Årsfakta verksamhetsåret 27
Årsfakta 27 har tagits fram av en projektgrupp bestående av följande personer vid Fortifikationsverket: Jan Ejemar Byggprojektavdelningen, Carl Elfving Centrum för Skyddsteknik, Sören Fouganthine Ledningsstaben, Anders Ingelmark Förvaltningsutvecklingsenheten, Maria Jarlmo Fastighetsinformationsenheten, Erik Lundin Fastighetsenhet Linköping, Per-Anders Pålsson Förvaltningsavdelning Syd stab, Magnus Sand Ledningsstaben, Nils Wallin Förvaltningsutvecklingsenheten samt konsulterna Anna McLaren och Bertil Oresten, FM konsulterna. Dataunderlag för rapporten har tagits fram av Peter Larsson PEKEMA. Har du frågor om rapporten kan du vända dig till Anders Ingelmark (1-44 44 286) eller Nils Wallin (1-44 44 722). Utgåva 2.
Årsfakta verksamhetsåret 27 Läsanvisning Årsfakta presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbestånd, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till läsare både inom och utanför verket. Internt ska skriften vara ett verktyg för interna jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Begreppsförklaringar och definitioner finns i slutet av boken. I intäkts- och kostnadsjämförelser anges beloppen i nominellt värde, d.v.s. i respektive års penningvärde, såvida det inte uttryckligen står i tabellen eller figuren att jämförelsen sker i reala termer, d.v.s. i ett visst års penningvärde. Här ges en kort beskrivning av de olika kapitlen. Kapitlen kan läsas var för sig. Om Fortifikationsverket ger en översiktlig presentation av verksamheten, dess ekonomi och organisation och placerar verket på kartan genom att jämföra fastighetsinnehav och hyresintäkter med andra stora fastighetsorganisationer. I årets upplaga finns också en sammanfattning av förändringsarbetet under året och verkets framtida utveckling. Kunder lokalbehov och nya marknader beskriver Fortifikationsverkets kunder, vilka som är de stora hyresgästerna i ekonomiska termer och med avseende på volym. Kapitlet innehåller också en redovisning av verkets uppdragsverksamhet. Fastighetsbestånd visar hur verkets innehav av lokaler och mark har förändrats under de senaste fem åren. I år har kapitlet utökats med en beskrivning av vårdplaner för statliga byggnadsminnen. Ekonomi ger en bild av Fortifikationsverkets resultat- och kostnadsutveckling under perioden 23-27. Miljö och energi beskriver verkets miljöarbete och redovisar ett antal miljörelaterade nyckeltal. Lokaler är Årsfaktas mest omfattande kapitel. Här redovisas intäkts- och kostnadsnyckeltal samt energianvändning och vattenförbrukning för sex olika byggnadskategorier: kaserner, utbildningsbyggnader, kontor, militärrestauranger, materieluppställningsbyggnader (förråd m.m.) och byggnader för materielunderhåll. För att underlätta förståelsen läs först inledningsavsnittet på sidorna 29-33 som beskriver hur nyckeltalen tagits fram. Investering beskriver Fortifikationsverkets investeringar i lokaler, mark och försvarsanläggningar under perioden 23-27. Domän beskriver verkets förvaltning av skog och nyttjanderätter. I år ingår en redovisning av övnings- och skjutfält. Försäljning Avyttring beskriver den del av verksamheten som hanterar avyttring och försäljning. Anläggningar och skyddsteknik presenterar den del av verksamheten som förvaltar och hyr ut försvarsanläggningar d.v.s. den del av Fortifikationsverkets bestånd som ställer krav på sekretesshantering. Dessutom beskrivs verkets arbete inom skydd och säkerhet. Erik Dahlberg den svenska fortifikationens grundare. Innehåll Förord 4 Om Fortifikationsverket 5 Kunder- lokalbehov och nya marknader 12 Fastighetsbestånd 18 Ekonomi 21 Miljö och energi 26 Lokaler 29 Investering 52 Domän 56 Avyttring Försäljning 6 Anläggningar och skyddsteknik 64 Begrepp och definitioner 68 Foto: Nils Wallin Mic Calvert Rolf Gruvborg Ingela Andersson Magnus Hansson Carl Elfving Göran Knutsson Tommy Wiss Karl Bjuren White arkitekter AB
Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som strävar efter att prestera bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg för att kunna göra detta är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta 27. Under de senaste åren har Fortifikationsverket fokuserat mycket på att effektivisera verksamheten. 27 har arbetet inriktats på bl.a. energibesparingar och rationaliseringar inom IT och administration. Arbetet kommer att fortsätta under de kommande åren. Även kvalitén och säkerheten i uppgifterna om fastighetsbeståndet har ytterligare förbättrats. Ett viktigt hjälpmedel för att nå ökad effektivitet är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika vis. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna för att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i denna skrift kan man mera ingående göra analyser och hitta de bästa vägarna för att utveckla och effektivisera verksamheten. Skriften visar också på möjligheterna att jämföra verkets kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att höja kvalitén inom verksamheten. Från och med 27 har Fortifikationsverket tagit över hanteringen av Försvarsmaktens arrenden och hyresavtal med andra hyresvärdar. Dessa objekt hyr verket sedan ut till Försvarsmakten. Detta medger bättre möjligheter att åstadkomma affärsmässiga och fördelaktiga hyresavtal med den externa marknaden. Vidare kan arrendeavtal samordnas med upplåtelser av byggnader och anläggningar, som verket förvaltar på annans mark. Fortifikationsverket har fått ett utökat mandat att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Som en följd av detta har verket inrättat Centrum för Skyddsteknik, där dessa uppgifter skall lösas. En metodik för driftnormering av resursåtgången för fastighetsdriften inom verkets bestånd har tagits fram. Den tillämpas för hela fastighetsbeståndet. Verket har även utvecklat en metodik för att mäta driftens kvalité med hjälp av den s.k. Driftrosen. Denna metod har funnit intressenter både i Sverige och i de nordiska grannländerna. Den nya hyresmodellen med fleråriga avtal har nu tillämpas i två år. Det är först nu som de långsiktiga effekterna av den nya hyresmodellen börjar märkas. Ett gemensamt syfte med alla dessa åtgärder och flera andra har varit att lyfta fram Fortifikationsverket som varumärke inom fastighetsförvaltning och utveckling inom säkerhet och skydd. Eskilstuna i juni 28 Sören Häggroth Generaldirektör 4 Förord
Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsägare, specialiserad på försvarsfastigheter ändamålsfastigheter speciellt anpassade för Försvarsmakten och dess närstående myndigheter. Kärnkompetensen är att skapa funktionella arbetsmiljöer för Försvarsmakten och dess närstående myndigheter, allt från utbildnings- och kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Från 27 har verket fått ett utökat ansvar avseende skyddsteknik för hela det svenska samhället. Fortifikationsverket är ett statligt verk som sorterar under Finansdepartementet. Bland Fortifikationsverkets kunder återfinns bland andra Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt. Fortifikationsverkets fastigheter och anläggningar finns spridda i hela Sverige. Vid utgången av år 27 omfattade fastighetsbeståndet 3,7 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar ca 3,3 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill förvaltade verket 38 5 hektar mark samt ca 7 7 försvarsanläggningar. På grund av de förändringar som har skett inom Försvarsmakten och som väntas komma att fortgå de närmaste åren, minskar Fortifikationsverket sitt bestånd. I takt med att fastighetsbeståndet minskar sker också neddragningar och anpassningar av organisationen. ningar inom Svenska Bostäder har verket åter blivit största fastighetsförvaltare sett till lokalarean. Även vid jämförelser av hyresintäkter hamnade Fortifikationsverket bland de största, men en bit längre ned på listan. Skillnaden beror bl.a. på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många av de andra aktörerna, är kostnadsbaserade och att fastighetsbeståndet till ca en fjärdedel består av förrådslokaler som har lägre kostnader och därmed också en lägre hyra. Figur 1. Uthyrbar area för ett urval av Sveriges största fastighetsägare. Källa: Årsredovisningar. Fortifikationsverket Akademiska hus Svenska Bostäder Stockholmshem Locum AP Fastigheter Fortifikationsverket 27 Fortifikationsverket förvaltar 8 byggnader med en areal på 3,7 miljoner kvm BTA, vilket motsvarar 3,3 miljoner kvm BRA 38 5 hektar mark, varav hektar skog 7 7 försvarsanläggningar 11 flygfält Ett stort antal vägar, broar, bevakningstorn, stängsel och hamnar. Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsatte 2 988 miljoner kronor Avslutade investeringar i fast egendom för 664 miljoner kronor Sålde fastigheter för 71 miljoner kronor Hade i medeltal 713 anställda motsvarande 693 årsarbetare 3,3 3,2 2,9 2,4 2,2 1,9 Jämförelser med några andra fastighetsförvaltande organisationer Vasakronan Västfastigheter Statens Fastighetsverk 1,9 1,8 1,8 I figur 1 och 2 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsföretagen i Sverige. Sett till uthyrbar area var Fortifikationsverket störst i landet under 27. På grund av utförsälj- Diligentia Familjebostäder Sthlm Fabege 1,6 1,6 1,5 27 26 miljoner kvadratmeter Om Fortifikationsverket 5
Figur 2 Hyresintäkter för ett urval av Sveriges största fastighetsägare. Källa: Årsredovisningar Akademiska hus Svenska Bostäder AP Fastigheter Vasakronan 3 143 2 874 3 414 4 635 I figur 3 och 4 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Här var Fortifikationsverket störst med avseende på uthyrbar area medan Akademiska hus toppade listan med avseende på hyresintäkter, med Fortifikationsverket som den näst största fastighetsförvaltaren tätt följd av Statens Fastighetsverk. Locum Diligentia Fabege Fortifikationsverket Statens Fastighetsverk Stockholmshem Familjebostäder Sthlm 2 17 2 145 2 66 2 61 1 999 1 96 27 26 1 536 2 3 4 5 miljoner kronor Verksamhetsgrenar Fortifikationsverket arbetar inom det område som inom statsförvaltningen kallas Effektiv statsförvaltning. Det aktuella verksamhetsområdet är Fastighetsförvaltning som 27 var indelat i verksamhetsgrenarna Förvaltning, Uppdrag och Avyttring. Verksamhetsgrenen förvaltning, som är den klart största, omfattar även den gemensamma administrationen vid huvudkontoret. Tidigare år var indelningen Lokaler, Fortifikation och Mark. Den nya verksamhets- Figur 3 Fortifikationsverkets fastighetsinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Figur 4 Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Fortifikationsverket 3,3 Akademiska hus 4 635 Akademiska hus 3,2 Fortifikationsverket 2 61 Statens fastighetsverk 1,8 Statens fastighetsverk 1 999 Specialfastigheter 1, Specialfastigheter 1 126 Jernhusen,7 27 26 Jernhusen 77 27 26 5 15 2 25 3 35 4 45 5 miljoner kronor 6 Om Fortifikationsverket
indelningen gör att verket tydligare kan skilja mellan förvaltningen av det egna fastighetsbeståndet (Förvaltning), försäljning och andra former av avyttring av delar av fastighetsbeståndet (Avyttring) samt den omfattande och varierande uppdragsverksamheten (Uppdrag). Tidigare år redovisades förvaltningen av det egna fastighetsbeståndet under alla tre verksamhetsgrenarna Lokaler, Fortifikation och Mark. Det blev därför svårare att få ett samlat grepp om verkets totala fastighetsförvaltning. Verksamhetsgrenen Förvaltning omfattar uthyrning, administration, drift, hantering av värme, elektricitet och vatten, underhåll och investeringar avseende lokaler och mark, försvarsanläggningar (befästningar), vägar och planer, anordningar (t.ex. hamnar och skjutbanor), nyttjanderätter samt skogsförvaltning. Verksamhetsgrenen Uppdrag omfattar tillläggstjänster, drift av andras fastigheter, inarrenden/införhyrningar för Försvarsmaktens räkning, fortifikatoriska uppdrag och övrig uppdragsverksamhet. Inom denna verksamhetsgren förekommer fortifikatorisk utveckling samt tjänsteexport inom det fortifikatoriska området. Verksamhetsgrenen Avyttring omfattar förvaltning av fastigheter under avyttring, försäljning och återställande av mark med m.m. i samband med att försvarsanläggningar avvecklas. I och med den nya indelningen i verksamhetsgrenar har Fortifikationsverket fått en verksamhetsstruktur, och således även en redovisningsstruktur, som bättre stämmer överens med det gängse inom fastighetsbranschen. Verket har nu tre tydliga verksamhetsgrenar