte haft tillgång till uppgifter om alla kostnadstyper eftersom de på olika sätt ingår i sjukhusen, landstinget eller universitetens ekonomi. Vissa värden, framför allt lokalkostnader och personalkostnader, får ses som närmevärden. Utgifter Uppgifterna om ekonomi bör betraktas som närmevärden. Det förekommer både externa och interna svarsbortfall. De sjukhusbibliotek som besvarat delfrågorna om ekonomi uppger sammanlagt att deras utgifter under 2011 var 130,8 miljoner kronor exklusive lokalkostnader. Det sanna värdet uppgår dock troligen till omkring 150 miljoner kronor. Tabell 24: Antal anställda personer vid sjukhusbiblioteken 2011. Bortfall av svar skattat. Bibliotekarier, dokumentalister Biblioteksassistenter IT-personal Övriga anställda Totalt antal anställda Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 239 154 31 36 1-2 10 5 57
Diagram 23: Sjukhusbibliotekens utgifter. Procentuell fördelning på olika kostnadstyper 2011 samt antal kronor, exklusive lokalkostnader. Figure 23: Hospital libraries 2011, expenditures. In order; staff costs, e-media, physical media, other costs, staff training and investments. Percentage excluded rent. Löner 62% Virtuella e-baserade media och databaslicenser 13% Fysiska media och AV-material 16% Kompetensutveckling 1% Investeringsutgifter 0% Övriga kostnader 8% Detaljresultat presenteras i tabell S3 på www.kb.se. Olika landsting väljer att satsa olika mycket pengar till sjukhusbiblioteksverksamheten i länet/regionen. I medeltal gick 19 kronor per invånare (i de län där samtliga sjukhusbibliotek besvarat frågorna om ekonomi) till sjukhusbiblioteksverksamheten exklusive kostnader för lokaler. Se tabell på nästa sida. Ungefär hälften av sjukhusbiblioteken har specificerat sina lokalkostnader och dessa uppgår sammanlagt till drygt 16,7 miljoner. Lönekostnaderna dominerar sjukhusbibliotekens utgifter. Totat sett utgörs 62 procent av utgifterna av lönekostnader (2010: 64 procent) och 1 procent (2010: 2 procent) går till personalens kompetensutveckling. Lönekostnaderna uppgick till minst 81 miljoner under 2011. Detaljresultat presenteras i tabell S2 på www.kb.se Intäkter De rapporterade intäkterna översteg de rapporterade kostnaderna, men detta ska inte tolkas som att ett överskott uppstått under 2011. Som redan nämnts kunde inte alla bibliotek rapportera samtliga kostnader och skillnaden får därför ses som en konsekvens av det interna bortfallet av svar i undersökningen. De sammanlagda rapporterade intäkterna på 140,3 miljoner kronor är en underskattning, troligen ligger det faktiska värdet kring 150 miljoner kronor. Totalt sett kom 90 procent av sjukhusbibliotekens intäkter från moderorganisationerna (86 procent 2010). Nära nog hela den resterande delen, 9 procent, kommer från bidrag och intäkter från den övriga offentliga sektorn. 58
Biblioteksstatistik 2010 Tabell 25: Rapporterade kostnader för sjukhusbibliotekens verksamhet i olika län 2011. Röd färg markerar underskattat värde pga. bortfall av svar. *) beräkning utifrån de län där alla besvarat frågan. Table 25: Totalt cost for hospital libraries, per county 2009-2011. år 2009 år 2010 år 2011 Kronor per invånare Riket sjukhusbibliotek 134 212 019 124 209 841 130 804 887 19*) 01 Stockholms län 21 040 335 19 160 145 18 215 775 9 03 Uppsala län 4 927 388 8 034 000 8 329 000 25 04 Södermanlands län 7 128 000 6 272 000 6 576 000 24 05 Östergötlands län 1 089 949 1 281 500 933 266 06 Jönköpings län 6 282 000 6 212 000 7 386 000 22 07 Kronobergs län 3 620 800 2 816 000 5 120 000 28 08 Kalmar län - 3 245 918 3 356 000 14 09 Region Gotland 1 065 644 1 285 903-10 Blekinge län 2 758 597 2 518 000 2 431 000 16 12 Region Skåne 17 721 600 9 595 100 6 297 250 13 Hallands län 4 062 000-7 600 000 25 14 Västra Götalands län 21 351 001 22 017 000 23 852 021 15 17 Värmlands län 10 002 000 9 574 000 9 406 103 34 18 Örebro län 8 204 815 1 156 830 2 342 800 19 Västmanlands län 717 628 4 938 000 5 169 900 20 20 Dalarnas län 8 405 250 6 615 