Den ansvarsfulla vägen Karlskrona kommuns drogpolitiska program i sammandrag

Den ansvarsfulla vägen Karlskrona kommuns drogpolitiska program i sammandrag

Kommunstyrelsen i Karlskrona har föreslagit kommunfullmäktige att besluta 1. att anta socialnämndens förslag till drogförebyggande strategier år 2004-2010, 2. att anta socialnämndens förslag till handlingsplan år 2004-2006 för förebyggande arbete, 3. att anta socialnämndens förslag till riktlinjer för alkoholservering, 4. att anta socialnämndens förslag till riktlinjer för folkölsförsäljning, samt 5. att uppmana nämnder och styrelser att arbeta i enlighet med fastställd strategi och handlingsplan. Kommunfullmäktige beslutar 2003-10-23 enligt kommunstyrelsens förslag. Förord Denna broschyr är en sammanfattning av Karlskrona kommuns drogpolitiska program. Detta utgörs av fyra delar: Sidan Drogpolitiska strategier 2004 2010 3 Handlingsplan 2004 2006 12 Riktlinjer för alkoholservering 17 Riktlinjer för folkölsförsäljning 19 2

Karlskronas drogförebyggande strategier 2004-2010 Det drogförebyggande arbetet ska ha hög prioritet inom förvaltningar och bolag. Det har kommunledningen beslutat, och politikerna har antagit drogpolitiska strategier, en drogpolitisk handlingsplan samt riktlinjer för alkoholservering och folkölsförsäljning*. Strategierna gäller för en längre period och handlingsplanen gäller till och med 2006. I programmet finns mål, delmål och särskilda åtgärder som bör genomföras för att förebygga och behandla de sociala, medicinska och ekonomiska skadeverkningar som missbruk orsakar. Förebyggande insatser De förebyggande och hälsofrämjande insatserna som stimulerar friskfaktorer ska vara vägledande. De ska kompletteras med särskilda insatser mot riskfaktorer, riskgrupper och riskmiljöer. Strategierna och handlingsplanen är lokalt präglade, men bygger på de nationella handlingsplanerna mot alkoholskador och narkotika. Strategierna och handlingsplanen omfattar såväl allmänna insatser mot skadligt drickande, tobaksbruk och användandet av narkotika och andra droger som riktade insatser. En god, individanpassad vård för missbrukare ska kunna erbjudas. Strategierna omfattar också insatser för att begränsa tillgänglighet och utbud av alkohol, tobak och droger. Uppmärksamhet ägnas även åt det ökande spelmissbruket. Samverkan i flera led Flera olika aktörer står för stödjande och behandlande insatser. Erfarenheten säger att samordning krävs för att nå samverkan, samsyn och resultat. De berörda förvaltningarna ansvarar för framtagning och uppföljning inom sina respektive delar av handlingsplanen, och varje förvaltning förväntas dessutom upprätta egna aktionsplaner för sitt verksamhetsområde. *För den kompletta versionen av Karlskrona kommuns drogpolitiska program, vänligen kontakta socialförvaltningen. Nya alkoholmönster Förutsättningarna för svensk alkoholpolitik har förändrats. Kommunerna får ta större ansvar för de förebyggande insatserna. Att påverka attityder, missbruk och andra sociala problem som är förknippade med droger är ett ansvar för alla som bor i Karlskrona. Ett stort ansvar vilar på de vuxna och särskilt på föräldrarna. Genom EU-medlemskapet och utlandsresorna ökar internationaliseringen. Nya kulturmönster läggs till de gamla etablerade. Införselbestämmelserna förändras och tillgängligheten ökar markant. Drickandet har på kort tid ökat väsentligt i Sverige och Blekinge. Det finns uppenbara risker för att införseln leder till en svart marknad som kan utgöra en särskild fara för vissa grupper. 20 % 15 % 10 % 5 % -98-03 -98-03 -98-03 -98-03 Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2 Pojkar som provat narkotika Pojkar som använt narkotika -98-98 -03-03 Flickor som provat narkotika Flickor som använt narkotika -98-98 -03-03 En påtagligt högre andel flickor har provat narkotika 2003 än 1998. Källa: Karlskrona kommuns drogvaneundersökning 2003. Nästan 1 300 elever av 1 575 besvarade enkäten. 3