affärsområden som motsvarar branschen i övrigt: Fastighetsförvaltning förvaltningsaffären Avyttring fastighetsaffären Uppdrag uppdragsaffären Ekonomi Verkets totala ekonomi framgår av tabellen nedan. Redovisningen omfattar bara de tre senaste åren, då utfallet i den nya redovisningsstrukturen bara finns framtaget för denna period. Den ökade omslutningen 27 är en följd av att: Uppdragsverksamheten ökat i stor omfattning på grund av att Fortifikationsverket Förvaltning 25 26 27 -Intäkter 2 347 2 163 2 292 -Kostnader -2 136-1 987-2 122 Resultat 211 176 17 Avyttring -Intäkter 338 219 155 -Kostnader -19-194 -143 Resultat 148 25 12 Uppdrag -Intäkter 174 245 545 -Kostnader -144-219 -55 Resultat 3 25 4 Verket totalt från och med 27 hanterar alla inarrenden och införhyrningar från andra fastighetsägare för Försvarsmaktens räkning. Ökad omsättning inom förvaltningsverksamheten med anledning av bl.a. att om-, till- och nybyggnader har tagits i bruk under slutet av 26 och 27, vilket lett till ökande hyresintäkter. Tabell 1. Fortifikationsverkets omslutning och resultat per verksamhetsgren och totalt samt några ekonomiska mått. Alla belopp i Mkr. Källa: Fortifikationsverkets Årsredovisning 27. -Intäkter 2 859 2 627 2 992 -Kostnader -2 47-2 4-2 77 Resultat 389 227 222 Avkastningskrav -272-178 -13 Resultat efter avkastningskrav 117 48 92 Direktavkastning 12% 12% 11% Avkastning på disponibelt statskapital 4% 5% 7% Soliditet 34% 26% 24% Om Fortifikationsverket 7
Fortifikationsverket hade år 27 ett överskott på 222 miljoner kronor. Det var 77 miljoner kronor bättre än budget. 13 miljoner av överskottet levererades in till statskassan som avkastning på disponibelt statskapital. Kapitlet Ekonomi innehåller ytterligare uppgifter om verkets ekonomi. En mera fullständig ekonomisk redovisning finns i Årsredovisningen för 27 och rapporten Verksamheten 27. Båda rapporterna kan beställas från verkets informationsstab. Så här styrs verksamheten Fortifikationsverket leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen har det fulla verksamhetsansvaret och ger direktiv och arbetsinriktning utifrån regeringens årliga regleringsbrev. Regleringsbreven innehåller bland annat mål för verksamheten samt krav på redovisning och återrapportering. Det övergripande målet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning, med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar formuleras både i mer kvalitativa termer och i konkreta mätbara mål. Nyckelord i målbeskrivningen är - bibehållet eller om möjligt ökat värde på fastigheterna, - god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet, - investeringsverksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt, - affärsmässighet vid försäljning av fastigheter, - anpassning till förändrade förutsättningar under försvarsbeslutsperioden, - hänsyn till miljö- och kulturvärden samt - serviceinriktad hyresvärd. Fortifikationsverket utarbetar årligen ett internt styrdokument, verksamhetsplanen, där statens mål och krav bryts ner till interna strategiska mål och prioriterade uppgifter. För att tydliggöra styrningen har ett verksamhetsledningssystem införts. Mål och måluppfyllelse redovisas i Fortifikationsverkets årsredovisning och Verksamheten 27, en kompletterande och delvis fylligare redovisning. Organisation och personal Fastighetsavdelning Norr Fastighetsavdelning Syd Huvudkontor Avdelning för skyddsteknik Figur 5. Fortifikationsverkets organisation under 27 i översikt. Till årsskiftet 26/27 skedde vissa anpassningar av organisationen. Det skapades en Byggprojektavdelning genom sammanslagningar av interna enheter. Fortifikationsavdelningen bytte namn till Avdelningen för Skyddsteknik. Huvudkontoret, Markavdelningen och de två Fastighetsavdelningarna hade i huvudsak samma organisation och ansvar som föregående år. Vid årsskiftet 26/27 lades Avvecklingsorganisationen med anledning av Försvarsbeslut 24 ned. Verkets organisation framgår av bilden nedan. Fortifikationsverket har sitt huvudkontor i Eskilstuna. Huvudkontorets uppgift är att leda, stödja och utveckla verksamheten. Huvudkontoret tillhandahåller både strategiska och operativa tjänster till övriga verksamheter. Där finns dessutom ett antal staber och enheter. Verksamheten leds av generaldirektören med stöd av en ledningsgrupp. Markavdelning Byggprojektavdelning 8 Om Fortifikationsverket
Fastighetsavdelningarna förvaltar det öppna beståndet. De ansvarar även för inarrenden/ inhyrningar från den externa marknaden för Försvarsmaktens räkning. Vidare arbetar de med uppdrag i form av tilläggstjänster, drift åt andra fastighetsägare samt övriga uppdrag. Fastighetsavdelning Norr förvaltade totalt 6 12 byggnader, vägar och planer, anordningar, infrastruktur och andra förvaltningsobjekt. Byggnaderna hade en total areal på 1 943 kvm BTA. Vid avdelningen fanns nio fastighetsenheter. Fastighetsavdelning Syd förvaltade totalt 3 485 byggnader, vägar och planer, anordningar och andra förvaltningsobjekt. Byggnaderna hade en total areal på 1 387 kvm BTA. Vid avdelningen fanns nio fastighetsenheter. Fastighetsenheterna svarade för kundkontakterna, den operativa driften, underhåll och det mesta av uppdragsverksamheten. Mer fakta finns i kapitlen Fastighetsbestånd och Lokaler. Avdelningen för skyddsteknik ansvarade för fortifikatorisk utveckling, förvaltning, uthyrning och avyttring av verkets försvarsanläggningar det bestånd där särskild sekretess gäller. Läs mer i kapitlen Anläggningar och skyddsteknik samt Avyttring - Försäljning. Markavdelningen ansvarade för förvaltningen av Fortifikationsverkets skogar och nyttjanderätter i form av t.ex. jakt- och fiskearrenden samt försäljning av mark och vanliga byggnader. Läs mer i kapitlen Domän och Avyttring - Försäljning. Byggprojektavdelningen ansvarade för investeringar i fast egendom och teknikstöd. En fortsatt reducering av verkets personal har skett som en följd av effektivisering och förändrat fastighetsbestånd. Förändringar under året och Fortifikationsverkets framtida utveckling Under 27 fick Fortifikationsverket en ny instruktion. Den innebär att verket har fått en tydligare fastighetsförvaltande roll gentemot Försvarsmakten. Verket skall