166 6 283 920 21 Gävleborgs län 2 389 416 2 563 291 2 686 607 10 22 Västernorrlands län 6 614 635 8 286 425 6 171 200 25 23 Jämtlands län 986 361 2 043 863 1 983 600 16 24 Västerbottens län 3 752 600 3 162 700 3 227 445 12 25 Norrbottens län 3 460 000 3 432 000 3 437 000 14 Detaljresultat presenteras i tabell S3 på www.kb.se Bestånd I årets undersökning förekom en något annorlunda uppställning rent layoutmässigt i enkäten när uppgifter om bestånd, nyförvärv och utlån efterfrågades. Denna nya uppställning medförde att många av de svarande upplevde enkäten som tydligare och de hade därför möjlighet att besvara fler mediekategorier avseende dessa variabler än vad som var möjligt föregående år. Flera av sjukhusbiblioteken hade ändå vissa problem med att besvara frågorna avseende uppdelningen på till exempel uppdelningen mellan skönlitteratur för barn och vuxna. Beroende på att detta inte finns som markör i bibliotekskatalogsystemen. Förutom de medier som räknats var och en för sig hade sjukhusbiblioteken också tillsammans 609 licenser på databaser. I stort sett alla har till exempel tillgång till EiRA, hälso- och sjukvårdens elektroniska bibliotek. Tanken var att tillgång till EiRA och e- musikdatabaser endast skulle fyllas i under antal databaser, men det är troligt att några sjukhusbibliotek också valt att fylla i beståndet under e-böcker i beståndsräkningen eftersom e-beståndet med denna frågeuppställning är annorlunda gentemot föregående år. 59
Tabell 26: Bestånd och nyförvärv på sjukhusbiblioteken 2011. Table 26: Number of stock and new additions at hospital libraries 2011. Medietyp varav antal Fysiska enheter E-titlar nyförvärv totalt Tryckta böcker skönlitteratur vuxna 157 433 6 737 Tryckta böcker skönlitteratur barn 55 681 2 007 Tryckta böcker fack- och referenslitteratur 370 863 18 735 E-böcker, antal titlar sammanlagt 3 401 489 023 6 414 Ljudböcker, CD-böcker, kassettbok, ej talbok 23 688 900 3 029 Talböcker, DAISY 3 027 58 511 Tidskrifter, periodika, seriella publikationer, löpande titlar 22 810 39 329 2 984 Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, månadstidn., löpande titlar 1 007 4 281 157 E-musik, antal titlar sammanlagt 135 200 0 Musik på CD, LP, MP3, kassett, ljudband 16 302 499 Film på DVD, VHS, filmkassett, filmpatron, videogram, Blu-ray 7 912 809 Mikrografiska dokument, mikrofil, mikrofiche 0 0 Grafiska och kartografiska dokument, OH, presentationer 358 39 Manuskript, artiklar, avhandlingar, patent, noter, festskrifter, rapporter 5 612 62 56 Interaktiva medier, CD-ROM, Tv-spel, interaktiva läromedel 347 37 Övriga medietyper som inte ingår i övriga kategorier 1 509 99 Totalt (underskattade värden pga. bortfall) 669 950 668 853 42 113 Detaljresultat presenteras i tabell S4 på www.kb.se Komplettering av föregående års beståndsuppgifter för de bibliotek som inte besvarat enkäten har inte kunnat göras på grund av den nya frågeuppställningen, varför alla summeringar av antalsuppgifter ska betraktas som underskattade värden. I den fortsatta redovisningen kommenteras sådana resultat som är av den kvalitet att de kan utgöra ett faktaunderlag avseende bestånd och nyförvärv. Detaljresultat för enskilda bibliotek presenteras i tabell S4 på www.kb.se. Tryckta böcker Majoriteten av de tryckta böcker som sjukhusbiblioteken har är medicinsk litteratur. Totalt sett utgörs 64 procent av beståndet av tryckta böcker av fackoch referenslitteratur. Fem procent av beståndet av tryckta böcker utgjordes av nyförvärv. Andelen skönlitteratur för barn är troligen något underskattad eftersom några sjukhusbibliotek nämner att de inte har möjlighet att särskilja vuxenlitteratur från barnlitteratur i sina bibliotekskatalogsystem. Ljudböcker Sjukhusbiblioteken har en förhållandevis stor andel ljudböcker, CD-böcker och kassettböcker. De rapporterande biblioteken räknar samman ett bestånd om närmare 24 tusen, 13 procent av beståndet i slutet av året var nyförvärv. Tidningar Flera bibliotek nämner att de inte räknar antal tryckta tidningar eller att dessa inte ingår i katalogsystemet. Det förekommer också att 60
