FOLKBIBLIOTEKEN

Transkript

1 FOLKBIBLIOTEKEN

2 Public Libraries 2006 Folkbiblioteken 2006 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel Printed in Sweden Edita, Stockholm 2007 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2007

3 INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING SUMMARY INLEDNING KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEK DE KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEKENS ORGANISATION OCH VERKSAMHET...9 Folkbibliotekssystemet...9 Personal och ekonomi...10 Bestånd...12 Verksamhet BARN OCH UNGDOM FOKUS: KOMMUNALA JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK...26 BILAGA 1. TABELLER PÅ LÄNSNIVÅ OCH NYCKELTAL BILAGA 2. OM STATISTIKEN BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 4. FRÅGEFORMULÄR TILL KOMMUNBIBLIOTEK BILAGA 5. FRÅGEFORMULÄR TILL SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK BILAGA 6. INSTRUKTION OCH DEFINITIONER TILL FRÅGEFORMULÄRET BILAGA 7. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 BILAGA 8. KVALITETSDEKLARATION 1 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, 3

4 4

5 1. SAMMANFATTNING De kommunala folkbibliotekens uppgift är att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Detta uppdrag bedrevs under 2006 genom olika utlåningsställen i landets kommuner, fördelade på huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Antalet filialer har minskat stadigt under de senare åren, men ökade något mellan 2005 och I dessa verksamheter arbetade närmare personer som utförde knappt årsverken. Hälften av de anställda var utbildade bibliotekarier och andelen anställda kvinnor var 85 procent. Utbudet av böcker och AV-medier uppgick till närmare 44 miljoner, vilket motsvarar närmare fem medier. Förutom böcker och AV-medier fanns drygt tidningar och knappt tidskrifter att ta del av vid landets folkbibliotek. För att förnya utbudet införskaffades 2,3 miljoner nya böcker och AV-medier under 2006, vilket motsvarar 5,3 procent av hela beståndet. Totalt fanns det cirka datorer tillgängliga för allmänheten, varav två av tre hade Internetuppkoppling. Genom datorerna kunde medborgarna få tillgång till runt databaser, varav 25 procent hade extern åtkomst. Frågan om databaser med extern åtkomst ställdes för första gången i år. Tillgängligheten till folkbibliotekens resurser kan även bedömas utifrån utlåningsställenas öppethållande. I genomsnitt var biblioteken öppna 23 timmar i veckan, varav 2 timmar var efter klockan 18. Skillnaderna mellan kommunerna var emellertid stora. Det genomsnittliga öppethållandet varierade mellan 9 och 56 timmar per vecka. Driftskostnaden för biblioteksverksamheten uppgick under 2006 till 3,5 miljarder kronor. Av detta gick drygt hälften till löner, medan drygt 20 procent användes till lokalkostnader. Medieutgifter utgjorde 12 procent av de totala driftskostnaderna. Folkbiblioteken fick samtidigt in drygt 150 miljoner kronor genom försenings- och reservationsavgifter samt uthyrningsverksamhet. Under 2006 registrerades totalt 70 miljoner utlån av böcker och AV-medier vid folkbiblioteken, vilket motsvarar åtta lån. Ungefär hälften av alla boklån utgjordes av barnböcker. AV-medierna stod för 11 miljoner utlån, vilket är relativt högt jämfört med beståndet av AV-medier. I genomsnitt lånades varje bok ut 1,4 gånger per år, medan varje AV-medium lånades ut 3,7 gånger per år. Antal boklån uppgick till 6,4 under 2006, samtidigt som det i genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn i åldern 0-14 år. Antalet besök ökade under 2006 från 69 till 71 miljoner. Det var filialerna som stod för hela ökningen i antal besök. I genomsnitt gjordes 7,8 besök i hela landet, men antal besök varierade mellan 3 och nästan 44. Nytt för i år är att de kommunala folkbiblioteken har tillfrågats om en biblioteksplan har fastställts i kommunen. Trots att kommunerna enligt bibliotekslagen ska anta planer för biblioteksverksamheten så har endast 95 av 290 kommuner en fastställd biblioteksplan. 5

6 2. SUMMARY The municipal libraries main task is to advance and promote reading, education and culture. For this purpose the Swedish municipalities made use of 2,200 different library outlets, including main libraries, branch libraries, bookmobiles and other loaning facilities. The number of branch libraries has steadily decreased over the past years, but increased somewhat between 2005 and Almost 6,000 persons were employed in the library facilities, performing a bit less than 5,000 man years. Half of the staff consisted of trained librarians, while 85 percent of the employees were women. The libraries total stock of books and audiovisual media amounted to 44 million in 2006, corresponding to approximately five media per inhabitant. Apart from books and audiovisual media the libraries offered access to around 8,700 newspapers and 80,300 periodicals. The total collection was renewed through the purchase of 2.3 million books and audiovisual media during 2006, which corresponds to 5.3 percent of the total stock. Around 6,500 computers were available for public use at the municipal libraries, of which two-thirds had internet access. Through these computers the general public could enter approximately 2,900 databases of which 25 percent had remote access. A question about remote access databases was included in the questionnaire for the first time this year. Access to municipal library resources can also be evaluated in terms of library opening hours. On average, the libraries were open 23 hours per week, of which 2 hours after 6 p.m. However, the opening hours varied quite substantially between the municipalities. The average number of opening hours differed between 9 hours at the least and 56 hours at the most. Operating costs for municipal libraries totalled SEK 3.5 billion in Of this sum about half was spent on wages and about 20 percent on venue costs. Media purchases and expenses accounted for 12 percent of the total operating costs. At the same time the municipal libraries generated SEK 150 million in delay fines, reservation fees and rental income. During 2006 a total of 70 million loans of books and audiovisual media were registered at the municipal libraries, corresponding to eight loans per capita. Children s books accounted for around half of all book loans. Audiovisual media accounted for 11 million loans, which is quite high in comparison to the total stock of such media. Every book was lent out on average 1.4 times during the year, compared to 3.7 times for every audiovisual media item. The number of book loans per capita amounted to 6.4 in At the same time every child aged 0-14 years borrowed on average 18.3 children s books. The number of visits increased from 69 to 71 million in 2006 and the branch libraries accounted for the entire increase. For the country as a whole, every inhabitant made on average 7.8 visits to a municipal library. The number of visits varied between 3 and 44 per inhabitant. For the first time the libraries were this year asked whether the municipality had adopted a library plan. Although the Library Act states that plans for the library services in the municipalities are obligatory, only 95 of the 290 municipalities had adopted such plans at the time of asking. 6

