.. ',w ttll-ftt ; el e; : vafvet CDGh rri
{-- otrrslaget 95.000-ionnoren "Bonny" för Rederi AB Solly i Moriehomn völver sig hö9 och möktig över siösöttningsgöster och musikkår m,inuterno före sfope'lovlöpningen. (Fofo: Rune Nilsson) Denno tidning ör ovsedd för intern informolion. Efterlryck eller referot ov tidningens innehåll ör tillåtel endosl efler medgivonde.från redokfionen. Nöslo nummer ov tidningen utkommer fredogen den 8 mors 1969, ' -li YaFYet OCh vi Uddevollovorvets personoltidning Nn. 1968. Ån9ån9 Ansvorig utgivore: Redoktör: ro Johon Schreil Nils-Guslov Olsson Redoktionskommitt6: Korl Alf uf lrrnehålletr Arne Berver Thorvold Gierdrum Coy Persson Bengt Thordn (Skondioverken) Från förefogsnömnderno 6 Produktionsstotisfik B Siösöttningor 9 Luciofi'ron'det 'l0 Orgonisotionsplon '1 Engelsk vorvsrond l Overskottsmoieriel 5 Administrotiv rolionolisering 16 Frön korpen 8 Personoliq På en skolavslutning gick en av mammorna fram till prästen och sa: "Vil inte pastorn vara så snäll och säga några ord till barnen? Pastorn som inte behöver tänka!" På den här spalten brukar vi också försöka "säga några ord" men det är inte alltid så lätt att komma på något med vett och mening i. Det är nog en allmänt utbredd missuppfattning, att prästmän och skribenter fått talets respektive skrivandets gåva till skänks, och att orden bara forsar fram ur en aldrig sinande källa av inspiration. ngenting kan vara mera felaktigt. Vad gör man då när inspirationen tryter? Det finns flera utvägar - en är att "knycka" en historia och spinna vidare på. Som exempelvis den här om den franske nykterhetsmannen, som stegade in på en bistro i Paris och fick se en man sitta med en stor konjak framför sig. Han gick fram till mannen och sade strängt: "Nlonsieur, ni vet väl att alkoholen dödar en miljon fransmän om året?" - Mannen lyfte ögonbrynet och svarade: "Det rör mig inte i ryggen, för jag är belgare." Man kan naturligtvis göra invändningar mor logiken i belgarens resonemang, men allvarligt talat - gör vi oss inte ofta själva skyldiga till samma logiska kullerbyttor, när vi försöker försvara vårt ställningstagande - eller brist på ställningstagande - i känsliga och kontroversiella'frågor? Om nirgra dagar går vi att fira jul och nyår, som här i Sverige tack vare lyckliga omständigheter kan ske under hävdvunna former. Dit hör bland annat ett ganska utpräglat frosseri i mat och dryck och ett julklappsköpande som ibland går till överdrift - dock kanske inte lika mycket numera som tidigare.det har på senare tid protesterats - ofta ganska onyanserat och överdrivet - mot detta julfirande under hänvisning till den nöd och det lidande, som vi vet existerar runt omkring oss på många håll i världen och även inom våra egna gränser. nte skall vi missunna oss ett julfirande under vettiga former eller känna dåligt samvete för det. Men vi får inte heller blunda för umbärandena i världen och säga, att det angår inte oss svenskar. Såsom redovisas på annat håll i tidningen, har varvets anställda nyligen gjort en behjärtansvärd insats för att hjälpa våra sämre lottade medmänniskor. Men skulle vi inte kunna göra litet till - visserligen kanske mot att vi avstår en smula av vårt överflöd. Vore det inte värt det? Gör vi det, har vi inte bara gjort en god gärning, utan vi kan också med bättre samvete önska varandra en God Jul och ett Gott Nytt Är. Red.
lnlön ån 1969 Från Uddevallavarvet har under 1968 levererats sju fartyg om sammanlagt53.10 tclw mot sju fartyg på 78.050 tdw under 1967. tsland årets leveranser är färjan "Drorrningen", som endast har 90 tons dödvikt, men som Srbetsmässigt motsvarar ett relativt srort fartyg. Sju fartyg om sammanlagt ca. 35.600 tdw har sjösarts, vilket är den högsra tonnagesiffran hittills. r order och under byggnad har vi, medio december 1968, 1 artyg om sammanlagt ca. 1.3.800 tdw rirot 1 fartyg om ca. 617.000 tdw vid morsvarande tici förra året. lvlarknaden har, särskilt under andra halvåret 1968, varit relativt Lvlig. Under året har vi tillförts nio nya kontrakt om sammanlagr ca. 86.000 tdw. Vår rnneliggande orderstock ger full $ysselsättning under 1969 och 1970 samr för en <el även under 1971. Skandiaverken har under året erhållit beställning på bl. a. 56 hjälpmotorer. Bland bestälarna återfinnes flera av de större svenska varven. Skandiaverkens orderingäng har varit relativt god, om dock ej av samma omfattning som för varvet i övrigt. Vi har under året kunnat upprätthålla sysselsåttningen i full omfattning med sedvanliga produkter. Skandiaverken, som normalt arbetar med kortare orderbeläggning, beräknas ha full sysselsättning till juli 1969. Unrler året har vi, som omtalades i nr 168 av denna tidning, koncentrerat fartygsproduktionen till två bäddar, en av bäddarna på det s. k. gamla varvet samr den srora oädden på Sörvik. Redan nu kan konstateras, att resultaten härav samt vissa andra åtgärder i samband härmed har varit goda. Den förra året beslutade komplerteringen och ombyggnaden av vissa delar av Sörviksvarvet har genomlörts helt planenligt. Aibetena påbörjades i november 1967 och var i stort sett avslurade under seprember 1968. dessa arbeten har bl. a. ingått anskaffning av en 100 tons bäddkran, en 100 tons rravers till svetshallen, en 150 tons trailer, brännmaskiner samt annan verkstadsutrustning. iiosfat-områdets berg har delvis sprängts bort och betydande yror - ca. 3.000 m, - har erhållits 1ör mellanlagring genom plansprängning och ut{yllnad, bl. a. i Blåsoppeviken. Det omfattande rationaliseringsarbetet har fbrtsart, och vi kan nu skönja ieiultaten av det.ta. Produktionen har förbättrats, vilket tager sig urrryck i mindre äntal arbetstimmar per fartyg och vissa förkortningar i leveransprogrammer. Störningarna på bädd V under ombyggnadsarberena har bemästrats, och det uppgjorda fartygsprogrammet för clenna bädd har planenligt genomförts. Bland beslutade och pågående rationaliseringsåtgärder bör särskilt nämnas nedläggningen under första halvåret 1969 av snickeriverksamheten i Flicksäter och av verkstaden på Badö-kajen samt koncentration av den kvarvarande träverksamheten till en enda plats inom varvsområdet mot förut fem olika platser inom och utom varvet. detta nunrmer av tidningen visas den nu gällande organisationsplanen, varav fram_ går de förändringar som vidtagits under året. De resultat, som uppnåtts under året, har krävt mycket stora ansträngningar. En viss reduktion av personalstyrkan har varit nödvändig inom vissa sektioner. Totala antalet anställda var sålunda i december 1968.975 rlriot 3.78 i december 196. Trors en sålunda minskad personalstyrka har produktionen kunnat ökas. Diskussioner och utredningar om de svenska varyens verksamhet prigår alttjämt mellan representanter för statsmakten och de privata varven. Många goda insatser har gjorts på alla händer under det gångna året, och detta konstaterar vi med stor tacksamhet. Vi kan även med tillfredsställelse notera, att det omfattande rationaliseringsarbetet givit uppmuntrande resultat. Det kommer a1 sporra oss t ill ytterligare ansträngilingar. Även om framtiden i det långa perspekrivet kan te sig dunkel, är det min övertygelse att, om vi fortsätter på den inslagna vägen, vi kommer att kunna bemästra de problem, som vi har att möta. denna förvissning ber jag att få framföra ett varmt tack för allt arbete under det gångna årer samr att tillönska alla en God Jul och ett Gott Nytt År.
