Marksaneringscentrum Norr (MCN)

Relevanta dokument
Oxy-PAH Ett markproblem som sprider sig

Tillämpad forskning med spets visst går det! Och med fördel tillsammans med branschen

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Behandling av avfall från saneringen i Bengtsfors

Implementering av en procedur för platsspecifik riskbedömning av PAHföreningar, och IBRACS

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016

FÖRORENADE OMRÅDEN i Västernorrlands län

Lagar och direktiv. Är asfaltmassor avfall? Är tjärhaltiga asfaltmassor farligt avfall? Vad krävs vid återvinning av farligt avfall?

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Förslag på översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO-objekt, Börjetulls planområde

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Alternativ miljöteknik för förorenad mark med pågående verksamhet

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Innehållsf. llsförteckning

Statligt finansierade efterbehandlingsprojekt

Forskarmöte Umeå - universitetet

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

HANDLINGSPLAN. Genomförande av MIFO fas 1 för branschklass 2

SCHARINSPROJEKTET CISTERNOMRÅDET A-OMRÅDET

Mifo-fas 1 Pågående verksamheter

FÖP Maden, geoteknik och miljöteknik

Komplexa blandningar vid sågverkstomter

Kommunen ställer krav på MIFO fas 2..? Nej, det händer normalt sett inte. Möjligen föreläggande..men inte enligt def. MIFO fas 2.

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Jönköpings kommun vårt arbetssätt kring förorenade områden

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Förorenade områden och ansvaret kring båtklubbar

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

ÅRSMÖTE, NÄTVERKET RENARE MARK - NORR

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Tillsynsspåret. Malmö Miljöförvaltning Miljöinspektör David Lalloo. 14 feb 2007

Projekt Valdemarsviken

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Vanliga frågor & svar

Länsstyrelsens tillsynsarbete. Förhandling och samarbete

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

PM Sammanställning av utförda undersökningar och åtgärder av askförorening

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

Byggnaderna inom fastigheterna planeras till stor del att rivas för att ge plats för nya bostadsbyggnader.

RESULTAT AV MILJÖTEKNISK UNDERSÖKNING VID GAMLA SLOTTSBRON I GRUMS KOMMUN

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Ansökan om bidrag för avhjälpande av föroreningsskador år

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly

Information om MIFO-inventering

Tillsyn av förorenade områden

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län Diarienummer Författare: Anna-Karin

Regionalt program för arbetet med förorenade områden , i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4

Förorenade områden- Tillsyn vid Miljökontoret i Uppsala. Camilla Lindholm

SANERINGSPROPOSITIONEN

BARRIÄRTEKNIK SOM MILJÖ- OCH KOSTNADSEFFEKTIVT SANERINGSALTERNATIV VID FÖRORENADE OMRÅDEN

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

Södervägs brädgård. Länsstyrelsen GOTLANDS LÄ

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Målgruppen är varierad

Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Förorenad mark i byggprojekt

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

- Mölndalsåns stora källsjö

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Inventering av förorenade områden

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Utförda konsultuppdrag Tomas Henrysson Uppdaterad

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

Tillsynsprojekt om förorenade områden inventering av förorenade områden vid miljöfarliga verksamheter i drift

Rent eller förorenat, vad måste jag tänka på?

Metodik för inventering av förorenade områden

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

ExposMeter Sampling technologies

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Sökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)

Informationsmöte 25 september Huvudstudie Bysjön. Miljöteknisk markutredning för bostads- och grönområde vid Bysjön, Borlänge kommun

Nedläggning av bilskrot Västerås

Bedömning av risk för markföroreningar inom området för tidigare virkesupplag, f.d. Lerdalssågen

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

En match för en giftfri miljö

Transkript:

Marksaneringscentrum Norr (MCN) 2001-2007 Kostnadsfördelning Årlig budget ca 20 Mkr Uppdelning - EU Mål 1 MKr 6.7 - Nationell Offentlig MKr 6,7 - Nationell privat MKr 6.4 Projektets syfte 1. Initiera, samordna och bedriva forskning 2. Vara ett kunskapsstöd för myndigheter, bransch och allmänhet 3. Stödja branschutvecklingen Mål och Resultat (feb 2006) Nyanställningar: 50 (29) Nya Företag: 10 (3) Medlemsföretag: 10 (14) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal personer inom Nätverket MCN MCN 2001 MCN 2002 MCN 2003 MCN 2004 MCN 2005 Antal personer i MCN nätverket 2001-2005