Biblioteksstatistik 2010 tidningarna rent organisatoriskt tillhör olika kliniker, men att de administreras av biblioteket. Beståndsuppgifterna är därför osäkra. Tidskrifter Även om bortfallet av svarande bibliotek gör värdena osäkra, visar ändå resultaten att sjukhusbiblioteken tenderar att minska sina fysiska prenumerationer och öka antalet e-tidskrifter. Majoriteten av de tidskrifter som sjukhusbiblioteken har av tidskrifter, periodika, seriella publikationer är e-baserade. Eftersom många bibliotek samarbetar inom det egna länet är uppgifterna om tillgången till e-tidskrifter och tidningar svåra att sammanställa för enskilda bibliotek. Musik De flesta sjukhusbibliotek har ett utbud av musik som kan lånas eller laddas ned. Totalt sett räknades drygt 16 tusen fysiska bärare av musik och flera sjukhusbibliotek rapporterar också att de har tillgång till databaser med e-musik. Troligen är musikbeståndet i huvudsak avsett för den allmänna delen av biblioteken som används av patienterna. Mikrografiska dokument Inget sjukhusbibliotek rapporterar att de har några mikrografiska dokument, mikrofil eller mikrofiche, i beståndet. Övriga medietyper I beståndet av övriga medietyper har flera sjukhusbibliotek också valt att fylla i sitt bestånd av teknisk utrustning som de också lånar ut, till exempel CD-spelare. nödvändigt. Vissa bibliotek har inte eller lånar heller inte ut alla typer av medier. Totalt sett rapporteras ändå 1 119 418 utlån, inklusive omlån, av samtliga medietyper under 2011. I föregående års frågeformulär hade frågan en annan uppställning och utlånen efterfrågades på flera sätt: Utlån per litteraturkategori Utlån per medietyp Utlån per lånekategori Den mest jämförbara siffran som sammanlagt rapporterades 2010 var den frågeställning som efterfrågade utlån per medietyp och då rapporterades 1 056 935 utlån med den metoden. Vad som säkert kan konstateras är att sjukhusbiblioteken har en stor betydelse för den personal och allmänhet som brukar dem. Det visas av den höga utlåningsstatistiken även om denna är en underskattning av den faktiska utlåningen. Vissa större sjukhusbibliotek har en lika stor omfattning på sin utlåning som hela folkbiblioteket har i mindre kommuner i Sverige. Facklitteraturen dominerar Totalt sett är 61 procent av utlåningen av tryckta böcker fack- och referenslitteratur, vilket i stort sett motsvaras av dess andel i beståndet. Majoriteten av utlåningen är böcker av olika medietyper, totalt 62 procent. Totalt sett är 7 procent av bokutlåningen e-böcker. Den låga andelen rapporterade e-bokslån beror i viss utsträckning på att sjukhusen har svårt att ta ut sådana uppgifter ur sina datasystem. Lån Vissa sjukhusbibliotek rapporterar att de inte registrerar omlån, varför deras sammanlagda utlåning är underskattningar. Samtliga lån efterfrågas som summan av initialt lån och omlån. Vissa bibliotek för inte någon lånestatistik alls över vissa medietyper, eftersom dessa står i publika lokaler och det har bedömts att detta inte är 61
Diagram 24: Sjukhusbibliotekens utlån, procentuell fördelning på olika medietyper 2011. Figure 29: Loans at hospital libraries by media category 2011. Tryckta böcker fack- och referenslitteratur Tidskrifter, periodika, seriella publikationer, Tryckta böcker skönlitteratur vuxna Tidningar, dagstidningar, veckotidningar, Tryckta böcker skönlitteratur barn Ljudböcker, CD-böcker, kassettbok, ej talbok E-böcker Film på DVD, VHS, filmkassett, filmpatron, Musik på CD, LP, MP3, kassett, ljudband 17 507 79 430 62 722 60 792 50 121 44 452 166 078 352 528 269 049 Besök Fysiska besök Det förekom en omfattande verksamhet vid sjukhusbiblioteken under 2011. Totalt sett rapporterades 833 tusen fysiska besök (2010: 832 615 och 2009:1 006 185 fysiska besök, högre svarsfrekvens). Det är känt att detta är en underskattning eftersom vissa sjukhusbibliotek rapporterar att de inte