t -'1.' FRÅN FöRETAGSNÄlulNDERNA UDDEVALLAl'ARl'ET Företagsnämnden vid Uddevallavarvet höl sitt fjärde och sista ordinarie sammanträde för året tisdagen den 0 december med direktör Johan Schreil som ordförande. Orderläge och sysselsöllning Direktör Gunnar Westerlund lämnade en produktionsöversikt och nämnde därvid bl. a. att man sedan föregående nämndsammanträde fått ytterligare en beställning på ett 30.000 tons tankfartyg, det tredje i orclningen. order och under byggnad fanns den l0 december tretton fartyg på tillsammans ca l,l milj. tons dödvikt. Sysselsättningen är därmed tryggad för 1969 och 1970 och till en del även 1971. Maskinverkstaden har sex motorer i order, vilket ger full sysselsättning fram till mars 1969. Som komplettering till översikten meddelade direktör Schreil, art der sj<isatta tonnaget under 1968 är det stiirsta hittills i varvets historia. Han redogjorde även för de erfarenheter man hittills fått av tvåbäddssystemer. Under det år som gått har produktionsresultaten varit uppmuntrande, sade direktör Schreil vidare. Rationaliseringsåtgärderna har visat resultat, och vi har kunnat leverera flera fartyg före utsatt leveransdag. Ombyggnaden av bädd V har gått programenligt. På personalsidan är läget relativt gynnsamt. Vi har färre antal anställda nu än motsvarande tid förra året men har ändå kunnat öka produktionen. Fortfarande behöver vi dock svetsare och i viss mån även grovplåtslagare. Vi diskuterar med Centrala Verkstadsskolan om att den ev. skall övertaga utbildningen av yngre svetsare. samband med att man diskuterade nyrekryteringen av kvalificerad Bedömningsnömndens rqpporl På förslag av bedömningsnämnden beslöts att penningbelöning skulle utgå till följande förslagsställare: Blästrare John Kjerrström, kr. 50: -. Smörjanordning för torkbanorna. Genom montering av en oljebehållare samt uppsättning av rör kan kedjor och rullar smörjas under drift. Snickare Harry Andersson, kr. 50 -. Konstruktionsändring av tätningar mot karmar i klädda stålskott. Förslaget innebär en förenkling av trösklar som placeras i klädda stålskott i inredningen. Förman Åhe Eldh, kr. 150: -. {egnskydd för svetsskarvar. Förslaget innebär att ett plastskynke lägges ut vid sidan av svetsskarven. detta skynke lägges en sträng av sand, varefter kanterna på plastskynket vikes upp. Härigenom hindras konstruktionsavdel- vatten att rinna ner i svetsfogen. Förslaget har provats och visat sig fungera bra. Filarrra Nis Hansson och Lennart Sharin, vardera kr. 150: -. Ställningskonsoler ftir huvudmotor. (onsoler, llzr underl:lttar strillningsbyggeriet arbetskraft till ningen lovade direktör Schreil, att man från företagsledningens sida i görligaste mån skulle försöka tillmötesgå önskemålen om bättre möjligheter till vidareutbildning av de anställda och intern rekrytering. Någna betönade fönslagsslällafe Från vänster Åke Eldh, Göron Johonsson, Uno Hedblom och John Kierrström, somfligo vid Uddevollqvorvet. $x! Dril ;\ :::: :e: rs:, ic: L.q! $. åjtpr d*e) i6\\lixe
vid montering av huvudmotor i maskinverkstaden. Konsolerna fastsättes i redan befintliga fästanordningar på motorn. Verkmästare Göran Johansson, kr. 300: -. Reparation av hydraulisk press. En reparation av hydraulen var nödvändig. Genom förslaget kunde reparationskostnaden minskas avsevärt. Reparatör Uno Hedblonz. Skarvning,av högtrycksslangar. Förslaget har ej kunnat göras klart för slutgiltig bedömning, varför belöning tillsvidare utgår med kr. 500: -. För fem godkända förslag utgår dessutom en extrabelöning på kr. 00: - samt en bok. För ett förslag, som ej kunde penningbelönas, tillerkändes plåtslagare Uwe Nienhardt en uppmuntringspremie i form av ett par skyddsskor. Förelogshälsovörd Från Verkstadsklubben hade inlämnats en skrivelse om företagshälsovården. denna framfördes bland annat önskemål om en heltidsanställd läkare, bättre lokaler för sjukstugan och längre öppethållande av sjukstugan på Sörvik. Varvets läkare, dr Arthur Gisreus, som var särskilt kallad till nämndsammanträdet, framförde sina synpunkter på dessa frågor och kommenterade den överenskommelse som träffats mellan SAF och LO angående företagens hälsovård. Företagsnämnden beslöt, att skyddskommittdns arbetsutskott utökat med dr Giseus och direktör Evert Hellersjö skulle utreda ärendet och snarast komma med förslag. Uldelning ov förtlänsttecken Efter sammanträdet deltog nämnden tillsammans med skyddskommir tdn och trivselkommittön vid en utdelning av förtjänsttecken från Föreni.ngen för Arbetarskydd till elva av varvets anställda för gagnande och förtjänstfull verksamhet på arbetarskyddets område. SKANDTA'ERKEN Företagsnämnden vid Skandiaverken höll sitt fjärde och sista ordinarie sammanträde för året onsdagen den december med direktör Johan Schreil som ordförande. Produklionsöversikl överingenjör Birger Söderberg meddelade i sin produktionsöversikt bland annat, att Skandiaverken för närvarande har 56 hjälpmotorer i order, varav ör leverans under år 1969. Flera av de större svenska varven har beställt motorer vid Skandiaverken. Från den februari 1969 har anställts en säljledare, försäljningsingenjör ngvar Peterson. Avsikten är att aktivera Skandiaverkens försäljning av främst de produkter, som vi nu tillverkar, men eventuellt också att undersöka nya objekt. Tillverkningen av vridhydrauler är av relativt liten omfattning för närvarande. Gjuteriet har 1.000 ton i order, medan plåt- och svetsavdelningarna har sysselsättning för ca två månader framåt. När vi får bättre möjligheter att bearbeta plåt, kommer vi att få en jämnare sysselsättning. Vi har slutit ett avtal med AGA. Det gäller Diverse frågor Direktör Schreil informerade nämnclen om den Al{-verksamhet (admi- i första hand tillverkning nistratir, rationalisering) som igångsatts vicl varvet. (Se artikel på sid. 5). ngenjör Carl-Åke Äkerström, som med detta sammanträde lämnade företagsniimnden, avtackades för sina insatser i n;imndarbetet. av kompressorer för acetylen, luftgaser och lustgas. fråga om legoarbeten finns för närvarande sysselsättning för ca. ett halvt år. Vi kommer att speciellt inrikta oss på vissa typer av legoarbeten i avsikt att koncentrera oss på de ;impligaste produkterna. Direktör Johan Schreil lämnade därefter en redogörelse för läget vid Uddevallavarvet som helhet. Skandiaverken har bl. a. levererat ett 80- tal B & W hjälpmotorer, som nu är i drift i olika fartyg. Försäljningen av ytterligare motorer underlättas av att vi nu kan hänvisa till de goda erfarenheter man fått av dessa motorer. Diverse frågor På en fråga bekräftade direktör Schreil att tillverkningen på "Prärien" kommer att upprätthållas i viss omfattning. Om det planerade oljeraffinaderiet förlägges till Lysekil, är vi självklart intresserade av att få utföra arbeten för detta. Beträf f ande plåtslageriarbetena som helhet undersöker vi för närvarande lämplig omfattning och lämplig art av dessa arbeten för Skandiaverkens del. Mqrtin Johnson ovlockqd Kamrer Martin Jahnson, som slutar in anställning vid Skandiaverken i februari 1969, tackades för det arbete han nedlagt i företagsnämnden och erhöll en bok som minnesgåva. Förtiänsttecken till Bror Forsberg Ett förtjänsttecken från Föreningen för Arbetarskydd överlämnades av direktör Schreil till handformare Bror Forsberg för mångårigt aktivt arbete inom skyddsverksamheten. askinen solrr Yissle allt En indion från etl nofurreservqt i Ameriko vor inne i New York för försto gången och possode på tillföllet ott besöko Woldorf Astorio under ledning cv sokkunnio ouide. eit ov hofellrummen fick indiäne-n syn på en lelefon, och frågode guiden vod'def vor för'slogs opporot. - Det ör en lelefon, svorode guiden och om mon söger till den vod mon önskor. så får mon del. - Då vill iog ho elt por skor, so indio" nen, och lyfte på luren. Efler någro sekunder stelnode hons onletsdrog, hon sönkle soklo luren och so: - Mig önnu inte hovo sogl lill mcskinen vod ioo önska. och hon öndå velo det. Hqn'frågo: - Vilkel nummer öns. 5
L Pnodukf ionsstatistik, -lr, Uddevallavarvet levererade under år 1968 sju fartyg på tillsammans 53.10 tons dödvikt. De nybyggen som under 1968 ämnade Uddevallavarvet var i tur och ordning följande: 16 1 Athelknight 17.610 dwt 5/ Drottningen 90 dwt 1515 Havmöy 616 B jörgf jett 7.600 dwt 7.650 dwt /7 Athelduke 17.630 dwt 619 Athelduchess 17.610 dwt 9 lll Spyros A. Lemos 5.100 dwt Antalet levererade nybyggen alltsedan l9b uppgår därrned Lill 1 fartyg med en sammanlagd dödvikt av 3.381.80 ton. Fördelat med hänsyn till registreringsland blir resultatet föliande: ff f\ l Land Norge Liberia England Sverige Hollancl Panama Argentin:r Danmark Brasilien Sovjet LeYeFeFatlonnage U aren 198-1968 Antal 6 9 16 Jt 3 + 3 3 DWT under de gångna åren finns en sifferspäckad tabell på sid. 7, som i detalj redogör för detta. Om man jäm- r.81.815 90.80 för totala antalet sjösatta och levererade fartyg, finner man 1 leve- 378.0 31.765 ranser men endast 13 sjösättningar. 153.830 Då dessutom två fartyg - Bonny 10.800 oc}:' Gerualla - ligger under utrustning, och vi vidare byggde 39.960 ett 36.030 skrov (nr. 16) för Eriksbergs räkning år 1965, kan detta te sig förbryl- c, 3.60 6 15.70 larrde. Det beror emellertid helt en- Sammanlagt 1 3.381.80 kelt på att skroven till fyra fartyg För den som mera ingående vill byggts vid andra varv och sedan bogstudera sjösättningar och leveranser serats till Uddevalla för utrustning. Av nedonstående diogrom kon mon bl. o. utläsq det levererode lonnogels fördelning lorrlosl-, bulklost- och lonkfortyg. Våro kombinerode oiubulk/ore corriers hor i diogrommet liksom i lobellen på sid.7 redovisots som bulklostfortyg och förion "Droftningen" som forrlostforlyg. på 6.m - i-f:.?::ff] torrlcstfortyr E--- ---- E;qi ror.io,*o r10.000 60.m 6
T {- Siösatt och levenenat tonnage vid Ucldevallavanvet Siösott tonnoge Torrloslfortyg Bulklostfortyg Tgnkfortyg Totolt 197 198 199 't950 1 951 195 1*'3 195 't955 1956 1957 1 958 1959 1960 1961 196 1963 196/ 1965 1966 1967 1968 Antql ' a,l ' ^'l 9 6 3 3 J ' TDW 1.13.383.350.30 1.90.6ffi 7.50 7.50 3..r15 57.00 37.50 38.',70 5.00 5.90 0.t0 5.930 30.350 r 5.10 39.760 'r3.80 Anlol TDW 17.060 3 5.160 36.n 61.710 38.530 r 11.860 79.790 15.350 15.350 Antol 1 J J 5 o 5? TDW r 3.30.80 3.60 8.575 89.6r 0 78.660 38.130 19.00 90.980 0.800 75.150 179.50 197700 11.630 35.895 37.30 137.50 93.50 99710 130.0 Antol TDW 1 1.13 3.383 15.670 5.160 6 3.560 5"t.5 6 96.860 5 85.910 11 81.5 8 93.80 7 18.500 ]0 n8.970 8 300.t90 8 5.010 B 51.860 6 169.330 r0 33.535 9 306.] 10 7 6.30 7 13.070 6 58.900 7 U5.5?0 tototl 39.0 60.300 65.33.ffi 13 3.5.90 Levererot tonnoge 198 199 1950 195] 195 1 953 195 'r955 1956 957 958 959 960 961 96 963 96 965 966 967 968 Torrlosifortyg Antol TDW 3.515 r.350 3 J ' ' ö 3 3 3 3.90 3.60 7.50 7.50 9.610 70.n5 31.870 1.310 sl.910.890 0.600 0.10 5.330 18.30 7.670.060 s0.600 90 Bulklostfortyg Antol z ^ J TDW 17.060 36.050 36.70 9.50 30.790 88.60 11.50 '15.350 199.350 z 5? ' 6 6 6? l 3 9.50.9n 8.7s0 86.85 6.590 70.360 19.r00 7s.790 13.780 5.560 19.650 155.960 63.860 189.170 33.95 198.010 93.50 8.r00 5.850 Antol 6 6 "t0 9 9 't0 5 8 l0 88 9 67 a Totolt TDW 3.5 t5.350 9.50 6.0 5.370 93.735 53.80 99.970 90.005 1.70 r8s.090 63.70 15.5& 1.610 30.30 83.15 83.750 31.30 37.10 78.050 53.10 Totolt 59 9.610 1 7.W u.187.930 1 3.381.80 7
-'a, t /S G ERVAL L A Den oktober siösoltes vorvets nybyggnod, eft bulklostforlyg på co l6.fi[ lons dödvikf tör A/S Gerrords Rederi i Kristionsond. På bilden till höger glider fortyget iusl ov stopeln, och nedon ses direktör Johon Schreil tillsommons med gudmor, fru Astrid Gerrord. mokq till skeppsredore Johon Gerrord ir. Fortyget fick nomnel "Gervollo" - en liten hedersbevisning genfemol Uddevollq och vorvef, efersom den försto siovelsen är hämtod från rederiels nomn och de två sisfo från Uddevollo! MN B( 'NNY Den november siösolies Uddevqllovorvels nybyggnod 5, tonkmolorforlyget "Bonny" på co 95.000 tons dödvikl för Rederi AB Solly i Moriehomn. Det ör det försld dv lvå forlyg ov denno typ. som Uddevqllovorvel b y g g e r f ör so mmo b e sl ö l l o re. "Bonny" blir det störsto fortyget i Finlonds hondelsflotto. Bi l d e n t i l l h ö g e r ö r to g e n minuter nd för e s t o p e l o v l ö p n i n g e n o ch vi so r dir ektör Johon Sc h r e i l t il l so mmo n s me d g udm or, fr u Agdo Johonsson, och hennes moke, skeppsredoren och kommerserådet Algol Johonsson, Moriehomn. Omedelbort efter siösälin;ngen ov "Bonny" slräcktes kölen till A/S Thor Dchls 10.ffi0tonnore ett dubbelevenemong som uppmörksommodes ov press, rodio och TV. a
a Lucialirandet vid UddevallavaFvet... rl L u c i o f i r o de s ä ve n i å r u n d e r tr odilionsenligo for m er vid Uddevollo v or v et. R edan k l oc k on s e x p å L u ci o d o g e n s mo rg o n, nör m ör kr et ännu låg tött, bör iode lu c i o oc h hennes tör nor sin rundvondring till morkelenlerier. porlvokler, siuksfugo och kontor. På morketenlerierno blöd förelogei som vonligl sino morgonpiggo onstölldo på lussekoffe m e d d q p p. P å b i l d e n ti l l h ö ger ses Lucio siölv, Rose- Mor y Loneby, oc h på bi l den ner ti l l ör hon omgiven ov sino törnor, fr. v. Rose-Morie Wortsledl, Britto Johonsson, Gunillo Motlsson, lris Kielldohl, Rose-Morie Johonsson och Leno Andreosson. s o n m o k vö l l h ö l l s d e n se d v onligo luciofeslen för de onstölldo i Kongr es s hol l en, F ol k ets Pork, där drygq tusentolel onslölldo och fruor till desso mött upp. Direktör Evert Hellersiö krönle högtidtigen Lucio och överlömnode smycken lill henne och hennes förnor, medon göslerno lät sig völ smoko ov lussekoffel. Så fölide dons till lonerno ov populäre Rolph Lennorts orkesler lill en holv limme efter midnoll med ovbrotl endost för den trodifionello notlskoffningen bestående ov smörgåsor och lösk. lj,',- J,,",,"' t. :t'::; ;{iji,i; ffi... ( O( Dh Skandiaverken P,äi:,'ffi. På Skondioverken böriode mon luciofirondet redon lördogen den 7 december, då personolklubbben hode sin årligen ålerkommonde iulfest. Ett hundrolol onställdo med fruor hode möll upp på Hotell Lysekil. där mon åi iulbord och donsode. Personolklubbens ordföronde Sune Johonsson bidrog till underhållni ngen m ed en m onol og. På bilden till vönster ses Lucio och hennes lörnor, fr. v. Ann Corlsson, ngelo lorsson. Ann-Morie Jonsson, Elisobeth Lqrsson och Birgitto Olousson. De spred öven lius och slämning vid en rundvondring på föreiogel luciodogens morgon. då de onslölldo som vonligl biöds på tuciokoffe. 9
Förenqde vqrvsqrbelqreförbundet i Englond sfod nyligen som vörd för en svensk sludiedelegolion, som besökle ell qnlql vorv i Englond, Skottlond och Nordirlond. Delegolionen leddes qv Hons Hognell, president i lnfernotionellq Melqllorbelqrefederolionens vqrvsseklion, och bestod i övrigl ov Korl Alf, John-Eric Olsson och Reinhold Stolt, klubbordförqnde vid Uddevqllovorvef, Kockurns resp. Erikqberg,sqml ov Wiking Höök från lidninge n Me lqllo rbe lor en. Kqr l A f beröttor här något om sino personligo inlryck från resqn..t Det vorv som imponerode mesl på den svensko delegolionen vor Horlond & Wolff i Belfost. Flygb,ilden ovon visor vorvsonlöggningorno med den nyo lorrdockon för fortyg på upp till 15.000 dwt löngsi upp fi l l v öns ter. m i fl en s es ufgr öv ni ngor no för den ny o tor r doc k on totiu,åh,""",'"'.,1; åt o1?tt3rt""å",1,'""t,*f t;" J:ftfl"ff"To.