Krokom idag 4/2010. God Jul & Gott Nytt År! önskar Krokoms kommun. Ur innehållet denna gång:

Krokom idag 4/2010 Information från Krokoms kommun till hushåll, företag och fritidshusägare i kommunen God Jul & Gott Nytt År! önskar Krokoms kommun Ur innehållet denna gång: 2 Fem snabba till kommunchefen 3 Politikerna besökte Nyhedens skola mitten Tema: Samiskt förvaltningsområde 7 Trangia AB blev årets företagare 8 Karin från Kälom har startat en skola i Ecuador

Redaktion Krokom idag Krokom idag skickas ut till alla hushåll och företag i kommunen och till fritidshusägare som inte bor i kommunen. Krokom idag kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer kommer vecka 14/2011. Krokom idag finns också att hämta på servicekontoren i Föllinge och Änge, i kommunhusets reception, på bibliotek, i bokbussen och på turistbyrån i Krokomsviken samt att läsa och ladda ner på www.krokom.se Ansvarig utgivare: Ola Skyllbäck, telefon 0640-163 80, e-post: ola.skyllback@krokom.se Redaktör:, telefon 0640-161 47, e-post: information@krokom.se Layout och produktion: Krokoms kommuns informationsenhet och vaktmästeri. Ungdomar och näringsliv i fokus Majoriteten i Krokoms kommun bygger vidare på den politiska plattformen som arbetades fram under förra mandatperioden. Vi är glada för att ha fått väljarnas förtroende att fortsätta arbetet med att utveckla kommunen. Krokom ska bli en ännu bättre kommun för alla oss som lever här, säger Maria Söderberg (c). Maria Söderberg och hennes kollegor från de övriga partierna i majoriteten vill prioritera arbetet med att stärka Krokoms kommun genom att utveckla näringslivet. Frågor som står högt på agendan är kvalitetsutveckling i omsorg och skola, utbyggnad av bredband samt miljöfrågor. Inom både omsorg och skola fokuseras vikten av god och näringsriktig mat varför en måltidspolicy tagits fram. Arbetet med kvalitetsutveckling handlar bland annat om behöriga lärare i skolan, om att återställa lärartätheten och om att både lärare och elever ska få en egen dator. Vi börjar med lärarna och går vidare med eleverna på högstadiet. Inom omsorgen jobbar vi bland annat för fler händer i vården, säger Maria Söderberg. Näringslivsutveckling i kommunen handlar om att ge förutsättningar för befintliga företag att utvecklas och nya att etableras. Det ger jobb och försörjning för fler kommuninnevånare. Vi kommer att ligga på både staten och länsstyrelsen för att få fram resurser till bredbandsutbyggnad. Själva har vi endast begränsade resurser för medfinansiering. Vi ska se till att de pengar som redan finns verkligen används och att nya pengar kommer fram, säger Maria Söderberg. Något som majoriteten kommer att satsa lite extra på den närmaste tiden är att utveckla arbetet med ungdomsfrågor. En ny metod att arbeta med ungdomars inflytande är via ett åsiktstorg, det provades första gången i våras med åttorna på Nyhedens skola och i november var det dags för den andra upplagan av åsiktstorget. Maria vill särskilt lyfta fram ungdomskulturrådet som står bakom många bra arrangemang. Vi har kommit ganska långt när det gäller att arbeta med ungdomsfrågorna, men vi måste bli ännu bättre. De unga ska känna att de kan vara stolta över att ha fått växa upp här i Krokom och att det finns en bra framtid i vår kommun, avslutar hon. 5snabba till Ola 1) Hur har dina första tre månader på nya jobbet som kommunchef i Krokom varit? Det har varit väldigt lärorikt och intensivt med många nya arbetsområden och arbetsuppgifter. Jag har förstås också fått lära känna en hel del nya människor vilket är stimulerande; medarbetare, företagare, folk från olika organisationer och kommunmedborgare. Det är en mycket positiv utveckling i Krokoms kommun med en ekonomi i balans och ett ökande medborgarantal. Men med utvecklingen följer också stora utmaningar i form av samhällsplanering, nya skolor och förskolor och inte minst när det gäller rekrytering av ny personal. 2) Du är både kommun- och näringslivschef. Hur går det att kombinera rollerna? Det är en utmaning i sig, men en stimulerande sådan. Jag är intresserad av näringslivsfrågor och efter nio år som vd på Wången känner jag mig hemma i den typen av frågor. 