7 3. INLEDNING Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten. Mer specificerat är målet med kulturpolitiken att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla samt att bevara och bruka kulturarvet. Därutöver skall även kulturpolitiken främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, bildningsväsendet samt internationellt kulturutbyte. Folkbiblioteken bidrar till att uppfylla kulturpolitikens mål genom att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Enligt bibliotekslagen (1996:1261) ska det finnas ett folkbibliotek i varje kommun med fri tillgång till litteratur och information. I den nationella kulturpolitiken (bibliotekspolitiken) ingår att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Föreliggande rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen på biblioteksområdet, men kan endast beskriva vissa delar av bibliotekens verksamhet. Statistiken redovisar bibliotekens verksamhet utifrån uppgifter om bok- och mediebestånd, utlåning och kostnader. Utöver detta ger statistiken även information om bibliotekens service till allmänheten såsom öppettider, utbud av tidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer och databaser. Uppgifter om vissa publika aktiviteter, så som författarträffar, utställningar etc. redovisas inte på kommunnivå. Folkbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Statens kulturråd är statistikansvarig myndighet. Det statistiska grundmaterialet finns tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, Insamling, bearbetning och rapport Folkbiblioteksstatistiken i dess nuvarande form har producerats sedan Materialet som ligger till grund för årets rapport har på uppdrag av Kulturrådet samlats in av Statisticon AB via en webbenkät. Samtliga kommunala bibliotek, några sjukhusbibliotek samt Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket har tagit del av enkäten. Den statistiska bearbetningen har utförts av Statisticon AB, som även skrivit rapporten. De insamlade uppgifterna avseende 2006 är i stort sett desamma som för Uppgifter om förekomsten av biblioteksplan och betaldatabaser med extern åtkomst är dock nya för i år. Rapporten innehåller tabeller över samtliga insamlade uppgifter på såväl riks- som länsnivå. Ett urval av uppgifterna finns även redovisade på kommunnivå. Samtliga uppgifter återfinns redovisade på kommunnivå på Kulturrådets hemsida, Uppgifterna på riks- och länsnivå innehåller imputerade värden. Detta innebär att värden har beräknats för det partiella bortfall som förekommer i undersökningen, det vill säga där svar saknas för en eller flera frågor i enkäten. De imputerade värdena redovisas endast på riks- och länsnivå. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Med detta följer att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer överens med det som anges för riks- och länsnivå. 7

8 Ytterligare en konsekvens av imputeringen är att de värden som redovisats fram till och med 2003 på riks- och länsnivå inte helt överensstämmer med den statistik som redovisas sedan Vissa uppgifter har nämligen fram till och med 2003 redovisats utan imputeringar, vilket medför att de är underskattade och osäkra på riks- och länsnivå. Ett exempel är antal besök där svar från flera bibliotek saknas. Om alla folkbibliotekens svar summeras till riksnivå kommer således antalet besök att bli lägre än det sanna värdet. Genom att imputera uppnås en bättre skattning av antalet besök på riksnivå. Jämförelser mellan redovisade uppgifter till och med 2003 och från och med 2004 bör således tolkas med en viss försiktighet. Presentation Statistiken redovisas på liknande vis som föregående år. Inledningsvis presenteras folkbibliotekens organisation och verksamhet utifrån uppgifter om bibliotekssystemet, personal och ekonomi, bestånd samt verksamhet. Därefter presenteras uppgifter om bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet med hjälp av uppgifter om bland annat barnboksbestånd och utlåning av barnböcker. Dessutom finns ett temaavsnitt som i årets rapport fokuserar kommunala jämförelser och nyckeltal. Utöver beskrivningen om folkbiblioteken inkluderar rapporten även en kortare sammanställning av verksamheten på fristående sjukhusbibliotek och övriga bibliotek. I bilaga 1 presenteras tabeller på länsnivå och nyckeltal. En översiktlig beskrivning av statistiken återfinns i bilaga 2 och en mer ingående beskrivning finns i bilaga 8. Bilaga 3 består av en förteckning över de sjukhusbibliotek och övriga bibliotek som ingår i undersökningen. I bilaga 4 till 6 återfinns frågeformuläret och begreppsdefinitioner. Bilaga 7 omfattar tabeller på kommunnivå. Bilaga 7 och 8 återfinns endast på Kulturrådets hemsida, 8