Narkotikan möter nya grupper Samtidigt som det dricks mer, vinner en accepterande inställning till narkotika terräng. Antalet ungdomar som testar eller använder narkotika har ökat. Nya preparat har tillkommit och nya grupper kommer i kontakt med knarket. Den friare synen på användandet och den ökade tillgången på droger måste bekämpas med eniga krafter. Det är nödvändigt att finna påverkansformer för en attitydförändring. Samverkan bör ske även utanför kommunens gränser, såväl regionalt som med länderna kring Östersjön. Karlskrona är en färjestad och har dessutom utvecklat goda förbindelser till Öresund. En nackdel med detta är en ökad risk för smuggling. Karlskrona är med i nätverket ECAD (European Cities Against Drugs) för att bekämpa narkotikan. Rökningen hotar folkhälsan Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. Cirka 8 000 personer dör varje år på grund av rökning. Var fjärde rökare dör i medelåldern. Rökningen drabbar också personer i omgivningen i form av passiv rökning. Rökning medför ökade risker för plötslig spädbarnsdöd, och rökning under graviditeten ökar risken för att barnet ska få astma. Tobaksbruket har minskat och nu röker knappt 20 procent av befolkningen. Synen på tobaksbruk har förändrats från fritt val till att ses ur ett drogpolitiskt perspektiv. Tillvänjning och fysiologiskt nikotinberoende utvecklas mycket snabbt hos ungdomar. De flesta börjar före vuxen ålder. 18-årsgränsen för försäljning är därför viktig för att hindra ungdomar från att börja röka. Rökfria lokaler, caféer och restauranger, ska skapas. Alla kommunala lokaler och samlingslokaler ska också vara rökfria. Gemensamt ansvar Det är en grannlaga uppgift att finna former för och utveckla goda behandlingsinsatser för missbrukare. Särskilt bör anpassad hjälp erbjudas ungdomar och unga vuxna. Det är angeläget med en ökad kunskap om hur yngre med drogproblem ska behandlas. Att möta ungdomar i deras riskmiljöer är ett tungt och tidskrävande arbete. Därför kräver de drogpolitiska strategierna ett tvärsektoriellt ansvar, där organisations- och föreningslivet i kommunen utgör en betydelsefull resurs. Det är viktigt att ungdomsorganisationer och ungdomars engagemang stimuleras, liksom satsningar på kompetensutveckling inom området. 8,4 liter 9,1liter 9,9 liter 10,3 liter 2000 2001 2002 2003 2004 Tabellen visar att totalkonsumtionen av liter ren alkohol (100%) per invånare 15 år och äldre under perioden juni 2000 - juni 2004 ökat med 1,77 liter. Källa: SoRAD - Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Alkoholmissbrukets samhällsekonomiska kostnader för Sverige uppskattas till drygt 100 miljarder årligen. En försiktig uppskattning av Karlskronas kostnader är att de bör ligga kring 600 miljoner årligen. Källa: Anders Johnson - Skriftstället Mälarhöjden. Situationen i Karlskrona Utvecklingen i Karlskrona liknar den i Sverige i övrigt. Under senare år har nya droger nått nya grupper. Enligt en undersökning är debutåldern när det gäller alkohol för många 13,5 år, vilket är oacceptabelt. Utvecklingen är oroande med ett omfattande drickande i samtliga grupper och med en påtaglig höjning bland flickorna. Tillgängligheten är mycket hög. Även den utveckling mot storkonsumtion som sker bland de unga vuxna (18-25 år) är oroväckande. 4