MCN medlemmar 2001-2007

MCN i omvärlden (MCN IO) Internationalisering av forskning och utveckling 2008 2011, Totalbudget: 25 Mkr (Beslut Mål 2 Oktober 08 Nutek) Forskning: UmU, LTU, FOI & SLU, Bransch: 12 företag Internationella Initiativ (t ex EU FP7) 10+1 delprojekt (Forskning Branschutveckling)

MCN IO - Bakgrund Utveckling inom EU mot ökad fokus på skydd och åtgärder mot mark och vattenföroreningar - Vattendirektiv - Markdirektiv Nystartade projekt som följd av tidigare MCN Fokus i Sverige på miljöteknik utveckling och export Nyligen uttryckt genom Vinnova Formas-Strategi dokument Vi vill att Norra Sveriges -forskningsresurser används mer inom EU och internationellt - miljöteknikföretag får ökad exportinriktning Ett regionalt center i EUs periferi överbryggar avstånd till Europa

Marksanering expansivt i framtiden I Sverige och i omvärlden - EUs tematiska markstrategi antagen 22 September 2006. Nästa steg är ett markdirektiv med förslag på 1. Krav på inventering av förorenade platser i alla EU land 2. Krav på strategi för sanering av förorenade platser - EUs vattendirektiv ställer krav på skydd och sanering av grundvatten -EU forskningsprogram -FP7 Actions will be supported in FP7 dealing with: a) technologies for accquiring reliable soil data, both for better understanding processes influencing soil functions and for assessing the status; b) technologies for sustainable management; c) technologies for mitigation of threats and impacts and eventually for restoration - Kina satsar från 2006 för första gången på miljörening i sin 5- årsplan

MCN s arbetssätt MCN-studiebesök- Köpmanholmen, 2006 Tillämpad forskning Obehandlad Med tillsatser 4.6% torv + 5% KFA Aktuella saneringsobjekt Teknikutveckling Forskare och företag i fält

Marksaneringscentrum Norr (MCN)? Teckning: Malmö kommun Miljösäkring av resurser i samhällets och industrins material flöden

MCN 2012? -Världsledande forskning inom området bedrivs av universiteten i norra Sverige - Starkt och expansivt regionalt och nationellt branschkluster - Ett ledande kunskapscentrum i Europa inom valda nischer (ex. skogsindustriella- och försvarsrelaterade markföroreningar) - Koordinerar Europeiska FoU-initiativ - MCN s olika aktiviteter har finansiering från regionala, nationella och internationella organisationer samt näringsliv - Som en följd av samverkan finns internationellt verksamma, branschledande konsult- och entreprenadföretag med sin viktiga utvecklingsbas i norra Sverige

MCN IO Nov-Dec 2008 - Detaljer Nutek (Budget mm) - Diskussion och avtal med inblandande parter - Nutek startdatum? (projektet 36 månader) - Rekryteringar - Kick-off före årsskiftet?

EBH-arbetet i Jämtlands län Renare Mark Umeå 2008-11-05 Maria Ed

MIFO-databasen Antal objekt per riskklass i Jämtlands län 3600 registrerade objekt 438 800 riskklassade objekt 308 Branschvis inventering 3 73 1 2 3 4 riskklass

Prioriterade tillsynsobjekt Hissmofors Sulfitfabrik (Krokoms kommun) 1899-1979 Deponering av kisaska, industritipp Höga halter av tungmetaller i jord, grund- och ytvatten Huvudstudie har utförts och kompletterats Åtgärderna måste samordnas med flera aktörer

Prioriterade tillsynsobjekt Äggfors massafabrik och skrotåtervinning (Åre kn) Träsliperi 1914-1970 Kvicksilveranvändning 1952-1966 Metallåtervinning ur kabelskrot, datorskrot m.m. Höga tungmetallhalter, PCB/furaner Samarbete med Vattenmyndigheten