9 4. KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEK I följande avsnitt presenteras inledningsvis folkbibliotekens organisation och verksamhet, bland annat med hjälp av uppgifter om antal bibliotek, kostnader, bestånd och utlåning. Därefter beskrivs folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet genom uppgifter om exempelvis antal barnböcker och barnboksutlån. Det tredje och sista avsnittet består av ett fokusavsnitt med regionala jämförelser och nyckeltal på kommunnivå, presenterades genom kartdiagram De kommunala folkbibliotekens organisation och verksamhet De kommunala folkbibliotekens organisation och verksamhet presenteras i fyra olika avsnitt. Först redovisas Folkbibliotekssystemet genom uppgifter om antalet bibliotek och andra utlåningsställen. Därefter beskrivs Personal och ekonomi med uppgifter om antal anställda och kostnader för biblioteksverksamheten. I det tredje avsnittet, Mediebestånd, redovisas antalet böcker och AV-medier. Sist presenteras Verksamheten genom information om öppettider, besök och utlåning. Utöver dessa uppgifter finns ytterligare uppgifter att tillgå i bilaga 1 (länsnivå) och bilaga 7 (kommunnivå). Folkbibliotekssystemet Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen vid sjukhem. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek, och således uppgick antalet huvudbibliotek till 290 stycken Närmare 16 procent av huvudbiblioteken är integrerade med ett skolbibliotek. I diagram 1 framgår det att antalet filialer har minskat från stycken år 1990 till stycken år 2006, vilket motsvarar en minskning på 27 procent. Däremot har antalet filialer ökat något under 2006; jämfört med 2005 har det tillkommit 27 filialer. Samtidigt som antalet filialer minskar sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat. Antal filialer som är integrerade med skolbiblioteken har ökat med 38 procent de senaste 16 åren. Utöver huvud- och filialbiblioteken fanns det även 96 bokbussar och 739 övriga utlåningsställen runt om i landet under

10 Diagram 1 : Antal biblioteksfilialer Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek Enligt bibliotekslagen skall varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för biblioteksverksamheten. Årets statistikinsamling visar att endast 95 av 290 kommuner hade en fastställd biblioteksplan. Planerna var fastställda mellan 2001 och 2007, flertalet (47 stycken) var fastställda under Planerna var främst fastställda av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Personal och ekonomi I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har biblioteksutbildning eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare och bokuppsättare samt fritidspedagoger. Under 2006 var personer anställda vid folkbiblioteken. Av dessa var bibliotekarier och övrig personal. Flertalet av de anställda var kvinnor; 84 procent av bibliotekarierna och 85 procent av övrig personal. Totalt utfördes årsverken vid biblioteken under I genomsnitt arbetar således varje anställd 82 procent av en heltidstjänst. I diagram 2 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Sedan 1990 har antalet årsverken minskat med 21 procent, vilket i genomsnitt motsvarar 81 årsverken per år. Mellan 2005 och 2006 skedde en ökning med 32 årsverken. De årsverken som är utförda av bibliotekarier har kontinuerligt ökat med i genomsnitt 18 årsverken per år sedan Sedan 2003 har årsverken utförda av bibliotekarier utgjort cirka 50 procent av samtliga årsverken. 10

11 Diagram 2 : Antal utförda årsverken Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Medan det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten ökat under samma period. Under 2006 uppgick driftskostnaderna till 3,5 miljarder kronor. Driftskostnaderna har, uttryckt i fasta priser, ökat med drygt 44 procent sedan Diagram 3 : Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Index 100 = De kommunala folkbibliotekens driftskostnader fördelas i statistiken på följande grupper: medie-, personal-, lokal- och övriga kostnader (diagram 4). Mediekostnader omfattar bland annat kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, audiovisuella medier (AV-medier), databaser och licenser. Personalkostnader avser samtliga omkostnader för bibliotekarier och övrig personal. Lokalkostnader innefattar kostnader för hyra och städning. Driftskostnaderna utgörs till största delen, 52 procent, av personalkostnader under Därefter följer lokalkostnader (22 procent), övriga kostnader (14 procent) och medier (12 procent). Sedan 1980 har perso- 11

12 nal- och mediekostnadernas andel av de totala kostnaderna minskat något, medan lokalkostnaderna och övriga kostnader ökat något. Diagram 4 : Driftskostnader efter kostnadsslag Andel av totala kostnader. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personal Lokaler Medier Övrigt Genom försenings- och reservationsutgifter samt intäkter från uthyrningsverksamhet uppgick de kommunala folkbibliotekens totala intäkter till 152 miljoner kronor under Därutöver uppgick investeringsutgifterna till drygt 100 miljoner kronor. Jämfört med 2005 har investeringsutgifterna ökat med närmare 49 procent, vilket bland annat kan förklaras av att flera bibliotek har köpt nya bokbussar under året och att några kommuner har byggt nya bibliotek. Bestånd De kommunala folkbibliotekens mediebestånd består av såväl böcker som AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker samt referenslitteratur. I AV-medier ingår musikfonogram, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Mediebeståndet 2006 uppgick till närmare 44 miljoner enheter; 41 miljoner böcker och 3 miljoner AV-medier. Böcker utgör 93 procent av det totala beståndet. Sedan 1980 har bokbeståndet ökat med 7 procent (i genomsnitt böcker per år), medan AV-medierna har tredubblats (i genomsnitt AV-medier per år) under samma period. Tabell 1 : Mediebestånd Tusental. År Mediebestånd totalt Bokbestånd AV-mediebestånd Under år 2006 bestod bokbeståndet till 65 procent av vuxenböcker, 32 procent av barnböcker och resterande 3 procent av referenslitteratur. AV-medier består främst av talböcker (32 pro- 12