stödja Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor med utredningar och expertstöd. Vidare skall Fortifikationsverket bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Hösten 27 presenterades Vårt arbetssätt. Fortifikationsverkets sätt att arbeta har kartlagts och redovisats i processer. Beskrivningen går under namnet Vårt arbetssätt. Via systemet kan man komma åt alla förordningar, regler, rutiner, anvisningar, dokument och blanketter m.m. som skall nyttjas i det dagliga arbetet. Genom att förenkla, effektivisera och ha ett gemensamt arbetssätt över hela landet ska det hjälpa oss att nå våra mål. Hela modellen är kontinuerligt föremål för utveckling, förbättringar och kompletteringar. I samband med införandet av Vårt arbetssätt så har intranätet uppdaterats och anpassats till den införda arbetsmodellen. För att effektivisera det administrativa stödet inom verket har ett Servicecenter inrättats i Arvidsjaur under våren 27. Servicecentret hanterar den centrala och, för hela verket, gemensamma växeln, hjälper till med resebeställningar, sköter inköp av mobiltelefoner m.m. och tar hand om felanmälningar. Miljö från Ronneby Flygflottilj. Om Fortifikationsverket 9
Ett nytt ekonomisystem (Agresso) infördes den 1 oktober 27. Det nya systemet medger effektivare ekonomirutiner. Samtidigt med bytet av ekonomisystem infördes en ny ekonomimodell. En omfattande översyn gjordes av kodplanen. Även kontoplanen sågs över och anpassades till den normalkontoplan för staten som Ekonomistyrningsverket ger ut. Den nya kodplanen medför enklare redovisning och möjliggör flexiblare uppföljning av verksamhetsgrenar, budget, nyckeltal m.m. Det har gjort att redovisningen har kunnat förenklas och renodlas. Som en följd av Försvarsförvaltningsutredningen (FFU) har Fortifikationsverket tagit över driftpersonal för Stockholms skärgård, personal för väg- och parkdrift vid några fastighetsenheter samt personal för fortifikatorisk utveckling, analys och kontroll från Försvarsmakten. Totalt tog verket över ca 4 personer från Försvarsmakten. Vidare hanterar verket inarrenden och införhyrningar från annan fastighetsägare för Försvarsmaktens räkning. Fortifikationsverket skall även reducera kostnaderna för förvaltningen av det bestånd Försvarsmakten hyr med 3 Mkr i 24 års prisläge. Denna besparing skall komma Försvarsmakten till del. Fortifikationsverket skall i större omfattning stötta Försvarsmakten i tidiga skeden genom att belysa olika alternativ att lösa lokalbehoven och redovisa de långsiktiga hyreskonsekvenserna. Seminarier för att öka förståelsen för och betydelsen av att medverka i tidiga skeden kommer att hållas under 28. Uppföljning och utvärdering av seminarierna kommer att göras under 29. En annan målsättning är att med större insats i tidiga skeden öka projekterings- och kalkylsäkerheten. Under året tog Försvarsmakten beslut om etablering av ett nytt centralförråd. Förrådet skall ligga i Arboga och planeras stå klart 29 och vara i full drift 21-211. Fortifikationsverket har stöttat Försvarsmakten med att hitta en lämplig ort och utformning av förrådet m.m. Ett 2-årigt hyreskontrakt har tecknats med den externa hyresvärden. Centralförrådet innebär att ett stort antal förråd ute i landet kan avvecklas. 27 påbörjades en översyn av Fortifikationsverkets överenskommelser med Försvarsmakten avseende planering och planeringsstöd, upplåtelser, rutiner vid avveckling, uppsägningar och avyttring m.m. Detta omfattande arbete kommer att slutföras under 28. Hösten 27 beslutade Fortifikationsverkets styrelse att fastighetsdriften vid två fastighetsgrupper skulle läggas ut på entreprenad. De aktuella fastighetsgrupperna är Berga utanför Stockholm och Ronneby i Blekinge. Under slutet av 27 och början av 28 togs upphandlingsunderlag fram och offerterna utvärderades. På båda orterna vann Dalkia upphandlingen. De kommer att ta över driften fr.o.m. 1 april 28. Förändringen innebär verksamhetsövergång för berörd personal. Driftentreprenaderna kommer att börja utvärderas redan under 28, för att verket så tidigt som möjligt skall få erfarenheter av förändringen. Andra halvan av 27 började Fortifikationsverket planera för ett nytt effektiviseringsprojekt. Det tredje projektet sedan 22. Målsättningen är att verket under perioden 28 21 skall genomföra förändringar inom områdena fastighetsdrift, energiförbrukning, lokalresursplanering avseende inhyrt och eget bestånd, investeringsprocess, avyttringsprocess och administrativ rationali- sering. Tillsammans skall åtgärderna ge en årlig besparingseffekt på 13 14 miljoner kronor. Det mesta arbetet kommer dock igång först under 28. Under slutet av 27 började Fortifikationsverket arbeta med en strategiplan för perioden 29 211. Utgångspunkten för strategiplanen är tre strategiska målbilder fram till och med 211. Dessa är 1. Fortifikationsverket har en effektiv och flexibel fastighetsförvaltning med nöjda kunder. 2. Fortifikationsverket är etablerat som en ledande nationell och internationell resurs för byggnader och anläggningar med särskilda krav på skydd och säkerhet. 3. Fortifikationsverket ligger i framkant vad gäller ansvar för hållbar utveckling. Fortifikationsverket har fått en utökad roll då det gäller fortifikatorisk utveckling. Som en följd av detta har verket tecknat samarbetsavtal med främmande stater inom området. Verket är även involverat i tjänsteexport inom området. Denna verksamhet kan komma att öka väsentligt under kommande år. Det kan även innebära möjligheter för svenska företag att få kvalificerade uppdrag utomlands. Under flera år har Fortifikationsverket haft en hög medelålder bland de anställda. De kommande åren kommer pensionsavgångarna att bli stora. För att säkerställa framtida personalbehov för fastighetsförvaltningen och utvecklingsområdena inom skydd och säkerhet har verket startat ett kompetensförsörjningsprojekt. Ett led i arbetet är satsningen på trainee -verksamhet under 28 och 29. Syftet med de redovisade satsningarna är bl.a. att stärka Fortifikationsverket som varumärke för förvaltning av kvalificerade ändamålsfastigheter och utveckling inom skydd och säkerhet. 1 Om Fortifikationsverket
Miljö från Ronneby Flygflottilj. Om Fortifikationsverket 11
