FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

Transkript

1 FOLKBIBLIOTEKEN 2004 KULTUREN I SIFFROR 2005:2

2 Public Libraries 2004 Folkbiblioteken 2004 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel eller Annika Jonsson, tel Printed in Sweden by Tryckjouren i Uppsala AB ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Statens kulturråd 2005

3 INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING SUMMARY INLEDNING FOLKBIBLIOTEKEN FOLKBIBLIOTEKSSYSTEMET PERSONAL OCH EKONOMI BESTÅND VERKSAMHET FOKUS: BARN REGIONALA JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK BILAGA 1. TABELLER PÅ LÄNSNIVÅ OCH NYCKELTAL BILAGA 2. OM STATISTIKEN BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 4. FRÅGEFORMULÄR TILL KOMMUNBIBLIOTEK BILAGA 5. FRÅGEFORMULÄR TILL SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 6. INSTRUKTION OCH DEFINITIONER TILL FRÅGEFORMULÄRET BILAGA 7. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 BILAGA 8. KVALITETSDEKLARATION 2 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, 2 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, 3

4 4

5 1. SAMMANFATTNING Folkbiblioteken 2004 bygger på samma uppgifter som i fjol, men presentationen har omarbetats en del jämfört med föregående år. Förutom att redovisningen har strukturerats tematiskt, innehåller årets rapport ett fokuskapitel som avser att lyfta fram en viss fråga. I år fokuseras det på barnböcker och utlåning av böcker till barn. Nytt för året är dessutom att fler nyckeltal har beräknats för folkbiblioteken och att alla nyckeltalen finns på riks-, läns- och kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i den tryckta utgåvan, medan tabellerna på kommunnivå finns tillgängliga på Kulturrådets webbplats. Utlåning bedrevs under år 2004 på mer än olika platser såsom huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen. Mer än av utlåningsställena utgjordes under året av filialbibliotek. Antalet filialbibliotek har stadigt minskat sedan 1990 och denna negativa trend fortsätter även under Antalet huvud- och filialbibliotek som är integrerade med skolbibliotek har däremot ökat sedan Sedan år 1980 har antalet medier ökat med närmare 6 miljoner. Av denna ökning står AVmedierna för närmare 2 miljoner, resterande del utgörs av böcker. Sedan år 2000 har antalet böcker minskat medan antalet AV-medier stadigt ökat. Folkbibliotekens totala utlåning av medier har fallit sedan mitten av 1990-talet. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som minskat. Utlåningen fortsatte även att minska under AV-medier har ökat i popularitet sedan 1980 och antalet utlån ökade kraftigt, men under 2004 minskade antalet utlån för första gången. Sätter man antalet utlån i relation till antalet medier får man att varje medium i genomsnitt lånades ut 1,6 gånger per år. AV-medierna var populärare än böckerna och lånades i genomsnitt ut 3,7 gånger per år medan böckerna lånades ut 1,5 gånger. Barnböckerna lånades ut i genomsnitt 2,1 gånger per år. Det finns stora regionala skillnader i folkbibliotekens verksamhetsmått om man ser till de framräknade nyckeltalen för såväl kostnader som bestånd och utlåning. Vad som ligger bakom skillnaderna är inte klart. Det kan finnas strukturella olikheter mellan regionerna, såsom demografi, ekonomi, kultur, som kan förklara skillnaderna. Men skillnaderna kan även komma av politiska beslut eller regionala skillnader i arbetsmetoder. 5

6 2. SUMMARY Folkbiblioteken 2004 (Public Libraries 2004) is based on the same information as last year, but the presentation has been subject to some changes compared to the previous year. Besides structuring the presentation thematically, this year s report contains a special in which a certain question is emphasized. This year, the focus is on children s books and lending of books to children. New for this year is also that more key figures have been estimated for public libraries and that all key figures are available at the national, county and municipal levels. Tables at the national and the county level are to be found in the printed version, while tables at the municipal level are available at the website of the Swedish National Council for Cultural Affairs. In 2004, lending of books was carried out in more than 2,000 main libraries, branch libraries, bookmobiles and other external service points. More than 1,000 of the external service points during the year were branch libraries. The number of branch libraries has steadily decreased since 1990 and this negative trend continued in However, since 1990, there has been an increase in the number of main and branch libraries integrated with school libraries. Since 1980, the number of media has increased by almost 6 million. Audio-visual media constitute almost 2 million of this increase, the rest consists of books. There has been a decrease in the number of books since the year 2000, while there has been a steady increase in the number of Audio-visual media. The total number of loans of media from public libraries has fallen since the mid 1990 s, of which loans of fiction for adults have decreased the most. The number of loans continued to decrease also in Audio-visual media have become increasingly popular the past decades and there has been a strong increase in the number of loans, but in 2004, the number of loans decreased for the first time since If the number of loans is related to the number of media, each media was on average borrowed 1.6 times per year. Audio-visual media were more popular than books and were, on average, borrowed 3.7 times per year, while books were lent 1.5 times. Children s books were, on average, borrowed 2.1 times per year. There are large regional variations in the key figures for costs, book stocks, as well as loans. The underlying reasons for these differences are not clear. There might be structural differences between regions, such as demography, finances and culture, which can explain the differences. But the differences might also be due to political priorities or regional differences in working methods. 6

