LÄRARHANDLEDNING MARIE HOLMGREN & MER KONST-UR SAMLINGEN 2014.04.05 2014.06.01 Patrik Gustavsson, Lugna gatan, 2001
EK:s artikel om utställningarna Bild och text: Yvonne Grip och Costina Zehan 2014
VÄLKOMNA TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM! KOM HIT PÅ EGEN HAND Vi hoppas lärarhandledningen ger idéer till hur du kan använda Eskilstuna konstmuseums utställningar. Du kan komma hit på egen hand med dina elever eller boka en konstpedagog. Att uppleva konst uppmuntrar elevernas utveckling i att kommunicera genom att samtala och skapa. VI PEDAGOGER FINNS HÄR FÖR ER Om du vill kan du boka workshop i konstmuseets verkstäder där eleverna kan prova olika sätt att uttrycka sig i skapande tillsammans med oss pedagoger. Konstmuseets verksamheter är kostnadsfria för skolorna i Eskilstuna kommun. Samarbetsprojekt i det statliga bidraget Skapande skola debiteras. Se även vårt utbud i Kulturkatalogen. Här finns workshops att boka i åldrar från förskola till gymnasiet. Kulturkatalogen finns som pdf på: www.eskilstuna.se/konstmuseet/for_skolan e-post: yvonne.grip@eskilstuna.se tfn: 016-710 27 77, 073-950 8251 e-post: costina.zehan@eskilstuna.se tfn: 016-710 2711, 070-089 3787 ADRESS: Portgatan 2, 633 42 Eskilstuna Hemsida: www.eskilstuna.se/konstmuseet Skolflik: www.eskilstuna.se/konstmuseet/for_skolan TELEFON RECEPTION: 016-710 13 69 ÖPPETTIDER FÖR SKOLAN: Möjligt att boka med pedagog: måndag- torsdag 8-16 samt vissa fredagar ÖPPETTIDER FÖR ALLMÄNHETEN: du kan komma med gruppen på egen hand Tisdagar, onsdagar och fredagar 11-16 Torsdagar 11-20 Lördagar och söndagar 12-16
MARIE HOLMGREN Marie Holmgren kallar sin utställning Arboretum. Arboretum, av latinska arbor, betyder träd och plantering av träd och buskar, ofta med syftet att studera de planterade sorterna. Utställningen består av nio stora teckningar med barrträd. Teckningarna är i blyerts på akvarellpapper. Träden är tecknade med enbart prickar i olika valörer av blyerts. Tekniken kräver mycket tålamod och koncentration eftersom prickarna bygger upp ytorna och formen. Det kan ta upp till tre månader att göra en teckning. Storleken på träden har bestämts efter människans längd. Varje bild vi ser är ett träd, där varje träd har sin egen karaktär som lever i sin egen ensamhet. Träden saknar bakgrund och sammanhang, de är frikopplade från rötter, luft och omgivning. Det är lätt att uppfatta träden som utsatta och tidlösa. De kan vävas ihop med nutiden och framtiden. För Holmgren är varje teckning av ett träd, en undersökning av relationen i mötet mellan människa och natur. Bilderna växer fram på pappret med rytmen av naturens egen årstidsväxling. Marie Holmgren, Teckning i blyerts Arboretum Nr. 9
Den meditativa stämningen i teckningarna kan jämföras med den japanska tuschteckningen och dess bildvärld. Tekniskt känner vi också igen prickiga ytor i den digitala världen. Exempelvis i pixel och rastergrafik som används för att visa bilder på en skärm. En datorskärms upplösning kan anges med hjälp av pixlar. Mängden minne som krävs för varje pixel beror på antalet färger. Hur verklighetstrogen en bild uppfattas beror på antalet färger, på upplösning, och upplösningstätheten som är antalet pixlar per yta, dots per inch. Marie Holmgren, Teckning i blyerts Arboretum Nr. 2 Marie Holmgren, detalj ur Arboretum Nr. 2
MARIE HOLMGREN Holmgrens prickiga teknik i blyerts kan ses i relation till det sena 1800-talets måleri där konstnärer som Paul Signac och George Seurat började måla med färgade prickar på duk. Konstnärerna valde att istället för att blanda färgerna på paletten, måla ren färg direkt. De målade i olika färger bredvid varandra, som små punkter på duken. På avstånd uppfattades ytan som färgblandning trots att varje prick var målad i en primärfärg. Konstriktningen som de representerade kallades för Pointillism (eller Divisionism) efter franskans ord för punkt. Marie Holmgren är född 1953 och bor och verkar i Göteborg och är utbildad på Konsthögskolan Valand 1971-76. Hon har deltagit i ett stort antal grupp- och separatutställningar och arbetar även med offentliga miljöer, konstnärliga gestaltningar, samt med olika pedagogiska uppdrag som lärare och föreläsare. George Seurat, Detalj ur La Grande Jatte, 1884-86
