YTTRANDE 2012-10-24 AD-411-2012/1654 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar slutbetänkande (SOU 2012:41) Sammanfattning PRV (Patent- och registreringsverket) välkomnar utredningens överväganden för ändamålet att främja innovationsstödjande verksamhet vid universitet och högskolor. Slutsatsen att lärosätena uppvisar stora brister på system- och ledningsnivå avseende hantering av immateriella tillgångar överensstämmer med PRV:s allmänna uppfattning om läget. Vidare stödjer PRV de förbättringsförslag som ges för att åtgärda de identifierade bristerna. Samtidigt vill PRV framhålla att åtgärdsförslagen på det immateriella området gärna kunde ha varit ännu fler och mer utarbetade för att verkligen säkerställa att kraftfulla och nödvändiga förbättringar kommer till stånd. I syfte att trygga en fortsatt god tillväxt inom svenskt näringsliv så anser PRV att det är ytterst angeläget att våra universitet och högskolor tar sats för att: förbättra den egna hanteringen av immateriella tillgångar, höja kunskapen och medvetenheten kring immateriella tillgångar hos lärare/forskare, forskarstuderande och studenter, bättre nyttja den informationsmängd som finns i den samlade patentlitteraturen, samt öka patentens meritvärde för forskarna så att incitamenten förbättras för att ta grundläggande steg i en eventuell kommersialiseringsprocess. PRV kommenterar nedan närmare de förslag till förbättringar av innovationsstödsystemet som relaterar till immateriella tillgångar. 1 (7)
12 Förslag till förbättringar av innovationsstödsystemet och hantering av de immateriella tillgångarna PRV välkomnar belysningen av lärosätenas system för stöd av immateriella tillgångar men önskar fler konkreta förslag till förbättringar, särskilt vad avser deras hantering av immateriella tillgångar. I den översiktliga bedömningen (kapitel 10, sidorna 103-104) konstateras att lärosätenas hantering av system för innovationsstöd är påfallande positiv. Vidare anser utredaren att alla lyckats ta sig meningsfulla roller i innovationssystemet. Däremot är bedömningen av lärosätenas hantering av de immateriella tillgångarna mindre positiv. Trots detta är det endast två av totalt 23 åtgärdspunkter som specifikt riktas mot att förbättra hanteringen av immateriella tillgångar. Det är också beklagligt att det så eftersatta arbetet med immateriella tillgångar inom de svenska läroverken inte berördes i delrapporten som med kort tid föregick slutbetänkandet. De två förslag som trots allt riktas mot immateriella rättigheter (förslag V och W) ser PRV som mycket viktiga att genomföra. PRV förordar begreppet immateriella tillgångar framför immateriella rättigheter i sammanhang där strategier och utbildning diskuteras, detta för att affärsnyttan ska behållas i fokus. För att kunna överblicka helheten är det viktigt att man vid sidan av de registrerade rättigheterna (patent, varumärke och design/mönster) även tar hänsyn till andra former av immateriella tillgångar (t.ex. humankapital, upphovsrättsligt skyddade verk, företagshemligheter, avtal, licenser, know-how, etc.). Förslag A PRV ifrågasätter om inte den föreslagna lydelsen i 1. Kap 2 andra stycket högskolelagen är för snävt utformad eftersom endast kunskap som vunnits genom forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete betonas. PRV välkomnar en ändring av 1 kap. 2 högskolelagen. PRV delar utredningens bedömning att studenter är en outnyttjad resurs för innovationsverksamheten. Verket instämmer också i att de kreativa näringarna i hög utsträckning bidrar till viktiga innovationer, inte minst inom tjänstesektorn. Innovatörerna och entreprenörerna bakom tjänsteinnovationer kan dessutom vara i extra stort behov av immaterialrättslig rådgivning i innovationsprocessen. De registrerbara rättigheterna kan rätt hanterade med fördel användas i många tjänstesammanhang. Tillsammans med andra unika affärstillgångar, såsom företagshemligheter, avtal och upphovsrätt, tryggar de immateriella värden så att bolaget kan fortsätta växa. Med detta sagt ifrågasätter PRV ändå om den föreslagna lydelsen bäst tjänar syftet att öka räckvidden för tillämpning av bestämmelsen. En mer ändamålsenlig lösning kunde vara att helt enkelt ange att högskolorna ska verka för att kunskap som vunnits inom högskolan kommer till nytta. Dock tydliggör inte heller en sådan formulering att även skapande inom högskolan bör komma samhället till nytta. Ett förslag på lydelse som 2 (7)