7 3. INLEDNING Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten. Vidare har kulturpolitiken som mål att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla, att främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, att bevara och bruka kulturarvet, att främja bildningssträvandet samt att främja internationellt kulturutbyte. Folkbiblioteken har till uppgift att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Genom bibliotekslagen från 1997 garanteras medborgarna fri tillgång till litteratur och information på minst ett folkbibliotek i varje kommun. Ett av målen för Kulturrådets verksamhet är att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras i hela landet samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Syftet med statistiken är därför att kartlägga bibliotekens verksamhet samt hur och i vilken omfattning medborgarna använder bibliotekens utbud av medier och tjänster. Statistiken redovisar bibliotekens bok- och mediebestånd, utlåning och kostnader för verksamheten. Utöver detta ger statistiken information om bibliotekens service till allmänheten, såsom öppettider, utbud av tidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer och databaser. Folkbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och det statistiska grundmaterialet finns tillgängligt på Statistiska centralbyråns webbplats Insamling, bearbetning och rapport Folkbiblioteksstatistiken i nuvarande form har producerats sedan år Materialet som ligger till grund för årets rapport har insamlats av SCB via en postenkät till samtliga kommunala bibliotek, sjukhusbibliotek samt Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Uppgifterna som har samlats in avseende år 2004 är de samma som för år Inmatningen av enkätsvaren samt den statistiska bearbetningen har gjorts av Statisticon AB, som även skrivit rapporten. En mer ingående beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 8. Presentation Redovisningen av statistiken har omarbetats jämfört med tidigare år. Vissa delar har flyttats, några har tagits bort och andra har tillkommit. Rapporten består av fyra huvuddelar: Den första delen handlar om folkbibliotekens organisation och verksamhet. Den andra delen är ny och består av ett temaavsnitt som avser att lyfta fram en enskild del av folkbiblioteksstatistiken. Temadelen fokuserar i år på barnböcker och utlåning av böcker till barn. Den tredje huvuddelen består av nyckeltal och regionala jämförelser på länsnivå för folkbiblioteken. I det sista huvudavsnittet presenteras verksamheten vid de fristående sjukhusbiblioteken samt övriga bibliotek som ingår i undersökningen. Se bilaga 3 för en förteckning av vilka sjukhusbibliotek och övriga bibliotek som ingår i undersökningen. Nytt för i år är också att fler nyckeltal har beräknats och att alla dessa finns tillgängliga även på kommunnivå. Tabellerna på riks- och länsnivå finns i bilaga 1 medan uppgifter på kommunnivå finns i bilaga 7 som publiceras på Kulturrådets webbplats 7

8 4. FOLKBIBLIOTEKEN I detta kapitel presenteras folkbibliotekens organisation och verksamhet år Redovisningen består av fyra underrubriker: Folkbibliotekssystemet, som innehåller uppgifter om antal bibliotek och andra utlåningsställen, Personal och ekonomi, som redovisar antal anställda och kostnaderna för biblioteksverksamheten, sedan Mediebestånd, där information ges om antalet böcker och AV-medier, och slutligen Verksamhet, som omfattar statistik avseende öppethållande, besök och utlåning. Utöver detta redovisas ett antal nyckeltal för folkbiblioteken. I bilaga 1 presenteras tabeller på riks- och länsnivå. På Kulturrådets webbplats återfinns samtliga tabeller redovisade efter kommun. Observera att uppgifterna på riks- och länsnivå innehåller imputerade värden. Det innebär att värden har beräknats för förekommande bortfall i undersökningen. De imputerade värdena används endast vid beräkningar på riks- och länsnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Imputeringen har bland annat till följd att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer överens med det som anges för riks- och länsnivå. Ytterligare en konsekvens av imputeringen är att tidigare års redovisade värden på riks- och länsnivå inte helt överensstämmer med de som redovisas i år. Vissa uppgifter har tidigare redovisats utan imputeringar, vilket betyder att de är underskattade och osäkra på riks- och länsnivå. Ett exempel är antal besök där svar från ett flertal bibliotek saknas. Summerar man därför alla folkbibliotekens svar till riksnivå kommer antalet besök att bli lägre än det sanna värdet. Genom att imputera fås en bättre skattning av antalet besök på riksnivå. Jämför man det redovisade antalet besök år 2003 och 2004 så skulle antalet besök ökat med drygt 3 miljoner. Detta kan mycket väl vara en konsekvens av att årets redovisning av antalet besök inkluderar imputeringar. Man måste därför tolka jämförelser mellan tidigare års redovisade uppgifter och årets uppgifter med viss försiktighet och ha i beaktande att tidigare års uppgifter i de flesta fall är underskattade Folkbibliotekssystemet Den kommunala utlåningsverksamheten bedrivs på kommunala huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Med övriga utlåningsställen avses bokstationer, utlåningsställen vid sjukhem eller liknande. Varje kommun är enligt bibliotekslagen skyldig att ha ett folkbibliotek, vilket betyder att antalet huvudbibliotek år 2004 uppgick till 290. Knutna till dessa huvudbibliotek fanns filialbibliotek. Antalet filialbibliotek har trendmässigt minskat under en längre tid (se diagram 1). År 1990 var antalet filialbibliotek 1 447, vilket innebär en minskning med i genomsnitt 27 filialer per år. Även om antalet filialer minskat under en längre period har integrationen av filialerna med skolbibliotek stadigt ökat. Sedan 1990 har antalet filialer integrerade med skolbibliotek ökat med i genomsnitt 11 filialer per år. Av huvudbiblioteken var 45 integrerade med skolbibliotek och av filialerna

