Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Relevanta dokument
Klimatanpassning Sverige 2017

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Klimatförändringar i Norrbottens län. konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Växjö - Europas grönaste stad!

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Klimatförändringar i Norrbottens län. konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Värdering av ekosystemtjänster. och i anknytning till Emån Referensgruppsmöte

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Temagruppernas ansvarsområde

Växjö - Europas grönaste stad!

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Sveriges miljömål.

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Med miljömålen i fokus

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Mer mat från Västerbotten

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Undersökning av planens miljöpåverkan

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

+5 GRADER. Klimatet förändras

MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Landsbygdsprogrammet

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster

Figuren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

Grön infrastruktur i prövning och planering

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Klimat- och sårbarhetsutredningen

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Miljöprogram för Vaxholm

PilotGIS i en föränderlig värld. Per Söderström

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef

VÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER. Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Klimatanpassningsplan

Transkript:

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd

Anpassning till ett förändrat klimat Länsstyrelserna har i uppdrag att på regional nivå samordna arbetet med anpassning till ett förändrat klimat Anpassa samhället till långsiktiga klimatförändringar för att minska samhällets sårbarhet

Sektorer som påverkas och Länsstyrelsens arbetsområden Tekniska försörjningssystem Dammar, dricksvatten, elsystem, värme, kyla Bebyggelse och byggnader Ras/skred, dagvatten, översvämningar Kommunikationer Vägar, järnvägar, tele, radio Naturmiljö och miljömål Landekosystem, biologisk mångfald Areella näringar och turism Skogsbruk, jordbruk, rennäring, fiskeri, turism/friluftsliv Människors hälsa Smittspridning, extremtemp. Omvärldsförändringarnas påverkan Klimatflyktingar, livsmedelsproduktion, etc.

Arbetsgång i uppdraget Länsstyrelsens insatser Identifiera/utreda riskområden Utreda anpassningsmöjligheter Utarbeta vägledning för anpassning Påverka fysisk planering (bostäder, infrastruktur) Målgrupp: Kommuner, berörda regionala aktörer och allmänhet.

Beräknad framtida förändring av årsmedeltemperatur, jämfört med tidsperioden 1961-1990

Beräknad framtida förändring av vintertemperatur, jämfört med tidsperioden 1961-1990 Hur mäta förändrade ekosystemtjänster? Ekonomisk värdering Databrister Stora data/kunskapsluckor, förutom för skogsbruket

Beräknad framtida förändring av sommartemperatur, jämfört med tidsperioden 1961-1990

Beräknad framtida förändring av årsmedelnederbörd (%) jämfört med tidsperioden 1961-1990

Snötäcke - beräknad framtida förändring av antal snödagar jämfört med år 1963-1992 2021-2050 2050-2098

Effekter av klimatförändring - Naturmiljö

Areella näringar och turism - hur hantera området? Skogsbruk, Jordbruk, Rennäring, Fiskeri, Turism/friluftsliv/jakt Natur Ekosystemtjänster

Försörjande Materiella förmåner från ekosystem. Reglerande Reglerar funktioner i ekosystemet. Kulturella Icke materiella förmåner. Mat Vattenrening Turism Råmaterial Erosionsförebygga Rekreation Färskvatten Biologisk kontroll Kunskap Medicinalväxter Bildande av jord Stödjande Tjänster som ger förutsättning för de flesta andra ekosystemtjänsterna. Habitat för arter Bevarande av genetisk mångfald Primärproduktion

Studie om areella näringar i Norrbotten klimatförändring och ekosystemtjänster Hur påverkar klimatförändringar viktiga areella näringar och relaterade ekos.tj. i Norrbotten? Hur påverkar de areella näringarna och relaterade ekos.tj. varandra, givet konsekvenser av klimatförändringar? Vilka anpassningsinsatser är lämpliga? Monetär bedömning

Behandlade näringar Skogsbruk Jordbruk Fiske Rennäring Naturbaserade upplevelser Jakt Rekreationsfiske Turism

Exempel på resultat - Skogsbruk Förändrade ekosystemtjänster som stärker näring Produktion av fiber ökar Klimatreglering genom ökad inbindning av CO² Primärproduktion ökar Förändrade ekosyst.tjänster som försvagar näring Biologisk kontroll försämras Monetär värdering Intäktsökning med 400 milj. för år 2050 jfr. med 2010

Exempel på resultat - Skogsbruk Exempel på ekosystemtjänster som påverkas Erosionskontroll Näringsreglering-primärproduktion Minskad produktion av bär och renbete Rekreationsmöjligheter Andra näringar som påverkas Rennäring(-), turism och rekreation(-), fiske(-), jakt(+-) Exempel på anpassning Öka stormtålighet, ökad andel löv, dränering, samverkan, utbildning

Exempel på resultat - Fiskerinäring Förändrade ekosystemtjänster som stärker näring Produktion av fisk (vissa arter) Primärproduktion Förändrade ekosyst.tjänster som försvagar näring Produktion av fisk (vissa arter) Primärproduktion Vattenreglering Vattenrening Monetär värdering Statistik saknas

Exempel på resultat - Fiskerinäring Exempel på ekosystemtjänster som påverkas Fiskproduktion Genetiska resurser Rekreation Andra näringar som påverkas Rekreationsfiske (-) Turismnäring(-) Exempel på anpassning Återställa fiskhabitat Vattenreglering

Exempel på resultat - Rennäring Förändrade ekosystemtjänster som stärker näring Produktion av renbete (sommar) Förändrade ekosyst.tjänster som försvagar näring Produktion av renbete (vinter) Biologisk kontroll Monetär värdering Statistik saknas Svårighet att värdera

Exempel på resultat - Rennäring Exempel på ekosystemtjänster som påverkas Klimatreglering Kulturlandskap Andra näringar som påverkas Turismnäring(-) Skogsbruk (-) Exempel på anpassning Geografisk planering Produktion och åtkomst renbete

Metodologiska utmaningar och kunskapsluckor Hur mäta förändrade ekosystemtjänster? Ekonomisk värdering Databrister

Reflektion Stora data/kunskapsluckor, förutom för skogsbruket Helhetssyn värdefullt

Tack för att ni lyssnat! Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd