Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet
UVtålig Sur Mjuk Slitstark Formbar Ljusgenomsläpplig Söt Läkande Varför använder vi kemikalier och var finns de? Lättantändlig Svårnedbrytbar Hård Lättnedbrytbar Antibakteriell Temperaturtålig Vattenavstötande Strömledande Brandsäker Härdande Snygg
Inom EU regleras kemikalier inom olika regelverk beroende på tänkt användning Till exempel: Industrikemikalier (REACH) Biocider Växtskyddsmedel Läkemedel Kosmetika Tillsatser i mat 3
Det som stoppas in kommer ut! Produktion Ökat <10 400 milj. ton sedan 1950 143.000 registrerade Industrikemikalier inom EU Användning Ökad befolkning Ökad levnadsstandard Förändrad livsstil Avfall 2011 producerade varje svensk ca 450 kg hushållsavfall Emissioner Emissioner Emissioner Effekter på människors hälsa och miljön
Är kemikalier farliga? Sängdammet en hälsofara Sydsvenskan, 2011-09-14
Kemikaliers oönskade egenskaper Forskning visar att en del kemikalier påverkar människors hälsa och miljön negativt, t ex: Försämrad fertilitet Cancer Allergier Påverkan på minne och inlärning Fetma Diabetes Alla utsätts under hela livet Barn och foster är extra känsliga
Effekter i vilda djur
Ökande cancertrender i befolkningen UNEP/WHO, 2012 Richiardi et al., 2004 Kemikalier en bidragande faktor till den här utvecklingen?
Kemikalier och barns utveckling Oexponerade barn Barn som exponerats för höga halter bekämpningsmedel Guillette et al. (1998) Environ Health Perspect 106(6):347-53
Vad gör en kemikalie problematisk? Persistens (P) Bryts kemikalien ned i miljön? Bioackumulation (B) Tas kemikalien upp av människor, djur och växter? Toxicitet (T) Är kemikalien giftig?
Särskilt farliga ämnen Persistent, Bioackumulerande och Toxisk (PBT) Väldigt Persistent och väldigt bioackumulerande (vpvb) Cancerogen, Reproduktionsstörande, Mutagen (CMR) Ämnen med equivalent concern (hormonstörande eller allergiframkallande)
Vad är skillnaden mellan fara och risk? Fara Exponering Risk
EU:s kemikalielagstiftning världsbäst! EU lagstiftning REACH (EC No 1907/2006) Toys Safety Directive (2009/48/EC) RoHS Directive (2011/65/EU) WEEE Directive (2002/96/EC) Tillämpningsområde avseende varor Alla varor förutom medicintekniska Leksaker (barn <14 år) Elektronik Elektronikavfall Construction Products Directive (305/2011/EU) Medical Devices Directive (93/42/EEC) Men! Konstruktionsmaterial Medicintekniska produkter Food packaging materials Directive (EC No 1935/2004) Packaging and packaging waste Directive (94/62/EC) End-of-life-vehicle Directive (2000/53/EC) Waste Framework Directive (2008/98/EC) Matförpackning Packages (in use and waste) Fordon End-of-life artiklar
Fortfarande brister i lagstiftningen Reglerar kemikalier i burkar men nästan inte alls i varor Kemikalier i importerade varor regleras i princip inte alls Lågvolymämnen testas mycket lite, eller inte alls Krav på tester för hormonstörande egenskaper saknas Långtidstester (C och R) görs endast för ett fåtal kemikalier Ansvaret för riskbedömning ligger på industrin (med begränsad kontroll av myndigheterna)
REACH datakrav
Möss och människor Skillnad mellan arter Individuell variation
Försiktighetsprincipen
Lösningar och åtgärder Ändrad syn på konsumtion av varor Förutom farliga kemikalier finns det klimataspekter etc. Bättre regler för kemikalier i varor REACH-regler också för importerade varor och/eller fler produktspecifika direktiv (t.ex. textilier, byggprodukter) Reglera åtminstone det som vi vet är farligt! Anlägg ett livscykel-perspektiv på kemikaliekontrollen Kräv innehållsförteckning på alla varor och material
Vad kan du göra? Som medborgare: Kontakta politiker, företag och myndigheter. Rösta. Lyfta fram goda exempel. Som konsument: Köpa miljömärkt! Konsumera mindre. Återvinn och återanvänd. Undvik onödiga kemikalier. Som inköpare: Var medveten. Ställ krav.
Tack! anna.beronius@itm.su.se