9 Utöver biblioteken bedrevs även utlåningsverksamhet via 98 bokbussar runt om i landet samt via 584 övriga utlåningsställen. Diagram 1: Antalet biblioteksfilialer Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek Fler uppgifter om folkbibliotekssystemet redovisas i bilaga 1 på länsnivå och i bilaga 7 på kommunnivå Personal och ekonomi I statistiken är de anställda vid folkbiblioteken uppdelade i bibliotekarier och övrig personal. Till den övriga personalen räknas kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare, egna vaktmästare, bokuppsättare, fritidspedagoger, chaufförer med flera. År 2004 var personer anställda vid folkbiblioteken. Av dessa var något färre än hälften utbildade bibliotekarier. Kvinnorna var i övervägande majoritet bland både bibliotekarier och övriga anställda. 85 procent av samtliga anställda var kvinnor. Andelen var densamma bland både bibliotekarier och övrig personal. Sammanlagt utförde anställda helårsverken. Omräknat till deltidstjänstgöring arbetar personalen i genomsnitt 83 procent av en heltidstjänst. Utvecklingen av utförda helårsverken har minskat sedan år 1990 (se diagram 2) men har under de senaste sex åren varit relativt stabil, motsvarande cirka helårsverken. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier har sedan år 1980 ökat med närmare 450. Samtidigt har insatsen från övrig personal minskat med närmare 900 årsverken. Sedan år 1980 har således arbetsinsatsen minskat med närmare 450 årsverken. 9

10 Diagram 2: Antal utförda helårsverken Årsverken Årsverken utförda av bibliotekarier Samtidigt som antalet utförda årsverken minskat något sedan 1980 har kostnaden för biblioteksverksamheten ökat. Uttryckt i fasta priser har kostnaderna ökat med närmare 40 procent under samma tidsperiod (se diagram 3). År 2004 uppgick de totala driftskostnaderna till 3,3 miljarder kronor. Av den totala kostnaden utgör under 2004 personalkostnaderna 53 procent, motsvarande 1,7 miljarder kronor. Lokalkostnaderna utgör 23 procent, motsvarande 745 miljoner kronor. Kostnader för inköp av medier utgör 12 procent, motsvarande 395 miljoner kronor. Resterande 12 procent omfattar övriga kostnader för biblioteken. Diagram 3: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Index 100 =

11 Personalkostnaderna har utgjort den största delen av driftskostnaderna och har historiskt motsvarat cirka hälften av de totala kostnaderna (se diagram 4). Från år 1995 har personalkostnadsandelen ökat på bekostnad av en något minskande andel lokalkostnader och övriga kostnader. Kostnader för inköp av medier har sedan år 1990 motsvarat omkring 12 procent. Diagram 4: Driftskostnader efter kostnadsslag Procentuell andel. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personal Lokaler Medier Övrigt Folkbibliotekens intäkter kommer från avgifter och uthyrning. År 2004 uppgick intäkterna till 106 miljoner kronor. Investeringarna uppgick under året till 66 miljoner kronor. Ytterligare uppgifter om personal och ekonomi redovisas i bilaga 1 (länsnivå) samt bilaga 7 (kommunnivå) Bestånd Folkbibliotekens mediebestånd består av böcker och audio-visuella medier (AV-medier). Antalet böcker uppgick till 42 miljoner år 2004 och utgör den största delen av beståndet. AVmedierna består av musikfonogram, ljudböcker, talböcker, videogram och CD-skivor. Antalet AV-medier uppgick till närmare 3 miljoner år 2004 och har i det närmaste tredubblats under perioden från 1980 (se tabell 1). Hela mediebeståndet har växt med i genomsnitt medier per år sedan år Tabell 1. Mediebestånd År Mediebestånd totalt Bokbestånd AV-mediebestånd

12 Bokbeståndet består av vuxenböcker, barnböcker och referenslitteratur. Vuxenböckerna utgör största delen av beståndet, med närmare 28 miljoner böcker. Drygt en tredjedel av bokbeståndet är barnböcker, vilket motsvarar 13 miljoner böcker. Resterande del, motsvarande cirka 1,5 miljoner böcker, utgörs av referenslitteratur. Det totala mediebeståndet minskade under år 2004 med medier. Under samma år uppgick antalet nyförvärvade medier till 2,1 miljoner. Detta innebär att närmare 2,8 miljoner medier gallrades ut under året. Merparten av de nyförvärvade medierna utgjordes av böcker, motsvarande 1,8 miljoner. I diagram 5 visas antalet årligen förvärvade böcker. Sedan år 1980 har antalet minskat från 2,3 till knappt 2 miljoner böcker per år. Diagram 5: Antalet nyförvärv av böcker Tusentals böcker Nyförvärvsandelen, det vill säga antalet nyförvärvade böcker som andel av det totala beståndet, uppgick år 2004 till 4,4 procent. Måttet visar hur stor del av beståndet som består av böcker som tillkom under året. Nyförvärvsandelen i det befintliga beståndet av vuxenböcker, barnböcker och referenslitteratur redovisas i tabell 2. Barnböcker har den högsta nyförvärvsandelen. Av barnboksbeståndet införskaffades 5,6 procent under Tabell 2. Nyförvärvsandelen bland böcker. Andel nyförvärvade böcker, procent. Totalt Vuxenböcker Barnböcker Ref.litt. Riket 4,4 3,9 5,6 3,8 12

13 I tabell 3 redovisas nyförvärvsandelen för AV-medier. Andelen är högre för AV-medier än för böcker - 8,9 procent jämfört med 4,4 procent. Högst andel finns bland övriga AV-medier, såsom videogram, DVD och CD-rom, där mer än 10 procent av beståndet nyförvärvades under år Tabell 3. Nyförvärvsandelen bland AV-medier. Andel nyförvärvade AV-medier, procent. Musikfonogram Totalt Talböcker Övriga AVmedier Riket 8,9 6,3 10,0 10,5 En hög nyförvärvsfrekvens kan förklaras på flera sätt. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Detta medför att andelen nyinskaffade böcker blir högre. Resonemanget gäller även omvänt för till exempel referenslitteratur där slitaget är mindre. Andra böcker behöver bytas för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt. Detta gäller till exempel studentlitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög på grund av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med till exempel vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudgetar och den lokala efterfrågan kan ha betydelse. Totalt prenumererade biblioteken på tidningar fördelat på olika titlar. Antalet svenska prenumerationer och titlar dominerar och utgör mer än tre fjärdedelar av både prenumerationer och titlar. Bland tidskrifterna dominerar de svenska prenumerationerna och titlarna än mer, motsvarande 90 procent. Under året hade biblioteken tidskriftsprenumerationer fördelat på olika tidskrifter. Utöver utlåningsverksamhet tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning i databaser och på internet. Totalt har biblioteken datorer tillgängliga för allmänheten. Av dessa har 66 % internetuppkoppling. Mediebeståndet samt statistik om tidningar och tidskrifter presenteras i bilaga 1 (länsnivå) och i bilaga 7 (kommunnivå) Verksamhet Totalt har antalet utlån av skönlitteratur för vuxna, facklitteratur för vuxna samt barnböcker minskat med närmare 13 miljoner sedan år 1980, från 76,2 miljoner till 63,3 miljoner utlån. Denna minskning har skett samtidigt som folkmängden i riket har ökat med närmare Detta innebär att antalet utlånade böcker per i genomsnitt har minskat från 9,2 till 7,0 sedan år Minskningen i antalet utlån beror främst på att utlån av skönlitteratur fallit. Facklitteraturen har däremot ökat i popularitet under perioden och antalet utlån har från mitten av 1990-talet uppgått till cirka 20 miljoner per år. Utlåningen av barnböcker utgjorde 44 procent av den totala bokutlåningen år 2004, men har minskat sedan år 1980 från cirka 32 miljoner till 28 miljoner utlån. Se vidare avsnitt

14 Diagram 6: Antal utlånade böcker Miljoner böcker Fram till tidigt 1990-tal ökade utlåningen av AV-medier med cirka medier per år. Detta innebar att utlåningen fördubblades under de tolv åren mellan 1980 och Efter 1992 har utlåningen av AV-medier ökat med medier per år. Detta har medfört att utlåningen tredubblats till drygt 11 miljoner under de tolv åren mellan 1992 och Även om utlåningen av samtliga typer av AV-medier har ökat sedan 1980, så utgör AVmedierna enbart 15 procent av den totala utlåningen. Vidare är skillnaden i utlåningsfrekvens stor mellan böcker och AV-medier. Varje bok lånades i genomsnitt ut 1,5 gånger under år 2004 medan AV-medierna lånades ut 3,7 gånger. 14

15 Diagram 8: Antal utlånade AV-medier Under år 2004 höll de 290 huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 43 timmar per vecka. Av dessa var fyra timmar förlagda till efter klockan Både filialbibliotek och bokbussar höll i genomsnitt öppet 17 timmar per vecka. Av dessa 17 timmar var 2 timmar förlagda efter klockan Drygt 13 procent av huvudbiblioteken var söndagsöppna jämfört med 1,6 procent av filialerna. Under år 2004 tog folkbiblioteken emot 73 miljoner besök, varav drygt 47 miljoner på huvudbiblioteken. 3 Sammanlagt fanns under året 2,8 miljoner aktiva låntagare, det vill säga låntagare som utförde minst en transaktion 4 under året. Detta betyder inte nödvändigtvis att 2,8 miljoner var aktiva låntagare eftersom en individ kan dubbelräknas om personen är aktiv i flera kommuner under året. Mer om bibliotekens verksamhet finns redovisat i avsnitt 4.6 med regionala jämförelser. Utöver detta finns tabeller i bilaga 1 (länsnivå) och i bilaga 7 (kommunnivå). 3 Under 2003 tog folkbiblioteken emot 69,9 miljoner besök. I detta värde så saknas besöksuppgifter för 27 bibliotek. Till exempel svarande inte Malmö på frågan om antalet besök på huvudbiblioteken under år År 2004 svarade de att de tagit emot besök. Under år 2004 uppgav biblioteken att de tog emot 70,6 miljoner besök, i detta värde saknas uppgift från 46 stycken bibliotek. Imputeras värden för de 46 biblioteken fås det redovisade antalet, 73 miljoner besök. 4 Utlån, återlämning, omlån eller reservation. 15

16 4.5. Fokus: Barn År 2004 uppgick bibliotekens barnboksbestånd till i genomsnitt 8,6 per barn i åldern 0-14 år. Den regionala fördelningen per län varierar från 4,9 barnböcker per barn i Stockholms län till 15,6 böcker per barn på Gotland. Stockholms län har ett väsentligen lägre antal barnböcker per barn än övriga län. Diagram 11: Antal barnböcker per i åldrarna 0-14 år Gotland Blekinge Kalmar Kronoberg Jämtland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Dalarna Gävleborg Värmland Örebro Södermanland Halland Jönköping Skåne Västmanland V:a Götaland Uppsala Östergötland Stockholm Riket Av kommunerna i Stockholms län var det endast Sundbybergs kommun som hade fler antal barnböcker per barn än genomsnittet i riket. I Österåkers kommun var antalet barnböcker per barn lägst, i riket, motsvarande 3,2 barnböcker per barn. Högst antal av samtliga kommuner i riket hade Sorsele kommun med 40,2 barnböcker per barn. I detta sammanhang är det viktigt att vara klar över att åldersfördelningarna i kommunerna skiljer sig starkt åt och att de ofta är mycket föränderliga över tiden. Exempelvis kan en kommun ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period med många barn i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Det finns också en annan förklaring till att antalet böcker per barn skiljer sig åt mellan regionerna. För att utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort måste ett bibliotek införskaffa en viss mängd böcker. Detta betyder att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per än större kommuner. Detta förhållande gäller inte enbart för barnböcker utan även för övriga medier. I statistiken framgår detta förhållande, då mindre kommuner tenderar ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och ha en bred variation samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. 16

17 År 1980 lånades i genomsnitt 20,3 barnböcker per barn i åldrarna 0-14 år. År 2004 var motsvarande siffra 18,3 barnböcker per barn. Lägst andel barnbokslån per barn fanns i Stockholms län med 12,3 lån per barn (se diagram 12). Högst andel fanns i Kronoberg, i Västerbotten och på Gotland. Intressant i detta sammanhang är att utlåningen per barn var hög på Gotland som även hade ett stort bestånd barnböcker. Detta i kontrast till Stockholms län där både utlåningen och beståndet av barnböcker per barn var lågt. I samtliga kommuner i Stockholms län var antalet barnboksutlån lägre än riksgenomsnittet, med undantag av Täby kommun där antalet var något högre. Lägst antal barnbokslån per barn både i Stockholm län och i riket hade Järfälla kommun med 6,5 lån per barn. Högst antal barnbokslån hade Borgholms kommun med 42,0 lån per barn under Diagram 12: Antal barnbokslån per i åldrarna 0-14 år Kronoberg Västerbotten Gotland Blekinge Kalmar Halland Norrbotten Östergötland Jämtland Dalarna Jönköping Gävleborg Södermanland Örebro Skåne V:a Götaland Uppsala Västernorrland Västmanland Värmland Stockholm Riket Ser man till övriga län är sambandet mellan bokbeståndets storlek och antalet utlån mindre tydligt. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om bokbeståndet anpassar sig till utlåningens omfattning. Vad som föranleder att Gotland och Stockholms län utmärker sig kan inte avgöras med den befintliga statistiska redovisningen. Det kan finnas ekonomiska, sociala, kulturella eller befolkningsstrukturella orsaker såväl som att de lokala politiska riktlinjerna skiljer sig åt. Det går heller inte att utesluta en kombination av olika faktorer. För att närmare besvara frågor om orsakerna till skillnaderna behöver statistiken kompletteras med ytterligare uppgifter från såväl kvantitativa som kvalitativa analyser. I diagram 13 redovisas nyförvärvsandelen bland barnböckerna. Återigen återfinns Stockholms län och Gotland som två ytterligheter på skalan. I Stockholms län består 6,9 procent av barnboksbeståndet av böcker införskaffade under året. På Gotland är motsvarande siffra 3,9 procent. Att nyförvärvsandelen är hög i Stockholms län och låg på Gotland ger en indikation om att orsaken till skillnaderna i barnboksbestånd per barn mellan de båda länen till viss del kan förklaras av olika åldersstrukturer. Jämfört med Stockholms län har befolkningsutvecklingen på 17

18 Gotland varit relativt stabil sedan år 1980 och totalt sett endast svagt ökande. Åldersgruppen 0-14 år har däremot minskat. I Stockholms län har utvecklingen av antalet barn varit starkt ökande sedan år 1980, motsvarande en ökning med närmare i åldern 0-14 år. Skillnaden i denna utveckling kan tyda på att barnboksbeståndet i Stockholms län med fördröjning håller på att anpassa sig till det allt större antalet barn i länet. För att förstå hur stor del av de regionala skillnaderna som beror på demografiska förhållanden krävs dock mer ingående analyser, till exempel hur bestånd och utlåning utvecklats över tiden i regionerna. Diagram 13: Nyförvärvsandelen bland barnböcker. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholm Östergötland Skåne V:a Götaland Dalarna Jönköping Västmanland Gävleborg Västerbotten Södermanland Örebro Halland Norrbotten Kalmar Uppsala Blekinge Jämtland Värmland Kronoberg Västernorrland Gotland Riket 18

19 4.6. Regionala jämförelser och nyckeltal I följande avsnitt redovisas några av de nyckeltal som återges i bilaga 1. De två län som utmärker sig avseende barnböcker och barnbokslån utmärker sig även i en mer övergripande sammanställning av statistiken. För samtliga nyckeltal har Gotland genomgående ett högt värde medan Stockholms län uppvisar låga värden, med undantag för de nyckeltal som beskriver verksamhetens kostnader per utlån. Nyckeltalsredovisningen förstärker bilden av att de regionala skillnaderna till viss del är strukturella och kan förklaras med ekonomiska, sociala, kulturella och/eller befolkningsmässiga förhållanden. Det är viktigt att försöka förstå hur de strukturella skillnaderna mellan länen kan förklara skillnader i nyckeltalen innan man drar slutsatser om hur till exempel politiska beslut och regionala skillnader i arbetsmetoder påverkar till exempel kostnader, bestånd och utlåning. I diagram 14 redovisas de totala driftskostnaderna för folkbiblioteken per efter län. Utmärkande är de höga kostnaderna per på Gotland, 583 kronor per person. Under 2004 uppgick kostnaden på Gotland till närmare 150 kronor mer per person än i Kronoberg som är det län som har den näst högsta driftskostnaden per. Riksgenomsnittet uppgick till 368 kronor per, med en spridning mellan länen (bortsett från Gotland) från 330 kronor i Halland till 434 i Kronoberg. Håbo kommun hade lägst driftskostnader, motsvarande 184 kronor per. Båstads kommun hade högst kostnad per, motsvarande 648 kronor per. Alla uppgifter finns redovisade på kommunnivå i bilaga 7. Diagram 14: Total driftskostnad per. Kronor per Gotland Kronoberg Västerbotten Kalmar Skåne Västernorrland Södermanland Dalarna Blekinge Jämtland Gävleborg Norrbotten Värmland Västmanland Östergötland V:a Götaland Stockholm Uppsala Örebro Jönköping Halland Riket De totala driftskostnaderna visar emellertid endast en aspekt av verksamheten. Olika län kan ha olika volym på till exempel besök och antal lån. För att få ett mer verksamhetsinriktat mått beräknas även kostnaden per lån. I diagram 15 ges de totala driftskostnaderna per lån. Även om driftskostnaderna relateras till antal lån, så hade Gotland under 2004 en hög kostnadsnivå. Jämfört med Stockholms län, som är den region som hade den näst högsta driftskostnaden per, är dock skillnaden relativt liten. Halland utmärker sig med att under 2004 ha den 19

20 lägsta kostnaden per lån. Av kommunerna hade Nässjö kommun lägst kostnad, motsvarande 23 kronor per lån. Jokkmokks kommun hade högst kostnad, motsvarande 93 kronor per lån. Diagram 15: Kostnad per lån (böcker och AV-medier). Kronor Gotland Stockholm Västernorrland Södermanland Västmanland Värmland Norrbotten Skåne Jämtland Kalmar Gävleborg Kronoberg Dalarna Västerbotten Blekinge Örebro V:a Götaland Uppsala Östergötland Jönköping Halland Riket Av diagram 16, som visar mediebeståndet per, framgår att två län utmärker sig gentemot de övriga. Gotland och Jämtland hade båda ett stort mediebestånd per. På Gotland uppgick beståndet till 9,6 medier per. I Jämtland var motsvarande siffra 8,5. Detta kan jämföras med Stockholms län med 3,1 medier per samt riksgenomsnittet med 5,0 medier per. Bland kommunerna var Sorsele den som hade störst mediebestånd per, 18,1. Med 2,4 medier per var Sollentuna den kommun som hade lägst mediebestånd per. 20

21 Diagram 16: Mediebestånd (böcker och AV-medier) per. Antal per Gotland Jämtland Kalmar Västerbotten Blekinge Kronoberg Dalarna Västernorrland Värmland Norrbotten Södermanland Gävleborg Örebro Västmanland Jönköping Skåne Halland V:a Götaland Östergötland Uppsala Stockholm Riket I riket lånade invånarna i genomsnitt 8,3 böcker eller AV-medier under år 2004 (se diagram 17). Den regionala spridningen efter län varierade mellan som högst 10,5 lån per på Gotland till som lägst 6,2 lån per i Stockholms län. Stockholms län utmärker sig gentemot övriga regioner, då antalet utlån per är markant lägre. Högst antal lån per under år 2004 hade Borgholms kommun med 14,8 lån. Lägst antal utlån hade Järfälla kommun med 4,2 lån per. Diagram 17: Antal utlån (böcker och AV-medier) per Gotland Västerbotten Kronoberg Halland Blekinge Dalarna Kalmar Skåne Östergötland V:a Götaland Jämtland Jönköping Uppsala Gävleborg Örebro Södermanland Norrbotten Västernorrland Värmland Västmanland Stockholm Riket Antalet biblioteksbesök per redovisas efter län i diagram 18. Antalet besök var som högst i Västerbotten med 12,1 besök per under år I Värmland uppgick antalet besök per till 6,5, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet som uppgick till 8,1. 21

22 Diagram 18: Antal biblioteksbesök per Västerbotten Gotland Jämtland Gävleborg Östergötland Västernorrland Kronoberg Blekinge Kalmar Dalarna Södermanland V:a Götaland Skåne Halland Jönköping Uppsala Norrbotten Västmanland Stockholm Örebro Värmland Riket I diagram 19 redovisas antalet aktiva låntagare per. Ett av skälen till att Gotland utmärker sig avseende antal utlån, bokbestånd och kostnader är den relativt höga andelen aktiva låntagare som andel av befolkningen. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att de aktiva låntagarna inte nödvändigtvis behöver vara boende i den kommun eller i det län som lånet görs i. Detta betyder att områden med många sommargäster, såsom Gotland, får en viss andel aktiva låntagare som inte bor i kommunen eller länet. Hur stor del denna grupp utgör och hur de påverkar nyckeltalen är svårt att uppskatta. Gotland och Östergötland utmärker sig med 0,45 respektive 0,21 aktiva låntagare per under Riksgenomsnittet uppgick till 0,31 aktiva låntagare per. Diagram 19: Antal aktiva låntagare per. 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Gotland Jämtland Skåne Gävleborg V:a Götaland Uppsala Jönköping Västerbotten Södermanland Dalarna Halland Kalmar Kronoberg Norrbotten Värmland Västernorrland Stockholm Örebro Västmanland Blekinge Östergötland Riket 22

23 5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK Under år 2004 uppgick antalet fristående sjukhusbibliotek till 36. Se bilaga 3 för en förteckning över sjukhusbiblioteken. På de 36 sjukhusbiblioteken utfördes 124 årsverken varav bibliotekarierna utförde den största delen av arbetet, motsvarande 62 procent. Kostnaderna för driften uppgick till drygt 68 miljoner kronor. Personalkostnaderna stod för den största delen av utgifterna, närmare 37 miljoner kronor. De övriga kostnaderna uppgick till drygt 21 miljoner. Kostnaden per lån är högre på sjukhusbiblioteken än i de kommunala biblioteken. I genomsnitt kostade varje utlån 107 konor under 2004 jämfört med 44 kronor per lån för de kommunala biblioteken. Samtidigt är variationen mellan länen stor. Räknat som kostnad per lån var verksamheten dyrast i Göteborgs län med 278 kronor per lån, medan verksamheten på Huddinge universitetssjukhus och Södersjukhuset i Stockholms län kostade 48 kronor per lån. Beståndet bestod av böcker och AV-medier. Vuxenböckerna utgjorde den största delen av beståndet, motsvarande närmare 85 procent. Av hela bokbeståndet lånades varje bok ut i genomsnitt en gång under år Barnböckerna lånades i genomsnitt ut tre gånger under året och AV-medierna i genomsnitt ut 2,4 gånger per år. Sjukhusbiblioteken prenumererade på 220 tidningar och tidskrifter. De övriga biblioteken som ingår är Sigtunastiftelsens bibliotek, Svenska Sjömansbiblioteket samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Deras samlade bestånd bestod under år 2004 av böcker och AV-medier. Beståndet lånades ut totalt gånger under året, vilket betyder att varje bok eller AV-medium lånades ut i genomsnitt 0,76 gånger. Mer resultat om sjukhusbiblioteken och de övriga biblioteken finns redovisade på länsnivå i bilaga 1. 23