Prioriterade tillsynsobjekt Järpens massafabrik (Åre kommun) 1888-1957 Kisaska Kvicksilveranvändning 1958-1962 2005-2008 Huvudstudie del 1 och 2 Komplettering av grund- och ytvattenprovtagningar Kompletterande sedimentundersökning 2009

Bidragsobjekt Tillverkning av trätjära Flera kommuner Sågverk med doppningsverksamhet Fortsatta sedimentundersökningar

Övergripande EBH-arbete Tillsynsprojektet EBH i fysisk planering Samarbete med Vattenmyndigheten Samarbete med Miljöövervakningen Regionala programmet 2008

EBH-läget i Västernorrland Högbondens fyr Maria Hortlund Sektionen för förorenade områden & avfall Länsstyrelsen Västernorrland

Potentiellt förorenade områden Totalt 2 700 punkter 311 stycken riskklassade Ca 400 kvar att inventera 32 massafabriker uppfördes 1820-1930 Ca 500 sågverk, många m impregnering Kemiteknisk- och verkstadsindustri

Bidragsspåret & Tillsynsspåret Ingen ansvarig enligt miljöbalken finns Före 1969 Ansvarig enligt miljöbalken finns Efter 1969 Köja Nyvik fd såg & impregnering, Kramfors kommun Foto: Lst Y

Tillsynsspåret Föreläggande eller Överenskommelse Kvicksilvertunnor på 90 meters djup Foto: SGU Kvicksilvertunnor i Sundsvallsbukten (23 000 st) Kubal aluminiumsmältverk Stockvik kemitekniska fabriker Wifstavarv - massa och pappersindustri Östrand massa och pappersindustri Gasabäck industri och hushållsdeponi Ljungaverk kemiteknisk industri Alby Klorat klorat och väteperoxidfabrik Utansjö massa- och pappersindustri Bergrum nr 163 beredskapslager Domsjö Fabriker AB massa och kemisk industri Husum massaindustri m fl

Domsjö industriområde Olika former av miljöfarlig verksamhet i 100 år Aktiva vu har tillsammans med en tidigare vu genomfört en fördjupad förstudie Frivillig basis med ett nära samarbete med länsstyrelsen Fortsättning 2009 Domsjö industriområde

Tillsyn i kommunerna Många ärenden i samband med exploateringar Tillsynsprojekt 2009 Bollstasågen, Kramfors kommun

Bidragsspåret Alla sju kommuner är med! Viktigt att egeninsatsen minimeras Totalt 362 Mkr i bidrag för undersökningar och åtgärder Drygt 50 Mkr i privat finansiering Sanering av kisaska på Svanö Foto: Lst Y

Bidragsspåret Undersökningar 2008 - fyra MIFO fas 2 undersökningar 2009 - Sökt medel för tre MIFO fas 2 10 områden i förstudiefas och fyra områden i huvudstudiefas Hallstanäs fd träsliperi Foto: Lst Y

Tidigare åtgärdade områden Forsmo fd impregnering Sollefteå kommun Kramfors fd sulfitfabrik Kramfors kommun Svanö fd sulfitfabrik Kramfors kommun Invigning av sanerat område på Svanö, maj 2008

I åtgärdsfas just nu Köpmanholmen Örnsköldsviks kommun Kloralkalifabrik, massaindustri mm Sista entreprenaderna pågår Svartvik Sundsvalls kommun Sulfitmassafabrik, impregnering mm Just nu pågår dioxinsanering Fagervik Timrå kommun Sulfitmassafabrik, klorblekeri mm Förberedelsefas Dioxinsanering Svartvik okt -08 Foto: Lst Y

Fagervik - förberedelsefas Rivning av byggnader utfördes i våras Just nu pågår detaljplanering och tillståndsprövningar Efterbehandlingsåtgärder kommer att pågå 2009-2011 Kostnad 90-160 Mkr Foto: SWEPRO Foto: Lst Y

Åtgärdsfas 2009? Hjälta fd impregnering, Sollefteå kommun CZA impregnering 1944-1949 1 ton arsenik Åtgärdskostnad 7 11 Mkr varav privat finansiering 5 6,5 Mkr Marieberg fd sågverk, Kramfors kommun Pentaklorfenol 19030 tal 1970 250 gram dioxin Åtgärdskostnad upp till 170 Mkr Privat finansiering inte klar

Läs mer i vårt Regionala program som finns på www.y.lst.se inom kort!