3) Vad är det viktigaste uppdraget på näringslivsavdelningens bord just nu? Inom länet bedrivs ett antal viktiga och gemensamma utvecklingsprojekt som jag vill lyfta fram, till exempel Arena för entreprenörskap och Peak Innovation. Inom kommunen handlar det om att fortsätta vårt arbete för att skapa goda förutsättningar för att driva företag. I dag har vi över tusen aktiva företag och vi vill förstås ha fler! 4) Hur ser du på kommunens ansvar när det gäller samiskt förvaltningsområde? Den nya lagen är en rättighetslag som ger oss ytterligare möjligheter att tillsammans med samerna stärka det samiska språket, att synliggöra kulturen och att ge samerna inflytande. Vi har precis inlett det här arbetet och det ska bli spännande! 5) Är det något mer som du vill lyfta fram? Ja, när vi nu bygger nya skolor i Ås gör vi det med en mycket tydlig miljöprofil. 2 Krokom idag

Snöskoteråkare! Jonas Andersson och Erika Dahlström i 8 a får tips av Jörgen Blom när det gäller vikten av att ha tydliga argument för sin sak. Nyhedens åsiktstorg en lyckad satsning Flera spännande medborgarförslag arbetades fram när åttorna på Nyheden samlades vid åsiktstorget för att framföra sina idéer till politikerna. Åsiktstorget är en fortsättning av skolcaféerna som har ordnats på högstadierna i kommunen under många års tid. Skolcaféerna var ett första steg för att skapa medinflytande för barn och unga. Nu har vi utvecklat det ytterligare och tillsammans med Nyhedens skola har vi hittat en modell som från och med nu kommer att användas på alla högstadieskolor i kommunen, säger Mi Bringsaas (S). Tanken med åsiktstorget är att eleverna ska utarbeta ett antal medborgarförslag. De förslag med flest röster kommer sedan att lämnas in till kommunfullmäktige för vidare behandling. Målet är att eleverna ska kunna följa processen från att skriva förslaget och hela dess vandring genom det politiska systemet till ett beslut i kommunfullmäktige. Bussfrågan engagerar Nyhedens åsiktstorg den 24 november visade att det är bussfrågan som engagerar flest elever. Det förslag som fick allra flest röster var att alla elever ska få busskort. Ett annat förslag som flera grupper lämnade vara att skapa någon form av samlingslokal i Krokom, exempelsvis ett internetcafé eller en biosalong. Byt till LED-lampor i jul och spara pengar Om du byter till LED-lampor i dina adventsstakar minskar du elkostnaden med cirka 97 procent. LED-lamporna lyser visserligen svagare, men det ljus de ger räcker för att skapa en härlig stämning i advent. Ett annat plus är att lamporna passar både till 5- och 7-armade adventsstakar och även till julgransbelysningen. Elkostnaden blir försumbar. En 7-armad ljusstake med LED-lampor som lyser från första advent och över nyår kostar 85 öre jämfört med 25 kronor för en ljusstake med vanliga lampor. Investeringskostnaden är cirka 50 70 kronor. För ytterligare information: Örjan Eriksson, Energi och klimatrådgivare vid Krokoms kommun Telefon: O640 161 00, 070 570 08 18 För säkerhets skull, håll dig till lederna! Skoterkarta över ledsystemet i Krokoms kommun finns att köpa hos skoterklubbarna, Turistbyrån, i kommunhusets reception samt hos vissa lokala kiosker och på bensinstationer. Köp även ett ledbevis hos din lokala skoterklubb så bidrar du till underhållet av våra skoterleder i vinter. För ytterligare information: Mårten Suorra, Krokoms kommun Telefon: 0640 163 29 Jocke Hestner, Krokoms Skoterallians Telefon: 070 382 60 18 Krokom ställde ut på Skolforum 2010 Sari Kuhlström var en av dem som representerade Krokoms kommun på Skolforum. Under tre dagar, 1 3 nov, presenterade Krokom sitt MPLL-projekt i Älvsjö på årets Skolmässa. MPLL står för Motivation, Praktiskt lärande och Lärmiljö och är ett EU-projekt som drivs tillsammans med Timrå kommun. MPLL är ett brett kompetensutvecklingsprogram som innefattar alla pedagoger från förskola till och med gymnasium. Målet är att skapa beredskap för förändring individuellt och i verksamheterna. Utbildningarna koncentreras på tre aktiviteter: Coaching, Tango på tre och Röda tråden. En särskild satsning görs för barnskötare. Krokoms monter hade väldigt många besök och flera intressanta kontakter knöts med personer som ville veta mera och även besöka oss i Krokom. Krokom idag 3

tema samiskt förvaltningsområde Stärkta rättigheter för samerna Bakgrund: Erkännandet av de fem nationella minoriteterna (samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar) kom redan för tio år sedan men lagen fick inte den genomslagskraft man hade hoppats på. I mars 2009 presenterade regeringen en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt och som ett led i den strategin har man sett över lagstiftningen. Ny lag: Från och med den 1 januari 2010 gäller en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den är tydligare och ger de nationella minoriteterna större makt att fordra sina rättigheter. Den är också tydligare med kommuners och myndigheters skyldigheter. Ekonomi: Regeringen satsar ytterligare 70 miljoner kronor på minoritetspolitiken vilket ger ett totalt anslag på 80 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat räcka till en uppföljning av genomförandet av minoritetspolitiken samt aktiviteter i kommunerna för att främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Förvaltningskommun: I en förvaltningskommun har de nationella minoriteterna förstärkta rättigheter. Du har bland annat rätt att ta kontakt med myndigheter både muntligen och skriftligen på ditt språk. Den nya lagen värnar särskilt om barnen och därför kan du som förälder begära att få barnomsorg helt eller delvis på samiska i Krokom som är förvaltningskommun för samiska. Utanför förvaltningsområdena: Den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller i hela Sverige och alla de fem nationella minoriteterna har rättigheter. Information: Kommunen har skyldighet att informera om den nya lagen och om vilka rättigheter du har. De nationella minoriteterna ska också finnas med i lokala samrådsgrupper och kunna tycka till om frågor som rör den egna gruppen. Källa: www.minoritet.se Nu kan vi ställa kr Kommunerna som ingår i samiskt förvaltningsområde står inför en stor utmaning när det gäller att svara upp mot kraven i den nya lagen som trädde ikraft den 1 januari 2010. Krokom har under hösten inlett arbetet. Det handlar om att stärka det samiska språket, att synliggöra kulturen och att ge samerna inflytande. I mars 2009 presenterade regeringen en strategi som syftar till att stärka de nationella minoriteternas rättigheter och att höja ambitionen i hur minoritetspolitiken ska genomföras. Strategin resulterade bland annat i att antalet kommuner i samiskt förvaltningsområde utökades från fyra till arton. Lagen är också mycket tydligare med vilka krav som ställs på kommunerna och vilka rättigheter samerna har. Lagen säger följande: Kommunen ska informera samerna om deras rättigheter Kommunen ska synliggöra samernas språk och kultur Samerna har rätt till inflytande och delaktighet Samerna har rätt att använda samiska i kontakt med kommunen Samerna har rätt till förskoleplats på samiska Samerna har rätt till äldreomsorg helt eller delvis på samiska Jerker Bexelius, verksamhetsledare på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund, säger att det inte är någon enkel uppgift för kommunerna när det gäller hur de ska svara upp mot lagen. Det faktum att samerna numera kan ställa krav tror Jerker är en viktig förutsättning för framgång liksom vikten av att kommunen för en dialog med samerna. Lagen är tydlig med vilka skyldigheter kommunerna har och vilka rättigheter samerna har. Vi samer har ett ansvar, vi måste vara tydliga med var vi vill att man ska satsa och om vi inte får besök av kommunen måste vi göra vår röst hörd, säger han. Ett viktigt syfte med den nya lagen är att rädda det samiska språket som riskerar att försvinna om ingenting görs. Samiskan delas in i tre huvudspråk, östsamiska, centralsamiska och sydsamiska och skill- 4 Krokom idag