24 Bilaga 1: Tabeller på kommunnivå och nyckeltal Tabellförteckning List of tables Tabell 1:1. Bibliotek, bokbussar, övriga utlåningsställen Table 1:1. Libraries, bookmobiles, other lending stations Tabell 1:2. Personal och antal årsverken Table 1:2. Library staff and number of personyears Tabell 1:3. Kostnader, utgifter och intäkter Table 1:3. Costs, expenses and revenues Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv Table 1:4. Book stock and new acquisitions Tabell 1:5. AV-mediebestånd och nyförvärv Table 1:5. Audio-visual media stock and new acquisitions Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer och antal titlar Table 1:6. Newspaper and periodical subscriptions and number of titles Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer Table 1:7. Access to internet service and computers Tabell 1:8. Total utlåning Table 1:8. Total loans Tabell 1:9. Utlåning av böcker Table 1:9. Book loans Tabell 1:10. Utlåning av AV-medier Tabell 1:11. Öppethållande Tabell 1:12. Besök och antal låntagare Tabell 1:13. Nyckeltal för län Tabell 1:14. Sjukhusbibliotek och övriga bibliotek Tabell 1:15. Nyckeltal på kommunnivå Table 1:10. Audio-visual media loans Table 1:11. Hours open Table 1:12. Library visits and active borrowers Table 1:13. Indicators for counties Table 1:14. Independent hospital libraries and other public libraries Table 1:15. Indicators for municipalities Kommentar Observera att uppgifterna på läns- och riksnivå innehåller imputerade värden. Det vill säga att i de fall där uppgifter saknas på vissa frågor så har ett värde för bortfallet beräknats genom så kallad imputering. De imputerade värdena används endast vid beräkningar av de insamlade uppgifterna på läns- och riksnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Följden är att om man till exempel summerar de redovisade resultaten på kommunnivå till läns- och riksnivå så behöver dessa inte stämma med vad som redovisats på läns- och riksnivå. Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.) 24

25 Svensk-engelsk ordlista SVENSKA ENGELSKA SVENSKA ENGELSKA andel fraction, share kvinnor women annan other lokaler premises antal number lokalkostnader costs of premises AV-utlån audio-visual circulation lån loan(s) AV-media audio-visual media lånecentral inter-lending centre AV-mediebestånd audio-visual media stock låntagare (aktiv) active borrower barn children länsbibliotek county / regional library barnböcker children's books mediekostnader media costs besökare visitor(s) miljon million betaldatabas database license män men bibliotek library (-ies) nyförvärv new acquisitions bibliotek för svenskar i utlandet libraries for Swedes abroad nättjänster internet service / free bibliotekarier librarians internet resources biblioteksanslag library grant per per head of population bibliotekspersonal library staff personal staff bibliotekssystem library system personalkostnader staff budget (for library bibliotekstjänst library service activities) bok book prenumerationer subscriptions bokbestånd book stock procent percentage(s) bokbuss bookmobiles referenslitteratur reference literature bokinköp book acquisitions samtliga all bokslut annual accounts sjukhus hospital bokutlåning book circulation (lending) skolbibliotek school library bortfall non-response skönlitteratur fiction datorer computers summa sum, total diabildserier/bildband/film slide series/film strips/films svenska Swedish driftskostnader operative costs sökning search, inquiry egna own talböcker audio books, books on tape enheter units tidningsprenumerationer newspaper subscriptions exklusive excluding tidskriftsprenumerationer periodical subscriptions facklitteratur non-fiction tillgänglighet accessibility; availability filialbibliotek branch library timmar hours fjärrlån inter-urban media circulation tusen thousand fonogram phonogram, gramophone record under during fördelning distribution uppslagsböcker reference books helårsverken person-years utlåningsställen external service points hemlån home lending, lending for home utländska foreign (language) huvudbibliotek main library; central library vecka(or) week(s) ingen uppgift no data videogram video tape recording intäkt income volymer volumes investeringskostnad investment cost vuxna adults kommun(er) municipality (-ies) årsprenumeration annual subscription kommunala folkbibliotek municipal libraries öppethållande hours open kostnader expenditure, costs övriga others 25

26 Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Bibliotek Bokbussar Övriga utlåningsställen Filialbibliotek integrerade med skolbibliotek Totalt Filialbibliotek Totalt Adm. av egen kommun Adm. av annan kommun Totalt Huvudbibliotek Huvudbibliotek Filialbibliotek Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

27 Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Personal Andel kvinnor (%) Andel män (%) Årsverken Totalt Övrig personal Totalt Övrig personal Totalt Övrig personal Totalt Bibliotekarier Bibliotekarier Bibliotekarier Bibliotekarier Övrig personal Riket ,2 83,9 86,3 14,8 16,1 13, Län Stockholm ,7 87,1 84,4 14,3 12,9 15, Uppsala ,2 91,3 79,4 14,8 8,7 20, Södermanland ,2 77,0 86,5 17,8 23,0 13, Östergötland ,2 86,8 83,9 14,8 13,2 16, Jönköping ,2 70,0 93,3 16,8 30,0 6, Kronoberg ,6 90,9 88,5 10,4 9,1 11, Kalmar ,3 82,1 91,0 12,7 17,9 9, Gotland ,4 87,0 75,0 20,6 13,0 25, Blekinge ,3 76,0 94,2 14,7 24,0 5, Skåne ,3 83,3 83,4 16,7 16,7 16, Halland ,1 86,1 78,6 16,9 13,9 21, Västra Götaland ,6 85,8 87,4 13,4 14,2 12, Värmland ,9 86,6 87,1 13,1 13,4 12, Örebro ,3 83,1 83,4 16,7 16,9 16, Västmanland ,4 85,2 89,3 12,6 14,8 10, Dalarna ,6 77,3 90,5 14,4 22,7 9, Gävleborg ,7 72,6 91,0 16,3 27,4 9, Västernorrland ,5 80,9 90,2 13,5 19,1 9, Jämtland ,0 79,5 90,5 14,0 20,5 9, Västerbotten ,4 82,0 86,4 15,6 18,0 13, Norrbotten ,0 79,1 87,3 16,0 20,9 12,

28 Tabell 1:3. Kostnader, utgifter samt intäkter efter län. Miljoner kronor. Driftskostnader Totalt Medier Personal Lokaler Övrigt Medier Andel (%) av totala kostnader Personal Lokaler Övrigt Investeringsutgifter Intäkter Riket ,9 52,2 23,2 12, Län Stockholm ,4 54,9 22,8 11, Uppsala ,5 51,0 22,5 14,0 3 2 Södermanland ,9 52,9 24,0 12,2 1 2 Östergötland ,2 43,3 32,0 13,5 1 4 Jönköping ,6 47,5 26,7 12,2 2 3 Kronoberg ,5 48,6 25,7 14, Kalmar län ,1 54,3 20,3 12,4 1 2 Gotland ,7 52,1 20,5 14,8 0 1 Blekinge ,0 51,1 24,0 10,9 1 2 Skåne ,1 51,4 23,5 14, Halland ,5 53,6 22,0 10,8 1 3 Västra Götaland ,0 54,9 21,2 11, Värmland ,5 52,1 21,7 14,7 4 3 Örebro ,6 51,3 23,0 12,0 2 2 Västmanland ,8 47,4 24,4 17,4 1 2 Dalarna ,3 47,1 26,2 13,3 2 3 Gävleborg ,7 49,1 21,7 15,5 2 2 Västernorrland ,3 49,9 29,1 12,7 1 2 Jämtland ,2 55,9 16,4 13,5 6 1 Västerbotten ,0 53,1 22,6 11,3 2 5 Norrbotten ,8 57,7 17,8 10,8 1 2

29 Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Antal i 1000-tal. Referens litteratur Nyförvärv Totalt Referens litteratur Bokbestånd Vuxenböcker Totalt Barnböcker Vuxenböcker Barnböcker Andel nyförvärv av bokbestånd (%) Totalt Vuxenböcker Barnböcker Referens litteratur Riket ,4 3,9 5,6 3,8 Län Stockholm ,5 4,9 6,9 4,4 Uppsala ,0 3,7 4,7 2,9 Södermanland ,2 3,6 5,4 4,5 Östergötland ,6 3,9 6,2 3,3 Jönköping ,2 3,5 5,7 3,2 Kronoberg ,1 4,1 4,1 3,2 29 Kalmar ,9 3,3 5,0 3,6 Gotland ,8 2,4 3,6 4,2 Blekinge ,9 3,4 4,6 5,7 Skåne ,1 4,7 6,2 2,7 Halland ,8 2,8 5,2 4,8 Västra Götaland ,7 4,0 5,9 6,3 Värmland ,4 3,0 4,4 3,1 Örebro ,3 3,8 5,3 3,6 Västmanland ,7 3,0 5,5 2,6 Dalarna ,6 4,0 5,9 3,5 Gävleborg ,4 4,0 5,4 3,3 Västernorrland ,0 2,6 3,7 2,0 Jämtland ,4 3,0 4,5 2,7 Västerbotten ,8 3,1 5,4 4,0 Norrbotten ,1 3,7 5,2 2,6

30 Tabell 1:5. Bestånd och nyförvärv av audio-visuella medier (AV-medier) efter län. Antal i 1000-tal. AV-mediebestånd Nyförvärv Andel nyförvärv av AVmediebestånd (%) Totalt Talböcker Musikfonogram Totalt Övr. AVmedier Talböcker Musikfonogram Totalt Övr. AVmedier Talböcker Musikfonogram Övr. AVmedier Riket ,9 6,3 10,0 10,5 Län Stockholm ,5 7,5 10,7 12,9 Uppsala ,6 8,2 11,1 13,1 Södermanland ,7 6,0 7,1 13,2 Östergötland ,4 6,7 10,2 12,9 Jönköping ,7 6,0 14,0 13,2 Kronoberg ,4 6,6 15,2 8,5 30 Kalmar ,6 6,6 14,0 9,9 Gotland ,3 9,4 11,8 10,6 Blekinge ,1 4,5 7,1 6,5 Skåne ,0 6,0 10,2 10,5 Halland ,8 8,0 8,7 9,7 Västra Götaland ,7 5,7 10,7 10,0 Värmland ,1 4,5 8,6 8,8 Örebro ,2 6,5 9,6 8,9 Västmanland ,2 6,0 4,7 7,7 Dalarna ,5 6,5 8,8 7,2 Gävleborg ,8 6,8 11,2 11,4 Västernorrland ,5 5,3 9,1 6,6 Jämtland ,1 6,6 8,4 14,1 Västerbotten ,3 5,1 8,7 9,2 Norrbotten ,2 5,5 8,6 10,2

31 Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer* och antal titlar efter län. Tidningar Tidskrifter Prenumerationer Titlar Prenumerationer Titlar Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Totalt Svenska Utländska Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten * Som tidning räknas varje periodisk publikation av typ dagstidning (tidningar som utkommer minst 2 dagar i veckan). Som tidskrift räknas periodisk publikation som utkommer med minst 4 nummer under året.

32 Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer efter län. Nättjänster Datorer tillgängliga för allmänheten Betaldatabaser Enbart sökning i databaser Övriga datorer totalt Med Internetuppkoppling Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten