kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3

Transkript

1 kulturen i siffror folkbiblioteken2008#3 2007

2 Public Libraries 2007 Folkbiblioteken 2007 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel Printed in Sweden by Taberg Media Group 2008 ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Foto omslag: Marie Swartz / Scanpix Statens kulturråd 2008

3 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING SUMMARY INLEDNING... 7 Insamling, bearbetning och rapport... 7 Presentation KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEK De kommunala folkbibliotekens organisation... 9 Huvudbibliotek och filialbibliotek... 9 Integrering med skolbibliotek... 9 Bokbussar Övriga utlåningsställen Biblioteksplan Personal anställda Årsverken Ekonomi Driftskostnader Investeringsutgifter Intäkter Bestånd Bokbestånd Tidnings- och tidskriftsbestånd AV-mediebestånd Nyförvärv Nättjänster och datorer Utlån Utlåning av böcker, tidningar och tidskrifter Utlån av AV-medier Fjärrlån Öppethållande Öppettider Låntagarna Besök Fokus: Aktiviteter på biblioteken Övriga bibliotek Svensk-engelsk ordlista / Swedish-English glossary BILAGA 1. TABELLER PÅ LÄNSNIVÅ OCH NYCKELTAL BILAGA 2. OM STATISTIKEN BILAGA 3. FRÅGEFORMULÄR TILL KOMMUNBIBLIOTEK BILAGA 4. INSTRUKTION OCH DEFINITIONER TILL FRÅGEFORMULÄRET På BILAGA 5. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ BILAGA 6. KVALITETSDEKLARATION

4

5 1. SAMMANFATTNING De kommunala folkbibliotekens uppgift är att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Under 2007 gjordes detta genom att folkbiblioteken tillhandahöll 43 miljoner medier, erbjöd tillgång till databaser samt anordnade publika aktiviteter. Närmare hälften av de bokutlån som gjordes var barn- och ungdomslitteratur och två tredjedelar av de publika aktivitetstillfällena var riktade till barn och ungdom. Det fanns sammanlagt utlåningsställen 2007 i form av huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen, vilket är en minskning med fyra procent jämfört med Arbetet genomfördes av närmare anställda, varav hälften var bibliotekarier. En femtedel av samtliga årsverken som utfördes berörde barn- och ungdomsverksamheten. Drygt åtta av tio anställda var kvinnor. Den totala driftskostnaden per i Sverige var 382 kronor, av vilka tolv procent gick till inköp av medier. Kostnaden per lån var i medeltal 51 kronor. Det fanns 4,7 böcker och AV-medier per vid folkbiblioteken. et aktiva låntagare var 2,6 miljoner, vilka lånade närmare 69 miljoner medier. Sedan 2006 har den totala utlåningen minskat med två procent. Minskningen utgjordes främst av skönlitteratur för vuxna. Beståndet vid folkbiblioteken uppgick till drygt 40 miljoner böcker och drygt 3 miljoner AVmedier. Ungefär två tredjedelar var vuxenböcker, en tredjedel barnböcker och resterande tre procent var referenslitteratur. Därtill fanns närmare tidningsprenumerationer och drygt tidskriftsprenumerationer. Åtta av tio tidningar och nio av tio tidskrifter var skrivna på svenska. Andelen nyförvärvade böcker var fem procent av bokbeståndet och andelen nyförvärvade AV-medier var elva procent av AV-beståndet. Fyra av tio biblioteksenheter var integrerade med skolbibliotek Detta motsvarade att ungefär var tionde skola hade tillgång till ett skolbibliotek på detta sätt. I en femtedel av kommunerna var samtliga folkbiblioteksfilialer integrerade med skolbibliotek och i en sjättedel av landets kommuner var huvudbiblioteket integrerat med skolbiblioteksverksamheten. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. Drygt fyra av tio kommuner, 44 procent, hade 2007 en fastställd biblioteksplan vilket är en ökning med elva procentenheter sedan Totalt gjordes 68 miljoner besök på folkbiblioteken under Vissa av dessa besök föranleddes av de publika aktiviteter som folkbiblioteken anordnade. Det förekom olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Två tredjedelar av dessa aktivitetstillfällen riktade sig primärt till barn och ungdomar. Aktiviteterna bestod främst av olika språkstimulerande åtgärder riktade till barn. En absolut majoritet av biblioteken anordnade berättar- eller sagostunder och två tredjedelar anordnade teater- eller trolleriföreställningar. Tre fjärdedelar av biblioteken anordnade aktiviteter i samarbete med barnavårdscentraler. Tre fjärdedelar av biblioteken anordnade också författarbesök och nio av tio bokprat eller boksamtal. Hälften av biblioteken uppger att de haft olika aktiviteter som syftar till att öka personers kunskaper i dator- och Internetanvändning. Folkbiblioteken anordnade också aktiviteter i samarbete med studieförbundens kulturprogram. Under 2007 lockade dessa samarrangemang deltagare.

6 2. SUMMARY The main task of the municipal libraries is to stimulate and promote reading, education and culture. During 2007, this was achieved in that public libraries provided 43 million works in various media, offered access to databases and organised a broad range of public activities. Children s and young people s books accounted for nearly half of all book loans and two thirds of the public activities were organised for children and young people. In 2007, there were 2,090 library outlets in Sweden, including main libraries, branch libraries, bookmobiles and other loan facilities. This is a decrease of four percent by comparison with Almost 5,900 people, half of whom were trained librarians, were employed in these outlets. One fifth of the total years worked concerned programmes for children and young people. Just over eight out of ten employees were women. The total per-capita operating cost was 382 kronor, of which twelve percent was spent on media purchases. The cost per loan was on average 51 kronor. Swedish municipal libraries housed 4.7 books and audiovisual media per capita. There were 2.6 million active borrowers, who together borrowed almost 69 million media. The total number of loans has decreased by two percent since This decrease is principally accounted for by adult fiction. The media stock at the public libraries amounted to over 40 million books and more than 3 million audiovisual media. About two thirds were adult books and one third children s books; the remaining three percent was made up of reference works. There were also nearly 8,800 newspaper subscriptions and over 79,000 subscriptions to periodicals. Eight out of ten periodicals were in Swedish. Five percent of all books and eleven percent of the audiovisual media were new acquisitions. Four out of ten main and branch libraries were integrated with school libraries in 2007, meaning that approximately one school in ten thereby had access to a school library. In one fifth of the municipalities, all branches were integrated with a school library, while in one sixth of the municipalities the main library was integrated with a school library. Under the terms of the Libraries Act, since 2005 each municipality has been expected to adopt a plan for its library programme. Just over four out of every ten municipalities, or 44 percent, had drawn up and adopted a library plan by 2007, which is an increase of eleven percentage points over There were a total of 68 million visits to public libraries during 2007, some of them occasioned by the activities organised by the libraries for members of the public. Around 66,000 activities open to the public were arranged by the libraries during the course of the year. Two thirds of these primarily targeted children and young people and consisted of various activities designed to stimulate language skills in children. An absolute majority of the libraries organised story-time or fairytale sessions, while two thirds put on theatrical performances or conjuring shows. Three quarters of the libraries organised various activities in collaboration with child health care centres. Three quarters of the libraries also organised visits from authors, and nine out of ten arranged talks or discussions about books. One half of the libraries state that they put on activities aiming at improving people s knowledge of how to use computers and the Internet. The public libraries also arranged cultural events in conjunction with the cultural programmes staged by the adult education associations. In 2007, these jointly organised events attracted more than 122,000 participants.

7 3. INLEDNING Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är bland annat att värna om yttrandefriheten. Mer specificerat är målet med kulturpolitiken att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla samt att bevara och bruka kulturarvet. Därutöver ska även kulturpolitiken främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, bildningsväsendet samt internationellt kulturutbyte. Den nya informationstekniken ska också göras tillgänglig för så många som möjligt och säkras för fritt meningsutbyte. Folkbiblioteken bidrar till att uppfylla kulturpolitikens mål genom att främja och stimulera till läsning, utbildning och kulturupplevelse. Enligt bibliotekslagen (1996:1261) ska det finnas ett folkbibliotek i varje kommun med fri tillgång till litteratur och information. Den nationella kulturpolitiken (bibliotekspolitiken) verkar för att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Föreliggande rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen på biblioteksområdet. Folkbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Statens kulturråd är statistikansvarig myndighet. Det statistiska grundmaterialet finns tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, I statistikuppdraget ingår också att föra uppgifter om sjukhusbiblioteken. I årets undersökning tillfrågades dock inga sjukhusbibliotek. Det har bedömts att årlig statistik inom detta område inte har någon större efterfrågan samtidigt som det pågår diskussioner om vilka delar av sjukhusbibliotekens bestånd, skönlitteratur och facklitteratur, som ska ingå i statistiken. Det har påbörjats en översyn av statistiken inom hela biblioteksområdet där även sjukhusbiblioteksstatistiken är uppe för diskussion. Insamling, bearbetning och rapport Folkbiblioteksstatistiken i dess nuvarande form har producerats sedan Materialet som ligger till grund för årets rapport har på uppdrag av Kulturrådet samlats in av Statisticon AB via en webbenkät. Samtliga kommunala bibliotek samt Svenska Sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket har tillfrågats. Den statistiska bearbetningen har utförts av Statisticon AB. Kulturrådet har sammanställt rapporten. Rapporten innehåller tabeller över samtliga insamlade uppgifter på såväl riks- som länsnivå. Ett urval av uppgifterna finns även redovisade på kommunnivå. Samtliga uppgifter återfinns redovisade på kommunnivå på Kulturrådets hemsida, Uppgifterna på riks- och länsnivå innehåller imputerade värden. Detta innebär att värden har beräknats för det partiella bortfall som förekommer i undersökningen, det vill säga där svar saknas för en eller flera frågor i enkäten. De imputerade värdena redovisas endast på riks- och länsnivå (på kommunnivå redovisas inga imputerade värden). Med detta följer att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer överens med det som anges för riks- och länsnivå. 7

8 Ytterligare en konsekvens av imputeringen är att de värden som redovisats fram till och med 2003 på riks- och länsnivå inte helt överensstämmer med den statistik som redovisas sedan Vissa uppgifter har nämligen fram till och med 2003 redovisats utan imputeringar, vilket medför att de är underskattade och osäkra på riks- och länsnivå. Ett exempel är antal besök där svar från flera bibliotek saknas. Om alla folkbibliotekens svar summeras till riksnivå kommer således antalet besök att bli lägre än det sanna värdet. Genom att imputera uppnås en bättre skattning av antalet besök på riksnivå. Jämförelser mellan redovisade uppgifter till och med 2003 och från och med 2004 bör således tolkas med en viss försiktighet. På grund av tekniska problem i samband med förändring av interna verksamhetssystem har det för 26 kommunala folkbibliotek inte varit möjligt att lämna en fullständig redovisning av bestånd, nyförvärv och utlåning av böcker och AV-medier avseende Detta gäller Avesta, Faluns, Flens, Gullspångs, Hagfors, Helsingborgs, Höörs, Järfälla, Kramfors, Kristinehamns, Kungsbacka, Kungälvs, Ludvika, Lysekils, Mariestads, Mölndals, Norrtälje, Oxelösunds, Sollentuna, Sunne, Tidaholms, Trelleborgs, Töreboda, Uddevalla, Umeå samt Ängelholms kommun. För dessa kommuner redovisas 2006 års uppgifter. Borgholms folkbibliotek har inte kunnat lämna några uppgifter alls för 2007 eftersom de under året råkat ut för ett omfattande datafel. Presentation I bilaga 1 presenteras tabeller på länsnivå och nyckeltal. En översiktlig beskrivning av statistiken återfinns i bilaga 2 och en mer ingående beskrivning finns i bilaga 6. Bilaga 5 omfattar tabeller på kommunnivå. Bilaga 5 och 6 återfinns endast på Kulturrådets hemsida, 8

9 4. KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEK I detta kapitel redovisas undersökningens huvudsakliga resultat. Inledningsvis beskrivs folkbibliotekens organisation, personal, ekonomi, bestånd, utlåning, öppethållande och besöksfrekvens. I varje delkapitel, där så är möjligt, särredovisas de satsningar som gjorts under året på bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet samt eventuella regionala skillnader. Nytt för i år är delkapitel 4.11 som beskriver de publika aktiviteter som anordnats vid biblioteken under Förutom de uppgifter som redovisas i detta sammanfattande kapitel 4 finns uppgifter på länsoch kommunnivå samt nyckeltal att tillgå i bilaga 1 i denna rapport samt i bilaga 5 som endast redovisas på Kulturrådets hemsida De kommunala folkbibliotekens organisation Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme, det vill säga som bokbuss räknas inte transportfordon, som till exempel bokbilar eller liknande. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen vid sjukhem. Huvudbibliotek och filialbibliotek Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek och 2007 fanns ett huvudbibliotek i landets samtliga 290 kommuner. Dessutom fanns totalt biblioteksfilialer, vilket är en minskning med 57 filialer (fem procent) sedan Av diagram 1 framgår att antalet filialer har minskat med 31 procent sedan Integrering med skolbibliotek Samtidigt som antalet filialer minskar sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat. Hälften av landets folkbiblioteksfilialer var 2007 integrerade med ett skolbibliotek, totalt 507 av (se diagram 1). Totalt sett var samtliga biblioteksfilialer i 22 procent av kommunerna integrerade med skolbibliotek. Det är främst i de mindre befolkningsrika kommunerna som detta förekommer. Totalt sett var 47 av landets 290 huvudbibliotek integrerade med ett skolbibliotek. I 22 kommuner var både huvudbiblioteket samt alla filialer, det vill säga all folkbiblioteksverksamhet inom kommunen, integrerade med skolbibliotek. Sammanlagt var 554 biblioteksenheter (43 procent) av de totalt integrerade med skolbibliotek I praktiken motsvarar det att ungefär var tionde skola hade tillgång till ett skolbibliotek som var integrerat med den övriga folkbiblioteksverksamheten i kommunen. 9

10 Diagram 1: biblioteksfilialer filialer filialer integrerade med skolbibliotek Bokbussar Förutom de biblioteksenheterna fanns även 93 bokbussar i landets kommuner Totalt sett delades 14 av bokbussarna mellan flera kommuner. De 93 bokbussarna stannade vid totalt olika bokbusshållplatser. Det motsvarar i medeltal närmare 80 ordinarie stopp per aktiv bokbuss. Övriga utlåningsställen et övriga utlåningsställen som administrerades av folkbiblioteken uppgick 2007 till 706 stycken vilket är en minskning sedan 2006 då 739 övriga utlåningsställen registrerades. Således fanns det sammanlagt utlåningsställen 2007 huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Detta är en minskning med fyra procent jämfört med 2006 då registrerades. 10

11 4.2 Biblioteksplan Enligt bibliotekslagen ska varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för sin biblioteksverksamhet. Närmare 44 procent av de 290 kommunerna redovisade vid denna mätning att de har en fastställd biblioteksplan, varav sju kommuner uppger att de fastställde planen under första halvåret I december 2006 hade 33 procent av kommunerna en fastställd plan. Det har således skett en ökning sedan föregående mätning. Det är också känt att ytterligare ett antal kommuner påbörjat arbetet med att ta fram biblioteksplaner. Umeå kommun var först ut och fastställde sin biblioteksplan redan De flesta av planerna fastställdes av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden eller barnoch utbildningsnämnden. Diagram 2: Procentuell andel av kommunerna i respektive län som har en biblioteksplan som är fastställd i politisk nämnd/styrelse Totalt riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 11

12 4.3 Personal I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har biblioteksutbildning eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare och bokuppsättare, fritidspedagoger, vaktmästare samt chaufförer. Städpersonal medräknas inte i personalredovisningen. Helt tjänstlediga, långtidssjukskrivna eller motsvarande inkluderas inte heller, men däremot vikarier för dessa. anställda Den 1 mars 2007 var personer anställda vid folkbiblioteken. Av dessa var bibliotekarier och övrig personal. Det motsvarar i medeltal 4,5 anställda per biblioteksenhet (huvudbibliotek eller filialbibliotek). Hälften av personalen vid folkbiblioteken var således utbildade bibliotekarier. I fyra kommuner, Forshaga, Sunne, Ljusnarsberg och Storuman var mindre än en femtedel av personalen vid biblioteken utbildade bibliotekarier. Bollebygd är den enda kommun som endast hade bibliotekarier anställda. En absolut majoritet av de anställda vid landets folkbibliotek var kvinnor; 84 procent av bibliotekarierna och 85 procent av den övriga personalen. Årsverken Totalt utfördes årsverken vid biblioteken under I genomsnitt arbetar således varje anställd 82 procent av en heltidstjänst. I diagram 3 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och Sedan 1980 har antalet årsverken minskat med 11 procent och sedan 2003 har cirka 50 procent av de utförda årsverkena utgjorts av bibliotekarier. Diagram 3: utförda årsverken Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier 12

13 Olika kommuner satsade olika mycket på sina biblioteksverksamheter, se karta 1. Ett uttryck för detta är antal utförda årsverken vid folkbiblioteken per kommuninnevånare. Variationen kommunerna emellan är stor, allt från 0,2 årsverken per till 1,0 i kommunerna Berg, Bjurholm och Emmaboda. Karta 1: årsverken per årsverken per ,49 0,5-0,59 0,6- Uppgift saknas 13

14 En femtedel (21 procent) av samtliga årsverken 2007, som utfördes vid folkbiblioteken berörde barn- och ungdomsverksamheten vid biblioteken. Totalt årsverken användes till barn- och ungdomsverksamheten I landet som helhet utfördes i genomsnitt 0,7 årsverken till förmån för barn- och ungdomsverksamheten per barn under 2007 (diagram 4). I Västerbottens, Gotlands, Jämtlands, Västmanlands, Blekinges och Hallands län utfördes mer än ett årsverke per barn av bibliotekspersonal. Lägst antal årsverken direkt ämnade för barn- och ungdomsverksamhet hade Östergötlands, Uppsala, Stockholms, Jönköpings och Kronobergs län, med mindre än 0,6 årsverken per barn. Diagram 4: årsverken i barn- och ungdomsverksamhet per i åldern 0 14 år ,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Västerbotten Gotland Jämtland Västmanland Blekinge Halland Västernorrland Kalmar Örebro Norrbotten Västra Götaland Dalarna Värmland Skåne Södermanland Gävleborg Kronoberg Jönköping Stockholm Uppsala Östergötland Riket 4.4 Ekonomi Driftskostnader Under 2007 uppgick driftskostnaderna för folkbiblioteken till 3,5 miljarder kronor. Kostnaden per lån var i medeltal 51 kronor. Den totala driftskostnaden per i Sverige var 382 kronor. Uppgifterna om driftskostnader enligt bokslut avser bruttokostnader för biblioteksverksamhet inklusive program och utställningar. I driftskostnaderna ingår: mediekostnader, som avser samtliga kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, AVmedier, databaser, licenser med mera, kostnaderna för bibliotekssystem inkluderas dock inte personalkostnader, som avser samtliga kostnader för bibliotekarier och övrig personal, pensioner medräknas dock inte lokalkostnader, som avser samtliga kostnader för hyra, städning och liknande. 14

15 Hälften av driftskostnaderna gick 2007 till utgifter för personal (53 procent) och en fjärdedel till utgifter för lokaler (23 procent). Drygt en tiondel (12 procent) av folkbibliotekens samlade driftskostnader gick till inköp av medier. Fördelningen mellan olika kostnadsslag är i stort sett oförändrad jämfört med Diagram 5: Driftskostnader efter kostnadsslag Andel av totala kostnader. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personal Lokaler Medier Övrigt Samtidigt som det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten under samma period ökat med 44 procent, räknat i fasta priser. Det är framför allt kostnaderna för lokaler och personal som fått driftskostnaderna att öka under perioden. Diagram 6: Driftskostnadernas utveckling i fasta priser Index 100 =

16 Investeringsutgifter Investeringsutgifterna uppgick under 2007 till närmare 90 miljoner kronor. Detta är en minskning med 11 procent jämfört med I denna typ av utgift ingår till exempel ombyggnader av biblioteken och inköp av nya bokbussar. Storstadsregionerna Stockholm, Skåne och Västra Götaland hade högst investeringsutgifter eftersom de också hade flest filialbibliotek. I Västra Götaland fanns till exempel 49 huvudbibliotek och 143 filialer samt elva bokbussar. De totala utgifterna för bibliotekens verksamhet i landet var således närmare 3,6 miljarder kronor Intäkter De kommunala folkbibliotekens intäkter, utom anslag och bidrag, uppgick 2007 till drygt 128 miljoner kronor, vilket är en minskning med 16 procent jämfört med Intäkterna består bland annat av försenings- och reservationsavgifter samt uthyrningsintäkter. Intäkterna har minskat mest i Stockholms län sedan 2006, från närmare 42 miljoner kronor till drygt 20 miljoner kronor Bestånd De kommunala folkbibliotekens mediebestånd består av såväl böcker som AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker, samt referenslitteratur. I AV-medier ingår bland annat musikfonogram, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Beräkning av antalet enheter baseras på den fysiska formen (förvaringsformen). Varje separat volym eller motsvarande räknas som en enhet. Även inbundna kartor, avslutade tidskriftsårgångar i kapsel och häften sammanförda till en volym räknas som en enhet. Mediebeståndet 2007 uppgick till drygt 43 miljoner enheter; 40 miljoner böcker och 3 miljoner AV-medier. Böckerna utgjorde 93 procent av det totala beståndet. Tabell 1: Mediebestånd Tusental. År Mediebestånd totalt Bokbestånd AV-mediebestånd Bokbestånd Det drygt 40 miljoner stora bokbeståndet bestod till två tredjedelar (64 procent) av vuxenböcker, 32 procent av barnböcker och resterande 3 procent var referenslitteratur, vilket är samma fördelning som I diagram 7 presenteras antalet barnböcker per i åldrarna 0 14 år under 2007 för respektive län. I landet som helhet fanns det på biblioteken närmare 8,7 barnböcker per barn. 16

17 Barnboksbeståndet varierade dock mellan 4,9 barnböcker per barn i Stockholms län till cirka 17,2 på Gotland. Diagram 7: barnböcker per i åldrarna 0 14 år Gotland Kalmar Blekinge Jämtland Kronoberg Västerbotten Norrbotten Dalarna Gävleborg Värmland Örebro Västernorrland Södermanland Halland Jönköping Västmanland Skåne V:a Götaland Östergötland Uppsala Stockholm Riket Samtliga kommuner i Stockholms län hade ett lägre antal barnböcker per barn i förhållande till riksgenomsnittet. Bland enskilda kommuner hade även detta år Sundbyberg det lägsta antalet barnböcker per barn (3,0), medan Sorsele hade det högsta antalet med i medeltal 47,3 barnböcker per barn. Regionala skillnader i barnboksbeståndet kan bland annat ha samband med de starkt varierande och föränderliga åldersfördelningarna i kommunerna. En kommun kan exempelvis ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period då många barn bodde i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Ytterligare en faktor av betydelse är att ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker per än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och varierat samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. Gotland hade både ett stort antal barnböcker per barn och en hög utlåning per barn under 2006 samt Det omvända gäller för Stockholms län, där både beståndet och utlåningen av barnböcker per barn var lågt. För de övriga länen är sambandet mellan bokbeståndets storlek och antalet utlån mindre tydligt. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig 17