samiskt förvaltningsområde tema Nænnoestamme reaktah saemide Duekie: Laake mij dejtie vïjhte nationelle onnelåhkoe almetji (saemieh, sveerjesåevmehkh, tornedaelehkh, rovmerh jïh judah) reaktide vihtiesti joe luhkie jaepieh dan åvtelen bööti, læjhkan idtji laakem buektehth tjïrrehtidh guktie ussjedamme. Njoktjen 2009 reerenasse orre politihkeles åssjelem propositjovnesne Från erkännande till egenmakt onnelåhkoe almetjidie evtiedi jïh dan åvteste laaken åssjelem gïehtjedamme. av på kommunen Orre laake: Tsïengelen 1 biejjeste 2010 orre laakem nationelle onnelåhkoe almetjidie jïh onnelåhkoegïelide vihtiestamme. Dïhte laake tjïelkebe jïh stuerebe faamoem dejtie nationelle onnelåhkoe almetjidie vadta sijjen reaktide tsïhkestehtedh. Laake aaj tjïelkebe buerkeste tjïelti jïh åajvohki dïedti bïjre. naden mellan dem är ungefär som mellan svenska, norska och danska. De tre huvudspråken delas i sin tur in i nio dialekter. De som har vant sig vid en annan dialekt kan prata med varandra medan det är betydligt svårare för andra att kommunicera. Utöver problemet med olika dialekter finns flera andra hinder för samerna att kunna prata sitt språk. Helena Fjällberg jobbar som förskollärare i en förskoleklass i Änge och hon är en av dem som inte har fått chansen att lära sig sitt språk. När min far började skolan så var det förbjudet att prata samiska och han fick ett elände eftersom han inte kunde svenska. När han fick barn själv så valde han att inte prata samiska med oss för att vi inte skulle behöva genomlida samma sak, säger hon och lägger till att det är en stor sorg att hon inte kan sitt språk. Skolorna har en viktig uppgift när det gäller språkets bevarande, men ett stort problem är att det finns så få pedagoger som kan samiska. För det första är det för få som utbildar sig till lärare och för det andra flyttar en del av dem till Norge, bland annat eftersom löneläget är betydligt högre där. Helena säger att ett sätt för kommunen att göra en insats är att fortbilda befintlig personal som vill lära sig. Det räcker inte med undervisningen i skolan om man ska lära sig ordentligt, man behöver se och höra sitt språk mycket mer och då vore det bra om vi var fler inom skolvärlden som kan prata med barnen, säger Helena Fjällberg. Inom Krokoms kommun finns tre samebyar: Njaarke, Jiingevaerie och Jovnevaerie. Antalet samer i kommunen uppskattas till knappt 200. Uppgiften bygger på antalet samer som har registrerat sig i röstlängden till det senaste sametingsvalet. Antalet samer i kommunen är sannolikt högre, eftersom alla röstberättigade troligen inte har registrerat sig. Vi har inlett arbetet med att ta fram en handlingsplan för Krokoms kommun, säger Sara Strandberg, administrativ chef. För att täcka merkostnader för reformen får Krokoms kommun ett statsbidrag på 750 000 kronor. Ekonomije: Reerenasse onnelåhkoepolitihkem 70 miljovnh daaline lissehte mij dellie tjåenghkesne 80 miljovnh daalh sjædta. Beetnegh edtjieh onnelåhkoepolitihkem evtiedidh jïh dovne tjïeltide eevtjedh nasjonaleles onnelåhkoegïelide gorredidh. Reeremetjïelte: Dah nationelle onnelåhkoe almetjh nænnobe reaktah reeremetjïeltesne utnieh. Dov lea reaktoe jïjtjedh gïelesne dovne njaalmeldh jïh tjaeleldh åajvohkigujmie govlehtidh. Dïhte orre laake sjïere maanide vaarjele jïh dannasinie Krokom tjïeltesne mij saemiengïelen reeremetjïelte dov lea eejhteginie reaktoe maanahoksem saemiengïelesne abpe jallh bielie tijjem åadtjodh. Reeremedajvi bæjngolen: Dïhte orre laake nationelle onnelåhkoe almetji bïjre abpe Sveerjesne nænnoes jïh gaajhkh dah vïjhte nationelle onnelåhkoe almetjh reaktah utnieh. Bïevnesh: Tjïelten lea dïedte orre laaken bïjre bievnedidh jïh magkerh reaktah dov leah. Dah nationelle onnelåhkoe almetjh aaj edtjieh meatan byjrehks ektieraeriedåehkine årrodh, desnie maehtedh sijjen aamhtesi bïjre raeriestidh. Översättning: Sig-Britt Persson Krokom idag 5

Lyckad satsning med Lyft i Krokom Under de närmaste åren kommer drygt 30 procent av de tillsvidareanställda i Krokoms kommun att ha fyllt 65 år. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa hög. Genom Lyft har kommunen fått en möjlighet att vaska fram duktiga medarbetare som kan fylla luckorna, säger Kjell Bergsten, samordningsansvarig för Lyft. Lyft är en form av praktik som kommunen erbjuder arbetssökande i nära samarbete med Arbetsförmedlingen. Målsättningen är att kommunen ska ha 30 platser till förfogande under 2010 och målet är nått med god marginal. Annette Björns vid Arbetsförmedlingen i Krokom är mycket nöjd med utfallet. Arbetsförmedlingen i Krokom är i dag det kontor som ligger bäst till i Jämtland när det gäller att fylla Lyftplatser och det beror helt klart på att vi har ett så jättebra samarbete med kommunen, säger hon. Matchningen A och O En viktig anledning till att det har fungerat så bra i Krokom är att matchningen mellan arbetssökande och de olika verksamheterna inom kommunen har varit lyckad. Kjell Bergsten berättar att han har lagt ner mycket tid på att skapa en bra grund för att hitta rätt person till rätt plats eftersom det betyder mycket för resultatet. Det är viktigt att noga ta reda på vad personen verkligen vill. Jag hade en person som sökte en ledig Lyft-plats inom omsorgen, men vid vårt samtal visade det sig att hon verkligen brann för att laga mat. Det slutade med att hon fick en praktik inom kostverksamheten i stället och både hon och vi på kommunen blev jättenöjda, säger han. Arbetsmarknadsåtgärden Lyft skulle egentligen ha avslutats vid årsskiftet men har förlängts till och med 30 juni 2011. De Arbetsförmedlingskontor med ett lyckat utfall har haft möjlighet att söka nya pengar. Vi fortsätter förstås att arbeta med Lyft här i Krokom. Arbetsförmedlingen har gjort ett fantastiskt arbete och från kommunen har verksamhetschefer, arbetsledning och medarbetare bidragit till att vi har fått ett så bra resultat, avslutar Kjell Bergsten. Bildmontage Skolorna började byggas sommaren 2010 och planerad inflyttning är vid skolstarten hösten 2011. Ås nya skola (bilden till vänster) byggs för 450 elever medan Sånghusvallens skola dimensioneras för 200 personer. Unikt skolbygge i Krokom Krokoms kommun investerar 120 miljoner kronor i Ås för att skapa framtidens skola med fokus på både elever och miljö. Kommundelen Ås har under en lång tid sett en kraftig utbyggnad med flera nybyggda bostadsområden. Skolutredningen som gjordes 2006 visade att skolorna inte skulle räcka till och arbetet med skolbyggnadsfrågan tog fart. Efter ett studiebesök på Vargbroskolan i Värmland fattades beslutet att även Krokom skulle satsa på ett energisnålt byggande. Vi såg vilka möjligheter det skulle föra med sig och konstaterade snabbt att Krokoms kommun inte har råd att låta bli att bygga energieffektivt, säger Kenneth Karlsson, samhällsbyggnadschef. Kommunen hade två tungt vägande krav till arkitekterna som fick i uppdrag att rita skolorna. Byggnaderna skulle svara mot barnoch ungdomsnämndens önskemål när det gäller hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten. Miljön ska väcka nyfikenhet och göra det lätt att umgås. Byggnaderna ska även uppfylla Samhällsbyggnadsnämndens krav om högt miljötänk med fokus på minimal miljöpåverkan. Att bygga energisnålt är lite dyrare än att bygga traditionellt, men billigare att hålla i drift. Uppvärmningen av de nya skolorna i Ås kommer att kosta en fjärdedel av vad det kostar att värma upp en skola som är byggd på konventionellt sätt. Krokom står i startgroparna för ny folkhälsoplan Nu går arbetet med den nya, länsövergripande policyn för folkhälsoarbetet in i slutfasen. Policyn kommer att ligga till grund för kommunernas egna folkhälsoplaner som ska tas fram under 2011. Den länsövergripande folkhälsopolicyn fokuserar på barn och ungdomar samt äldre och dessa grupper kommer även att stå i centrum när det gäller Krokoms folkhälsoplan. Genom att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor får vi en friskare befolkning. Det stärker också förutsättningarna för en hållbar utveckling i regionen. Arbetet utgår från fyra insatsområden: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande Det lokala engagemanget bör vara lika påtagligt när det gäller folkhälsan som det är när macken hotas. Arbetet med planen kommer att inledas på allvar så snart policyn för länet är beslutad och klar. Krokom tjuvstartade dock redan i höst med en enkät där medborgarna har fått chansen att säga vad de tycker är viktigt när det gäller folkhälsa. Rolf Pehrsson, Folkhälsosamordnare 6 Krokom idag