Samordning och uppföljning Kommunen ansvarar för vissa drogpolitiska områden, landsting och polis för andra. Socialnämndens ambitioner är höga, men utan samarbete med övriga myndigheter och kommunala förvaltningar och bolag är det svårt att nå målen. Samordning av de insatser som skolpersonal, fritidsledare, socialtjänst, sjukvård och andra aktörer gör, ger bättre effekt. Ett långsiktigt förebyggande arbete med ansvar hos alla är viktigt. Visionen och huvudmålet är ett narkotikafritt Karlskrona. Målet för den svenska narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Detta mål är högt ställt, men ger uttryck för den hållning som ska vara ledande i vårt samlade arbete, i Karlskrona som i övriga landet. Drogpolitiska mål och delmål Alkohol: genomsnittsåldern för alkoholdebuten ska senareläggas alkoholkonsumtionen ska minska, särskilt för ungdomar och unga vuxna skadeverkningarna av alkohol ska minska uppväxten ska vara drogfri nyrekryteringen till missbruk ska minska det drogrelaterade våldet ska minska berusningsdrickandet ska minska och alkoholkulturen påverkas punktnykterhet; avhållsamhet vid graviditet, bilkörning och på arbetsplatser, ska uppnås tillgången till illegal alkohol ska begränsas konsumtionen hos storkonsumenter ska minska medvetenheten ska öka genom attitydpåverkan Narkotika: inga ungdomar ska testa eller använda narkotika antalet narkotikamissbrukare ska minska former för tidig upptäckt och tidiga insatser ska utvecklas tillgång och efterfrågan på narkotika ska påverkas medvetenheten ska öka genom attitydpåverkan Tobak: antalet ungdomar som börjar röka ska minska det totala antalet rökare ska minska flera rökfria miljöer och en helt rökfri skolmiljö för ungdomar och vuxna ska uppnås vuxnas rökvanor ska påverkas särskilt ungdomsgruppens attityd ska påverkas anställda ska erbjudas avvänjningskurser för rökning/snusning Dopning: ingen ska pröva eller använda dopningspreparat kunskapen ska öka hos allmänheten tillgången ska begränsas. provtagningen ska vara effektiv medvetenheten ska öka genom attitydpåverkan 5

Långsiktig genomförandeplan Verksamma förebyggande insatser mot droger kräver genomtänkt struktur och kontinuitet. Fasta former för samarbete och samsyn är en förutsättning för framgång. Strategin måste genomföras inom fem olika områden som samtliga berör varandra. Förebyggande arbete se till att varje skola har program för hälso- och livsstilsfrågor som innefattar kunskap om droger, inklusive handlingsplaner förstärka föräldraengagemanget stimulera ungdomsdeltagandet agera genom uppsökande verksamhet och riktade stödinsatser utveckla metoderna för att förebygga och motverka missbruk göra information och utbildning i hälso- och drogfrågor lättillgänglig Människor i utsatta situationer löper större risk att drabbas socialt och psykosocialt och kan utveckla högkonsumtion och riskbeteenden om inte samlade motåtgärder sätts in. Barn och ungdomar Denna målgrupp bör nås med både generella och riktade insatser. Det hälsofrämjande arbetet i skolan är av yttersta vikt, liksom att hitta bra påverkansformer avseende attityder och alternativ till droger. Varje skola bör ha ett program som omfattar hälso- och livsstilsfrågor som rymmer även kunskap om droger. Personalens kunskap kring tecken på droganvändning ska öka. De flesta ungdomar är starka motståndare till narkotika. Det gäller att få dem att påverka dem som experimenterar med droger. Det bör finnas en särskild åtgärdsplan vid misstanke om droger på skolan. Planen ska vara känd för elever, berörd personal och föräldrar. Det ger föräldrarna möjlighet att ta ansvar. Särskilda insatser Ungdomarnas engagemang i drogfrågan ska tas tillvara. Äldre ungdomar som är de yngres förebilder bör kunna engagera de yngre. För att tidigt fånga upp barn som riskerar att utvecklas ogynnsamt bör kartläggning ske i varje rektorsområde. I samverkan genomförs individuella eller gruppmässiga stödinsatser. Olika stöd- och samtalsgrupper för psykosocialt utsatta barn och ungdomar ska stimuleras. Det är viktigt att den som drabbats får känna att han eller hon inte är ensam i en besvärlig situation. 6

Unga vuxna Unga vuxna (18-25 år) i riskzonen, som inte nås av samhällets vanliga insatser på grund av sociala problem, psykisk ohälsa, dåligt självförtroende, bristfällig skolgång eller som på annat sätt är psykosocialt handikappade, ska kunna erbjudas individuella rehabiliteringsåtgärder och stödinsatser. Det kan röra sig om sysselsättning, utbildning eller en kombination av dessa. Samma åldersgrupp bör uppmärksammas med generella och riktade insatser. Denna grupp dricker mest och berusar sig ofta, och experimenterar mest frekvent med andra droger. Denna grupp bör vara de yngres förebilder och är på sikt kanske blivande föräldrar. Föräldrar och andra vuxna En förstärkning av föräldrarollen ska bidra till att senarelägga alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet. Tonårsföräldrar är en angelägen målgrupp. Insatser ska göras för att förmå dem att inte förse sina tonåringar med alkohol. Detta är en angelägenhet för många, inte minst för skola och socialtjänst när det gäller information och hållning gentemot föräldrarna. För att mota missbruk i ett tidigt skede bör insatser göras även gentemot den vuxna befolkningen. Högkonsumenter av alkohol måste uppmärksammas. Samarbetet mellan primärvård/landsting och kommun måste förstärkas. Att arbeta för punktnykterhet är angeläget för såväl polis och primärvård som på arbetsplatserna. Avhållsamhet under graviditet och en drogfri uppväxt är av högsta prioritet. Det måste finnas ett väl fungerande samarbete mellan socialtjänsten och MVC/BVC. För bästa resultat krävs samverkan mellan frivilliga och professionella. Öppen mottagning Ungdomar och unga vuxna med begynnande missbruk är svåra att nå. Ett sätt är en fristående mottagning i samverkan med landstinget och föreningslivet. En öppen verksamhet för unga som har begynnande missbruksproblem eller hyser oro för kamraters livsstil är ett bra verktyg för att minska avståndet mellan behövande och insatser. Till denna mottagning ska även föräldrar kunna vända sig. 7

Information och attitydpåverkan är en del i skolans arbete. 8

Åtgärder för att minska efterfrågan opinions- och informationsinsatser för attitydpåverkan alkohol- och drogförebyggande program stimulering av föreningslivet Informations- och opinionsbildande insatser höjer medvetenheten och ökar kunskapen. Målet är att få människor att ta ansvar för sina drogvanor. Opinionsinsatser, lokala aktioner och attitydpåverkan i drogfrågor ska också riktas till allmänheten och särskilt till tonårsföräldrar och ungdomar. Särskilda kunskaps- och informationsinsatser ska riktas till speciellt riskutsatta yrkesgrupper. Karlskrona kommuns representation ska vara spritfri. Insatser i förenings- och arbetsliv Föreningslivet och idrottsrörelsen är både målgrupp och resurs i det förebyggande arbetet. Ungdomsorganisationer måste stödjas så att ungdomarnas kraft och idéer kan tas tillvara. Ungdomens delaktighet i arbetet ska prioriteras. Handlingsplaner/policydokument om det drogförebyggande arbetet ska upprättas hos varje förening. De föreningar som arbetar aktivt bör stimuleras. Policyarbetet bör även förstärkas på arbetsplatserna. Kommunen, med sina cirka 5 000 anställda, ska vara föregångare och ta fram policydokument inom samtliga förvaltningar och bolag för att förebygga, upptäcka och åtgärda drogproblem i den egna organisationen. Olika sätt för elever att få tag på alkohol 2003. Köper själv Syskon 12% 12% 33% 15% 15% 15% 21% Kamrater Föräldrar Kamraters föräldrar Annan vuxen bjuder 50% 48% 46% 33% 43% 40% 42% 22% 29% 18% 26% 47% Annan vuxen köper Pub/restaurang Tillverkar själv Annat sätt 28% 30% 20% 23% 3% 23% 26% Pojkar Flickor Årskurs 9 Gymnasiet åk 2 Källa: Karlskrona kommuns drogvaneundersökning 2003. Nästan 1 300 elever av 1 575 besvarade enkäten. 9