tillmötesgår denna saknade aspekt är: verka för att lärande och skapande inom högskolan kommer till nytta.. En något mer begränsad, men samtidigt bättre definierad alternativ lydelse kan vara: verka för att uppfinningar och innovationer samt andra resultat av forskning och utveckling inom högskolan kommer till nytta.. Om orden konstnärligt utvecklingsarbete alls ska stå kvar bör innebörden förklaras närmare. Förslag B Att harmonisera en eventuell förändring av högskolelagen enligt förslag A, i beaktande av PRV:s synpunkter ovan, med motsvarande föreskrifter i underliggande förordningar stöds av PRV. PRV ser det som naturligt att högskoleförordningen samt förordningarna för SLU och Försvarshögskolan anpassas på motsvarande sätt om förändringar i högskolelagen genomförs. Förslag E PRV välkomnar en större finansiell insats för att ge lärosätena utökade möjligheter att hantera sitt uppdrag att nyttiggöra forskning. PRV ställer sig mindre positivt till den defensiva, för att inte säga passiva, hållningen att lärosätena inte mer än ska uppmuntras till samarbete t.ex. i fråga om patentrådgivning. Trots den stora komplexiteten i en sådan samverkan menar här utredaren dessutom att inga särskilda resurstillskott krävs. I utredarens ställningstagande (kapitel 6, sidan 58) framhålls vikten av ett baskunnande inom det immaterialrättsliga området hos alla som är involverande i rådgivning/utveckling i innovationsstödssystemet. I nuvarande förslag saknas dock konkreta åtgärder som garanterar en sådan baskompetens. PRV menar att de universitet som byggt upp en kompetent rådgivning bör fungera som förebilder för andra att ta efter, snarare än att fler ska nyttja det som redan finns. Det skulle vara förvånande om dagens befintliga struktur och kompetens är tillräcklig trots avsaknaden av immateriella strategier på system- och ledningsnivå. Om lärosätena ska kunna uppfylla sina åtaganden att nyttiggöra egen forskning och utveckling räcker knappast dagens befintliga struktur och kompetens. Sedan finns också en risk att problemen med sekretess och även misstänksamhet ökar ju fler instanser man involverar. Utredaren refererar till ESO-studien (kapitel 9.5.1) som framhåller att det är av stor betydelse för utvecklingen av det innovationsstödjande arbetet att lärosätenas egna forskningsstrategier inkluderar strategiska ställningstaganden kring de immateriella tillgångar som finns i anslutning till prioriterade forskningsmiljöer. Detta torde också kräva kunskap om hantering av immateriella tillgångar, både på bredden och djupet. Vidare har staten möjlighet att på flera sätt medverka till att frågan om hanteringen av immateriella tillgångar lyfts på ett tidigt stadium. Ett sätt är att det redan i ansökningsförfarandet för forskningsfinansiering från statliga forskningsstiftelser ställs särskilda krav på att de immateriella värden sprungna ur den finansierade forskningen ska hanteras på ett korrekt och strategiskt sätt. PRV vill med emfas lyfta fram möjligheten att bidragsgivaren av statliga projektmedel redan i villkoren klart och tydligt skulle kunna diktera hur 3 (7)
åtminstone de stora frågorna rörande hantering och ägandeskap av immateriella tillgångar måste formuleras och hanteras för att medel överhuvudtaget ska kunna beviljas. Inte minst skulle det förenkla den för forskare och företagare ofta besvärliga och dyrbara processen att komma överens. Förslag I, J, K och L PRV anser att kunskap om hantering av immateriella tillgångar särskilt ska betonas. PRV välkomnar att lärosätena uppmanas att inte bara utbilda för företagen utan också för företagande. Här är det dock extra viktigt att inte glömma bort immaterialrätten eftersom bristande kunskap om immateriella tillgångar ur ett affärsmässigt perspektiv leder till en omedvetenhet om immaterialrättens betydelse för värdeskapande i företag. Detta hämmar