Årets företag: Trangia AB näringsliv Växla en modell för generationsskifte Generationsskiftet i det svenska näringslivet är en fråga som blir allt mer aktuell. Många småföretag kommer att stå utan ägare inom några år på grund av kommande pensionsavgångar. I Krokoms kommun står flera hundra företag inför en generationsväxling, något som dock inte är en alldeles enkel process. Bengt och Lennart Jonsson fick ta emot priset som Årets företagare Jämtland Härjedalen på Guldgalan. Jag blev väldigt förvånad när det visade sig att det var vårt företag som vann. Jag trodde nog mer på Rödins trä. Det säger Bengt Jonsson, en av delägarna till Trangia AB. Här finns det pengar att söka! Ändamålet med fonden är att stödja insatser som främjar näringslivet i den bygd som direkt eller indirekt berörs av vattenreglering. Stöd lämnas till: Investeringar som gynnar flera företag Företag med servicefunktion i bygden (som gynnar flera) Ansökan om bidrag ur fonden kan ske vid tre tillfällen per år; senast 31 januari, 30 april respektive 30 september. Juryns motivering till att Bengt och Lennart Jonsson skulle ta hem länsfinalen i Årets företagare 2010 är att vinnarna under alla år framgångsrikt drivit upp sitt företag till en världsledande position i sin nisch, trots att många falska kopior hela tiden försöker slå sig in på marknaden. De har varit hembygden trogen med både försäljning och tillverkning. Med god lönsamhet och trygga anställningar är Johns barnbarn ett föredöme som företagare. Trangia bildades 1925 av John E Jonsson, en bondpojke från Rönningsberg som ville prova på något annat. Det visade sig tidigt att han var en teknisk begåvning och driftig konstruktör och företaget satsade till en början på att tillverka hushållskärl. I början av 1950-talet valde han att gå över till att börja tillverka campingkärl vilket visade sig vara en lyckad satsning. Trangiaköken började tillverkas år 1951 och snart gick de på export till Norge, Finland och USA. I dag exporterar företaget till 35 länder och är störst i världen på marknaden för spritkök. Erik, 85, arbetar fortfarande i företaget Bengt och Lennarts pappa, Erik Jonsson, började i företaget 1938 och han jobbar fortfarande fulla dagar, 85 år gammal. Det är däremot lite osäkert om företaget kommer att gå i arv till ytterligare en generation. Jag har tre barn och brorsan två, men det är inte alls givet att något av dem vill ta över. Och än så länge är det ingen större panik, vi kommer att jobba många år till, säger Bengt Jonsson. Nu väntar riksfinal i tävlingen om Årets företagare, men den kommer inte att avgöras förrän i oktober 2011. Blanketter för ansökan finns att hämta på kommunens hemsida, www.krokom.se/ näringsliv/näringslivstorget/blanketter. Kontakta gärna: Hans Öhrberg, 0640-163 94 hans.ohrberg@krokom.se eller Anette Tandberg, 0640-163 26, anette.tandberg@krokom.se Trångsviksbolaget har sedan 2008 arbetat med projektet Steget till eget som medfinansieras av Krokoms kommun och Länsstyrelsen. Projektet syftar till att utveckla metoder för att främja entreprenörskap och den entreprenöriella miljön genom att skapa en en dörr in-lösning. När Daniel Wikberg tillträdde som vd för Trångsviksbolaget 2009 valde han att smalna av projektet till att omfatta just generationsväxling eftersom det är ett så stort antal företag som står inför just det här problemet. En av utmaningarna vid ett ägarbyte är att koppla ihop säljare och köpare. Det kan vara känsligt att gå ut och informera om att företaget ska säljas. En annan utmaning är att hitta lösningar för hur unga entreprenörer kan finansiera ett företagsköp. I och med att vi spetsade till projektet bytte vi också namn och valet föll på Växla. Det handlar dels om att växla ägare men även om att samtidigt förhoppningsvis växla upp verksamheten, säger Daniel Wikberg. Just nu arbetar Trångsviksbolaget som bäst med att skapa grunden i modellen som syftar till att öka förutsättningarna att bibehålla och öka tillväxten i privata bolag som står inför ett ägarbyte. Modellen bygger på tre arenor; säljare, köpare och finansiering. Målet är att hitta en metod för tillväxt där aktörerna i de tre arenorna har enats om ett tillvägagångssätt och modellen är tänkt att vara färdig den 30 september 2011. Då ska du kunna vända dig till vilken aktör som helst i modellen eftersom alla strävar mot samma mål. Målet är att exempelvis bankkontakten ställer rätt frågor som leder säljaren vidare i processen. I dag har inte alla kännedom om de övriga aktörernas roll i den här processen, säger Daniel Wikberg.