18 till beståndets storlek eller om kommunerna anpassar bokbeståndet till utlåningens omfattning. Tidnings- och tidskriftsbestånd Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i biblioteksplanens kommunala bestånd. Som tidningar räknas de publikationer som utkommer minst två dagar i veckan och till tidskrifter räknas sådana periodiska publikationer som utkommer med minst fyra nummer per år. et titlar i tidnings- och tidskriftsbeståndet räknas endast vid varje kommuns huvudbibliotek. Under 2007 hade folkbiblioteken tidningsprenumerationer och tidskriftsprenumerationer. Prenumerationerna fördelade sig på tidningstitlar och tidskriftstitlar. Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska prenumerationer cirka 80 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Biblioteken i Västra Götalands och Stockholms län hade flest antal tidningstitlar, vardera drygt 900 stycken. AV-mediebestånd Till AV-mediebeståndet räknas samtliga fonogram och bildmedier som är tillgängliga för allmänheten. Till fonogrammen räknas också de talböcker, inklusive DAISY, som får postbefordras portofritt (enligt reglerna för blindskriftsförsändelser). Traditionellt räknas CDskivor, DVD-skivor, grammofonskivor och ljudband samt kassetter till musikfonogrammen. Under 2000-talet har allt fler folkbibliotek kommit att införa nya sorters AV-medier i sitt bestånd eller erbjuder numera tillgång till medier som kan avlyssnas online på biblioteket. Detta gör att uppgifterna över beståndet och utlån av AV-medier påverkas. För att illustrera hur detta kan te sig vid ett enskilt bibliotek kan nämnas att Göteborg 2007 hade nedladdningar från e-bibliotekets musik och via Naxos Music lyssnade låntagarna på enheter online. Det som Naxos erbjuder på detta sätt kan dock inte laddas ner. Det pågår en diskussion om hur framtida mätningar av dessa nya AV-medier bäst kan göras. AV-medier består främst av talböcker (29 procent) och musikfonogram (27 procent). Därefter följer ljudböcker (21 procent), video/dvd och övriga medier (10 procent vardera) samt bok och band (3 procent). Nyförvärv De drygt 1,9 miljoner böcker som förvärvades under 2007 utgör 4,8 procent av de kommunala folkbibliotekens totala bokbestånd. På motsvarande sätt utgör de nyförvärvade AVmedierna 10,9 procent av beståndet. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. Andelen nyförvärvade böcker och AV-medier framgår av tabell 2. Barnböcker utgjorde den högsta andelen nyförvärvade böcker; 6,5 procent av barnboksbeståndet var nyförvärv. Högst andel nyförvärv inom AV-medier stod ljudböcker för där 16,8 procent av beståndet förvärvades

19 Tabell 2: Andelen nyförvärv bland böcker och AV-medier Procent. Andel nyförvärvade böcker Andel nyförvärvade AV-medier Totalt Barnböcker Ref.litt. Totalt Vuxenböcker Musikfonogram Ljudböcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AV-medier Riket 4,8 4,1 6,6 2,4 10,9 7,6 16,8 8,4 13,7 9,6 11,9 En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot torde slitaget på referenslitteratur vara mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen ska hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och den lokala efterfrågan kan vara av betydelse. Av diagram 8 framgår att antalet nyförvärvade böcker har minskat sedan början av 1980-talet. Det senaste året förvärvades knappt 2 miljoner böcker, vilket är närmare färre böcker jämfört med Diagram 8: nyförvärv av böcker Tusentals böcker

20 Diagram 9: Andelen nyförvärv bland barnböcker % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Östergötland Stockholm Skåne Halland Västmanland Västerbotten Örebro Uppsala Dalarna V:a Götaland Västernorrland Jönköping Gävleborg Södermanland Blekinge Norrbotten Jämtland Kalmar Kronoberg Värmland Gotland Riket I diagram 9 presenteras andelen nyförvärvade barnböcker av det totala barnboksbeståndet. På Gotland och i Värmland utgörs 4,7 procent av barnbokbeståndet av böcker som införskaffats under 2007, jämfört med 7,8 procent i Stockholms läns. Under 2007 var det dock Östergötlands län som hade högst andel nyförvärv av barnböcker, totalt 8,3 procent av deras barnboksbestånd var nyförvärv. Att andelen nyförvärv av barnböcker är hög i Stockholms län och låg på Gotland indikerar att skillnaderna i barnboksbestånd per barn till viss del kan förklaras av olika åldersstrukturer. Jämfört med Stockholms län har befolkningsutvecklingen på Gotland varit relativt stabil sedan Totalt sett har folkmängden ökat, medan åldersgruppen 0 14 år har minskat. I Stockholms län har däremot antalet barn i åldrarna 0 14 år ökat under samma tidsperiod. Detta kan betyda att barnboksbeståndet i Stockholms län, med viss fördröjning, anpassar sig till det stigande antalet barn, medan Gotland redan har det största barnboksbeståndet av alla län i förhållande till antalet barn. För att förstå hur stor del av de regionala skillnaderna som beror på demografiska förhållanden krävs dock mer ingående analyser, till exempel hur bestånd och utlåning utvecklats över tiden. 4.6 Nättjänster och datorer Förutom utlåningsverksamheten tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning i databaser och på Internet. Totalt fanns det datorer tillgängliga för allmänheten Sedan 2006 har det tillkommit 149 datorer vid folkbiblioteken runt om i landet. Två tredjedelar av datorerna, 69 procent, hade Internetuppkoppling, sex procent hade inte Internetuppkoppling och 25 procent användes endast för sökning i databaser. Biblioteken erbjöd totalt betaldatabaser (licensierade databaser), varav 29 procent hade extern åtkomst (remote access). 20