Kunder lokalbehov och nya marknader Fortifikationsverket ska tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter, lokaler och försvarsanläggningar åt hyresgästen. Från och med 27 har verket tagit över uppgiften från Försvarsmakten att hyra in lokaler och mark från andra fastighetsägare. Fortifikationsverket har många andra uppdrag vid sidan av förvaltningen av det egna fastighetsbeståndet. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten hyr drygt 9 % av den lokalarea verket hyr ut. Det motsvarar ca 3 miljoner kvm av den totala lokalarea som verket förvaltar. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, och Totalförsvarets forskningsinstitut. Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets fastigheter t.ex. Polisen, Luftfartsverket och FFV Aerotech. Lokalarean uppgick till ca 3,7 miljoner kvm BTA vid utgången av år 27. Till följd av Försvarsbeslut och övrig lokalanpassning hos hyresgästerna har den uthyrda lokalarean minskat med nästan 8 kvm BTA (2 %) under perioden 23 till 27. Det är framför allt uthyrningen till Försvarsmakten som har minskat. Även de två senaste åren har den uthyrda lokalarean minskat, trots den nyproduktion som har skett med anledning av Försvarsbeslut 24 och av andra skäl. Fortifikationsverket hyr även ut nyttjanderätter såsom bostäder, fritidshus m.m. De senaste tre åren har den volymen varit relativt konstant. Den mängd lokaler som är under avyttring har under perioden 23 27 varit ungefär lika stor. Tabell 2. Uthyrda lokaler i kvm BTA per kund/kundgrupp. I posten övrigt ingår egna lokaler och vakanser. Uppgifterna om nyttjanderätter är osäker för 25 och tidigare år. Bakgrunden är att Fortifikationsverket successivt har tagit över dessa från Försvarsmakten. Uthyrd area i tusental kvm BTA. Uppgifterna avser läget vid bokslutstillfället varje år. Uthyrd area, tusental kvm BTA Hyresgäst/ Andel Förändring Trend hyreskategori 27 6-7 3-7 Försvarsmakten 3 9 3 9 3 3 3 3 82% -3,2% Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Totalförsvarets forskningsinstitut 91 82 82 82 83 2%,9% 3 31 31 32 32 1%,% ˆ 21 21 21 22 18 1% -19,8% Nyttjanderätter, ca * 7 13 12 13 4% 8,3% ˆ Övriga statliga myndigheter * * * * 1 89%,% Övriga hyresgäster 13 1 1,5 1,5 1,5 %,% Summa 4 4 3 5 3 4 3 3 89% -2,9% Under avyttring * 16 14 154 15 4% -2,6% Övrigt * 25 19 19 27 7% 42,1% apple Summa lokalbestånd 4 6 4 5 3 9 3 7 3 7 %,% Fortifikationsverket hyr även ut stora markarealer till hyresgästerna inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de två stora markhyresgästerna. Försvarsmaktens markområden utgörs bl.a. av skjut- och övningsfält, bl.a. Älvdalens skjutfält i Dalarna. Försvarets materielverk hyr bl.a. Robotövningsfältet i Vidsel i Norrbotten. Den uthyrda markarealen har under de fem senaste åren minskat med drygt 1 % eller 4 258 hektar. Förklaringen är att behovet av övnings- och 12 Kunder lokalbehov och nya marknader
Tabell 3. Uthyrd markareal i ha. Uthyrd markareal, hektar Hyresgäst/ hyreskategori Andel 27 Förändring 6-7 Trend 3-7 Försvarsmakten 217 217 216 29 23 53% -2,9% Försvarets materielverk 161 161 161 161 161 42%,% apple Totalförsvarets forskningsinstitut 75 75 75 698 698,2%,% Försvarets radioanstalt 22 22 22 22 22,1%,% apple FFV Aerotech AB 3 3 3 3 3,%,% apple Övriga hyresgäster 66 57 3 68 23 22,1% -4,2% ˆ Summa uthyrt markbestånd 379 7 379 6 381 7 371 2 365 2 96% -1,6% Ej uthyrt 5 4 9 2 5 1 3 15 29 4% 45,9% ˆ Totalt markbestånd 384 8 384 5 384 2 381 5 38 5 % -,3% apple skjutfält har minskat i betydligt långsammare takt än behovet av lokaler. Det beror bl.a. på att det tar lång tid att återställa mark som har använts som skjutfält och där det kan finnas problem med oexploderad ammunition. Uthyrningsgrad De senaste tre åren har Fortifikationsverket redovisat uthyrningsgraden i Årsredovisningarna. Uthyrningsgraden har då preciserats som uthyrningar enligt upplåtelseavtal eller som nyttjanderätter i förhållande till totala lokalarean. Uthyrningsgraden har de senaste tre åren varit 92,3 %, 91,7 % respektive 9,1 %. Den har således gått ned med drygt 2 % under denna period. Bland de objekt som inte ingår i uthyrningsgraden finns dels objekt under avyttring (försäljning, överföring till annan myndighet, rivning etc.), dels objekt som sagts upp men där det ännu inte har klarlagts hur de skall avyttras. En del av dessa objekt kan vara tillfälligt upplåtna under denna tid. Byggnader och natur Ravlunda skjutfält. Kunder lokalbehov och nya marknader 13
Hyresintäkterna Hyresintäkterna har ökat med 121 miljoner kronor från föregående år. Det motsvarar en ökning med 5,8 %. Försvarsmaktens hyror för fastigheter som Fortifikationsverket förvaltar, har ökat med 95 miljoner kronor. De ökande hyrorna är en följd av bl.a. högre kapitalersättning och indexuppräkningar. Tabell 4 visar att andra hyresgäster än Försvarsmakten har fått en relativt sett större betydelse de senaste åren. Försvarsmaktens andel av hyressumman har minskat från 93,6 % till 91,1 % men Försvarsmakten är fortfarande den dominerande hyresgästen. Hyresåterbetalning på 15 miljoner kronor Under hösten 27 gjorde Fortifikationsverket en hyresåterbetalning på 15 miljoner kronor till de fyra största hyresgästerna. Anledningen var tidigare års ackumulerade resultat och de prognoser för 27 som visade på nya överskott, såvida inte hyresåterbetalningar gjordes. Återbetalningen fördelades i förhållande till respektive myndighets andel av hyrorna enligt upplåtelseavtalen. Storleken på det återbetalade beloppet framgår av tabell 5 nedan. Fortsatt tillämpning av nya hyresmodellen På uppdrag av regeringen har Fortifikationsverket tillsammans med Försvarsmakten utvecklat en kostnadsbaserad hyresmodell under 25 och början av 26. Hyresmodellen skall medverka till långsiktighet och effektivitet vid användningen och Tabell 4. Hyresintäkter per kund/kundgrupp. Kunder utanför staten inkluderar nyttjanderätter och objekt under avyttring. Övriga hyresgäster är en summeringspost för tidigare års redovisningar. Sammanställningen för 27 är mera detaljerad och har en annan struktur än tidigare år. Hyresgäst/ hyreskategori Hyresintäkt, miljoner kronor Andel 27 Förändring 6-7 Försvarsmakten 2 41 2 476 2 89 1 94 1 999 91,1% 5,% Försvarets materielverk 94,3 77,4 69,3 7,9 72,1 3,3% 1,7% Försvarets radioanstalt 24,8 25,4 35,3 3,8 26,6 1,2% -13,6% ˆ Totalförsvarets forskningsinstitut 17, 18,6 19,8 19,7 2,2,9% 2,5% ˆ Luftfartsverket 5,8 5,8 6,1 1,1 2,1,1% 9,9% Länsstyrelsen BD län, 5,5 5,5 5,5 5,5,3%,% ˆ Polisen,9 1,4 1,6 2,4 7,5,3% 212,5% ˆ Kustbevakningen,1 1,1 1,7 2,5,1% 47,1% ˆ Energimyndigheten 4,4 4,,2% -9,1% Övriga statliga myndigheter 8,1,4%,% Kunder utanför staten 21,9 27,4 29,6 27,6 39,8 1,8% 44,2% ˆ Övriga hyresgäster,7 9,5,9 5,8,,% -,% ˆ Nyttjanderätter 17, 22,7 26,5 21,5,% -,% ˆ Objekt under avyttring 4,9 4,7 3,1 6,1,% -,% ˆ Summa hyresintäkt 2 575 2 647 2 258 2 74 2 195,% 5,8% förvaltningen av försvarsfastigheterna och bidra till öppenhet och förtroende mellan myndigheterna. Ett viktigt syfte är att begränsa hyresadministrationen. En nyhet är att upplåtelseavtalen nu kan vara fleråriga. För upplåtelseavtal som är längre än tre år får hyran, utom kapitalersättningen, regleras med konsumentprisindex (KPI). Tabell 5. Fördelning av återbetalade hyresmedel. Belopp i tkr. Hyresgäst/ hyreskategori Andel av totala hyra Trend 3-7 Hyresmodellen innebär att rörliga reglerbara mediakostnader (värme, el, vatten etc.) regleras i efterhand mot faktiskt utfall. Det medför att hyresgästerna får ett incitament att hushålla med värme, el och vatten. Under 27 betalade Fortifikationsverket tillbaka 42 miljoner kronor som ett resultat av regleringen. Huvuddelen av detta belopp kom Försvarsmakten tillgodo. Belopp som återbetalats i tusental kr Försvarsmakten 94% 141 2 Försvarets materielverk 4% 5 4 Försvarets radioanstalt 1% 2 Totalförsvarets forskningsinstitut 1% 1 5 Summa återbetalningar % 15 14 Kunder lokalbehov och nya marknader
Eftersom Försvarsmakten är den helt dominerande hyresgästen, kan man få en bra bild av hur den nya hyresmodellen fungerat genom att se på effekterna på upplåtelseavtalen med Försvarsmakten. Tabell 6 visar förändringen i avtalsstrukturen mellan upplåtelseavtalen för 27 och 28. Det totala antalet upplåtelseavtal med Försvarsmakten har minskat med 8 st (3 %). Den totala avtalssumman har ökat med 112 miljoner kronor (7 %) och uppgår för 28 till 1 667 miljoner kronor. Ökningen är en följd av de ny-, till- och ombyggnader som har skett under de senaste åren och indexuppräkning av avtal längre än 3 år. Andelen långa kontrakt, UA som löper på 3 6 år, uppgår till 49 %, medan kontraktsvärdet för dessa avtal uppgår till 93 %. Figur 6 visar förfallostrukturen på upplåtelseavtalen med Försvarsmakten. Det framgår av figuren att en majoritet av avtalen förfaller senast 29-12-31. 79 % av avtalad hyra avser emellertid upplåtelseavtal med förfallotid 212-12-31 eller 213-12-31. Tabell 6. Avtalslängd, antal upplåtelseavtal och hyresersättningen enligt upplåtelseavtal 27 (UA 27) och upplåtelseavtal 28 (UA 28) med Försvarsmakten. Sammanställningen avser bara det öppna fastighetsbeståndet. Avtalslängd 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Antal avtal UA 27 78 59 7 76 47 UA 28 8 118 7 76 1 49 Hyra i miljoner kronor UA 27 96 3 2 225 1 22 UA 28 35 8 2 229 1 1 32 Förändring Antal avtal -7 59 1 2 Hyra i miljoner kronor -61 5 4 1 117 Antal avtal med senaste utflyttningsdag, totala antalet upplåtelseavtal 259 senast 29-12-31 senast 211-12-31 senast 213-12-31 Hyresbelopp med senaste utflyttningsdag, totalt antal hyresbelopp 1 667 miljoner kronor senast 29-12-31 senast 211-12-31 senast 213-12-31 Figur 6. Förfallostrukturen för upplåtelseavtalen med Försvarsmakten 28 (UA 28). Rällospången Älvdalens skjutfält i vinterskrud. Kunder lokalbehov och nya marknader 15
NKI 27 och utvecklingen de senaste åren Fortifikationsverket har sedan 22 gjort NKIundersökningar fyra gånger. NKI står för nöjd kund index. NKI-enkäten för 27 skickades ut till 893 personer och svarsfrekvensen var 69 %. Det totala NKI-talet för undersökningarna framgår av figur 7. Fram till 25 har NKI totalindex ökat från 49 till 58. Totalindex föll 27 tillbaka till 57. Förklaringarna till detta torde bl.a. vara de omfattande förändringarna i hanteringen av lokalförsörjnings- och fastighetsfrågor inom Försvarsmakten under 27. Av de svarande i undersökningen uppges 19 % hektar påverkats negativt av FFU-omställningen, medan bara 6 % av dem som svarat uppges ha påverkats positivt. Förändringen var en följd av regeringens beslut med anledning av Försvarsförvaltningsutre dningen (FFU). En konsekvens av utredningen är att Fortifikationsverket tagit över hanteringen av Försvarsmaktens inarrenden, inhyrda lokaler m.m. vilket arrenderas och hyrs från andra fastighetsägare än Fortifikationsverket. Verket har även tagit över den fortifikatoriska utvecklingen från Försvarsmakten och med anledning av detta har ett antal personer flyttats över till Fortifikationsverket. Syftet med omställningen har varit att Försvarsmaktens och Fortifikationsverkets roller i dessa sammanhang skall renodlas. I jämförelse med andra fastighetsförvaltare med så kallat lokalförsörjningsmonopol, så ligger Fortifikationsverket i mitten med sitt NKI-värde. Fortifikationsverkets driftpersonal har emellertid även 27 fått höga betyg (76 av ). Även personlig service och felanmälan har fått goda omdömen. Uppdraget att spara 3 miljoner kronor enligt FFU-utredningen Regeringen har uppdragit åt Fortifikationsverket och Försvarsmakten att tillsammans spara miljoner kronor avseende Försvarsmaktens totala kostnader för lokaler, anläggningar och Figur 7 Fortifikationsverkets NKI-utveckling 22 till 27. Figuren avser utvecklingen av totalindex. Totalindex 8 6 4 2 49 54 58 57 22 År mark. Beslutet är ett resultat av Försvarsförvalt ningsutredningen. Myndigheterna är ense om att Fortifikationsverket skall spara 3 miljoner av detta belopp, medan resterande del av besparingen skall tas ut inom Försvarsmakten. Besparingen skall för verkets del vara helt genomförd under budgetåret 28, medan en del av besparingen skall klaras av redan under 27. Under 27 och början av 28 har Statskontoret granskat hur berörda myndigheter har klarat att genomföra avsedda besparingar med anledning av FFU. Statskontorets slutsats är att verket har vidtagit en rad åtgärder för att minska antalet årsarbetskrafter och öka effektiviteten. Sänkta kostnader har kommit Försvarsmakten till del genom lägre hyror. Fortifikationsverkets uppdragsverksamhet Fortifikationsverket tillhandahåller tjänster utöver uthyrning av mark och lokaler i form av: Tilläggstjänster med tilläggstjänster avser tjänster till verkets hyresgäster som har nära samband med verkets fastighetsförvaltning, t.ex. åtgärder som inte ingår i upplåtelseavtalet, verksamhetsanpassningar i lokaler, nyckelhantering, service av lös släckningsutrustning, andra fastighetsnära tjänster och liknande åtgärder. Fastighetsdrift åt andra fastighetsägare. I de flesta fall är då Försvarsmakten hyresgäst. Inarrenden och inhyrningar åt Försvarsmakten. Fortifikationsverket hanterar Försvarsmaktens externa inarrenden och förhyrningar och vidareupplåter dem åt Försvarsmakten. Detta är en ny uppgift för Fortifikationsverket från 27. 