ål:lrål"t?ilx';"oi'l,x?, byggef i den. RundtuF på lrniltiska Hela resan genomfördes på sju dagar, varav vi ägnade fem dagar åt studiebesök vid lika många varv. Med ett så komprimerat program staplas ju gärna intryck och fakta på hög, men jag skall försöka redovisa något av mina personliga intryck från de områden som intresserade oss kanske mest, nämligen de fackliga förhållandena, lönerna och arbetarskyddet. Komplicerod focklig orgonisolion Den komplicerade fackliga organisationen vid de engelska varven med H o n s H og n e l l o ch K o rl A l f ufonför högkvor t6rel i Newcostle för någro ov de störsfo nu s o m m o n sl o g n o fo ckfö rb u n d en inom vor vsb r o n s c h en. l vanv dess många förbund och därmed följande demarkationsproblem, är ju en välkänd företeelse, som måste verka produktionshämmande. Här på Uddevallavarvet har vi ju 0 grupper under en central klubbstyrelse, men redan på det första varvet vi besökte hade man inte mindre än 7 klubbar. Så jag fick problem att fördela de fem små minnesgåvor jag tagit med mig och tänkt lämna till klubbordförandena vid de fem varv vi skulle besöka! Där arbetar man emelertid på en sammanslagning efter svenskt mönster, som resulterat i en reducering av de ursprungligen 30 förbunden till nuvarande knappa häften, och målet är fem förbund. Arbelslider och löner Den lagstad$ade arbetstiden är 0 timmar per vecka, men det existerar bara på papperet. praktiken arbelar m an s t adig t 5-5 6 t i m m a r p e r vecka och i vissa fall ända upp till 6 timmar. En svetsare tjänar ca l pund ( l pund:k r. 1:35) på a0 timmar, men med ordinarie övertid kommer han upp tiil 36-38 pund, alltså nästan det dubbla. L<inerna ligger sålunda betydligt under de svenska varvsarbetarnas, men så är också levnadskostnaderna avsevärt lägre. Enligt uppgift kostade det litet över.000 kronor per år att hyra ett hus av normal standard. Som jämförelse kan nämnas att en busschaufför tjänar ca 1 pund per vecka. Mycket av arbetet vid de brittiska varven utförs på fasta tidlöner. På John Browns varv i Glasgow,som vi besökte, hade man inga som helst ackordsarbeten pä Queen Elizabeth, utan det var tidlöner över hela linj.r. Arbetstakten var efter vad jag kunde förstå mycket behaglig och kan på intet sätt jämföras med våra svenska förhållanden. Enligt uppgift använde man nästan dubbelt så många arbetstimmar per fartyg som vi här i Uddevalla. Arbetorskyddet Jag fick vidare det intrycket, att arbetarskyddet vid de brittiska var\ren var mycket eftersatt och bristfälligt. Hjälmar bars endast av ett fåtal arbetare, skyddsskoroch skyddsglasrigon var praktiskt taget okända företeelser. Som en följd härav var ögonskadorna frapperande många. Under en
{: normal vecka på ett av de större varven förekom 70 ögonskador, varav över hälften var så allvarliga art lasarettsbesökvar nödvändiga. överdragskläder förekom praktiskt taget inte alls, utan man arbetade vanligen i en avlagd vardagskostym, ofta med en tjock överrock utanpå. Omklädningsrum, tvättrum och matsalar saknadeshelt eller delvis rlå cle flesta varv vi besökte. ungdomar under 17 år, som man satsade hårt på. Utbildningsriden var fyra är, och man hade en bestämmelse som sade, att man på fem yrkesi arbetare fick ta in en hjälpare. Omskolning av arbetskraft var däremot praktiskt taget,okänt. Man kunde helt enkelt inte tänka sig art övergå från ett yrke till etr annar. valet mellan att flyttas om och sluta tog man det senare alternativet. Från fackligt håll sade man, atr desaoen positiuo intryck sa problem minskat något på senare Det kan tyckas som om vi fick år, men som jag såg det var systemet övervägande negativa intryck, men vi tungrott och problemen fruktansvärt gjorde även en hel del positiva er- stora. farenheter. Dit hörde bland annat Produktionsanläggningarna var på utbildninsen till varvsarbetare av vissa håll ålderdomliga och nedslitna, Rekonddeltagande vid vafvers Ett sjuttiotal av Uddevallavarvers nuvarande l0b pensionärer samlades fredagen den november till den årligen återkommande pensionärsräffen. Deltagandet var i år rekordstorr. Efter den inledande korta rundvandringen på varvet tog de flesta tillfället i akt och uppsökre sina tidigare arbetsplatser för att träffa gamla kamrater. Det gick inte att ta miste på att återseendetsglädje var ', men på många håll satsade man friskt på nya, moderna anläggningar, särskilt vid Harland & Wolff i Belfast. Rent allmänt fick jag det intycket, att de brittiska varvsledningarna trots alla besvärligheter såg betydligt ljusare på framtiden än vad man gör här i Sverige. De hade en positiv framtidssyn, som jag tror i sig själv gynnar utvecklingen. Kan man bara komma till rätta med demarkationsfrågan och andra besvärliga problem, kan nog England bibehålla sin ställning som en av världens ledande skeppsbyggarnarioner. Man måste tro på framtiden om det skall bli något resultat! pensionänslnäff stor på ömse sidor. Evert Hellersjö överlämnade en liten Företaget bjöd därefter på lunch i gåva till äldste närvarande pensionätjänstemannamatsalen på Sörvik, där ren, Teodor Hilmersson, och till den direktör ngvar Trogen hälsade väl- med de flesta tjänsteåren, Sten Ankommen och redogjorde för vad som dersson, som varit anställd vid varvet hänt på varvet under det gångna i ndra är. året. verkstadsklubbens ordförande Gästernas tack framfördes av ArKarl Alf framförde en speciellt för thur Olsson, som betonade hur myctillfället skriven visa, brännare Alvar ket denna årligen återkommande Jonasson spelade dragspel och sjöng, kontakt med företaget betydde för och även några av pensionärerna bi- pensionärerna. drog till underhållningen. Direktör vtt!&:;)::.$l. ffi'u, '@, "nl r3