FD träimpregneringsområde, Holmsund Flygbild från 1971 Områdesindelning (enl. WSP 2007) 1 Tub m. spår, kreosotcisterner (PAH, As) 2;3 Upplag stolpar (PAH,As) 4 Upplag (Kreosot) 5 Upplag obehandlade stolpar 6 Ingen aktivitet, men grundvattensänkt 7 Upplag, delvis utfyllt 8 Utfyllnad av Patholmsviken 9 Patholmsviken *Stickspår nedlagt nu * centralområdet bortschaktat ca 1 m, utfyllt med spån *omdragning av vägar mm *Igenväxt

FD träimpregneringsområde, Holmsund Flygbild från 2003 (samma som Eniro ) Områdesindelning (enl. WSP 2007) *Stickspår nedlagt nu * Centralområdet bortschaktat ca 1 m, utfyllt med spån *Omdragning av vägar mm *Igenväxt *Oljeavskiljare

Ca 13:30 vid utfyllnaden i Patholmsviken, en turistinfo Två grupper rundvandring Ca 1 timme (?) Eventuellt en något lerig avstickare, som kan hoppas över Troligen blåsigt! Samåkning?

1944

1955

1971

2003

Oxy-PAHer vid Holmsunds impregneringstomt Staffan Lundstedt Kemiska institutionen Umeå Universitet

PAH-förorenade platser Mer än 16-PAH.. Hundratals andra PAHer Alkylerade PAHer Heterocykliska PAHer Oxidationsprodukter, t.ex. Oxy-PAH S N O CH 3 O CH 3

Oxy-PAH O O CH 3 O O O O Släpps ut från samma källor som PAHer. Bildas genom oxidation av PAHer i miljön. Kan bildas vid sanering, tex vid bionedbrytning och kemisk oxidation Stabila och långlivade i jord Giftiga Relativt mobila i jord

Förekomst i förorenade jordar 3000 Totalhalter Σ16-PAH respektive Σ16-Oxy-PAH ug/g dry soil 6500 ug/g 2500 Σ16-USEPA-PAH Σ16-Oxy-PAH 2000 1500 1000 500 0 Holmsund Boden Luleå Forsmo Hässleholm Husarviken CRM Lundstedt et al. 2007 Ambio 36:6, 475-485.

Bildning vid PAH-nedbrytning Behandling av PAH-förorenad jord med rötsvampar 20 Benz[a]anthracene Benz[a]antracene-7,12-dion 15 O mg/kg 10 O 5 0 0 3 6 9 12 weeks Andersson et al. 2003, Environ.Tox.Chem 22:6, 1238-1243.

Giftighet Enskilda oxy-paher liksom oxy-pahinnehållande fraktioner av extrakt har visat sig inneha betydande giftighet. Revertants mg -1 dry soil 7 6 5 4 3 2 1 Mutagenic potenicies in fractions strain TA98 strain YG1041 0 Non-polar frac. Semipolar frac. Subfrac. 1 Subfrac. 2 Subfrac. 3 Subfrac. 4 Lundstedt et al. 2007 Ambio 36:6, 475-485.

Giftighet Förändringar i genotoxicitet under en bioslurry-behandling av en gasverksjord strain TA98 strain YG1041 35 30 160 Revertants mg -1 dry soil 25 20 15 10 5 Relative conc. (%) 120 80 40 0 0 3 7 24 29 Days in bioslurry reactor 0 0 10 20 30 Days in bioslurry reactor Lundstedt et al. 2007 Ambio 36:6, 475-485.

Mobilitet i jord Oxy-PAHer har högre polaritet och är därför mer vattenlösliga än PAHer av samma storlek. Oxy-PAHer misstänks därför ha högre mobilitet i miljön, vilket påverkar deras spridningsbenägenhet och risken att bli exponerad för dem. Detta har vi bekräftat genom lakningsförsök.