16 Kunder lokalbehov och nya marknader
Fortifikatoriska uppdrag. Övriga uppdrag. Denna verksamhet har stor omfattning. 27 var den totala ersättningen för uppdragsverksamheten ca 537 miljoner kronor. Det motsvarar nästan en fjärdedel av de totala hyresintäkterna samma år och utgör nästan tre gånger så mycket som hyresintäkterna från alla kunder exklusive Försvarsmakten. Fortifikationsverket avviker i detta avseende från andra fastighetsförvaltare inom den statliga sektorn, där denna typ av uppdragsverksamhet har mera begränsad omfattning. Tabell 7 visar intäkterna från uppdragsverksamheten från statliga myndigheter respektive externa kunder budgetåret 27. De statliga myndigheterna står således för 95 % av uppdragsintäkterna. Den klart största andelen avser Försvarsmakten vars andel av totalen är 9 %. Även Statens fastighetsverk, Försvarets materielverk och Polisen står för uppdrag motsvarande flera miljoner kronor 27. Bland de övriga uppdragen utgör fastighetsdrift på andras fastigheter 35 miljoner kronor, d.v.s. 56 %. I regel sköter verket driften på fastigheter som nyttjas av Försvarsmakten. Tabell 7. Uppdragsverksamhetens omfattning och fördelning på områden inom respektive utanför den statliga myndighetssfären. Införhyrningarna åt Försvarsmakten avser resultatförda intäkter avseende införhyrningar. Alla belopp i tkr. Typ av uppdrag/kundgrupp Statliga myndigheter Externa kunder Alla kunder Införhyrningar åt Försvarsmakten 299 299 Tilläggstjänster 147 14 161 2 Övriga uppdrag 61 8 14 5 76 3 Total uppdragsersättning 58 28 5 536 6 kvm LOA. Det senare motsvarar ca 75 kvm BTA, eller ca 1/5-del av det fastighetsbestånd Fortifikationsverket själv förvaltar. Dessutom hanterar Avdelningen för skyddsteknik ett antal avtal avseende arrenden och nyttjanderätter. I och med att verket har tagit över denna uppgift, så blir det lättare att jämföra och avväga inhyrningar i förhållande till ny-, till- eller ombyggnad av lokaler i verkets egen regi. På sikt bör det skapa möjligheter till större kostnadseffektivitet i Försvarsmaktens lokalbehov. Fortifikationsverkets ersättning från Försvarsmakten 27 Ersättningsfördelning från Försvarsmakten 27. Den totala ersättningen var 2 559 miljoner kronor. Inarrenden och införhyrningar åt Försvarsmakten Denna uppgift är ny för 27 och kommer som det ser ut i dagsläget att på sikt få större omfattning. Under 27 har fastighetsavdelningarna hanterat ca 1 3 inarrenden med en total areal på ca 1 hektar. Inhyrningar av lokaler har omfattat ca 6 avtal och en lokalarea på ca 6 Eftersom Försvarsmakten är den helt dominerande kunden både då det gäller hyresupplåtelser och övriga tjänster ger fördelningen av den totala ersättningen från Försvarsmakten på olika tjänster en bra bild av Fortifikationsverkets tjänsteutbud. Figur 8 visar förhållande för 27. Det året utgjorde hyresintäkterna 78 % av den totala ersättningen från Försvarsmakten. Hyror FM Inarrenden Ersättning tilläggstjänster Avyttringsintäkter Övriga uppdragsintäkter Övriga ersättningar Figur 8. Fördelning av ersättningen från Försvarsmakten 27 på olika tjänster. Kunder lokalbehov och nya marknader 17
Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 27 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom det öppna beståndet ca 8 byggnader med en sammanlagd bruttoarea på knappt 3,7 miljoner kvm. Detta är en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Under perioden 23-27 minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med drygt 9 kvadratmeter eller 2 %. Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den klart största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör hälften av det totala beståndet. Denna grupp innefattar många olika typer av byggnader, allt från enkla, kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla, ouppvärmda förråd utgör ca 23 % av den totala arean. Av tabell 8 framgår att alla kategorier har en trendmässig minskning mellan 23 och 27. Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet. Fortifikationsverket har lokaler i alla län och i 62 % av alla kommuner. De största bestånden finns i Norrbottens, Västra Götalands och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det bestånd större än 2 kvm brutto- area. De kommuner som har enskilt störst bruttoarea är Boden och Skövde, tätt följt av Karlskrona. Den största minskningen 27 både i absoluta tal och procentuellt har skett i Gotlands län. Andra län där man kan se en minskning sedan föregående år är Västra Götalands län och Norrbottens län vilka båda har en minskad lokalarea på ca 1 kvm bruttoarea. Den procentuellt största minskningen, näst efter Gotlands län, har skett i Gävleborgs län där minskningen i absoluta tal dock inte är lika stor. Minskningarna i lokalbeståndet beror främst på Tabell 8. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. nedläggningar i samband med Försvarsbeslut 24 men även på försäljningar av förråd i samband med Försvarsmaktens förrådsomställning. Östergötlands län har fått en ökad lokalarea jämfört med 26. Ökningen är på 14 kvm bruttoarea och beror främst på ny-, till- och ombyggnader som genomförts på Malmen i Linköping och i Kvarn. Redovisning per län görs via registerfastigheten byggnaden tillhör. Byggnader som saknar koppling till registerfastighet återfinns under rubriken Övrigt i tabellen. Tusentals kvm BTA Byggnadstyp Förändring 6-7 Trend 3-7 Förråd och materieluppställning 2 418 2 318 2 65 1 925 1 853-3,7% Kaserner 595 63 476 441 462 4,8% Utbildning 461 473 359 361 375 3,9% Kontor 399 48 369 368 368 -,2% Materielunderhåll 315 311 261 254 261 3,% Förplägnad 177 177 149 15 155 3,4% Bostad 16 16 13 99-1,2% Kultur och fritid 35 35 3 3 3 -,7% Hälso- och sjukvård 27 27 24 22 22 1,5% Övrigt 26 23 24 25 19-22,3% Bevakning/skydd 26 27 25 23 22-2,4% Summa 4 582 4 58 3 884 3 698 3 666 -,9% 18 Fastighetsbestånd