i fokus Karin från Kälom har startat en skola i Ecuador Karin kämpar för en rättvisare värld Foto: Isadora Romero Karin leker med Melanie i parken. Melanie är 10 år och gick i Karins skola för ett år sedan. Nu går hon i en vanlig skola och det går jättebra för henne. Karin Ernehed visste redan som liten att hon skulle arbeta emot orättvisor i världen. Nu har hon startat Proyecto DCR i Ecuador, en organisation som helt enkelt arbetar för en rättvisare värld. Krokom idag har inlett en ny artikelserie där vi beskriver en person från kommunen som har gjort något extra med sitt liv. Vi kunde inte ha fått en bättre person att börja med än 26-åriga Karin Ernehed från Kälom i Offerdal som gör en stor insats för många fattiga barn i Ecuador. Jag har aldrig kunnat distansera mig från att världen är så uppenbart orättvis och det har alltid varit en självklarhet att jag på något sätt skulle arbeta emot dessa orättvisor. Livet här innebär mycket jobb och långa arbetsdagar, men jag är mycket lycklig och vårt arbete gör verkligen skillnad, säger hon. Efter gymnasiet reste Karin runt i världen och var bland annat i Ecuador en period där hon arbetade som volontär på en skola i tre månader. Organisationen som drev skolan var mycket dåligt skött och efter en tid drog sig grundaren till organsiationen undan och lämnade alltihop åt sitt öde. Jag och min vän Diego stod plötsligt ensamma med skolan och alla barn som gick där och efter att noga ha diskuterat igenom hur vi ville driva verksamheten var beslutet enkelt. Vi startade vår egen organsiation, Proyecto DCR, i januari 2009, säger Karin Ernehed. Proyecto DCR arbetar genom tre delprojekt för att fler barn i det ecuadorianska samhället ska komma in i skolan men även för att öka medvetenheten i samhället om sociala orättvisor och miljöproblem. DCR är en förkortning av de tre delprojekten och står för Dignidad, som betyder värdighet, Concencia (medvetenhet) och Respeto (respekt). Skolprojektet ger redskap för livet Det är många barn som inte har råd att gå i skolan och syftet med projekt D är att utbilda de fattigaste barnen i Quitos förorter. Målet är att de som vuxna åtminstone kanske ska kunna få ett lågavlönat arbete i stället för att tvingas tigga på gatan, säger Karin Ernehed. Projekt C arbetar bland annat med korta, reklamliknande inslag som förhoppningsvis kommer att visas i ecuadoriansk tv under det närmaste året. Tanken med tvinslagen är att de ska verka tankeväckande runt problem som rasism och ignorans, delproblem av strukturer i samhället som gör livet svårare för de barn projektet försöker hjälpa. I projekt R arbetar man med att försöka höja respekten för miljön. Ett sätt är att arbeta med återvinning och därigenom få in en slant till projektet samtidigt som en insats görs för att hjälpa miljöarbetet igång i Quito som än så länge inte alls har kommit långt på den fronten. Vi måste inse att vi är av samma slag Karin har läst Global Utveckling och statskunskap på Stockholms universitet, en utbildning som handlar om de problem världen står inför. Vad hon ska göra framöver är lite oklart, det handlar både om visum och om svårigheten att dela upp sitt liv mellan två länder. Just nu är det dock i Ecuador Karin vill vara för att fortsätta sitt arbete med Proyecto DCR. Min absoluta övertygelse är att det enda sättet att skapa en hållbar förändring är att vi lämnar bilden av den fattiga vilden och den vita, civiliserade människan bakom oss och i stället börjar inse att vi är av samma slag. Det kommer jag att fortsätta att arbeta för, vare sig jag är i Ecuador eller i Stockholm, avslutar Karin Ernehed. Läs mer om Karins arbete i Ecuador: karinochecuador.wordpress.com