MER KONST-UR SAMLINGEN Den nya utställningen i stora hallen har kallats MER KONST- ur samlingen. Eskilstuna konstmuseum har över 1000 konstverk i måleri, skulptur och video i sin samling. Till detta kommer cirka 5000 grafiska blad. Det finns inte utrymme att visa allt, men här visas mer konst som tillhör muséet i utställningen. För kommunanställda finns möjlighet att låna konst till arbetsplatsen. Den samlingen fylls på varje år och består av ytterligare cirka 5000 verk och kallas depositionskonst. Den aktuella utställningen är koncentrerad till i huvudsak grafik och skulptur. Grafik är ett stort område tekniskt, som brukar grupperas högtryck, djuptryck och plantryck. Till högtryck hör träsnitt och som djuptryck räknas etsning och torrnålsgravyr. Litografi är en plantrycksteknik. Gemensamt för grafik är att originalet kan mångfaldigas, konstnären bestämmer en upplaga som är rimlig och bladen får nummer i ordning eftersom de tillverkas tillsammans med slutnumret, så nummer ett, i en upplaga på 50 blad numreras 1/50. Förkortningen PT står för provtryck. Mer konst-ur samlingen, Eskilstuna konstmuseum, 2014
MER KONST-UR SAMLINGEN Skulptur är former skapande tredimensionellt, som också omfattar relief. Datorgrafik används också i konst, oftast som plantryck med en upplaga liksom övrig grafik eller som skulptur från 3D-grafik, att skrivas ut i 3D- skrivare, som kan laddas med olika material. Anton Engwall är konstnär och lärare på Eskilstuna Folkhögskola. Han har valt verk ur konstmuseets samlingar och satt samman utställningen, kurerat den, med namnet Språk.Resa. Engwall har gjort ett personligt urval med minnen från en bilresa han gjorde tillsammans med några vänner, i länder som Albanien- Ungern. Texten i en teckning av Henrik Tikkanen nära entrén till utställningen är viktig för Anton Engwall: Åter ställs frågan vad är konst. I sinom tid säger konsten det själv. Flera av konstnärerna i utställningen kommer från Eskilstuna och några känner vi igen med offentliga verk i Eskilstuna. Bröderna Uno och Knut-Erik Lindberg är representerade med verk i utställningen som skulpturen Två systrar av Knut -Erik och Uno har med två verk, teckningen Porträtthuvud och temperamålningen på papper, Skallar. På biblioteket kan vi se Uno Lindbergs glasfönster Groende frön, Olympens sol (sporthallen), Marias tårar (Mariakyrkan) och ett fönster i Ljusets kapell. Knut-Erik har skapat Myrorna som finns i atriumgården på stadsbiblioteket, Gås (Rademachergatan) och Sländan (Skiftingehus). Han har också skapat utsmyckningar på två skolors fasader, Lundbyskolan och Rinmansskolan. Knut-Erik Lindberg, Myrorna, uppsatt 1964
Sivert Lindblom har i utställningen skulpturen Modell, (som har två gestalter i mellanrummen). Sivert är välbekant med fontänskulpturen vid Nybron, Profilen, där vi kan se konstnärens profil i ytterformen i tolv våningar. Skulpturen består av flera delar. Richard Brixel har i utställningen skulpturen Fröding och är konstnären bakom skulpturen J. A. Selander, strax intill Profilen, och ytterligare en skulptur vid värmeverket, Hon som fångade blixten eller e=mc², vid Eskilstuna Energi & Miljö AB. Sivert Lindblom, Profilen, 2001 Richard Brixel, Hon som fångade blixten eller e=mc², 2001
MER KONST-UR SAMLINGEN Hans Lindh har i utställningen ett verk som heter Från Göteborgs hamn och har skapat skulpturen Ikaros vid Eskilstuna Energi & Miljö AB. Han är konstnären bakom fem offentliga utsmyckningar i Lagersberg och Råbergstorp varav tre är fasadmålningar Draklek, Väderlek och Regnbåge. Hans Lindhs grafik finns också i depositionskonsten, synlig på olika kommunala arbetsplatser. Marita Norin har i utställningen det grafiska bladet Dynor, Flygande och På stranden och skulpturen av konstnären Jan Mulder. I Parken Zoo kan vi se hennes skulptur Kalle Nämndeman, och på Näckrosskolan Mor med barn, vid Skogstorpsskolan skulpturen Kvinna i aktiv stillhet. Erik Sand, från Strängnäs finns med i utställningen med skulpturen Kvinnohuvud och hans arbete syns i reliefer på Fors församlingshem Den gode herden och Sankt Eskil. Hans Lindh Väderlek, uppsatt 1992
MER KONST-UR SAMLINGEN I utställningen finns två grupper grafik med samma konstnär i varje grupp, där konstnärens mapp presenteras tillsammans. Den ena innehåller grafiska blad av Jean Arp (1886 1966) och den andra mappen grafik av Hans Eliasson, (1955-1998). Jean Arp, fransk skulptör, tillhörde grundarna av Dada-rörelsen i Zürich 1916. Jean (eller Hans) Arp blev medlem i surrealistgruppen från 1925. Mappen med hans grafik spänner över flera decennier från 1917-1959 och köptes in till konstmuseet på 1960-talet. Konst som politiskt språkrör Hans Eliasson har illustrerat Bödeln av Pär Lagerkvist, (1891-1974) och tolkat den antinazistiska pjäsen i bild. Lagerkvist fick Nobelpriset i litteratur 1951. Under en resa genom Europa våren 1933 upplevde Pär Lagerkvist fascismen och nazismen. När han kom hem till Sverige började han skriva Bödeln, som kom att bli ett inlägg i kampen mot våldet och nazismen. Eliasson har tolkat pjäsen i 18 träsnitt som vi kan se samlade på en vägg i utställningen. Dödskallen används här som symbol för döden som blir en följd av krigshandlingar. Den är också en symbol som använts i mode- och mönsterdetaljer och har en lång tradition i olika kulturer och traditioner. Olika subkulturer har tagit dödskallen till sig som ett tecken, tillsammans med andra tecken, som identifikation för gruppen. Hans Eliasson illustration i Bödeln av Pär Lagerkvist, 1998
En stor del av verken i utställningen har politiska ställningstaganden. De spänner över hela den historiska tiden i utställningen från 1810 till våra dagar. I ögonfallande är den mekaniska skulpturen Lugna gatan, år 2001, med radhusgubbarna, i bruna skjortor, som kommer ur husen och gör Hitlerhälsning på gatan. Konstnären är Patrik Gustavsson, uppvuxen i Eskilstuna, utbildad på konsthögskolan i Umeå. Under Spanska inbördeskriget, 1808-1814 blev konstnären Francisco de Goya vittne till krigshändelser som han kommenterade i grafikserien Los Desastres de la Guerra (Krigets fasor). Totalt 84 etsningar gjordes i serien mellan 1810 och 1814 och i utställningen visas tre blad inköpta till konstmuseet på 1960-talet. Nedan en kort intressant film om Goya med engelsk speaker röst: http://video.about.com/arthistory/profile-of- Francisco-de-Goya.htm Konstnären Sven Ljungberg 1913-2010 har i utställningen tre litografier som heter Allmän rösträtt, 8 timmars arbetsdag och Vräkningen. De kommer från en svit med tio litografier som har en stark anknytning till arbetarrörelsen med August Palm och Per Albin som motiv. Samhällskritik innehåller också Folke Linds, tecknade Försöksdjur. Samma innehåll i motiv som han arbetat med i sitt måleri. Kon med endast funktionen att vara kött- och mjölkproducent behöver inget huvud. När det är valår blir olika frågor intressanta, som exempelvis vår relation till djuren. Något som också är ett tema i nr 65 i utställningen G. Gartingers Skjutfält. Där skytten istället för att prickskjuta lerduvor, till synes skjuter levande fåglar, i ett sammanhang som liknar nöjesskytte. Urban Höglund har skapat Tempelreklam genom att sätta samman Solens Tempel, med nutida Coca-Cola reklam. Det mexikanska templets storhetstid var i Teotihuacán år 300-600 i den pre- colombianska tiden.
Franciso de Goya, detalj ur en etsning från Los Desastres de la Guerra, 1808-1814
UPPGIFTER: Frågeställningar att besvara i diskussion, text, bild, musik, film, eller annat uttryckssätt. För Marie Holmgren är varje teckning av ett träd, en undersökning av relationen i mötet mellan människa och natur. Vilket träd eller vilken sorts träd vill du identifiera dig med av de träd vi har omkring oss i naturen? Prova att vissa trädets karaktär under olika årstider. Prova måla/teckna med endast prickar, träd om du vill... Vilken roll kan bilden ha i en valrörelse eller kampanj? Prova göra film, bild, video, performance med text i en kampanj. Visste du att Hitler hade militära kampanj kompanier. Hur samverkar bild och text i en politisk kampanj? Vad spelar konsten för roll som provokatör i olika samhällen och för den politiska debatten? Ge exempel på konst/konsthändelser utifrån ett svenskt eller globalt perspektiv. Nedan en kort (2 min.) intressant film om Goya med engelsk speaker röst http://video.about.com/arthistory/profile-of- Francisco-de-Goya.htm Till lärare: Titta på Kulturkatalogens utbud. Kanske boka visning av offentlig konst?
Bild från samlingen