i sin tur företagens utveckling och tillväxt, och i slutändan även hela Sveriges tillväxt. Enligt PRV:s mening bör utbildnings- och informationsinsatser mot forskarstuderande högprioriteras. En viktig orsak är att nydisputerade doktorer ofta inleder sin yrkeskarriär i ett litet forskningsintensivt riskkapitalfinansierat bolag, där de immateriella tillgångarna utgör bolagets kärna. För forskaren är detta vanligen en krävande situation där en god förståelse av immateriella tillgångar, och hur man arbetar med dessa, är en något av en grundförutsättning. Förslag Q PRV ställer sig positivt till en översyn av de statliga riskkapitalaktörerna. Det bör även övervägas om inte statliga forskningsmedel i allmänhet ska kunna användas för att bekosta arbete rörande uppkomna immateriella tillgångar som kan ha kommersiella värden. Vid Vinnovas och PRV:s kartläggning 1 som genomfördes förra året framkom att det är svårt att få medel för att etablera och hantera immateriella tillgångar. Detta, vill PRV påpeka, är något som de statliga riskkapitalbolagen bör ha i åtanke vid sin översyn. I dag är det vanligt att forskningsanslag via t.ex. statliga stiftelser medför begränsningar som gör att medlen inte kan användas till tjänster på det immateriella området (nyhetsundersökningar, strategisk rådgivning, patentansökningshjälp, och liknande stöd). Även om grundtanken är att medlen ska öronmärkas för forskning, eller andra specifika ändamål, så bör det likväl ändå finnas ett utrymme som garanterar att de immateriella tillgångar som uppstår också kan nyttiggöras på bästa sätt. Det skulle alla vinna på. Förslag R PRV stödjer förslaget om en översyn av sekretesslagen. Eftersom nyhet är ett av kriterierna för designskydd och patent är det självfallet bekymmersamt när behovet av sekretess för idéer, som kommer in till lärosätenas enheter för rådgivning, inte kan tillgodoses till följd av brister i offentlighets- och sekretesslagen. 1 Kartläggning och analys av det offentliga stödsystemet för hantering av företags immateriella tillgångar. http://www.prv.se/sv/om-oss/press/pressmeddelanden/foretagsimmateriella-tillgangar---en-konkurrensfordel/ 4 (7)
Förslag S PRV ställer sig bakom en förändring i högskoleförordningen i den riktning som föreslås. Vad avser meriteringen bör, enligt PRV:s mening, en registrerad immateriell tillgång tillmätas ett högre meritvärde. En patentansökan vars innehåll bedömts ha nyhet och uppfinningshöjd garanterar på ett likvärdigt om inte bättre sätt än peer review att forskningen är unik i sitt slag. En patentansökan står inte i motsats till publicering av resultaten. Att sökanden erhåller en ensamrätt i utbyte mot att uppfinningen offentliggörs är en av grundtankarna med patentlagstiftningen. Liksom PRV tidigare kommenterat (i förslag A) bör innebörden av orden konstnärligt utvecklingsarbete förklaras närmare. Förslag T PRV ställer sig positivt till nya angreppssätt för att utvärdera verksamheten vid lärosäten/holdingbolag. Det är dock eftersträvansvärt att flödestalen speglar mål och resultat, samt är jämförbara mellan olika lärosäten. För att fortsatta investeringar i stödsystemet för innovation ska kunna motiveras måste det gå att visa vilket resultat som uppnås, eller förväntas uppnås, med de investerade medlen. Flödestal är indikatorer i detta avseende och antalet patentansökningar borde vara av intresse precis som andra typer av flödestal. Detta innebär inte att antalet sökta eller beviljade patent i sig är ett tillräckligt mått på innovationsaktiviteten hos ett universitet eller högskola, lika lite som t.ex. antalet utfärdade licenser. PRV konstaterar att den lista av flödestal som presenteras under förlag T till stora delar handlar om immateriella tillgångar. Det är därför förväntat att flödestalen också bör inkludera uppgifter om ansökningar, beviljande registreringar, avyttringar, överlåtelser och förvärv av immateriella rättigheter och tillgångar. För att säkerställa möjlighet till jämförelser mellan lärosätena i hur olika satsningar påverkar utfallet bör flödestalen tydligt definieras (t.ex. särskild verifiering ). PRV förutsätter också att det arbete som