13 cent) och musikfonogram (26 procent). Därefter följer ljudböcker (19 procent), video/dvd och övriga medier (10 procent vardera) samt bok och band (3 procent). Av diagram 5 framgår att antalet nyförvärvade böcker har minskat sedan början av 1980-talet. Det senaste året förvärvades knappt 2 miljoner böcker, vilket är drygt färre böcker jämfört med år Diagram 5 : Antal nyförvärv av böcker Tusentals böcker Andelen nyförvärvade böcker respektive AV-medier av det totala beståndet av respektive medietyp framgår av tabell 2. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. De närmare 2 miljoner böcker som förvärvades under 2006 utgör 4,9 procent av de kommunala folkbibliotekens totala bokbestånd. På motsvarande sätt utgör de nyförvärvade AV-medierna 10,7 procent av beståndet. Barnböcker hade den högsta andelen nyförvärv för böcker; 6,5 procent av barnboksbeståndet. Högst andel nyförvärv inom AV-medier stod ljudböcker för där 17,7 procent av beståndet förvärvades Tabell 2 : Andelen nyförvärv bland böcker och AV-medier Procent. Andel nyförvärvade böcker Andel nyförvärvade AV-medier Totalt Barnböcker Ref.litt. Totalt Vuxenböcker Musikfonogram Ljudböcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AV-medier Riket 4,9 4,2 6,5 3,3 10,7 8,7 17,7 8,0 14,7 7,8 7,8 En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot torde slitaget på referenslitteratur vara mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen skall hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och lokala efterfrågan kan vara av betydelse. 13

14 Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i biblioteksplanens kommunala bestånd. Under 2006 fanns det cirka tidningsprenumerationer, fördelat på cirka titlar, att tillgå vid folkbiblioteken runt om landet. Därtill fanns knappt tidskriftsprenumerationer, fördelat på drygt titlar. Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska prenumerationer cirka 80 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Förutom utlåningsverksamheten tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning i databaser och på Internet. Totalt fanns det cirka datorer tillgängliga för allmänheten, varav 67 procent hade Internetuppkoppling. Biblioteken erbjuder även cirka betaldatabaser, varav 25 procent har extern åtkomst (remote access). Uppgifterna om antal databaser med extern åtkomst är ny från och med årets undersökning. Verksamhet Antalet utlånade böcker under 2006 framgår av tabell 3. Totalt lånade biblioteken ut 58,6 miljoner böcker under Främst var det barnböcker som lånades ut med 46 procent av samtliga lån. I övrigt bestod lånen till 28 procent av facklitteratur och 26 procent av skönlitteratur. Tabell 3 : Utlån av böcker efter kategori Tusental. Antal utlånade böcker Skön- Totalt litteratur Facklitteratur Barnböcker Riket Diagram 6 visar att antalet utlånade böcker har varierat under åren. Mellan 1980 och 2006 har antalet utlånade böcker minskat från 76,2 till 58,6 miljoner, vilket motsvarar en minskning på 23 procent. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som har minskat från 27,4 till 15 miljoner böcker. Barnboksutlåningen har minskat med 17 procent sedan

15 Diagram 6 : Antal utlånade böcker Miljoner böcker Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Boklån totalt Samtidigt som utlåningen har minskat med 17,6 miljoner böcker har invånarantalet i Sverige ökat med personer. Detta medför att antalet utlån har minskat från 9,2 till 6,4 lån under de senaste 26 åren. Minskningen av antalet utlån torde bland annat hänga samman med att böcker har blivit både lättillgängligare och billigare samtidigt som antalet biblioteksfilialer har minskat. I tabell 4 redovisas folkbibliotekens utlåning av AV-medier under Totalt lånades 11,4 miljoner AV-medier ut under året. Utlåningen av musikfonogram utgjordes av ca 31 procent, medan endast omkring en procent utgjordes av bok och band respektive E-böcker. Tabell 4 : Utlån av AV-medier efter kategori Tusental. Antal utlånade AV-medier Musikfonogram Totalt Ljudböcker E-böcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AVmedier Riket Medan utlåningen av böcker har minskat sedan 1980, har utlåningen av AV-medier ökat under samma tidsperiod. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen för att därefter öka i allt snabbare takt. Sedan 1992 har utlåningen ökat med i genomsnitt AV-medier per år. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår sedan dess till drygt 11 miljoner enheter per år. 15

16 Diagram 7 : Antal utlånade AV-medier Tusental Även om utlåningen av AV-medier har ökat mycket de senaste åren utgjorde denna endast 16 procent av den totala utlåningen under Därutöver skiljer sig utlåningsfrekvensen mycket mellan böcker och AV-medier. Varje bok lånas i genomsnitt ut 1,4 gånger per år, medan AV-medierna i genomsnitt lånas ut 3,7 gånger. De 290 huvudbiblioteken hade i genomsnitt öppet 44 timmar i veckan under Såväl bokbussarna som filialbiblioteken hade kortare öppethållande, i genomsnitt 20 respektive 17 timmar i veckan. Av huvudbibliotekens 44 öppettimmar per vecka var 4 förlagda efter kl. 18. Motsvarande för bokbussarna var 3 timmar per vecka och 2 timmar på filialbiblioteken. Omkring 16 procent av huvudbiblioteken hade söndagsöppet, jämfört med 3 procent av filialbiblioteken. Mellan 2005 och 2006 har antalet besök 2 på de kommunala folkbiblioteken ökat från 69 till 71 miljoner. Båda åren uppgick besöken på huvudbiblioteken till 45 miljoner, vilket innebär att det är filialbiblioteken som står för hela ökningen i antal besök. Sammanlagt fanns det närmare 2,7 miljoner aktiva låntagare under Med aktiv låntagare menas en låntagare som utförde minst en transaktion under året, det vill säga utlån, återlämning, omlån eller reservation under året. Detta betyder inte nödvändigtvis att 2,7 miljoner personer var aktiva låntagare, eftersom dubbelräkning av aktiva låntagare i flera kommuner kan förekomma. Utöver utlåning består de kommunala folkbibliotekens verksamhet av bland annat att samarrangera kulturprogram 3 och studieförbunden. Tillsammans anordnade studieförbunden och biblioteken drygt kulturprogram under Vid 238 kulturprogram medverkade författare. Totalt lockade dessa samarrangemang närmare deltagare. Antalet deltagare var 2 Med besök menas fysiska besök på biblioteken. Många bibliotekstjänster kan idag göras utan att besöka biblioteket, till exempel omlån av böcker. Sådana tjänster ingår således inte i besöksuppgifterna. 3 Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik vid ett eller flera tillfällen. 16

17 högst vid författarträffar och när bildkonstnärer/konsthantverkare medverkade i kulturprogrammet. Tabell 5 : Antal arrangemang och deltagare inom kulturprogram som studieförbunden samarrangerar med bibliotek, efter medverkande 2006 (Källa: Studieförbunden 2006). Medverkande Arrangemang Deltagare Totalt Författare Bildkonstnärer/konsthantverkare Scenkonstnärer - teater Musiker/sångare Scenkonstnärer - dans Övriga kulturarbetare Andra medverkande Ingen medverkande Barn och ungdom I följande avsnitt presenteras folkbibliotekens verksamhet riktad till barn och ungdomar (0-14 år). I diagram 8 presenteras antalet barnböcker i åldrarna 0-14 år under 2006 för respektive län. För landet som helhet fanns det på biblioteken närmare 9 barnböcker per barn. Barnboksbeståndet varierade dock mellan cirka 5 barnböcker per barn i Stockholms län till cirka 17 på Gotland. Diagram 8 : Antal barnböcker i åldrarna 0-14 år Gotland Jämtland Kalmar Blekinge Kronoberg Norrbotten Dalarna Västerbotten Gävleborg Värmland Västernorrland Södermanland Örebro Halland Jönköping Skåne Västmanland V:a Götaland Östergötland Uppsala Stockholm Riket Barnboksbeståndet per barn i åldrarna 0-14 år var klart lägre i Stockholms län jämfört med övriga län. Samtliga kommuner i Stockholms län har ett lägre antal barnböcker per barn i förhållande till riksgenomsnittet. Bland enskilda kommuner hade Sundbyberg och Fagersta det lägsta antalet barnböcker per barn (2,9), medan Sorsele hade det högsta antalet med i genomsnitt 43,4 barnböcker per barn. 17

18 Regionala skillnader i barnboksbeståndet kan bland annat ha samband med de starkt varierande och föränderliga åldersfördelningarna i kommunerna. En kommun kan exempelvis ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period då många barn bodde i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Ytterligare en faktor av betydelse är att ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och varierat samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. Av diagram 9 framgår att det i genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn under Antalet barnbokslån har således minskat sedan 1980 då motsvarande andel utlån var 20,3. I Gotlands, Kronobergs, Västerbottens och Blekinge län gjordes över 25 barnbokslån per barn under år Stockholms län hade lägst antal utlån per barn under 2006 med 12,1 barnbokslån per barn. Diagram 9 : Antal barnbokslån i åldrarna 0-14 år Gotland Kronoberg Västerbotten Blekinge Kalmar Norrbotten Halland Dalarna Jämtland Södermanland Örebro Gävleborg Uppsala Jönköping V:a Götaland Värmland Skåne Västernorrland Västmanland Östergötland Stockholm Riket Med undantag för Täby kommun hade samtliga kommuner i Stockholms län lägre antal barnboksutlån per barn än genomsnittet för riket. Övertorneå kommun hade högst andel barnboksutlån med 52 lån per barn under Gotland hade både ett stort antal barnböcker per barn och en hög utlåning per barn under Det omvända gäller för Stockholms län, där både beståndet och utlåningen av barnböcker per barn var lågt. För de övriga länen är sambandet mellan bokbeståndets storlek och antalet utlån mindre tydligt. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om bokbeståndet anpassar sig till utlåningens omfattning. 18

19 I diagram 10 presenteras andelen nyförvärvade barnböcker av det totala barnboksbeståndet. Diagram 10 : Andelen nyförvärv bland barnböcker % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Östergötland Stockholm Västerbotten Västmanland Skåne Uppsala Jönköping Södermanland Halland Örebro Dalarna Gävleborg V:a Götaland Västernorrland Norrbotten Jämtland Blekinge Kalmar Värmland Kronoberg Gotland Riket Även här framstår Gotlands län och Stockholms län som varandras motpoler. På Gotland utgörs 4,7 procent av barnbokbeståndet av böcker som införskaffats under 2006, jämfört med 7,5 procent i Stockholms län. Att andelen nyförvärv av barnböcker är hög i Stockholms län och låg på Gotland indikerar att skillnaderna i barnboksbestånd per barn till viss del kan förklaras av olika åldersstrukturer. Jämfört med Stockholms län har befolkningsutvecklingen på Gotland varit relativt stabil sedan Totalt sett har folkmängden ökat, medan åldersgruppen 0-14 år har minskat. I Stockholms län har däremot antalet barn i åldrarna 0-14 år ökat med närmare under samma tidsperiod. Detta kan betyda att barnboksbeståndet i Stockholms län, med viss fördröjning, anpassar sig till det stigande antalet barn. För att förstå hur stor del av de regionala skillnaderna som beror på demografiska förhållanden krävs dock mer ingående analyser, till exempel hur bestånd och utlåning utvecklats över tiden. I landet som helhet utfördes i genomsnitt 0,6 årsverken per barn av barnbibliotekarier under 2006 (diagram 11). I Västerbottens, Gotlands, Jämtlands och i Blekinge län utfördes mer än ett årsverke per barn av barnbibliotekarier. Lägst antal årsverken utfört av barnbibliotekarier hade Jönköpings och Östergötlands län, med 0,4 årsverken per barn. 19