registrerar besök och att personalen kan utnyttja biblioteket dygnet runt med hjälp av passerkort. Virtuella besök En stor del av sjukhusbiblioteken kunde inte lämna uppgifter om hur många virtuella besök de haft. En majoritet av de som besöker sjukhusbiblioteket via webb är personal som kommer via interna länkar på sjukhusens webbplatser. Dessa sökvägar är inte öppna för allmänheten. Ändå noterades så många som 267 000 (2010: 203 153 och 2009: 300 454) besök på sjukhusbibliotekens interna webbplatser och 64 793 på deras externa webbplatser. Uppgifterna är således grovt underskattade värden. Manuskript, artiklar, avhandlingar, patent, Övriga medietyper som inte ingår i övriga Talböcker, DAISY Interaktiva medier, CD- ROM, TV-spel, 9 120 4 363 2 613 466 OPAC Alla sjukhusbibliotek kunde inte lämna uppgift om hur många besökare de haft i sin OPAC (Online Public Access Catalog). Totalt sett rapporterades 320 tusen OPAC-sökningar vilket är en grov underskattning av det totala antalet sökningar som gjorts. Grafiska och kartografiska dokument, OH, 177 Detaljresultat presenteras i tabell S6 och S7 på www.kb.se. Fjärrlån Totalt sett rapporterar sjukhusbiblioteken närmare 48 000 fjärrlån (drygt 45 000 fjärrlån 2010). Även detta är ett underskattat värde. Det är betydligt vanligare att sjukhusbiblioteken lånar in media från andra bibliotek än att de själva lånar ut, totalt sett är 67 procent fjärrinlån från andra bibliotek. Aktiva låntagare En majoritet av sjukhusbiblioteken har också svårigheter att räkna hur många aktiva låntagare de har. Vanligen beror detta på att lånen inte registreras på patienternas namn, utan på avdelning. Inskrivna patienter lånar anonymt. Dessutom har de lån som utförs av personal och studenter med passerkort inte alltid förts upp på respektive individ. Några sjukhusbibliotek nämner att de har ett datorsystem som inte sparar uppgift om aktiva låntagare efter årsskiftet och andra har problem att särredovisa uppgifter eftersom de ingår i 62
Biblioteksstatistik 2010 datorsystem som är gemensamt för flera bibliotek inom landstinget. Det fåtal bibliotek som uppger antalet aktiva låntagare summerar till 54 553 stycken (2010:26 186 och 2009: 32 480). Bokvagnsronder Totalt rapporterades 5 917 (2010: 5 378) bokvagnsronder utförda av sjukhusbibliotekets personal på sjukhusen, vilket är en underskattning av det faktiska värdet på grund av bortfall av svarande enheter. Se vidare tabell S8 på www.kb.se. Öppethållande Många sjukhusbibliotek har så att säga öppet dygnet runt eftersom sjukhuspersonalen alltid kan gå in med passerkort. Sett till de tider och dagar som biblioteken även har öppet för andra grupper och med full eller viss bemanning så har sjukhusbiblioteken i medeltal öppet mellan 200 och 250 dagar. För utförligare resultat om öppethållande per svarande bibliotek, se tabell S9 på www.kb.se. Datorer Sjukhusbiblioteken rapporterar att det finns 309 (2010: 311) publika datorer på de enheter som besvarat enkäten varav 126 endast är avsedda för sökning. Programaktiviteter Personalen på sjukhusbiblioteken anordnade programaktiviteter vid sammanlagt minst 5 564 (2010: minst 3 900 och 2009: 6 982) tillfällen och engagerade minst 23 628 (2009: 25 198) deltagare. Medeltal per tillfälle har inte beräknats eftersom de olika aktiviteterna kan ta varierande antal deltagare. Tabell 25: Sjukhusbibliotekens programaktiviteter antal tillfällen 2011. Procent. Table 25: Program activities at hospital libraries 2011. Sökningar på uppdrag 18% Annan programverksamhet 11% Författarbesök 20% Lärarledd undervisning 17% Boka en bibliotekarie 34% Detaljresultat presenteras i tabell S10 på www.kb.se. 63