Statistiska centralbyrån fått i uppdrag av regeringen att utföra avseende att förbättra och utveckla indikatorer för innovation också kommer att tas i beaktande om flödestal införs. Enligt bakgrunden till förslaget (kap. 7.1 sidan 59-60) anses dagens indikatorer styra den innovationsstödjande verksamheten åt fel håll, exempelvis mot medel för bolagsbildning och patentansökan, i stället för mot fortsatt drift av affärsutvecklingen. PRV ser formuleringen som i hög grad missvisande då det snarare är avsaknaden av immaterialrätter, såsom patent och varumärken, som vanligen utgör hinder för affärsutveckling av innovativa produkter och koncept. Aktivt arbete med immateriella tillgångar skapar förutsättningar för affärsutveckling genom möjligheter till egen exploatering, samarbeten (även inom s.k. öppna innovationsprocesser), anskaffning av riskkapital och exklusiv tekniköverföring via licensiering eller försäljning (exit). 5 (7)
Förslag V PRV välkomnar att strategier och förfarande för förvaltning utarbetas i enlighet med EU-kommissionens rekommendationer. I EU-kommissionens rekommendation betonas även spridning av kunskap som skapas med hjälp av offentliga medel. Här ser PRV informationsmängden i registrerade immaterialrätter som en underutnyttjad resurs. PRV ger fri tillgång till all immaterialrättsinformation publicerad i Sverige via Svensk Patentdatabas, Svensk Varumärkesdatabas och Svensk Designdatabas. Därutöver så erbjuder PRV kompetens och verktyg inom immaterialrättsinformation i ett vidare perspektiv, vilket ofta är nödvändigt då frågorna i många fall ligger på en global nivå. Inte minst då det gäller frågan om man är först med någonting eller inte. Förslag W PRV välkomnar insatser som syftar till att höja kunskapsnivån avseende immateriella tillgångar. Begreppet immateriella rättigheter leder tankarna till registrerade immateriella rättigheter. Det är inte enbart kring de registrerade tillgångarna som kunskapsnivån behöver höjas. Målet måste vara att samtliga immateriella tillgångar (även innefattande upphovsrättsligt skyddade verk, företagshemligheter, licenser, avtal, know-how, osv.) ska hanteras ändamålsenligt mot bakgrund av varje lärosätes egen strategi. Även kunskapen om patentinformationen som resurs behöver höjas. I skapandet av en innovation är patentinformationen central som underlag för att bedöma vad som är nytt och patenterbart. Men den är också utmärkt lämpad för strategiska ställningstaganden avseende hur styrning av forskningsprocesser och forskningssamverkan ska ske, vilken forskningsinriktning som ska prioriteras, och vilken potential för kommersialisering som finns samt som ett verktyg för att identifiera viktiga tillväxtområden. Det finns alltså starka skäl för att generellt öka kunskapen om immateriella tillgångar i forskningsmiljöer, och att där främja insikt i hur patentinformation och immateriella tillgångar kan användas som ett strategiskt instrument och underlätta eventuell framtida kommersialisering av forskningsresultat. För syftet att realisera att patentinformation verkligen används föreslår PRV att en viss del av medel som avsätts i forskningsprojekt ska gå till att utnyttja patentinformationen, och genom denna också utvärderar hur patentlandskapet ser ut runt projektet. PRV tillhandahåller gärna expertkompetens till lärosätena enligt vad som föreslås, förutsatt att resurser också avsätts för ett sådant uppdrag. Det kan tilläggas att PRV redan i dag arbetar aktivt med att stärka medvetenhet och kompetens kring hantering av immateriella tillgångar inom innovationssystemet, t.ex. hos rådgivare vid samtliga av regeringen utsedda innovationskontor. Diskussioner har också tagits upp med ett svenskt universitet om ett pilotprojekt med syftet att uppmärksamma hur patentinformation kan nyttjas för att stimulera och säkerhetsställa innovation och tillväxt inom offentligt finansierad forskning. 6 (7)
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg efter föredragning av patentingenjörerna Anna Ax och John Sjöberg. I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Per Holmstrand deltagit. Susanne Ås Sivborg Anna Ax John Sjöberg 7 (7)