Feriepraktik 2017
Vi som har jobbat med Foto&Tidning Period 1 Bakre raden: Martin och Filip. Främre raden: Balkis, Issa, Tyler, Sawda, Sally och Ajla. Frånvarande: Tindra Period 2 Bakre raden: Zamzam, Sumeya, Anisa, Matilda, Anton och Noor. Främre raden: Diina och Philip. Frånvarande: Diana. Period 3 Från vänster: Lucas, Joel, Abd, Jusra, Salama, Saeeda. Frånvarande: Hiba, Elhame, Nellie, Sbil.
Innehållsförteckning: Feriepraktik...4 Vad är kultur...5 Sammanställning...6 Sverige...7 Projekt musikläger...8-12 Kulturplatån...13-15 Hembygdsparken...16-19 Industrimuseet...20-21 Konsthallen...22 Kultur GO...23-29 Utställning...30 Sista ord...31
Om feriepraktik Feriepraktik är för ungdomar som går i skolan från 8:an i högstadiet till 2:an på gymnasiet. Det är en praktik som ska hjälpa ungdomarna att få en insyn i arbetslivet och vad Gislaved har att erbjuda. Praktikanterna jobbar i en period som omfattar 3 veckor där de får en ersättning. Under sommaren finns det oftast 3 olika perioder som man kan välja mellan. Det finns en mängd med olika ställen som man kan välja inom, som t.ex. äldreboende, hemtjänst, fritidsgård, butik i Isaberg, kök, förskola, vaktmästeri med flera. Det finns även olika projekt som dras igång beroende på hur många handledare som man får tag i, i år blev det två projekt, Foto & Tidning samt Integration genom kultur.
Vad är kultur? Uttrycket kultur kan vara väldigt svårt att förklara, på grund av hur mycket det faktiskt är. Musik, konst och normer är exempel på saker som har med just ämnet kultur att göra. Man kan hitta kultur överallt. Det handlar om gemensamma värderingar och om hur man uppfattar världen omkring sig, ett slags livsmönster. Kultur har en väldigt bra inverkan på människor. Det uppmuntrar människan att ta fram sin mest kreativa sida. De flesta skulle nog säga att vår kultur är ganska viktigt eftersom det är något som vi vill bevara generation för generation. Det finns två olika sorters kultur - den humaniska och den samhällsvetenskapliga kulturen. Den humaniska kulturen kan beskrivas som den konstnärliga kulturen, tillexempel dans och musik. Den samhällsvetenskapliga kulturen handlar om hur vi människor lever tillsammans, några exempel är lagar och traditioner.
Sammanställning Under sommar 2017 fick några feriepraktikanter i uppdrag att genomföra en kulturundersökning. Sammanlagt 100 personer från olika länder och i olika åldrar har svarat på nedanstående frågor: 1. Vad är kultur för dig? 2. Vilka saker associera du med kultur? 3. Hur aktiv är du inom kultur? 4. Är du med i en kulturförening? 5. Hur kan man locka fram ännu fler ungdomar inom kulturlivet i Gislaveds kommun? Resultat 1. Vad är kultur för dig? Majoriteten oavsett ålder och bakgrund svarade att kultur betyder allt. Kultur är livsstil, vanor och värderingar som styr människors beteende och delas av andra med samma kultur. Några få svarade att Kultur är svårt att definiera, kulturbegrepp används i många sammanhang utan någon betydelse för dem. 2. Vilka saker associera du med kultur? De flesta respondenter med invandrarbakgrund oavsett ålder associera religion, tradition, mat och kläder med kultur. Medan svenskfödda personer oavsett ålder associera musik, dans, högtider traditioner, konst och teater med kultur 3. Hur aktiv är du inom kultur? Alla respondenter med invandrarbakgrund uppger att de är aktiva inom kultur i samband med religion utövning och vid firande av viktiga högtiderna, där det även förekommer mat och kläder. Majoriteten av svenskfödda personer uppger att de är mest aktiva inom kultur i samband med högtider och traditioner där även musik och dans förekommer i olika former. 4. Är du med i en kulturförening? De flesta har svarat nej på den här frågan, endast ett tiotal är med i kulturförening genom att de spelar något instrument, fem personer genom konst och två i teaterförening. 5. Hur kan man locka fram ännu fler ungdomar inom kulturlivet i Gislaveds kommun? Majoriteten anser att man ska börja i skolan först genom upplysning och även genom att ge alla barn samma möjlighet att utöva musik, dans, konst och teater. Några anser att det är kommunens ansvar att bygga mötesplatser där unga människor med olika bakgrund kan umgås med varandra på fritiden utan att ens prata om kultur
Språket Sverige Det svenska språket är ett östnordiskt språk som härstammar från en språkgren vid namn fornnordiska, detta språk talades en gång tid utav germaner som levde i Skandinavien. Detta språk spred sig till de olika nordiska länderna. Man kan se än idag att vi från de nordiska länderna har språk från samma grund. Däremot skiljer sig finskan och isländskan från de andra tre nordiska ländernas språk. Finländskan skiljer sig från de tre skandinaviska språken eftersom det har ursprung från en annan språkfamilj än vad de skandinaviska länderna har. Islands språk skiljer sig mycket eftersom att landet varit relativt isolerat från andra länder efter att mestadels norrmän bosatt sig på ön. Vad har påverkat vår kultur Genom historien har vår kultur blivit påverkad av flera olika faktorer. Under vikingatiden och fram tills äldre medeltid blev vi mestadels påverkade av våra grannländer men under hela medeltiden blev våran kultur även påverkad utav den katolska kyrkan och utav den germanska befolkningen. Under 1700-talet blev vi väldigt påverkade utav den Franska kulturen men under 1800-talet var återigen Tyskland det land som påverkade oss mest. Det fortsatte på detta vis fram tills andra världskrigets slut, sedan dess har den engelskspråkiga världen dominerat. Idag är Sverige amerikaniserat men med en stark anpassade europeisk kultur. Men Europa fortsätter påverka våran kultur än idag även om vi är amerikaniserade, 4/5 av alla böcker är importerade från Europa och 9/10 tidskrifter likaså. Vi svenskar har dessutom det högsta deltagandet inom konst och kultur inom EU
Intervju med projekt Musikläger Vi har varit ute och intervjuat folk från Projekt musikläger här i Gislaved. Det här projektet går ut på att feriepraktikanter lär ut musik och instrument för barn som går i klasserna 4-6. Det var många som sökte till praktikantplatserna och därför var de tvungna att dela upp det i två grupper. En grupp som skapar ett band och en grupp som lär ut på musiklägret.
Först intervjuade vi bandet Vad tycker ni om jobbet hittills? -Jag tycker att det är kul och intressant, sa Johannes. -Det är väldigt lärorikt och man både lär sig nya saker men även utvecklar de tidigare kunskaperna, Svarade Anton. Tycker ni att det är ett bra lagarbete? -Det är väll helt okej. Det fungerar oftast men annars tar det tid för oss att komma fram till vissa saker, Svarade Anton. Har det gått som ni tänkt er? -Ja faktiskt, Sa Johannes kortfattat. -Ja det går som vi planerat. I början så visste jag inte att det var ett musikläger, min kompis hade sagt till mig att man bara skulle spela instrument. Men som tur fick jag vara med i ett band och spela, sa Anton. Om ni hade fått ändra på något vad skulle det vara då? -Jag tycker att det är bra som det är nu. Men det skulle varit bättre om jag hade sluppit sjunga, tycker Johannes. -Jag tycker att det är okej, men jag skulle nog ändrat på visa instrument val, sa pianisten Shamsuddin. Praktikanterna till musikbandet. Shamsuddin, Anton, Johannes, Sebastian.
Intervju med handledarna Magnus och Andreas Vad var era planer att barnen skulle göra här? -Vi hade inte riktigt några planer. Förutom att vi var tvungna at skapa två grupper eftersom att det var för många som sökte till denna praktik. Vad är meningen med detta läger? -Detta är en fortsättning av ett annat projekt som jag jobbade med innan. För att förra projektet handlade om integration. Sa Magnus. -En annan mening till detta var att barnen skulle kunna göra något mer annorlunda under sommaren. Detta är ett bra tillfälle för barn att kunna lära sig spela nya instrument och skaffa nya vänner. Sa Anders med ett leende på läpparna. Har ni några prioriteringar till praktikanterna? -Våra prioriteringar är att kunna hjälpa praktikanterna så mycket som möjligt, även att de ska kunna få ha en bra arbetsplats och utföra sina arbeten bra. Men sen så vill vi gärna att man håller tiderna. Sa Magnus. Om ni fick ändra på något vad skulle det varit? -Jag skulle inte ändrat på något nu eftersom att detta är något nytt och det är första gången vi gör detta. Tanken är att fortsätta med detta projektet i framtiden. Svarade Magnus. En av handledarna: Magnus
Intervju med barnen Tycker ni att detta är roligt? -Jag tycker att det är jättekul eftersom att jag gillar musik och instrument, Sa Isac. -Jag gillar detta för att jag tycker om instrument och tycker att musik är något roligt, Svarade Eddie. -Jag tycker som de andra barnen att det är roligt och att musik och instrument är roligt. Men jag gillar även fikan vi får här, Svarade Tilde. Vad har ni lärt er? -Jag får lära mig att spela nya instrument, nämnde Eddie. -Jag lär mig att spela olika instrument som till exempel, gitarr och trummor. Sa Lilly. Finns det något ni skulle ändrat på? I så fall vad vill ni ändra på? -Jag vill spela mer trummor, nämnde Max. -Jag skulle gärna provat att spela saxofon, Sa Joel. -Nej, Jag gillar det som det är faktiskt, Sa engelsktalande Lina. Vad får ni göra här? Vi får spela mycket instrument, särskilt trummor, piano och gitarr. Vi får även fika och vara jobbiga mot dem som jobbar här. Sa Tilde. Vad är det roligaste ni har gjort hittills? Jag tycker de roligaste vi har gjort är att spela trummor och att vi får göra det hur länge vi vill utan att dem säger till. Sade Eddie. Men vi får också lära oss piano vilket är jätteroligt och massa andra instrument men piano är det roligaste tycker jag. Sa Isak med ett glatt leende på läpparna.
Intervju med praktikanterna Vad tycker ni om detta jobb (arbetsuppgifterna)? Denna vecka var med händelserik än den första. Barnen är bättre än vad vi hade tänkt oss. De peppar oss och får oss på bra humör, man vill verkligen gå till jobbet, sa Ana. Första veckan var man ganska rastlös eftersom att det var så mycket planerings tid som var ganska onödigt. Man kan heller inte planera allt tills man vet hur bra barnen är. Men det slutade med att allt blev bra och det löste sig, Berättade Zeynab Har ni bra lagarbete? Jag tycker samarbetet är jättebra, vi kommer väldigt snabbt överens och om det skulle vara några problem löser vi det snabbt. Sa Rukea Är det svårt att få igång barnen? Är de arbetsvilliga? Nej det är inte svårt att få igång barnen. De är jättearbetsvilliga och direkt när dem kommer hit på morgonen vill dem spela instrument. Sa Ana Det är däremot svårt att få dem att sluta. Sa Zeynab. Det är de som sätter igång oss. Sa Moa Har det gått som ni planerat? Ja, de har gått som vi planerat eftersom vi hade så mycket planerings tid. Sa Rukea. Om ni hade fått ändra på något vad skulle de ha varit? Det finns inget vi skulle ändra på eftersom vi kommer bra överens och tycker att allt fungerar bra. Sa Zeynab och Ana och ler mot varandra. Praktikanterna som lär ut barnen. Ana, Zeynab, Rukea, Moa, Matilda.
VAD ÄR KULTURPLATÅN? Oavsett ålder och vart du bor i kommunen finns Kulturplatån till för dig. På kulturplatån kan du ta del av och skapa kultur utifrån vart du befinner dig och tycker om. Kulturplatån är en plats för upplevelser, kreativitet, lärdomar och glädje. En plattform att förverkliga drömmar, idéer och projekt på. HAR DU EN IDÉ? Det finns ett stipendier att söka för dig mellan 13-25 år som vill göra kulturarrangemang i Gislaved kommun, Kulturslanten. Behöver du hjälp att förverkliga din idé? - ungdomscoach på kulturplatån finns där för att hjälpa dig! Du är välkommen till kulturplatån med din idé oavsett ålder. VAD KAN DU GÖRA HÄR? På kulturplatån kan du boka olika kreativa rum, Teaterverkstan och Gislaved dansstudio erbjuder kursverksamhet för barn och unga vuxna. Och vi hjälper till att starta studiecirkelar, kurser och workshops utifrån de besökarna vill göra. Ibland har vi konsert eller annan scenkonst, aktuellt program.
Kultur Gisl
platån aved
Hembygdsparken Hembygdsparken ägs av Gislaveds hembygdsförening som skapades under hösten 1945. Innan hembygdsföreningen blev ägare över parken så ägdes den av Svenska Gummifabriks AB. De hade blivit lovade att få ta över hembygdsparken och befintliga byggnader men blev nekade när det väl skulle ske. Tillslut blev det ett ägobyte mellan gummifabriken så att parken gick över till kommunens ägodelar. Sedan dess så har hembygdsföreningen vårdat, renoverat och behållit byggnaderna som ingår i hembygdsparken. Föreningen som ansvarar för parken idag jobbar ideellt och består inte av så många personer längre, men de försöker ständigt hitta nya medlemmar som kan hjälpa till att bevara den gamla kulturen. De håller ständigt igång aktiviteter så som öppet hus där alla är välkomna att få ta del av guidade turer runt byggnaderna samt servering av mat. Under sommaren så håller de även en så kallad Slåtterdag där de liar gräs, räfsar området samt trimmar till träden och buskarna. När gräset är slaget så ska det torkas och då hänger dem upp gräset på en klassisk hässja och lär ut hur man ska göra.
Intervju med föreningsmedlemmar Marijan Englund Krävs det någon utbildning för att jobba här? Ingen utbildning behövs utan bara intresset för gamla saker! Varför arbeter du här? Eftersom att historian är intressant och man får respekt för dem som kom före oss, allt här är nästan handgjort. Vad är det viktigaste att tänka på när man arbetar här? Man behöver vara intresserad och nyfiken! Man ska även fundera på vad och hur det användes. Om vi inte vet vad det är så frågar vi äldre människor eftersom dem vet. Vem byggde husen? 1845 byggdes dem första husen det var två hus här från början. I ett hus levde familjen och i den andra stugan förvarade man mat. Det finns även en jordkällare. Det fanns även en ladugård fast den har vi rivet. När hembygdsföreningen bildades flyttade man hit hus. Trivs du i ditt fritidsintresse? Ja, det gör jag!
Elhame intervjuar Yngve Englund Vad arbetar ni här med? Just nu slår vi gräset och sedan hänger vi upp det. Vill du att flera människor ska bli en del av föreningen? Ja, det är frivilligt! Man arbetar här utan att få betalt. Men alla är välkomna! Hur länge har du varit medlem? I över ett år snart. Det är mycket byggnadsarbete som gäller! Vad skulle du ha gjort om du inte arbetade här? Inte så mycket då jag är pensionär. Arbetar ni på vintern, såndana fall vad? Jag är statsanställd så detta är bara ett sommarjobb där vi inte får betalt. Allt handlar om fritidsintresse och detta är mitt.
Gislaveds industrimuseum 1998 bildades föreningen som sedan skulle bli till ett museum. Även om museet bildades augusti 1998 så började man reda 1995 samla på både föremål och bilder. Museet öppnades på samma plats som det står på idag, vid den gamla remfabriken i Gislaved. Innan byggnaden blev till ett museum så var det en ganska stor remfabrik. På Gislaveds industrimuseum finns det föremål, bilder och en hel del register från hela den industriella utvecklingen i och runt Gislaved och det gör att kanske dina släktingar finns med på någon bild eller i något register där inne. Så varför inte göra ett lite besök på Gislaveds industrimuseum och släktforska lite? Den industriella utvecklingen i och runt Gislaved Järnhanteringen pågick i Gislaved fram till mitten på 1800-talet för att sedan ersättas av glastillverkningen. Särskilt i städerna fanns ett stort behov av fönsterglas och det ledde till att Gyllenfors Glasbruk fick en mycket framgångsrik period 1861 till 1877. Sannolikt var det utlandskonkurrensen som fick glasbruket på knä, kopplat också till höga kostnader för bränsle till brukets ugnar. Glasbruk Efter att järnbruket hade härjats av brand 1845 bildades Gyllenfors AB och initiativtagare var Wilhelm Åbjörnsson och majorerna JA Kuylenstjerna och J Axelsson. Syftet var att fortsätta järntillverkningen, men även glastillverkning togs upp. Specialister på glasframställning hämtades från Tyskland till Gislaved och då startades tillverkning av fönsterglas. 1890 upphörde fönsterglastillverkningen beroende på de höga kostnaderna för bränslet. Tillverkning av andra hushållsprodukter fortsatte fram till 1903 då en brand satte stopp för all glastillverkning i Gislaved. Läder Innan Gislaveds industrimuseum blev till ett museum så var det en stor remfabrik som ägde byggnaden. 1897 startade Svenska Remfabriks AB tillverkning av läderremmar i Gislaved i det som så småningom kalllades Remfabriken, där museet nu finns. Remmarna användes för att överföra kraft till maskiner som sågar, svarvar osv. Lädret importerades från Argentina och graverades sedan på remfabriken. Produktionen av läderremmar övergick senare till sadelmakeri, arbetshandskar och även till läderskaft för gummikängor. 1936 startades tillverkning av väskor och andra lädervaror i Gislaved. Ett flertal företag sysslade med denna verksamhet under några decennier. 1955 avvecklades Remfabrikens tillverkning på grund av att efterfrågan minskade på produkterna som de tillverkade, därefter användes remfabriken av Gislaveds Gummifabrik för tillverkning av flera olika produkter.
Gummi Bröderna Gislow, Carl och Wilhelm hade varit i USA och lärt sig en del om gummi. De jobbade på en fabrik som tillverkade galoscher i Connecticut, USA. När Wilhelm kom hem 1893 startades tillverkning av nappar och leksaksbollar med mera, men sen 2 år senare bildades Svenska Gummifabriks AB och galoschtillverkningen kunde starta. Galoscherna var en stor produkt på den tiden och tillverkning och försäljning styrdes av en kartell, vilket ledde till att ett par galoscher 1918 kostade 15 kr (idag cirka 250 kr). Kartellen blev hårt kritiserad och 1927 köpte Kooperativa Förbundet (KF) fabriken, som då tvingades ur kartellen. 1938 inledde gummifabriken ett tekniskt samarbete med US Rubber i USA för att få tillgång till däckutvecklingen och framförallt materialutvecklingen inom området Stålradialdäck infördes 1967 i Gislaved och Beslutet att göra stålradialdäck visade sig senare vara en förutsättning för fabrikens överlevnad som däcktillverkare i den allt hårdare konkurrensen. 1971 invigdes den nya däckfabriken med blivande kapacitet på cirka 14 000 däck/ dygn. 5 juli 2002 tillverkades det sista däcket i fabriken i Gislaved. Plast Thure Mårtensson grundade tillsammans med brodern Ryno år 1920 firman Svensk Celluloidindustri AB och tillverkningen skedde till en början i en lokal på bara 15 m2. Produkterna bestod av Krag stöd och cykelpumpar mm. Fabriken bestämde sig för att börja tillverka kulspetspennor (Safir) och det blev till en mycket lyckad satsning och innebar ett genombrott för företaget. Produkterna det tillverkade utvecklades och det gjorde att de började tillverka tangenter och tangentbord mm till bl a bilindustrin
Gislaveds konsthall Gislaveds konsthall är en mötesplats där man vill inspirera, utmana och väcka nyfikenheten inom konst hos både ungdomar, barn och vuxna. Så om du vill uppleva svensk och internationell konst borde du göra ett besök på konsthallen i centrala Gislaved. Gislaveds konsthall håller inte bara i konstutställningar de arrangerar även konstutställningar, videokonst, föreläsningar och en öppen bildverkstad för både barn och vuxna. Historia Gislaveds konsthall byggdes 1847, som tidigare kallades Kulturhuset Borgen, är en av Gislaveds äldsta. Den byggdes ursprungligen som butik och bostad åt Claes Werner Rydström, som öppnade Gislaveds första affär, en lanthandel. I början av 1900-talet blev huset privatbostad åt bankkamrer David Rydin. När Davids frus morföräldrar dog så gjorde han en omfattande renovering av huset. Vad är målet med Gislaveds konsthall? Ett av konsthallens mål är att det blir till en destination ditt både lokal befolkningen och besökare från längre sträcker kan besöka och uppleva en konsthall med aktuella konstprogram på en hög nationell och internationell nivå. 1950 köpte Gislaveds missionsförsamling huset till ungdoms- och församlingshem. 1983 såldes huset som då kallades Missionsborgen på grund av att missionsförsamlingen byggde en ny kyrka. Black box I rummet Black Box visas videokonst, rörlig bild och ljudverk av svenska så väl som internationella konstnärer. Projektrummet Sketch I projektrummet Sketch presenteras alster av lokala kreatörer till skolprojekt, där Det var då kommun köpte los och renoverade byggnaden. Sen två år senare, 1985 så invigdes Kulturborgen. 2013 byttes namnet på kulturborgen till Gislaveds konsthall. också konsthallens bildverkstad är inrymd. Årligt konstprojekt En gång per år arrangerar konsthallen ett konstprojekt någonstans i kommunen där lokala föreningar, företag och skolor bjuds in för att samverka. Det bästa med konsthallen är: Fritt inträde.
Kultur GO Pokémonrunda med kulturella sevärdigheter
1. Kyrka Start 2. Mårtensson 3. Årstiderna 4. Folkvisan 5. Kommunhuset 6. Vattenfallet 7. Iskristallerna 8. Vakthunden 9. Centrumk 10. Konsthallen 11. Samhörigheten Map provided by Google Maps
12. Solsystemet 13. Merkurius yrkan 14. Venus 15. Skeppet 16. Jorden Slut 17. Mars
1. Gislaveds Kyrka Året var 1904 då ett kapell uppfördes efter ritningar av arkitekten Ludwig Peterson. Kapellet tog två år att bygga och blev klart 1906. Nästan 30 år senare byggdes det till på kapellet och det blev Gislaveds kyrka. Det tog även plats en omfattande renovering där målningar på taket, korväggen, predikstolen och läktarbröstet kom till. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med tornet i öster och koret i väster. 2. Peter Mårtensson Detta är en sten som har rests till minne utav Peter Mårtensson, Peter Mårtensson har spelat en viktig roll inom politiken i detta närområde och han var representant för bondeståndet i både Västbo och Östbo. Flitig motionär och talare i ståndriksdagen där han år 1847 var förste motionär om frimärkets införande i Sverige. 3. Årstiderna De fyra årstiderna är en relief i brons gjord av Bernhard Andersson 1957 och består av fyra delar som visar vinter, vår, sommar och höst. 4. Folkvisan Folkvisan är Gislaveds första offentliga konstverk och gjordes 1954 av Axel Wallenberg. Skulpturen som är gjord i brons föreställer en naken man och kvinna som står rygg mot rygg. 5. Gislaveds kommunhus Här arbetar många av dem som jobbar för Gislaveds kommun, man ser till att allt fungerar ute på de andra arbetsplatser som Gislaveds kommun tar hand om och samordnar dem för att ge ett bra samarbete mellan olika kommunala myndigheter.
6. Vattenfallet Vattenfallet är en del utav en större trädgård. Denna trädgård innehåller en massa piedestaler med olika växter i. Sedan finns det ett slutet system med vatten som kretsar omkring. Vattenfallet är den del av detta slutna system. 7. Iskristallerna Iskristallen är gjord 1989 av Roland Andersson och en är en skulptur i rostfritt syrafast stål. De olika belysta delarna samt de skuggade delarna får skulpturen att ändra utseende under dagen. 8. Vakthunden Vakthunden är en skulptur i brons som gjordes 1989 utav Torsten Fridh och föreställer konstnärens egen familjehund Puckie. 9. Centrumkyrkan Det är en samlings plats för alla de olika kyrkoorganisationerna i Gislaved. Efter flera års samarbete bestämde de sig för att bygga en ny kyrka med visionen: Vi vill: Följa Jesus. Bygga gemenskap med hemkänsla och många ansikten, för en mänskligare värld. 10. Konsthallen Konsthallen är en mötesplats där man kan ta del av konstutställningar, videokonst och föreläsningar eller skapa eget. Den är uppdelad i olika rum, till exempel black box och den öppna bildverkstaden.
11. Samhörigheten Denna skulptur gjordes år 1989 utav Frank Ivan Thomsen. Skulpturen symboliserar en man och en kvinna som delar ett liv och ger varandra kraft. 12. Solen Solen är kärnan utav en utställning gjord utav Gislaveds kommun. Utställningen är en skalenlig version utav solsystemet. Det finns en sten för varje planet och det finns även en faktaruta på plats vid varje planet. Detta är den närmsta stjärnan till vår planet. Ytterskalet har en temperatur som är runt +6000 grader Celsius medan den innersta delen av solen håller en temperatur på +15 000 000 grader Celsius 13. Merkurius Detta är den närmsta planeten till solen och även den minsta inom vårat solsystem. Planeten har en temperatur som varierar mellan +427 till -173. Omloppstiden runt solen är endast 88 dygn. 14. Skeppet Detta är en större version av en blomkruka gjord utav sten. Den har fått formen utav ett skepp och kallas därför för skeppet. 15. Venus Venus ligger 2:a i position från Solen. Detta gör planeten väldigt varm men det är inte bara det som gör att den når upp till +480 grader. Det pågår en stark växthuseffekt på denna planet som håller fast värmen från solen. Venus är nästan lika stor som jorden och behöver 225 dygn för att rotera runt solen.
16. Jorden Jorden även kallad för Tellus är den 3:e planeten i position från solen, den ligger i goldylock zonen med en temperatur som varierar mellan +58 till -89 grader Celsius. Jorden blidades för ca 4,5 miljarder år sen och behöver 365 dagar för att kretsa runt solen. 17. Mars Detta är den 4:e planeten i position från solen, detta gör att planeten blir relativt kall med temperaturer från +10 till -120 grader Celsius. Mars är den näst minsta planeten och behöver 687 dygn för att kretsa ett varv runt solen. Nu var denna runda tyvärr slut, men äventyret behöver inte sluta här! Om man vill utforska ännu mer så kan man fortsätta att följa stigen för att se alla resterande planeter i vårat solsystem. Hoppas att rundan har varit lärorik och att ni har fått chansen att fånga något nytt.
Utställning Fredagen den 18 augusti höll vi från Foto-/tidningsprojektet tillsammans med projekt Integration genom kultur en utställning. På utställningen presenterade vi en del av praktikanternas arbeten. Vi från foto & tidning visade upp en rad av bilder som tagits under perioderna och även några tavlor. Projekt Integration visade upp massvis med tavlor som de har målat, även träskapelser där de har valt ett ämne som de sedan har skrivit om och lagt till passande bilder. De har även skapat kubbspel och yatzy med enorma tärningar.
Årets handledare Vi heter Isaac och Gabriel. Vi har drivit årets foto-/tidningsprojekt tillsammans med tre härliga perioder av ungdomar. Tillsammans har vi fotat, skrivit, intervjuat och skapat denna tidning. Vi hoppas att ni tycker om tidningen och att ni har fått syn på lite nya saker här i Gislaved. Vi vill även passa på att tacka alla våra praktikanter för ert jobb med att skapa denna tidning tillsammans med oss.