HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE

FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9 på respektive skola i Höganäs kommun för att ge en samlad bild av till exempel alkohol- och drogsituationen bland ungdomar i vår kommun. Det har då efterfrågats skriftlig information om bland annat droger. Vi har därför sammanställt denna folder för att öka kunskaperna om droger och dess effekter. Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältsekreterare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt för att påverka och förändra barnens och ungdomarnas attityd till droger. För att lyckas krävs det att vi kan möta deras åsikter med fakta. Anledningen till att vi måste ta ett gemensamt krafttag är att en förändrad attityd gällande droger kan märkas bland ungdomarna. Alkoholdebuten sker ibland så tidigt som i 11-, 12-årsåldern. Mellaneuropas liberala inställning till droger får alltmer fäste i Skandinavien, inte minst i den yngre generationen. Om ni skulle märka att ert barn börjar visa ett förändrat beteende, då finns det möjlighet till tidig hjälp. I slutet av foldern finns telefonnummer till personer i kommunen som ni kan vända er till för stöd och hjälp. Tag kontakt med oss; så kan vi kanske hjälpas åt att komma tillrätta med problemet. Med vänliga hälsningar: Gunilla Elversson Winterqvist och Janne Eneroth, fältsekreterare i Höganäs kommun

INLEDNING GRUNDINSTÄLLNING Det är nödvändigt att föräldrar inte tillåter sina barn/ungdomar att börja använda tobak, alkohol, narkotika eller andra droger. En tidig upptäckt är nödvändig av två skäl: Det är lättare att få barn/ungdomar att sluta att använda droger i början. Att risken för att dra med sig kamrater/pojkvän/flickvän in i användandet av droger alltid är störst i början. ATT VARA FÖRÄLDER Att ungdomar dricker är nog inte direkt någon överraskning. När man är på väg att bli vuxen är nyfikenheten stor och man vill testa nya upplevelser. Det inbjuder till uteliv och fester. Detta är positivt, men kan också innebära att man lättare kommer i kontakt med droger. Även i vår kommun förekommer försäljning och langning av alkohol och narkotika till ungdomar. Vår målsättning är att alla barn har rätten att växa upp under trygga förhållanden. Vi kan inte ersätta dig som förälder. I det förebyggande arbetet är du oerhört viktig. Din uppmärksamhet som förälder kan innebära skillnaden mellan ett tidigt ingripande och ett långt gånget missbruk. Det är inte acceptabelt att ungdomar under 18 år dricker alkohol eller använder andra droger. På samma sätt som du en gång höll ett öga på att ditt lilla barn inte drack lösningsmedel, måste du hålla ett vakande öga efter tecken som tyder på att dina barn/ungdomar börjat använda droger. Konstigare än så är det inte. HUR UPPTÄCKER JAG ATT MITT BARN ANVÄNDER DROGER? Utgå från att det även kan gälla ditt barn/din ungdom! Var vaken när barnet/ungdomen kommer hem! Luktar han/hon alkohol, rök eller något annat konstigt? Beter han/hon sig annorlunda? Du kan ta kontakt med vårdcentralerna eller socialförvaltningen för urinprov! Om du som förälder misstänker att ditt barn använder droger, är det viktigt att ta kontakt med andra; föreningsledare, fritidsledare, kurator, lärare, fältarbetare, socialförvaltningen, områdespoliser, föräldrar till ditt barns kamrater med flera. Tillsammans kan vi påverka och förändra ditt barns attityd till droger. Vid misstanke om drogbruk är det alltid bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite. Det är viktigt att barnen förstår att man som förälder bryr sig. Frågvisheten har en förebyggande effekt. 1

FÖRÄNDRINGAR I BETEENDET Förändringar i beteendet kan vara ett normalt uttryck för pubertet. Nedanstående kännetecken är var för sig ganska vaga tecken på drogbruk, det är därför viktigt att lägga samman såväl kroppsliga som beteendemässiga kännetecken för att få en total bild. Om man märker att ungdomen allt oftare kommer hem senare på kvällarna än förut, kan detta vara ett kännetecken. Skulle nu exempelvis "Patrik" komma hem klockan ett en lördagsnatt så innebär det inte att han skall mötas med konstaterandet: "Jaså, du har börjat knarka". Det är bättre att fråga var han har varit, med vem han har varit och vad han har gjort. Kräv ett ärligt svar, nöj dig inte med undanflykter och kontrollera att det stämmer. Att fritidsintressena plötsligt upphör kan vara ett kännetecken. Men det behöver inte vara detsamma som att man börjat använda droger. Det kan till exempel vara så att andra intressen tagit över. Men även denna iakttagelse ska läggas till den totala bilden. Oftast är det så, att ungdomar som missbrukar droger dras till varandra. Om nu ditt barn helt plötsligt byter kamratgrupp och dras till kretsar där ungdomar använder droger kan även detta vara anledning till oro. Kläder, musik, smycken och knappar/märken kan också vara kännetecken. Det finns idag en så kallad "flumkultur", som bland annat inbegriper en viss klädstil, musikstil med mera. Om ungdomen "byter stil", och bär smycken eller knappar/märken är det anledning att vara uppmärksam. Det är viktigt att klargöra att vissa smycken och knappar står för en liberal syn på droger. Även ekonomin kan vara ett kännetecken som bör observeras. Det är vanligt att ungdomar som börjar använda droger har svårt att få pengarna att räcka till. Man har ofta skulder till kamraterna och finansierar sina droginköp genom att sälja sina egna kläder, sportartiklar, skivor, musikinstrument och börjar snatta både hemma och borta. Skolk är ett viktigt kännetecken. Det betyder inte att alla som skolkar använder droger, men ofta är det så att om man börjar med droger, börjar man också skolka från skolan. Övriga kännetecken är trötthet, slöhet, ångest, dåligt självförtroende, sömnproblem, likgiltighet, glömska och kraftiga svängningar i humöret, liksom försämrade skolresultat. 2

INFORMATION OM OLIKA DROGER TOBAK Nikotin är nästan alltid den första drogen som barn kommer i kontakt med. Många provar cigaretter och/eller snus redan i 9-, 10-årsåldern. Flera blir i tidig ålder vanerökare. Flertalet snusare röker också. Beroendet etableras snabbt. Ju tidigare kroppen tillförs nikotin, desto snabbare uppstår beroendet. Nikotinvanan är i tonåren inte bara ett isolerat hälsoproblem. Det finns också en mycket kraftig koppling mellan tobaksbruk och bruk av andra droger. Avstår man från att prova tobak är det lättare och mer självklart att avstå från andra drogfrestelser. Nya rön visar att nikotinet påverkar hjärnan så att andra beroenden underlättas. Rökning ger dålig blodcirkulation, ökad puls och kalla fingrar. Det kan leda till lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Snus kan leda till andra former av cancer och har i övrigt samma risker som rökning. ALKOHOL Alkohol är den förhållandevis vanligaste drogen bland ungdomar. De berusar sig genom att dricka folköl, cider, starköl, vin eller sprit. Äldre syskon och kamrater, ganska ofta också föräldrar, "köper ut" eller bjuder ungdomar under 20 år på alkohol, vilket kan ge böter eller fängelse. Smuggelsprit och hembränt är också ett stort problem. Risken att prova andra droger ökar när man är berusad. Forskning visar också att barn till föräldrar som bjuder på alkohol hemma är mer benägna att använda både alkohol och narkotika. Den som är alkoholpåverkad utsätter sig för större risker än den som är nykter. Det gör att man till exempel lättare kan hamna i bråk eller bli utsatt för övergrepp. Symptom: Alkohol gör att man sluddrar, luktar, reagerar långsamt, snubblar och får tunnelseende. Dagen efter har den som druckit ofta "baksmälla det vill säga mår illa, saknar aptit, har huvudvärk och är lättretlig. Hjärnan blir bedövad av alkohol, slemhinnorna i magen och munnen kan skadas. Alkohol kan framkalla magsår, skrumplever samt orsaka att bukspottskörteln skadas. Riskerna för alkoholskador är större ju tidigare alkoholdebuten sker. 3

SNIFFNING Butangas finns bland annat i cigarettändare. Vid inandning av gasen (även kallat "boffning") går den över i blodet och förhindrar syretransport till hjärnan. Detta gör att sniffaren upplever en kortvarig berusningseffekt Man uppträder berusat, får hallucinationer och blir aggressiv. De som inandas butangas riskerar att dö av hjärtstillestånd redan vid första användningstillfället. Det kan medföra obotliga skador på lever, njurar och det centrala nervsystemet. Sniffning av andra preparat t.ex. bensin, lim etc, förekommer periodvis bland ungdomar.. Symptom: Kan bland annat vara rinnande näsa, hosta, irriterad hals, stark trötthet, ångest, sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet och i allvarligare fall kramper. Om ni upptäcker att ert barn har sniffat, uppsök sjukhus. CANNABIS (HASCH/MARIJUANA) Cannabis sativa är det latinska namnet på en växt ur vilken man utvinner marijuana och hasch. Rökning av hasch och marijuana ger ett aktivt rus på ca 4 timmar och gör att man känner sig upprymd och avslappnad, man blir pratsam, fnittrig och beter sig förvirrat. Man har svårt att hålla tråden i ett samtal. Hasch kan också framkalla depressioner. Haschrökning kan ge psykiska sjukdomar och är personlighetsförändrande. Det gör att man blir apatisk och socialt avskärmad. Det kan framkalla cancer i luftvägarna och i lungorna. Unga missbrukare kan såväl fysiskt som psykiskt stanna utvecklingsmässigt i puberteten. Hasch innehåller ett ämne som heter THC. Det är fettlösligt, vilket innebär att det långsamt bryts ner i kroppen, till skillnad från alkohol som är vattenlösligt. THC lagras i kroppen och kan ge dröjande effekter. Symptom: Vidgade pupiller, röda ögonvitor, hastig puls, torr mun, trötthet, hunger och godissug. 4

ECSTASY Ecstasy är en drog i tablettform som ger flera effekter. Grundverkan är den samma som för amfetamin, kraftigt stimulerande. Ibland tillkommer hallucinationer, som gör att ruset kan vara likt ett LSD-rus. Tyvärr är trenden idag att det är mycket vanligt att ungdomar drogar sig med olika former av tabletter. Ungdomarna tar en stor risk eftersom de inte vet vad tabletterna innehåller. Den som använder ecstasy känner sig ofta som "i en annan värld" och blir mycket aktiv. Under rusets inverkan kan man till exempel dansa många timmar i sträck utan att känna trötthet. Detta har gjort den populär i discosammanhang i form av ravepartyn. Användande av ecstasy kan framkalla personlighetsförändringar, då missbrukaren känner sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord. Övriga psykiska skador omfattar bland annat förvirringstillstånd (psykoser). Symptom: Pupillvidgning, trötthet, depression, ångest, muntorrhet, darrningar. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt. AMFETAMIN Amfetamin är en centralstimulerande och uppiggande drog som oftast förekommer som ett vitt pulver som dricks upplöst i vatten eller injiceras. Amfetamin kan ge hjärnskador och framkalla paranoia (ofta förföljelsemani). De som missbrukar amfetamin blir ofta kraftigt avmagrade på grund av näringsbrist. Överdos av amfetamin kan leda till hjärtinfarkt eller slaganfall. Symptom: Man blir hyperaktiv och får ett gott självförtroende. Amfetamin ger förhöjt blodtryck, ökad puls, förstorade pupiller samt aptitlöshet och sömnproblem. 5

KOKAIN Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedel eller andra centralstimulerande droger. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Kokain kan också injiceras under huden, i en ven eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Crack är en särskild form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa. Kokainruset varar i upp till 40 minuter och ger i stort samma symptom som amfetamin bruk. Symptom: Större doser kokain kan medföra torr mun, feber, svettning, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare andning, högre kroppstemperatur, svettningar och blekhet. Kokain kan orsaka kollaps och även dödsfall. HEROIN Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i vatten och syra för injicering. Det kan också rökas eller sniffas. Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med hjälp av en tändare eller ett ljus. Bitar av folie eller bränd folie är därför en varningssignal man ska vara uppmärksam på. Hettan förvandlar heroinet till gas. Röken inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar händerna och suger in röken i lungorna. Heroinet kan även blandas med vanlig tobak. Effekterna är främst ett euforiskt tillstånd; själva "kicken" vid injicering. Andra följder är bedövning, smärtstillande, välbefinnande, förvrängning av medvetandet och försämrad avståndsbedömning. Överdos kan leda till döden på grund av andningsförlamning. Symptom: Små pupiller, stirrande blick, förvirring, kontaktsvårigheter och sluddrigt tal. 6

HALLUCINOGENER LSD, meskalin, psilocybin och PCP är en form av narkotika som kallas hallucinogener. De ger särskilda effekter som liknar vissa förvirringstillstånd. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper; naturliga (från svampar och andra växter, etcetera och syntetiska (framställda i laboratorier). På Internet kan man beställa svampar och växtdelar som kan ge olika former av rus. Preparaten skickas ofta hem via posten. Symptom: Förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökad hjärtverksamhet, yrsel och frossbrytningar. GHB GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra. Det GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller inhandlat via Internet. GHB är en klar och luktfri vätska som smakar salt. De som missbrukar preparatet förvarar vanligen GHB i PET-flaskor. En normaldos omfattar så mycket som ryms i en PET-flaskas skruvkork och det intas vanligen i blandning med annan dryck. Symptom: Vid intag av GHB och framförallt i samband med samtidigt intag av andra droger som alkohol, övergår den eftersträvade euforieffekten i en successivt ökande grad av negativa effekter som illamående, kräkningar, allvarliga andningsbesvär, krampanfall och koma. ANABOLA STEROIDER Anabola steroider används som prestationshöjande drog i samband med idrott. Tonåringar riskerar att stanna i växten då tillväxtzonerna tillsluts. De kan även drabbas av depressioner och sömnlöshet. Symptom: Anabola steroider kan ge svår acne och gör att kroppen ser uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Man blir kropps- och träningsfixerad. Missbruk av anabola steroider ger aggressivitet, snabba svängningar i humöret och personlighetsförändringar. 7

LÄKEMEDEL Ungdomar experimenterar mer och mer med olika former av läkemedel i berusningssyfte, ibland även i samband med alkohol. Många vanliga mediciner som används mot ångest, oro och sömnsvårigheter och som skrivs ut på recept, innehåller bensodiazepiner. Dessa är kraftigt beroendeframkallande och kan vara mycket farliga. Det är tyvärr vanligt att ungdomar blandar dessa med alkohol som visat sig kunna vara en dödlig kombination. Alkohol och Rohypnol är en vanlig kombination, som man ofta ser i samband med våldsbrott. Ett läkemedel som vi vet missbrukas bland ungdomar i vår kommun är Tramadol (receptbelagd värktablett). Även vanliga receptfria värktabletter kan ge livshotande skador om man inte följer föreskriven dos. NYA DROGER Nya preparat dyker ständigt upp på "drogmarknaden" och ungdomar finner nya sätt att berusa sig. Det är viktigt att som förälder vara uppmärksam. Ytterligare information hittar du på internet. 8

HUR FÅR UNGDOMARNA TAG PÅ ALKOHOL OCH ANDRA DROGER? Undersökningar visar att föräldrars förhållningsätt till alkohol och tobak har stor betydelse för barnens konsumtion. Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet köper många föräldrar ut öl, vin eller annan alkohol till sina ungdomar. Andra som langar är syskon och äldre kompisar. Kontakter knyts via Internet eller SMS-meddelande på mobiltelefoner. Missbrukarna är en grupp som nästan alltid langar för att finansiera sitt eget missbruk. Ungdomar från Höganäs åker också till Danmark för att införskaffa till exempel alkohol. VAD KAN DU GÖRA? Första steget Att du talar med ditt barn/din ungdom och tydligt talar om vad du misstänker, varför och vad du vet om droganvändande. Det är viktigt att du bestämt säger ifrån att du inte tillåter någon form av droger. Ungdomen blir säkert både arg och upprörd och ifrågasätter varför du kommer med en sådan beskyllning. Vad har du då uppnått? Jo, om ungdomen inte har börjat med droger har du visat att du är uppmärksam och bryr dig. Om misstankarna stämmer har du genom att lägga dig i klargjort att du inte kommer att tillåta fortsatt droganvändning. Nästa steg Att du vid upprepade tillfällen tar upp frågan om användandets följder för ungdomen, familjen och samhället. Det är därför viktigt att du har kunskaper så att du kan diskutera och argumentera på ett övertygande sätt. Stöd runt hur du kan prata med din ungdom kan du bland annat hitta på internetsidorna www. tänkom.nu och www.tonårsparlören.se. Om det inte hjälper Om din ungdom trots samtal och förmaningar fortsätter sitt droganvändande måste du begära hjälp utifrån, se under rubriken "Vill du ha råd och stöd". 9

LAGSTIFTNING Tobakslagen anger att det är förbjudet med rökning i lokaler där det bedrivs barn- och ungdomsverksamhet. Det inkluderar förbud att röka på skolgårdar. Från och med den 1 juni 2005 är det även förbjudet att röka på serveringställen. Vidare är det förbjudet att sälja tobak till unga under 18 år. Alkohollagen anger att det är olagligt att sälja eller skaffa alkohol till unga under 20 år och servera alkohol till unga under 18 år i utskänkningslokal. Vidare är det olagligt för enskild att framställa sprit. Narkotikastrafflagen anger att det är brottsligt att inneha, använda, framställa och överlåta narkotika. Dessutom är det förbjudet att anskaffa, bearbeta, transportera och förvara narkotika för annans räkning samt medverka i försäljning. Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel anger att anabola steroider, för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål, ej får införas i landet, överlåtas, framställas, försäljas eller innehas. Socialtjänstlagen 14 kap l anger att det finns en anmälningsskyldighet för alla som arbetar med barn och ungdomar att till socialtjänsten genast anmäla om "de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd". Straffmyndig är den som fyllt 15 år. 10

VILL DU HA RÅD OCH STÖD? FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR KAN DU RINGA: Folkhälsoinstitutet Alkohol och droginformation Tel: 020-00-555 666 Viktiga telefonnummer i närområdet, för dig i Höganäs kommun: Polisen Polisens tipstelefon ör öppen dygnet runt Tel: 114 14. Be gärna om att bli kopplad direkt till Höganäs lokalkontor. Du kan också skicka e-post till adressen tipspolisen.skane@polisen.se Beroendeteamet i Helsingborg, telefontid måndag-torsdag klockan 13.00-13.45 Tel: 042-406 34 12 Brottsförebyggande rådet Jonna Ahlberg, beredskaps- och säkerhetssamordnare Tel: 042-33 72 67 Alkohol- och drogförebyggande arbete Annie Kristensson, ungdomssamordnare Tel: 042-33 72 61 Socialförvaltningen Maria Pålsson, Mottagningen Vid misstanke om att barn/ungdom far illa. Tel: 042-33 73 30. Familjepunkten Vid behov av stöd i familjen på olika sätt Tel: 042-33 71 54 Gunilla Elversson Winterqvist, fältsekreterare och handläggare för barn, ungdom och familj Tel: 042-33 72 64 Socialjour För akuta ärenden ring på polisens växelnummer 114 14 och fråga efter socialjouren. Blå kamelen För stöd för föräldrar och ungdomar i form av samtal och rådgivning, finns i Helsingborg. Tel: 042-406 29 85 Ungdomsmottagningen Finns i Helsingborg Tel: 042-40 62 290 Utbildningsförvaltningen Pia Sointio, elevhälsochef Tel: 042-337210 Janne Eneroth, fältsekreterare och ansvarig för uppföljning av ungdomar som inte går i skolan eller har annan sysselsättning Tel: 042-33 72 63 eller 073-435 73 07 VID AKUTA NÖDFALL RING 112 11