21 4.7 Utlån Utlåning av böcker, tidningar och tidskrifter Mellan åren 2006 och 2007 minskade antalet utlån av böcker, tidningar och tidskrifter med 1,3 miljoner vilket motsvarar 2,2 procent. Det är framför allt utlåningen av skönlitteratur till vuxna som minskat något. Totalt gjordes drygt 57 miljoner bokutlån under 2007 av de drygt 40 miljoner böcker som fanns i beståndet. et utlånade böcker under 2007 framgår av tabell 3. Utlåningen bestod till knappt hälften (48 procent) av barnböcker. I övrigt var 27 procent av lånen facklitteratur och 25 procent skönlitteratur. Tabell 3: Utlån av böcker efter kategori 2007 och Tusental. Riket utlånade böcker Skön- Totalt litteratur Facklitteratur Barnböcker I antalet utlånade böcker räknas även tidningar och tidskrifter samt det som personal på biblioteket kopierar ur en bok eller tidskrift. Oavsett hur många sidor som kopieras ur en enhet räknas detta som ett utlån. I de integrerade bibliotekens utlåningssiffror ingår både elevernas lån och allmänhetens lån. Diagram 10: utlånade böcker Miljoner böcker Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Boklån totalt 21

22 Diagram 10 visar att antalet utlånade böcker har varierat under åren. Mellan 1980 och 2007 har antalet utlånade böcker minskat från 76,2 till 57,2 miljoner, vilket motsvarar en minskning om 25 procent. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som har minskat från 27,4 till 14,1 miljoner böcker. Barnboksutlåningen har minskat med 16 procent sedan et utlån per har minskat från 9,2 till 6,3 lån per under de senaste 27 åren. Av diagram 11 framgår att det i genomsnitt lånades 18,5 barnböcker per barn under et barnbokslån har således minskat sedan 1980 då motsvarande andel utlån var 20,3. I Gotlands, Västerbottens, Kronobergs, Blekinge samt Norrbottens län gjordes över 25 barnbokslån per barn under Stockholms län hade lägst antal utlån per barn under 2007 med 12,4 barnbokslån per barn. Diagram 11: barnbokslån per i åldrarna 0 14 år Gotland Västerbotten Kronoberg Blekinge Norrbotten Kalmar Halland Dalarna Jämtland Örebro Södermanland Jönköping Gävleborg Uppsala V:a Götaland Östergötland Skåne Västmanland Värmland Västernorrland Stockholm Riket Med undantag för Täby kommun hade samtliga kommuner i Stockholms län lägre antal barnboksutlån per barn än genomsnittet för riket under Samtliga Täbys filialer var dock integrerade med skolbibliotek. Utlån av AV-medier Andelen utlån av AV-medier var i stort sett oförändrad jämfört med 2006, vilket visas i tabell 4. Totalt lånades 11,7 miljoner AV-medier ut under året. Utlåningen av musikfonogram utgjorde 29 procent av de totala AV-utlånen. Den ökning som kan noteras beror främst på att utlåningen av ljudböcker, E-böcker och övriga AV-medier ökat något. I dessa kategorier ingår numera till exempel också Naxos Spoken Word. 22

23 Tabell 4: Utlån av AV-medier efter kategori 2007 och Tusental. Riket utlånade AV-medier Musikfonogram Totalt Ljudböcker E-böcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AVmedier Medan utlåningen av böcker har minskat sedan 1980, har utlåningen av AV-medier ökat under samma tidsperiod. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen för att därefter öka i allt snabbare takt. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår sedan dess till drygt 11 miljoner enheter per år. Utlåningsfrekvensen skiljer sig mycket mellan böcker och AV-medier. Varje bok lånas i genomsnitt ut 1,4 gånger per år, medan AVmedierna i genomsnitt lånas ut 3,8 gånger. Diagram 12: utlånade AV-medier Tusental I karta 2 redovisas antalet utlån per bestånd, det vill säga hur många gånger bibliotekens böcker och AV-medier i genomsnitt lånades ut under Lägst var utlånen per bestånd i Malå, Pajala, Gullspångs, Sorsele, Berg och Kiruna kommun, där varje bok och AV-medium lånades ut i genomsnitt färre än 0,6 gånger under året. I Nacka, Göteborg, Härryda, Malmö och Trelleborgs kommun var däremot lån per bestånd högst med i genomsnitt minst 2,6 utlån per bok och AV-medium. I 57 av landets 290 kommuner lånades varje bok och AV-medium ut i genomsnitt mindre än en gång under I Stockholms, Göteborgs och Malmö kommun uppgick lånen per enhet till över två gånger per bok och AV-medium. En hög utlåningsandel kan bero på att beståndet är relativt litet, att beståndet består av litteratur som är efterfrågad, att benägenheten att besöka biblioteken och låna böcker är stor i kommunen eller en blandning av alla dessa faktorer. 23

24 Karta 2: lån per enhet i beståndet lån per enhet i beståndet 0-0,99 1-1,49 1,5- Uppgift saknas et lån per var i genomsnitt 7,8 i riket I Sundbybergs och Upplands-Bro kommun var antalet lån per lägre än 4,0, vilket var lägst i riket. Högst antal lån per 24

25 hade Valdemarsviks kommun med närmare 14,6 lån. Samtliga kommuner i Stockholms län hade under 9,0 lån per. Karta 3: lån per lån per 0-6,9 7-8,9 9- Uppgift saknas 25

26 Fjärrlån Det var vanligare att biblioteken lånade in från andra bibliotekssystem 2007 än att de lånade ut. Totalt sett gjordes fjärrinlån och fjärrutlån. Även omlån i fjärrlånesystemen räknades som nytt lån. Folkbiblioteken gjorde också 3,6 miljoner utlån till verksamheter där vidare låneregistrering sedan inte sker, till exempel vårdinstitutioner, förskolor och arbetsplatser. 4.8 Öppethållande När öppethållandet ska beräknas används summan öppethållande under en genomsnittsvecka vintertid. Om olika delar av biblioteket har olika långt öppethållande räknas det öppethållande som vuxenavdelningen har. Folkbibliotek som är integrerade med skolbibliotek räknar öppethållandet den tid då biblioteket är öppet för andra än eleverna. Öppettider Biblioteken hade i medeltal nästan oförändrade öppettider 2007 jämfört med De 290 huvudbiblioteken hade i medeltal öppet 44 timmar i veckan under Såväl bokbussarna som filialbiblioteken hade kortare öppethållande, i genomsnitt 19 respektive 18 timmar i veckan. I medeltal hade alla huvudbiblioteken, filialerna och bokbussarna öppet 23 timmar i veckan. Av huvudbibliotekens 44 öppettimmar var i medeltal 4 förlagda efter kl. 18. Motsvarande för bokbussarna var 3 timmar per vecka och 2 timmar på filialbiblioteken. Drygt 18 procent av huvudbiblioteken hade söndagsöppet, jämfört med 3 procent av filialbiblioteken. Bibliotekens öppettider varierar betydligt mellan olika kommuner. I åtta kommuner, Halmstad, Partille, Borås, Linköping, Norrköping, Växjö, Stockholm och Malmö, hade huvudbiblioteket öppet mer än 64 timmar i veckan. I tre kommuner, Gullspång, Munkfors och Uppvidinge hade huvudbiblioteket öppet 16 timmar i veckan under Karta 4 visar genomsnittligt antal öppettimmar, sett till hur länge huvudbibliotek, filialbibliotek samt bokbuss hade öppet varje vecka

27 Karta 4: Genomsnittligt antal öppettimmar i veckan öppettimmar per vecka 0-19, ,9 30- Uppgift saknas 27

28 4.9 Låntagarna Sammanlagt fanns det närmare 2,6 miljoner aktiva låntagare under Med aktiv låntagare menas en låntagare som utförde minst en transaktion under året, det vill säga utlån, återlämning, omlån eller reservation. Detta betyder inte nödvändigtvis att 2,6 miljoner per-soner var aktiva låntagare, eftersom dubbelräkning av aktiva låntagare kan förekomma i flera kommuner. Totalt sett uppger 29 folkbibliotek att de inte har uppgifter om antalet aktiva låntagare för året, varför den totala uppgiften om antal aktiva låntagare ska ses som ett närmevärde. Det förekommer också att låntagare får sina medier, till exempel talböcker, hemsända utan att de själva besökt biblioteket. Totalt sett fick närmare låntagare hemsända böcker och andra medier under Personer med synskada som är punktskriftläsare erhåller dock sina böcker direkt från TPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket Besök Under 2007 gjordes drygt 68 miljoner besök vid landets kommunala folkbibliotek. I uppgiften om antalet besök ingår såväl huvudbiblioteket som filialerna. Totalt sett gjordes 43 miljoner besök vid huvudbiblioteken och 25 miljoner besök vid filialerna. Detta är en minskning med fyra procent jämfört med 2006 då drygt 71 miljoner besök registrerades. Andelen besök per antal aktiva låntagare var högst i Västerbottens län där i medeltal de aktiva låntagarna gjorde 38 besök under På Gotland och i Blekinge gjordes lägst antal besök per aktiv låntagare, 15 respektive 18 besök per år. Karta 5 redovisar antal besök per. I genomsnitt gjordes 7,8 besök per i hela landet under Variationen var dock stor. I Sölvesborg, Munkfors, Tibro och Östra Göinge kommun var besöksantalet färre än tre per. I Åre, Robertfors, Oxelösund och Pajala kommun var antalet fler än 20 per. 28

29 Karta 5: besök per besök per 0-5,9 6-7,9 8- Uppgift saknas 29

30 4.11 Fokus: Aktiviteter på biblioteken Det förekommer en mängd aktiviteter vid landets folkbibliotek som inte nödvändigtvis har en direkt koppling till in- och utlån av olika medier. Under 2007 förekom olika publika aktivitetstillfällen inom ramen för bibliotekens verksamhet. Två tredjedelar, 69 procent, av dessa aktivitetstillfällen riktade sig primärt till barn och ungdomar. Aktiviteter som kan förekomma i bibliotekens lokaler men som helt och hållet anordnas av andra aktörer än biblioteken själva ingår inte i redovisningen. Eftersom det var första året som frågor om aktiviteter vid biblioteken ställdes i den ordinarie undersökningen, samtidigt som biblioteken inte förvarnats om att detta skulle ske, bör årets resultat betraktas som närmevärden. Troligen är det antal aktiviteter som rapporterats en underskattning av det egentliga antalet eftersom det är känt att flera bibliotek haft svårigheter att ange det exakta antalet aktivitetstillfällen som förekommit eftersom de inte fört sådan statistik. En viss diskussion om vilka typer av aktiviteter som ska räknas till de olika aktivitetskategorierna har också förekommit. De bibliotek som hört av sig med frågor kring kategoriseringen har uppmanats att rapportera aktiviteter som varit svåra att placera under rubriken annan programaktivitet. Ett visst bortfall av svarande förklarar att tabell 5 inte visar att alla bibliotek anordnat aktiviteter. Av tabell 5 framgår att i det närmaste samtliga bibliotek uppger att de anordnat olika aktiviteter under Det är vanligast att biblioteken verkar för språkstimulerande åtgärder riktade till barn. Tre fjärdedelar av biblioteken uppger att de genomför olika aktiviteter i samarbete med BVC Barnavårdscentralen. Nyblivna föräldrar bjuds till exempel in till föräldraträffar och på många orter ges då också en första bok till barnet. För de lite äldre barnen anordnas sago- eller sångstunder. Två tredjedelar av biblioteken uppger också att de anordnat teatereller trolleriföreställningar, av vilka en absolut majoritet i första hand är riktade till barn. Hälften av biblioteken uppger att de haft olika aktiviteter som syftar till att öka personers kunskaper i dator- och Internetanvändning. I stort sett samtliga bibliotek anordnar olika typer av biblioteksinformationer och visningar för enskilda eller grupper, till exempel för skolklasser. Syftet är att bredda bibliotekskunskapen. Tre fjärdedelar av biblioteken anordnade författarbesök och närmare nio av tio hade bokprat eller boksamtal. En sjättedel av biblioteken uppgav också att de under året anordnat skrivarkurs, skrivar- eller litteraturläger. De allra flesta bibliotek anordnar olika typer av utställningar, det kan vara allt från kommunal information till olika temautställningar. 30