{ & r '?! CDvenskotlsrtrateniel till salu VRKE Co 3.000 m beg. stöllningsplonk i löngd'er d,5-,5 m, 11" x8" och f'x8". Pr"is 'l :7Sllö'pmeter. 'l st kom'ero "Lumoprint" med slotiv, skörm och tillbe,hör. sl rilningsskåp i plåf. st und.e,rskåp med dörror, sto,rlek czo 9 cm högo, 65 cm diupo och '180-00 cm långo. Pr.is 100:-/si. st B0rk voktkoniro'llur med iolv nycklo'r. OBS! Beg. skriv- och röknemoskiner finns ei till so,lu, då de i regel byfes ut vid nyinköp. MASKNER OCH VERKTYG 1 it vognskiuto're PULSO +yp 60, bensindriven, 1 hk motor, l-cyl. 65 kbcm, -vöxlod, oulomotiski frihiul. Hostishe+ 11--611 kmftin. si fristöen,d'e kylskåp Electrolux, målt co 600x600 mm, höid 900 mm. Volym co '100-liter. Snyggi och i bro skick. Pris 50:- kr. Cq 5000 lpm flötot nöi höid 700 mm, 30,mm m,oskor, 1, mm golv. fråd i rullor om 5 och 50 meler, Pnis: 1 :-fm. st nyo 'bodkors-, ångfronte,r RSK 1%. st nyo bodkors-kortfronfer nr 3015. FRÅN SKANDAVERKEN 3 st fotostoloppor.oter "Lumo Print". st rodioopporoier Concerion, KASSERAD STÄLLNNGSPLANK Luflgummidrivhiu,l. Vikt c:o 190 kg. beg. sölies i mån ov tillgång fö'r kr Pr"is c'o 6.000' -. V. g. kontoklo komre'r Mortin 50:-/kbm. ntresserode 'bör onteckno sig på vönte'listo hos för- Johnson, 1e1.0531117 30 för nörm'ore,upplysning. si kosserod bolo,nskopsåg med rödsförvollore T. Olssonbro el-mofor 7,5 hk, 150 rlm, 380 v, fobr. Högglunds. Ploc. Försöliningsvillkor: Kontont vid ovhömfning,en. {För onsfölldo vid U'dde- KONTORSARTKTAR Fl icksöter. st VERFAX BANTAM våtkopieringsopporot för hondl,ingo'r upp till st stoplingstronsportör fobrikqt vollovorvef A,B med dotierbolog öven Amiverken. Ploc. Flicksöter. genom löneovdrog). A-fior.mot. Endosi kr 175 -. VARUSKATT tillkom'mer pö ollo priser. st THERMO-FAX iorrkopieringsopporot i mycket gott skick 1 st klyvsåg, Jonsered, p'loc. UV..OVRGT nlresserode ombedes rin,go till hr Ger utmörkio kop,ior till lågl John Efiosson, +el. 0511360 onkn. 11"-71l" 150-trödig wire i oliko pris. 9 (lokolfel. 5) för yfierligore upplysnin'gor. Tröffos sökrost kl. 1'l-1 löngder. Be'gogn.ode kroninor i oliko Pris kr 700: -. dim. Sölies endost i h'elo löng,der ö 'l och 16-16.5. :-/m. st Kordex-skåp, brondsökro, låsb,oro, enklo skåp för kortformof 5"X8". Lömpligo för förvo- delode fot om 00 kg. alla blåsane! Rosiskyd,dsfö,rg "Biiuflux" sölies i o- Halå, ring,ov vördepopper m. m. Vi vet ott det på Uddevollovorvef Pris 300: -/st. st "Götebo,rgspråmor" (trö). l finns ett cnlol spelemön, som i etl eller onnot sommonhong trqkteror något blåsinstrumenl. Vissf kon del vcrc trevligl ott i sin enscmhei blåso en siillo serenod på sin lrumpet, men vore del inte öndå lrevligcre, om vi kunde lröffos och spelo lillsommons? Hor Du egef inslrumenl är det bro, men kon Du bcro blåso, så hor vi också visso möiligheter att ordnc så olt Du får något ott bl&so i. Vod vi i förslo hond vill ör oll undersökc möiligheternc olt bildo en egen blåsorkesler på vowef. Ar du intresserod, tog då konlokt med John Nordquisl på driftsbokföringen, tel. onkn. riks '13, lokol 7l.
AR adrninistnaliy nalionalisening "En organisationsgrupp bestående av fem personer har utsetts att samordna deo administrativa rationaliseringen vid företaget." Så börjar ett cirkulär, som för en tid sedan sändes ut vid Uddevallavarvet och Skandiaverken, och som bildar upptakten till en srrävan arr effektivisera och förbättra administrationen och allt annat som har anknytning till administrarionen. Först produktionen - nu öven qdministrolionen Varför satsar man nu så helhjärtat på administrativ rationalisering eller kort och gott AR som man vanligen säger? De flesta företag inom industrin har på tillverkningssidan sedan länge bedrivit olika former av rationaliseringsarbete, medan det inom den administrativa sektorn först på senare år påbörjats en liknande verksamhet. Det är betydelsefullt att sådana strävanden intensifieras även på detta område, eftersom personalutvecklingen kännetecknas av en fortsatt ökning av antalet tjänstemän i relation till antalet arbetare. Denna tillväxt av tjänstemannakåren är till stor del följden av ökade krav inom områden som produktutveckling och marknadsföring samt utnyrtjande av en mer avancerad teknik. l{ed nära anknytning till dessa förhållanden har en starkt ökad personalinsats gjorts för rationalisering av produktionen, inte minst genom bättre planering, beredning och kontroll. Förhållandevis stora personalökningar kan också noteras för andra administrerande uppgi{ter. AR - ett orbele på lång sikl ^{R leder ofta tankarna till kost- skränkningar. stor utsträckning gäller emellertid AR-arbetet en inriktning på att förbämra lönsamhetsn, vilket inte alltid är detsamma som kostnadsreduktion. Hård konkurrens, ökade kostnader och srändig anpassning till ändrade marknadsförhållanden gör att ett förerag, som vill skapa arbetstrygghet och vara lönsamt, måste drivas så rationellt som möjligt. Begreppet AR innebär, am man skapar förbättrade administrativa metoder, och det ligger närmast u/- uechling i ordet. Man utvecklar nya system eller verksamhetsforrner, som bättre svarar mot ökade krav. nförandet av nya system måste dock alltid baseras på en noggrann ekonomisk värdering. En arbetsrutin skall givetvis inte ändras, om man inte uppnår någon ekonomisk vinst eller annan fördel med det. Man bör dock ständigt fråga sig, om det arbete man utför är nödvändigt, om det kan göras på annat och bättre sätt, och om det ger ett resultat som står i proportion rill kostnaden för arbetets utförande. Den administrativa rationaliseringen vid vårt företag är ett arbete som kommer att bedrivas på lång sikr. Till grund för detta arbete skall ligga en plan, som ger en helhetsbild av företagets behov av AR-insatser. Femmonnogrupp bistår För att samordna och leda de olika projekten i denna plan har alltså den inledningsvis nämnda femmannagruppen tillkommit. Den består av Lars Westlund, Rune Lenestam, Lars-Åke Olofsson, Arne Ohlsson och Bo Edvinson. nal på Uddevallavarver och Skandiaverken bedriva aktivt organisationsoch rationaliseringsarbete. Den skall verka samordnande mellan olika rationaliseringsprojekt, lämna hjälp åt linjechefer i form av utredningar, arbetsmätning m. m. AR-arbetet kommer att bedrivas efter två linjer: a) systematisk rationalisering av den administrativa sektorn och b) avdelningsrationalisering - punktinsatser. "Träno med AR" AR måste emellertid bedrivas inom varje organisatorisk enhet. Cheferna och deras medarbetare kan genom egna insatser själva svara för rationalisering av den administration och det kontorsarbete, som ingår i deras verksamhet. SAF har satsat på denna lorm av rationalisering genom sitt informationspaket "AR genom chefer", som kommer att introduceras vid Uddevallavarvet och Skandiaverken. Man vet nämligen av erfarenhet, att betydande resultar kan uppnås med en förhållandevis enkel rationaliseringsteknik. Grundtanken med paketet, som består av tre skrifter och två stillfilmer med ljudband, är att rationalisering kan läras av de flesta, och att man gör det bäst genom egna, aktiva insatser i rationaliseringsarbetet. Varje medarbetare kan bli effektivare genom att systematiskt "träna med AR", och han har själv stora möjligheter att bidra till att göra sitt företag mer rationellt och konkurrenskraftigt. Detta gör han lämpligen genom att ställa frågorna: Vad - varför? Organisationsgruppen har till uppnadssänkningar Hur och personalin- gift att tillsammans med linjeperso- - varför? Var - varför? När - varför? och oo t5
\ { ffiffimkerpbar Bordlennis Sedan en tid tillbaka håller våra bordtennisspelare på för fullt med seriespelandet. Sammanlagt deltager UVK med sex lag med varierande framgång. Nämnas skall att fyra av dd sex lagen spelar i grupp l. Närmast på programmet står vårt eget varvsmästerskap, men tidpunkten för detsamma är ännu inte fastställd. Vi har även vår stora Nationella Korpbordtennistävling, som vi arrangerar för fjortonde gången i följd. Denna tävling går av stapeln i mitten av januari i drottshallen. Det brukar då komma ett stort antal spelare från när och fjärran. De som är intresserade av bordtennis kan få närmare information hos förman Ragnar Dahlqvist. UVK:s bordtennisspelare var också representeradevid årets Västsvenska Varvsmästerskap i Göteborg. Resultaten var mycket goda och vi vill hiir passa på tillfället att framföra våra gratulationer för förnämliga insatser. Singelmäsiare blev Tage Johansson från UVK, och han blev även dubbelmästare tillsammans med Egert Larsson. Även våra övriga deltagare skötte sig med den äran. Tock för i år! UVK:s styrelse vill härmed framföra sitt tack för err stort intresse och för ett utomordentligt fint arbete för korpidrotten och till klubbens fromma. Det är många medlemmar i de olika sektionerna, som nedlagt massor av arbete "bakom kulisserna". Men det finns säkert fler som vill vara med, aktivt eller på ledarsidan. Du som är inftesserad, kontakta någon i sektionerna eller huvudstyrelsen. Det behövs alltid folk i vilken gren det än må vara. Nya idder skapar nytt intresse, och vi hälsar Dig redan väkommen i vår skara. Hqndboll Till sist önskar vi alla medlemmar Korphandbollen har också spelat sina första matcher i säsongens serier, en God Jul och ett Gott Nytt Är. Hockey-bockey Vinteridrotten utomhus för tillfället är hockey-bockey, som det fortfarande finns stort intresse för. Vi har som vanligt ett par lag med i seriedansen. Vad slutresultaten blir, rir det ännu för tidigt a[[ sia om, men samtliga av de våra gör dock väl ifrån sig, varför vi hoppas på det bästa. Troligen blir det cupspel även denna säsong, varför vi uppmanar alla intresserade att kontakta Olle Svensson på optiska ritkontoret. Gennand.fohan in i U\ f K hedefsled arn ot Skeppsredore JohonGerrordi:r, Krislionsond, blev vid sitt besök i Uddevollo i sombond med siösätfningen ov m/s "Gervollo" förslo o c h hi l ti l l s e n d q h e d e rsl edqm ot i Uddevollo. vorvefs ldrottsklubb. Anledningen till utmörkelsen vor en sporlslig prestofion qv mero o v o n l i g t sl o g. T i l l so mmons med lvå ondr o ungo norrmön företog hon nämligen i somros en färd på 750 km lvörs över Grönlonds m ö k t i g o i n l o n d si s. D e hcde kolkyler ot med oll förden från Angmogsolik fill Strömflorden skulle lo fyrlio dogor och hode togii med sig provionl för femtio. De vor ulrusfode n e d h u n d sp o n n o ch se x lon dr oghundor. Nu lyckodes non kloro förden på 5 dogor, vorv i d d e n l ö n g sto d o g se i oppen uppgick ill 56 km. De fölide i slort setl sommq route som Fridtiof Nonsen på sin tid fördodes. Alh förlöpte ufon missöden, och nör det vor som k o l l o s t vi so d e l e rmo me l e r n minus fiugo gr cder. P å b i ld e n ti l l h ö g e r ö ve rlämnor UVK:s or dföronde Henry Andersson klubbens stondor med inskription lill skeppsredore Johon Gerr o r d i :r. t6 där våra två lag hittills nått goda resultat. Vi deltog med ett lag i årets VSVM i Göteborg och hamnade på tredje plats totalt efter Eriksberg och Götaverken, ett resultat som vi skall vara nöjda med. För första gången i VSVM:s historia spelades tävlingen som serie, vilket gjort att intresset blivit större hos alla deltasande varvskorporationer.