20 Diagram 11 : Antal årsverken i barn- och ungdomsverksamhet per i åldern 0-14 år ,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Västerbotten Gotland Jämtland Blekinge Halland Kalmar Västernorrland Västmanland Södermanland Gävleborg Norrbotten Värmland V:a Götaland Dalarna Örebro Uppsala Kronoberg Skåne Stockholm Jönköping Östergötland Riket 4.3. Fokus: Kommunala jämförelser och nyckeltal Fokusavsnittet i årets rapport består, liksom förra året, av en beskrivning av regionala skillnader med nyckeltal. Temat har dock vidareutvecklats genom att de regionala skillnaderna presenteras med hjälp av kartor på kommunnivå. De nyckeltal som presenteras är antal lån per, besök, lån per enhet i beståndet samt genomsnittligt antal öppettimmar per vecka. Ytterligare uppgifter om verksamheten på kommunnivå återfinns i bilaga 1 och 7. Antalet lån var i genomsnitt 7,7 i riket I Sundbybergs och Nynäshamns kommuner var antalet lån 3,4 respektive 3,6, vilket var lägst i riket. Högst antal lån hade Båstad kommun med närmare 16,9 lån. Även Övertorneå hade ett högt antal utlån med 15,4 lån. Samtliga kommuner i Stockholms län hade under 7,0 lån, med undantag för Täby och Salem (karta 1). I karta 2 redovisas antal besök. I genomsnitt gjordes 7,8 besök i hela landet under Variationen var dock stor. I Gullspång, Nordanstig, Östra Göinge, Gagnef och Upplands Väsby var besöksantalet mindre än fyra. I Åre och Öckerö gjordes däremot 43,5 respektive 36,0 besök. I karta 3 redovisas antalet utlån per bestånd, det vill säga hur många gånger bibliotekens böcker och AV-medier i genomsnitt lånades ut under I riket lånades det totala beståndet ut i genomsnitt 1,6 gånger under Lägst var utlånen per bestånd i Malå, Pajala och Gullspångs kommun, där varje bok och AV-medium lånades ut i genomsnitt 0,5 gånger under året. I Härryda och Göteborg var däremot lån per bestånd högst med i genomsnitt 2,7 utlån per bok och AV-medium. I 46 av landets 290 kommuner lånades varje bok och AV-medium ut i genomsnitt mindre än en gång under I Stockholm, Göteborg och Malmö uppgick lånen per enhet till över två gånger per bok och AV-medium. En hög utlåningsandel kan bero på att beståndet är relativt litet, att beståndet består av litteratur som är efterfrågat, att benägenheten att besöka och låna böcker är stor i kommunen eller en blandning av alla dessa faktorer. 20

21 De kommunala folkbiblioteken (inklusive såväl huvudbibliotek, filialbibliotek som bokbussar) hade i genomsnitt öppet 23 timmar i veckan under I 143 kommuner översteg antalet öppettimmar per vecka genomsnittet för landet som helhet. Det genomsnittliga öppethållandet varierade mellan 9 timmar per vecka i Älmhults, Svenljunga, Uppvidinge och Öckerö kommun till Oxelösunds kommun med 56 timmar i veckan. 21