Övriga bibliotek Två bibliotek som tillfrågas via enkäten som sänds till sjukhusbiblioteken är inte sjukhusbibliotek, de tillhör gruppen övriga bibliotek, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB och Sjömansinstitutet. Dessa två bibliotek ingår inte i beräkningarna för riket bland sjukhusbiblioteken. Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB redovisade vissa av de efterfrågade uppgifterna, de som var relevanta för deras verksamhet 2011. Resultaten av detta presenteras på sista raden i sjukhusbibliotekens tabeller på www.kb.se. Eftersom TPB inte är ett traditionellt bibliotek som går att besöka, fungerar inte alltid frågeformuläret optimalt för dess verksamhet. TPB är inte bara bibliotek utan fungerar också som förlag och IT-utvecklare. TPB är en statlig myndighet. Det anser att det är omöjligt att i detalj separera vad som är renodlat biblioteksarbete. TPB:s bestånd består till största delen av digitala talböcker. De har totalt 91 849 titlar (2010: 81130) av e-medier och 22 922 fysiska medier. Sjömansbiblioteket Sjömansbiblioteket har en unik uppgift genom att de endast distribuerar böcker och ljudböcker av olika slag till fartyg inom den svenska handelsflottan och till utlandsflaggade fartyg med serviceavtal. Sjömansbiblioteket är ett globalt vandringsbibliotek vars huvudman är Sjöfartsverket. Distributionen av medier sker genom att det finns bokväskor i ett 20-tal hamnar i fyra världsdelar. Böcker kan vara ute i flera år på bibliotekets filialer eller vara runt på olika båtar. Hur många gånger boken lånats om inom eller mellan fartygen är omöjligt att veta. Enkätens konstruktion är inte alltid optimal för att redovisa Sjömansbibliotekets verksamhet eftersom den är så speciell. Sjömansbibliotekets totala bestånd beräknas till 133 tusen fysiska medier. Totalt 1,3 årsarbetare arbetar med verksamheten i Göteborg. Distributionen av digitala talböcker sker numera främst genom att biblioteken eller enskilda låntagare laddar ned från TPB:s digitala bibliotek. Nedladdningen av talböcker/daisy uppgick under 2011 380 777 (2010: 211 883). TPB:s totala utlåning under 2011 uppgick till 400 892 utlån. De 1 066 (2010:1 717) aktiva låntagare som redovisas anger endast det antal enskilda personer som lånat fysiska exemplar från TPB. Totalt sett gjordes 447 826 (2010: 304 489) i TPB:s OPAC under 2010. Talböcker i fysisk form, foto: C Ranemo De totala kostnaderna för hela TPB:s verksamhet som myndighet uppgick 2011 till närmare 114 miljoner kronor. 64
Bibliotek 2011 Stadsbiblioteket i Arboga, foto C Ranemo Sammanfattning Inledning I detta kapitel redovisas vissa variabler som grovt går att jämföra i de tre undersökningarna. Ett visst bortfall av svar gör dock att de redovisade värdena är underskattade för alla bibliotekstyper utom folkbiblioteken. Det pågår ett arbete att harmonisera biblioteksstatistiken för de olika bibliotekstyperna. Detta arbete blir allt viktigare i takt med att fler och fler bibliotek samverkar på olika sätt. En framtida harmonisering skulle också underlätta analysen av regionala skillnader, sett till hela biblioteksverksamheten inom olika regioner. En ytterligare fördel med att harmonisera statistiken är att det i framtiden inte ska vara möjligt att dubbelräkning förekommer. Till exempel är den allmänna delen i vissa sjukhusbibliotek utlagd på folkbiblioteket i kommunen och det är osäkert om beståndet räknas både i sjukhusbibliotekens statistik och i folkbibliotekets inom respektive kommun. Detta är också viktigt i kommunerna där många skolbibliotek är integrerade i folkbibliotekets verksamhet och det är svårt att skilja ut de olika delarna till respektive statistikfrågeformulär. En nackdel med att harmonisera statistiken för alla bibliotekstyperna är att respektive bibliotekstyps särart då inte kommer att åskådliggöras i detalj. Ett exempel på detta är vikten av frågor kring media för barn och personella resurser som avsatts till barnverksamhet i folkbiblioteksstatistiken, frågor som inte alls har någon alls relevans i enkäten till högskolebiblioteken. Det fortsatta arbetet med en förändring av statistiken avvaktar de nya internationella standarderna, ISO 2789 och ISO 11620, för biblioteksstatistik som kommer att bli antagen under 2013. KB representerar Sverige i arbetet med de nya standarderna. 65