Tabell 9. Lokalfördelning per län. Tusentals kvm BTA Län Förändring 6-7 Stockholms län 552 574 521 53 526 -,8% Uppsala län 272 271 27 271 264-2,7% apple Södermanlands län 149 149 68 58 53-8% Östergötlands län 174 175 172 171 186 8,2% ˆ Jönköpings län 188 187 177 175 176,3% Kronobergs län 42 42 42 42 41-2,8% apple Kalmar län 8 8 7 7 7,% Gotlands län 171 17 76 73 52-28,4% Blekinge län 28 279 28 292 292,1% ˆ Skåne län 241 241 259 258 256-1,% ˆ Hallands län 171 172 171 177 179,7% ˆ Västra Götalands län 617 68 6 589 58-1,6% Värmlands län 123 115 39 42 41-2,4% Örebro län 44 45 44 44 43-2,2% apple Västmanlands län 5 5 5 5 5 -,8% apple Dalarnas län 71 58 53 46 44-3% Gävleborgs län 33 25 22 2 15-22,3% Västernorrlands län 73 77 68 61 55-11% Jämtlands län 328 325 93 77 72-7% Västerbottens län 131 118 9 81 77-5,3% Norrbottens län 72 71 731 61 59-2% Övrigt 163 118 52 33 68 16% Summa 4 582 4 58 3 884 3 698 3 664-1% Tabell 1. Markareal i de fem län där Fortifikationsverket har störst markinnehav. Trend 3-7 Markareal i tusentals hektar Markareal per län 24 25 26 27 Förändring 6-7 Trend 4-7 Norrbottens län 25,5 25,3 25,2 25,1 -,1% apple Dalarnas län 55,4 55,4 55,2 55,2,% apple Stockholms län 18,9 19, 18,8 18,8 -,% apple Västra Götalands län 16,2 16,2 16,2 15,9-1,8% apple Skåne län 1,6 1,4 1,4 1, -3,9% Övriga 77,9 77,8 75,7 75,5 -,2% apple Summa 384,5 384,2 381,5 38,5 -,3% apple Markinnehav Fortifikationsverket förvaltar ca 38 hektar mark, varav ca hektar utgörs av skog. Mer fakta om skogsverksamheten finns i kapitlet Domän. Fortifikationsverket förvaltar mark i alla län och i 58 % av Sveriges kommuner. Största innehavet finns i Norrbotten och i Dalarna. De kommuner där Fortifikationsverket har de största markinnehaven är Jokkmokk (bl a Vidsel Robotförsöksplats) och Älvdalen (bl a Älvdalens skjutfält). Som jämförelse kan nämnas att robotskjutfältet i Vidsel, Jokkmokks kommun, har en yta som är något större än halva Blekinge. Du kan läsa mer om Fortifikationsverkets markinnehav och då främst övnings- och skjutfält under kapitlet Domän. I tabell 1 redovisas markinnehavet i de fem län där Fortifikationsverket har det största markinnehavet. Fördelning efter användning Fortifikationsverkets markområden klassificeras efter användning i bland annat övnings- och skjutfält, flygplatsområden och kasernområden. I gruppen Övrig mark ingår all mark som inte är klassad för en specifik användning. Markarealen per objekttyp redovisas i tabell 11. Fastighetsbestånd 19
Långsammare minskning av markinnehav Markinnehavet minskar i en långsammare takt än vad lokalinnehavet gör. Detta beror till stor del på att de områden som säljs är främst kasernområden med stort lokalbestånd och liten markareal. I och med Försvarsmaktens förrådsomställning säljs dessutom många förråd som ligger på ofri grund, det vill säga byggnader utan tillhörande mark. Vid försäljning av övnings- och skjutfälten, där byggnadsbeståndet är litet och markarealen stor, är försäljningsprocessen längre då marken ofta är behäftad med oexploderad ammunition, s.k. blindgångare. Tabell 11. Markareal fördelat efter huvudsaklig användning. Markareal i tusentals hektar Markareal per objekttyp Förändring 6-7 Trend 3-7 Övnings- eller skjutfält 23, 22,7 22,2 21,6 2,8 -,4% apple Fristående område för byggnader 1,4 1,3 1,3 1,1 1, -,6% apple Flygplatsområde 6, 5,8 6,3 4,5 4,2-6,2% Kasernområde 2,9 3, 2,9 2,6 2,7 3,6% Övrig mark 162,6 162,8 162,5 162,8 162,2 -,3% apple Summa 384,8 384,5 384,2 381,5 38, -,4% apple Vårdplaner Inom Fortifikationsverket finns 27 byggnader som är klassade som statliga byggnadsminnen. De omfattar en total area av drygt 29 kvm BTA, eller ca 8 % av byggnadsbeståndet. De finns i hela landet från Boden i norr till Lund i söder. Flest skyddade byggnader finns tillsammans med Kungsholms fort inom Örlogshamnen i Karlskrona tätt följt av Småland med byggnadsminnen både i Eksjö och Skillingaryd. Förutom själva byggnaderna finns oftast ett skyddsområde kring byggnaderna som också ska skötas på ett sätt så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Det kan vara en kaserngård eller ett parkområde. För alla byggnadsminnen finns särskilda skyddsföreskrifter fastställda av regeringen som beskriver hur byggnaderna ska hanteras så det kulturhistoriska värdet inte minskar. Då skyddsföreskrifterna är ganska generella har Fortifikationsverket som mål att upprätta vårdprogram för alla byggnadsminnen. Ett vårdpro- Villingsbergs Herrgård ett byggnadsminne som har renoverats under de senaste året gram beskriver byggnaden och/eller markområdets kulturhistoriska värden baserat på byggnadernas historia och byggnadernas skick idag. I vårdprogrammet finns också instruktioner om vilka material och metoder som ska användas vid underhåll av byggnaderna. Dessutom anges mål för bevarandet av byggnaderna eller marken. Projektet med att ta fram vårdprogram startade 25 och hittills har 14 vårdprogram tagits fram varav 7 blev klara under 27. Ett vårdprogram kan omfatta enstaka byggnader eller ett område med byggnader. Vårdprogrammet kan också innehålla uppgifter om marken. Berga och Karlberg har särskilda vårdprogram för slottsparkerna. Bara ett fåtal av de statliga byggnadsminnena är tillgängliga för allmänheten eftersom de ligger inom de områden som nyttjas av Försvarsmakten. I Karlskrona kan man ändå få se de byggnaderna på guidade turer som anordnas av turistbyrån. Fortifikationsverket samarbetar med Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk, Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima museer när det gäller bevarandet av det nationella kulturarvet. 2 Fastighetsbestånd