22 Karta 1 : Antal lån Antal lån per 0-6,9 7-8,9 9- Uppgift saknas 22

23 Karta 2 : Antal besök Antal besök per 0-5,9 6-7,9 8- Uppgift saknas 23

24 Karta 3 : Antal lån per enhet i beståndet Antal lån per enhet i beståndet 0-0,99 1-1,49 1,5- Uppgift saknas 24

25 Karta 4 : Genomsnittligt antal öppettimmar i veckan Antal öppettimmar per vecka 0-19, ,9 30- Uppgift saknas 25

26 5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK Utöver de kommunala folkbiblioteken ingår även ett antal fristående sjukhusbibliotek och övriga bibliotek i folkbiblioteksstatistiken. Förutom de uppgifter om organisation och verksamhet som presenteras i detta avsnitt finns ytterligare uppgifter på länsnivå i bilaga 1. Vid de 34 fristående sjukhusbiblioteken 4 utfördes under 2006 sammanlagt 103 årsverken. Drygt en tredjedel av dem som arbetar på sjukhusbiblioteken är utbildade bibliotekarier. Driftskostnaderna uppgick till närmare 59 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgjorde den största delen av kostnaden med cirka 35 miljoner kronor. Därefter uppgick mediekostnaderna och övriga kostnader till 12 miljoner kronor vardera. Kostnaden per lån är högre vid sjukhusbiblioteken än vid de kommunala biblioteken. I genomsnitt kostade varje lån 118 konor under 2006 jämfört med 50 kronor per lån vid de kommunala folkbiblioteken. Samtidigt är variationen mellan länen stor. Kostnaden per lån var högst i Kalmar län med 221 kronor per lån, jämfört med 9 kronor per lån i Jönköpings län. Sjukhusbibliotekens mediebestånd och antalet utlåningar som skett vid sjukhusbiblioteken under 2006 framgår av tabell 5. Totalt fanns det runt böcker i dessa biblioteks bestånd, varav vuxenböcker utgjorde 87 procent. Inom AV-mediebeståndet utgjorde talböcker den största andelen, 22 procent. Av det totala antalet utlåningar utgjorde böcker 83 procent och AV-medier 17 procent. Tabell 6 : Sjukhusbibliotekens mediebestånd och utlåning Bestånd Utlåning Böcker totalt AV-medier totalt Tidningar Tidskrifter Totalt (böcker + AV) Böcker AVmedier Barnböcker Talböcker Sjukhusbibliotek Av det totala bokbeståndet lånades varje bok ut i genomsnitt 0,9 gånger under 2006 medan AV-medierna lånades ut i genomsnitt två gånger per år. Barnböcker lånades i genomsnitt ut 0,8 gånger per år och motsvarande uppgift för talböcker var 0,9 gånger per år. De övriga biblioteken utgörs av Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Under 2006 uppgick deras samlade bestånd till cirka böcker och AV-medier. Bokbeståndet lånades ut omkring gånger under året, det vill säga att varje bok lånades ut i genomsnitt 0,4 gånger. AV-medierna lånades ut cirka gånger, vilket innebar att dessa lånades ut i genomsnitt 1,6 gånger under Se bilaga 3 för en förteckning över sjukhusbiblioteken. 26

27 Bilaga 1: Tabeller på länsnivå och nyckeltal på kommunnivå Tabellförteckning List of tables Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1. Number of libraries, bookmobiles, other lending stations by county. Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Table 1:2. Library staff and number of personyears by county. Tabell 1:3. Driftskostnader, investeringsutgifter samt intäkter efter län. Table 1:3. Costs, expenses and revenues by county. Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Table 1:4. Book stock and new acquisitions by county. Tabell 1:5. Bestånd och nyförvärv av audio -visuella medier (AV -medier ) efter län. Table 1:5. Audio-visual media stock and new acquisitions by county. Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer och antal titlar efter län. Table 1:6. Newspaper and periodical subscriptions and number of titles by county. Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer efter län. Table 1:7. Access to internet service and computers by county. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Table 1:8. Total loans by county. Tabell 1:9. Utlåning av böcker efter län. Table 1:9. Book loans by county. Tabell 1:10. Utlåning av audio -visuella medier (AV - medier ) efter län. Table 1:10. Audio-visual media loans by county. Tabell 1:11. Genomsnittligt antal öppettimmar per Table 1:11. Average number of opening hours per bibliotek och vecka efter län. library and week according to county. Tabell 1:12. Besök på bibliotek samt antal aktiva Table 1:12. Library visits and active borrowers by låntagare efter län. county. Tabell 1:13. Nyckeltal efter län. Table 1:13. Key figures by counties. Tabell 1:14. Sjukhusbibliotek samt övriga bibliotek. Table 1:14. Independent hospital libraries and other public libraries. Tabell 1:15. Nyckeltal efter kommun. Table 1:15. Key figures by municipality. Tabell 1:16. Antal filialbibliotek, bokbussar, årsverken, öppettimmar, bestånd, besök Table 1:16. Number of libraries, bookmobiles, person-years, opening hours, stock, och aktiva låntagare efter kommun. library visits and active borrowers by municipality. Kommentar Observera att uppgifterna på läns- och riksnivå innehåller imputerade värden. Det vill säga att i de fall där uppgifter saknas så har ett värde för bortfallet beräknats genom så kallad imputering. De imputerade värdena används endast vid beräkningar av de insamlade uppgifterna på läns- och riksnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Följden är att om till exempel de redovisade resultaten på kommunnivå summeras till läns- och riksnivå så behöver dessa inte stämma med vad som redovisats på läns- och riksnivå. Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.) 27

28 Svensk-engelsk ordlista / Swedish-English glossary Swedish English Swedish English andel fraction, share kvinnor women annan other lokaler premises antal number lokalkostnader costs of premises AV-utlån audio-visual circulation lån loan(s) AV-media (lending) audio-visual media lånecentral inter-lending centre AV-mediebestånd audio-visual media stock låntagare (aktiv ) active borrower barn children länsbibliotek county / regional library barnböcker children's books mediekostnader media costs besökare visitor(s) miljon million betaldatabas database license män men bibliotek library (-ies) nyförvärv new acquisitions bibliotekarier librarians nyckeltal key figure(s) biblioteksanslag library grant nättjänster internet service / free bibliotekspersonal library staff internet resources biblioteksplan library plan per capita bibliotekssystem library system personal staff bibliotekstjänst library service personalkostnader staff budget (for library bok book activities) bokbestånd book stock prenumerationer subscriptions bokbuss bookmobile procent percentage(s) bokinköp book acquisitions referenslitteratur reference literature bokslut annual accounts samtliga all bokutlåning book circulation (lending) sjukhus hospital bortfall non-response skolbibliotek school library datorer computers skönlitteratur fiction diabildserier/bildband/film slide series/film strips/films summa sum, total driftskostnader operating costs svenska Swedish egna own sökning search, inquiry enheter units talböcker audio books exklusive excluding tidningsprenumerationer newspaper subscriptions facklitteratur non-fiction tidskriftsprenumerationer periodical subscriptions filialbibliotek branch library tillgänglighet accessibility; availability fjärrlån inter-urban media circulation timmar hours fonogram phonogram, gramophone tusen thousand folkbibliotek record municipal public library under during fördelning distribution uppslagsböcker reference books helårsverken person-years utlåningsställen external service points hemlån home loan utländska foreign (language) huvudbibliotek main library; central library vecka(or) week(s) ingen uppgift no data videogram video tape recording intäkt income volymer volumes investeringskostnad investment cost vuxna adults kommun(er) municipality (-ies) årsprenumeration annual subscription kommunala folkbibliotek municipal libraries öppethållande hours open kostnader expenditure, costs övriga others 28

29 Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Bibliotek Bokbussar Totalt Filialbibliotek Totalt Adm. av egen kommun Bibliotek integrerade med skolbibliotek Övriga utlåningsställen Adm. av annan kommun Totalt Huvudbibliotek Huvudbibliotek Filialbibliotek Riket Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

30 Övrig personal Barn- o ungd.verks. Riket ,4 83,5 85,3 15,6 16,5 14, Östergötland ,7 85,5 84,1 15,3 14,5 15, Jönköping ,9 76,2 94,1 14,1 23,8 5, Kronoberg ,9 88,7 85,1 13,1 11,3 14, Skåne ,7 82,9 82,4 17,3 17,1 17, Halland ,9 85,5 84,1 15,1 14,5 15, V ästra Götaland ,3 85,0 85,6 14,7 15,0 14, V ärmland ,1 87,0 88,8 11,9 13,0 11, Örebro ,6 84,4 86,4 14,4 15,6 13, V ästmanland ,3 85,7 88,8 12,7 14,3 11, Dalarna ,3 75,3 89,6 15,7 24,7 10, Gävleborg ,4 77,5 87,3 16,6 22,5 12, V ästernorrland ,2 82,6 87,2 14,8 17,4 12, Jämtland ,9 84,0 91,2 12,2 16,0 8, V ästerbotten ,6 83,7 89,3 13,4 16,3 10, Norrbotten ,1 79,1 88,9 14,9 20,9 11, Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Personal A ndel kvinnor (%) A ndel män (%) Å rsverken Totalt Bibliotekarier personal Övrig Totalt tekarier Biblio- personal Övrig Totalt tekarier Biblio- personal Övrig Totalt Bibliotekarier Län Stockholm ,4 84,3 80,6 17,6 15,7 19, Uppsala ,6 88,3 76,7 17,4 11,7 23, Södermanland ,1 75,8 87,5 17,9 24,2 12, Kalmar ,6 84,0 92,0 11,4 16,0 8, Gotland ,1 92,0 66,7 23,9 8,0 33, Blekinge ,6 76,9 92,3 15,4 23,1 7,

31 Tabell 1:3. Driftskostnader, investeringsutgifter samt intäkter efter län tals kronor. Driftskostnader Andel av totala driftskostnader (%) Totalt Medier Personal Lokaler Övrigt Medier Personal Lokaler Övrigt Investeringsutgifter Intäkter Riket ,9 51,9 22,6 13, Län Stockholm ,7 52,9 20,5 16, Uppsala ,4 52,1 20,8 13, Södermanland ,2 52,8 20,5 15, Östergötland ,5 43,9 31,4 13, Jönköping ,6 50,1 26,2 10, Kronoberg ,1 50,0 25,6 13, Kalmar län ,4 56,3 20,5 9, Gotland ,8 56,7 18,9 12, Blekinge ,3 53,1 21,2 11, Skåne ,6 51,5 24,0 12, Halland ,2 44,4 23,7 20, Västra Götaland ,0 55,1 21,1 10, Värmland ,5 51,9 22,9 13, Örebro ,5 51,3 27,6 8, Västmanland ,7 45,5 24,4 17, Dalarna ,3 48,3 24,7 13, Gävleborg ,3 50,7 23,5 11, Västernorrland ,3 48,8 28,6 12, Jämtland ,2 53,3 13,1 20, Västerbotten ,1 54,1 21,0 11, Norrbotten ,6 58,2 17,9 10,

32 Riket ,9 4,2 6,5 3,3 Län Stockholm ,6 4,9 7,5 3,8 Uppsala ,3 4,7 7,0 2,7 Södermanland ,6 3,6 6,8 3,0 Östergötland ,3 4,3 7,8 2,5 Jönköping ,9 3,9 6,9 2,8 Kronoberg ,2 3,9 4,7 4,3 Värmland ,7 3,3 4,8 2,0 Örebro ,8 3,9 6,7 2,5 Västmanland ,5 3,6 7,1 3,0 Dalarna ,7 3,9 6,4 3,2 Gävleborg ,4 5,0 6,3 3,2 Västernorrland ,4 3,8 5,9 2,4 Jämtland ,0 3,4 5,5 3,0 Västerbotten ,7 3,4 7,1 7,1 Norrbotten ,4 3,8 5,6 3,0 Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Antal i 1000-tal. Bokbestånd Nyförvärv Vuxenböckeböckelitteratur Barn- Referens- Totalt Totalt Vuxenböcker Barnböckelitteratur Referens- Totalt Andel nyförvärv av bokbestånd (%) Vuxenböcker Barnböcker Referenslitteratur 32 Kalmar ,0 3,3 5,3 2,8 Gotland ,9 2,2 4,7 2,0 Blekinge ,1 3,4 5,4 2,0 Skåne ,5 5,0 7,0 3,3 Halland ,6 3,4 6,7 2,8 Västra Götaland ,0 4,4 6,3 3,6