{- Biafna-hiälp vafvsanställda fnån rt tt Vebes i nya lokalen Det är en andelsförenine och i dubbel bemärkelse "en soj affär,, för dess.500 medlemmai som för_ Varvsarbetarnas affär, som numera utom låga priser kommer i åtnjutan_ kort och gotr heter Vebes, lyttade de av 1 /o återbäring. Desiutom De ansrällda vid Uddevalluuu*",1 den okrober in i nya, rymliga loka_ har under hösren lämnat aktnings_l ler på O""rto"trerna särskilda förmåca 00 m i =Konsums f. d. ::1. värda bidrag till Biafra-hjälpen. få.1 livsmedelshall på Strömstadsvägen. Andelarna fu pä b0 kronor, som någon månad sedan överlämnadel Därigenom har man fått battre Åc;j_ i. allmänhet erläggs genom återbäverkstadsklubbens medlemmar vial ligheter arr visa det breddade sorti- rlngen. Föreningens medlemmar. Rädda Barnen en gåva pä ti.gbal mentet, som nu omfattar det mesta som måste tillhöra verkstadsklubben kronor. till Biafra, och tidigare harl i kläd- och skoväg för herrar, under_ eller vara pensionärer, har förutom valvets tjänstemän för samma ända_l kläder, sängkläder, klänningar och kontantbetalning även möjlighet att mål skänkt.37 kronor. damstrumpor. betala sina inköp genom avårag på Redan i våras lämnade varvets ar-l Affären som srarrade i blygsam ska_ avlöningen. betsledare sitt biafrabidrag direkt tillj la redan 199 har under årens lopp Affären har två fast anställda och Radiohjälpen vuxit kraftigt och har nu en åriig tre halvridsanställda expediter. Fö_ omsättning på 700-800.000 kronor. reståndarinnaär fru M._å. Bodin., Föntiänsttecken utdelacle vid UddevallavaFvet och SkandiaveFken Vid den årligen återkommande Lundgren, överingenjör Taisto Ola_ skyddsombudsrräffen vid Uddevalla- la, örrådsarbetare Gunnar Olsson, varvet, som i år hölls tisdagen den förman Allan Pettersson, instruktör l0 december i anslutning till sam_ Ture Pettersson, kranförare Flenry manträdet med företagsnämnden, Revelj och direktör Johan Schreil. tilldelades elva av varvets anställda Förtjänsttecknen utdelaclesav kans_ förtjänsttecken från Föreningen för lichef Erik Thörnberg vid Arbetar_ Arbetarskydd f<ir gagnande och för- skyddsnämnden i Stockholm, och han tjänstfull verksamher på arbetarskycl_ assisteradesav syster Dagmar Olsson dets område. De som erhöll för_ vid varvets sjukstuga. tjänsttecknet var förman Emil Her_ Vid sammanrräder med Skandia_ mansen, verkmästare Sture Johans_ verkens företagsnämnd dagen därpå son, filare Algot Karlsson, plåtslaga_ överlämnades samma förtiänstteckan Direkiör Johon Schreil överlömnor förfiönsh lecknet iill hqndformore Bror Forsberj vid re Vilhelm Karlsson, rörläggare Karl till handformare Bror Forsberg. Skondioverken. i!i6)ll @ i(s ild\j i,s]lj;!fr6$ i@)liild t p e t ea-i ih) s*a1i e.' Ji ['r a Motfogqre och urderore ov föriöns'.eck-nen..sqmrode iit gruppbild. fr. v. Emir Hermonsen, :$i!t"å;*'l;ii"li.l."'".i;:i:n"hm+fr,f*i#äl; Äiii.,'!!!:-*rTi"å1ff Olsson och Henry Revdli. - l7
F- f: Tack fön lång och tnogen tiänst lf- gratulerar eo Ån Shandiaaerken Transportarb. Erik Börjesson 7. Uddeaallaaaruet Svarvare Sigfrid Svensson l.l Svarvare Johannes Czekansky 10. Plåtslagare Egon Engkvist 10. o 50 AR Skandiauerhen Rörläggare Arne Lind n Uddeuallaaaruet Traversförare Erik Hansson Ritare Oiva Kantola Målare Johannes Johansson Snickare Torvald Johansson Svetsare Knut Weistedt Vaktman Gösta Jansson Förman Arne Berver Förvaltare Torsten Olsson ngenjör Olof Kandell Snickare Uno Martinsson Anglokysst? 6.3 q t.r 3.1 J.l l3.l l8.l 17.. lb.3 9q? Domen resfe sig från sin plols för ott tockq dooens ordföronde: Del söäs, sode hon, off den som är en god lälore hor önglorno vid födseln kysst på munnen. Den som de kyssl på händeino hcr blivit fromstående förfolqre och så vidore. Jog vel inte var änglorno kvssf doqens vörderode ordföronde men hdn hcr-pä elf utmörkt sötl fylll sin plots i ordförondeslolen. ta Korl Rågholm Bertil Sundström Elof Bromon Städare uan Granath avgick med pension den 3 oktober 1968. Han anställdes vid Uddevallavarvet den 6 september 197. Snickare Kar Rågholm pensionerades den lb oktober 1968 efter att ha varit anställd vid Uddevallavarvet sedan den 8 januari 197. Snickare Bertil Sundström avgick med pension den 18 oktober 1968. Han anställdes vid Uddevallavarvet den l5 maj 1950. En av Skandiaverkens verkliga trotjänare, handformare Elof Broman, avgick med pension den B november 1968. Han anställdes vid Skandiaverken redan den 1 april 1915. Säliledane oclr karnfef vad Skandiaverken Till säljledare vid Skandiaverken ngvar Peterson är för närvarande har utsetts försäljningsingenjör 1ng- försäljningsingenjör vid STAL-LAvar Peterson, Finspång. Han är född VAL, Marinförsäljningen, Finspång, 193 och har genomgått Fönvarets och tillträder sin befattning vid Läroverk, sjöingenjörslinjen, Mari- Skandiaverken den februari 1969. nens underofficersskola samt Maskin- Till ny kamrer vid Skandiaverken tekniska fackskolan, HTL, Göteborg. ngvor Pelerson Enik Sirnonsson öveningeniör Bengt Niconder Civilingenjör Erih Simonsson vid Uddevallavarvets projektavdelning har från den 7 november 1968 utnämnts till överingenjör. Han har varit anställd vid Uddevallavarvet sedan den september 199. efter Martin Jahnson, som i början av nästa år tillträder en befattning vid annat företag, har utsetts bankkarnrer Bengt Nicander, Smögen. Han är född 193 och har genomgått Filip Holmquists handelskola samt bedrivit företagsekonomiska studier. Bengt Nicander är för närvarande kamrer vid Skandinaviska Bankens kontor i Smögen och tillträder sin befattning vid Skandiaverken i februari/mars 1969. Erik Simonsson
HAR n'gni,,. s-l(åå$t JA L,{AVENL$ Belrqkfo olltid Dig siölv som den huvudqnsvorige för Din säkerhel. ngen onnqn kqn skyddo Dig så brc som Du siölv. Skyddsföreskrifternq hiölper Dig ott skyddo Dig moi ohölsq och olycksfoll. Sluderq dem - lör ov dem! Föli skyddsföreskniltenna så lrlin 1969 ETT GOTT NYTT AR U D D El'ALLA'ARl'ET Skycldsko1r rfr:lt6n
Den decembergiordesdel tyngsfosektionslyflethifiills vid Uddevollqvqrvel pö 16lon och med di- ell lvörskeppsskolt mensionerno 18x3 meler till nybyggnod6, AS Thor Dqhls 30.000-tonnqre. (F o to:r unen i l sson)