Mobilitet i jord Kolonnlakning av jord från impregneringstomten i Holmsund 2.0 Acc. leached frac. (%) 1.5 1.0 0.5 PAH innehållande tre ringar oxy-pah innehållande tre ringar 0.0 0 2 4 6 8 10 12 K oc =C s /C w x f oc L/S-ratio 7,0 PAHs oxy-pahs 6,5 6,0 Oxy-PAHerna lakades i betydligt större omfattning än PAHerna log Koc (Non-centrifuged) 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 120 140 160 180 200 220 240 260 280 Molecular w eight

Holmsunds träimpregnering

Provtagning i Holmsund

R_1_09 Tuben PAH-/oxy-PAH-halter i jord Summa PAH 1200 2500 15 000 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Summa Oxy-PAH 0 400 350 R_1_08 R_3_06 R_3_15 R_3_16 JW_JS9 R_1_06 R_1_04 R_1_01 R_1_09 Tuben 300 250 200 150 mg/kg torr jord 100 50 0 1200 R_1_01 R_1_08 R_3_06 R_3_15 R_3_16 JW_JS9 R_1_06 R_1_04 mg / kg torr jord

Djupprofiler av PAH-/oxy-PAH i jord Summa PAH Summa PAH 6000 500 450 5000 400 mg/kg torr jord 4000 3000 2000 mg/kg torr jord 350 300 250 200 150 1000 100 50 0 R_1_11 (0-1m) R_1_11 (1-2m) R_1_11 (2-3m) 0 R_1_10 (0-0.5m) R_1_10 (0.5-1m) R_1_10 (1-1.5m) R_1_10 (1.5-2m) R_1_10 (2.5-3m) Sum Oxy-PAH Sum Oxy-PAH 140 120 90 80 70 mg/kg torr jord 100 80 60 40 mg/kg torr jord 60 50 40 30 20 20 10 0 R_1_11 (0-1m) R_1_11 (1-2m) R_1_11 (2-3m) 0 R_1_10 (0-0.5m) R_1_10 (0.5-1m) R_1_10 (1-1.5m) R_1_10 (1.5-2m) R_1_10 (2.5-3m)

PAH-/oxy-PAH-halter i grundvatten 3000 8500 Summa PAH 2700 2400 2100 1800 1500 1200 900 600 ug/liter grundvatten 300 0 GV_R_1_08 GV_R_3_06 GV_R_3_15 GV_R_3_16 GV_JW-JS9 GV_R_1_06 GV_R_1_04 GV_R_1_01 GV_R_1_09 Sum Oxy-PAH 160 140 120 100 80 60 40 ug/liter grundvatten 20 0 GV_R_1_08 GV_R_3_06 GV_R_3_15 GV_R_3_16 GV_JW-JS9 GV_R_1_06 GV_R_1_04 GV_R_1_01 GV_R_1_09

PAH-/oxy-PAH-kvoter i grundvatten Prov Kvot (%) Jord R_1_04 Jord R_1_01 Jord R_1_09 Jord Tuben GV R_3_15 GV JW- JS9 GV R_1_04 GV R_1_09 ΣOxy-PAH/ ΣPAH 11 13 15 7.9 1.0 6.5 8.2 12 Fluorenon/ 150 28 12 5.4 0.16 0.49 12 72 Fluoren Antrakinon/ Antracen Bens(a)antracenon/ Bens(a)antracen 63 56 48 9.7 4.6 47 39 120 4.1 0.59 0.86 1.4 0.13 5.6 5.0 2.5

PAH-profil, Holmsund R_1_09 0 200 400 600 800 1000 1200 Naphthalene 2-Methylnaphthalene 1-Methylnaphthalene Biphenyl 2,6-Dimethylnaphthalene Acenaphthylene Acenaphthene 2,3,5-Trimethylnaphthalene Fluorene Phenanthrene Anthracene 1-Methylphenanthrene Fluoranthene Pyrene Benzo(a)anthracene Chrysene Benzo(b)fluoranthene Benzo(k)fluoranthene Benzo(e)pyrene Benzo(a)pyrene Perylene Dibenz(a,h)anthracene Indeno(c,d)pyrene Benzo(g,h,i)perylene mg/kg torr jord GV_R_1_09 0 50 100 150 200 250 300 Naphthalene 2-Methylnaphthalene 1-Methylnaphthalene Biphenyl 2,6-Dimethylnaphthalene Acenaphthylene Acenaphthene 2,3,5-Trimethylnaphthalene Fluorene Phenanthrene Anthracene 1-Methylphenanthrene Fluoranthene Pyrene Benzo(a)anthracene Chrysene Benzo(b)fluoranthene Benzo(k)fluoranthene Benzo(e)pyrene Benzo(a)pyrene Perylene Dibenz(a,h)anthracene Indeno(c,d)pyrene Benzo(g,h,i)perylene

Naphthacenequinone Naphthacenequinone Oxy-PAH-profil, Holmsund 250 R_1_09 200 150 100 50 0 1-Indanone 9-Fluorenone 9,10-Anthraquinone 2-Methylanthraquinone Cyclopentaphenanthrenone 4-oxapyrene-5-one Benzofluorenone Benzofluorenone Benzofluorenone Benzanthrone Benzanthraquinone 90 100 80 70 60 50 40 30 20 0 10 GV_R_1_09 1-Indanone 9-Fluorenone 9,10-Anthraquinone 2-Methylanthraquinone Cyclopentaphenanthrenone 4-oxapyrene-5-one Benzofluorenone Benzofluorenone Benzofluorenone Benzanthrone Benzanthraquinone

Patholmsviken miljögifter i biota Torbjörn rn Johnson Pelagia Miljökonsult AB

Innehåll Provtagning Resultat Jämförelse med andra områden

Provtagning

Provtagning Patholmsviken

Provtagning Kylören

Resultat PAH snäckor Område Patholmsviken Patholmsviken Lokal Lokal1 Lokal 2 Lokal 3 Patholmsviken Kylören Referens Provtyp Snäckor Snäckor Snäckor Snäckor µg/kg Enhet µg/kg våtvikt µg/kg våtvikt µg/kg våtvikt våtvikt Summa 7516 616 103 16 Jmf Lokal 1/ref Jmf Lokal 2/ref Jmf Lokal 3/ref 482 ggr 40 ggr 7 ggr

250 200 150 100 50 0 Resultat PAH snäckor PAH16 i Lymnea, µg /kg fä rskvikt N.Ö Seskarö G räsökanalen utl. S taffans Revässari Rånefjärden Rånefjärden S undoms fjärden Sandön Sandön Mjoön Trundön L ulviken Karlshäll G räsökanalen G räsökanalen Lövskär Udden Seskaröfjärde n Storfjärden (Piteå) Lokala referens er Rånefjärden Recipie nt

Resultat PAH abborre Område Patholmsviken Kylören Abborre Provtyp Muskel abborre Muskel abborre Jmf P-viken/ref Enhet µg/kg våtvikt µg/kg våtvikt ggr Summa PAH 16 18 5 3,6

Resultat metaller snäckor mg/kgts 1,6 1,4 Metaller i snäckor Lokal 1 Lokal 2 Lokal 3 Referens 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Bly Kadmium Krom Nickel

Resultat metaller snäckor Metaller i snäckor mg/kgts Lokal 1 Lokal 2 Lokal 3 Referens 250 950 200 150 100 50 0 Arsenik Koppar Zink

Resultat metaller abborre mg/kgts 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Metaller i abborre Patholmsviken Ref erens 0,0 Bly Kadmium Krom Nickel

Resultat metaller abborre Metaller i abborre mg/kgts Patholmsviken Referens 120 100 80 60 40 20 0 Arsenik Koppar Zink

250 200 150 100 50 0 Resultat PAH snäckor PAH16 i Lymnea, µg /kg fä rskvikt N.Ö Seskarö G räsökanalen utl. S taffans Revässari Rånefjärden Rånefjärden S undoms fjärden Sandön Sandön Mjoön Trundön L ulviken Karlshäll G räsökanalen G räsökanalen Lövskär Udden Seskaröfjärde n Storfjärden (Piteå) Lokala referens er Rånefjärden Recipie nt