31 Tabell 5: Procentuell andel bibliotek som anordnat olika aktiviteter på biblioteket Aktiviteter Andel (%) Total andel bibliotek som anordnat aktiviteter 97 Aktiviteter i samarbete med BVC 74 Berättar- eller sagostunder 83 Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs 53 Bok- eller läsecirkel - sluten sammankomst med litterär anknytning 54 Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning 40 Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande 94 Bokprat - boksamtal 88 Data/-Internetkurs - handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) 49 Filmvisning - filmprat 24 Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang 79 Författarbesök 75 Musik, -underhållning, -arrangemang, -café 51 Skrivarkurser/-läger, litteraturläger 17 Sångstund, rytmik, rim & ramsor 35 Teater- eller trolleriföreställning 65 Utställning 86 Annan programaktivitet 39 Bokprat eller boksamtal var de aktiviteter som genomfördes vid flest tillfällen, närmare , på biblioteken. Det motsvarar i medeltal runt 70 gånger per år för den andel av biblioteken som anordnar sådana. Biblioteksvisningar är därefter också vanligt förekommande, totalt tillfällen. Drygt utställningar anordnades, vilket motsvaras av i medeltal 20 tillfällen i varje kommun där sådana förekom. Sångstunder med rytmik, rim eller ramsor anordnades naturligt nog nästan uteslutande för barn. Totalt sett förekom sådan aktivitet vid närmare tillfällen runt om i landet. Det var också nästan lika vanligt, närmare tillfällen, att biblioteken anordnade olika bild-, tecknings-, målnings- eller pysselverkstäder. Vid närmare tillfällen anordnades bok- eller läsecirklar eller bok-, läs-, eller korsordscaféer. Totalt sett anordnade 156 bibliotek sådana aktiviteter som en sluten sammankomst med litterär anknytning och 115 bibliotek anordnade dessa som öppna sammankomster i form av caféverksamhet. I samtliga län förekom denna aktivitet både i öppna och slutna sällskap, mestadels avsedda för vuxna deltagare. 31

32 Tabell 6: aktivitetstillfällen där olika publika aktiviteter anordnades på folkbiblioteken Barn/ Aktiviteter ungdom Vuxna Totalt Bokprat - boksamtal Biblioteksinformation/-visning för grupper/elever/studerande Berättar- eller sagostunder Utställning Data/-Internetkurs - handledning, seniorsurf (öppen eller sluten visning) Föreläsning, föredrag, debatt eller föreningsarrangemang Teater- eller trolleriföreställning Bok- eller läsecirkel - sluten sammankomst med litterär anknytning Aktiviteter i samarbete med BVC Författarbesök Sångstund, rytmik, rim & ramsor Bild-, tecknings-, målnings-, pyssel-, hantverks-, experimentverkstad/-kurs Bok-, läs- eller korsordscafé - öppen sammankomst med litterär anknytning Musik, -underhållning, -arrangemang, -café Filmvisning - filmprat Skrivarkurser/-läger, litteraturläger Annan programaktivitet I aktivitetsgruppen Annan programaktivitet ingår en mängd olika aktiviteter som biblioteken beskrivit med egna ord. De vanligaste var, i bokstavsordning: Advokatjour, Arkitektjour, Allas barnbarn, Ansiktsmålning, Astrid Lindgren-kalas, Barnboksvecka, Barnens lördag, Berättarworkshop, Blomsterarrangemangstävling, Bokbytardag, Boklek, Boklotteri, Bokjury för förskolebarn, Boksignering, Danskurser, Dansträning för elever under 1700-talstema, Debattkvällar, Dyslexivecka, Energirådgivning, Festivaler, Frågetävling, Föräldramöte, Halloweenfirande, Högläsning, Jazzkvällar, Julkrubbeverksamhet, Kulturnatt, Kunskapstävling, Kura skymning, Litterär poängpromenad, Lovaktiviteter, Läskondis för pedagoger, Läskuppen, Läsombudsträff, Lättläststafett, Lördagsstund, Marknadsföringsmässa, Medborgarträffar, Meditation, Musikcirkel, Musiklyssning, Nalledag, Pepparkakshustävling, Plantbytardag, Poesifestival, Rollspel, Röda Korstävling, Schack, Släktforskarhjälp, Sommarlovsläsning, Starta-eget-kurs, Stickcafé, Teaterresa, Tipsbingo, Temautställningar, TV-spelsturnering, Violinkurs, Öppen förskola. 32

33 Det är vanligt att de kommunala folkbiblioteken anordnar aktiviteter i samarbete med de åtta olika studieförbunden. Totalt lockade dessa samarrangemang drygt deltagare. Det är värt att notera att de medverkande i de samarrangerade aktiviteterna inte nödvändigtvis är aktiva registrerade låntagare. Tillsammans anordnade studieförbunden och biblioteken drygt kulturprogram under 2007, vilket är en ökning jämfört med Vid 221 kulturprogram medverkade författare och dessa kan också ingå i tabell 6 under punkten Författarbesök. Tabell 7: arrangemang och deltagare inom kulturprogram som studieförbunden samarrangerar med bibliotek, efter medverkande 2007 (Källa: Studieförbunden 2007). Kulturprogram Medverkande Arrangemang Deltagare Totalt Författare Bildkonstnärer/konsthantverkare Scenkonstnärer - teater Musiker/sångare Scenkonstnärer - dans Övriga kulturarbetare Andra medverkande Ingen medverkande Det förekommer både regionala skillnader i antalet publika aktiviteter och skillnader mellan biblioteken i olika kommuner. Tabell 8 visar antalet aktivitetstillfällen som rapporterats från biblioteken inom de olika länen. I medeltal anordnades publika aktiviteter vid 51 tillfällen på landets biblioteksenheter, huvudbibliotek/filialbibliotek. Flest aktivitetstillfällen per biblioteksenhet rapporterades i Västmanlands län (127) och lägst antal i Västerbotten, där det anordnades 13 aktivitetstillfällen per biblioteksenhet. 33