I Sverige kör uppskattningsvis i genomsnitt 14 400 personer alkoholpåverkade varje dag. Källa: Vägverket. Foto: BLT Åtgärder för att begränsa tillgänglighet och utbud riktlinjer för serveringstillstånd och försäljning av folköl effektivt tillsynsarbete samverkan i kampen mot all illegal droghantering drogfria idrottsanläggningar och andra samlingslokaler i kommunens ägo när allmänheten ges fritt tillträde till dessa Kontrollmedel har visat sig effektiva för att begränsa tillgång och utbud. Det är viktigt med en fortsatt hög nivå på arbetet med tillsyn av serveringar och försäljningsställen. Tillsyn vid restauranger och nöjesställen med en ung publik ska ske ofta, och större evenemang med eller utan serveringstillstånd ska synas. Besöken ska dokumenteras. Utbildning av personal och vakter i ansvarsfull servering förstärker vikten av att alkohollagen följs. I samarbete med polisen och serveringsställena ska kommunen planera och göra insatser för narkotikafria krogar. Insatser måste även göras för införandet av rökfria serveringar. Tillsynen av försäljning av folköl och tobak är viktig för att undvika försäljning till underåriga och för att förebygga langning. Langning är straffbart och medför böter eller fängelse. En särskilt utsedd tillsynsansvarig, förutom alkoholhandläggaren, är kommunens rapporteringsmottagare och förbindelselänk till polismyndigheten. Förslag finns på att inrätta en särskild tillsynsgrupp för alkohol, folköl och tobak. Alla ska ha i uppgift att stödja polis, tull och andra kontrollmyndigheter i kampen mot narkotika och illegal droghantering. Kommunens idrottsanläggningar och samlingslokaler ska vara drogfria när allmänheten ges fritt tillträde till dem. Vård, behandling och stödinsatser erbjuda personer med alkohol- och drogproblem möjligheter till lättillgänglig och kvalificerad vård och behandling erbjuda individuellt anpassade insatser få fler att söka hjälp i ett tidigt stadium av missbruk stärka de frivilliga organisationernas arbete utveckla samarbetet med sjukvården höja kompetensen för att möta behov av nya behandlingsmodeller 10

Det finns inte några skarpa gränser mellan förebyggande insatser, vård och behandling. En bra behandling är också en förebyggande insats. Langningen minskar, eftersom missbrukaren ofta langar droger. En bra behandling har positiv effekt på missbrukarens anhöriga. Effektiva kontrollinsatser leder till minskad tillgång på droger och har för många en avhållande effekt. Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för missbrukarvården. De som behöver behandling ska få vård av god kvalitet som är individuellt anpassad. För avgiftning som kräver inläggning ansvarar landstinget. Avgiftningen måste vara lättillgänglig. Tidig upptäckt Råd, stöd och behandling ska nå människor så tidigt som möjligt. Det är viktigt att samhället reagerar snabbt när missbruk upptäcks, framförallt hos ungdomar. Att stoppa experimenterandet med narkotiska preparat är en av samhällets mest angelägna uppgifter. Barn till missbrukare är utsatta, och det måste finnas resurser som riktar sig direkt till dessa. I samarbete med sjukvården bör tidig upptäckt av personer med riskfyllt hög alkoholkonsumtion utvecklas. Faktainsamling, analys och uppföljning Rätt insatser kräver kunskap om problemen. Därför måste underlag tas fram och utvecklingen följas kontinuerligt. Regelbundna drogvaneundersökningar är ett instrument för bedömning av rätt insatser. Åtgärder ska dokumenteras och utvärderas. Socialarbetare i samtal. En modell kan vara att: inventera alkohol- och övrigt drogförebyggande arbete i kommunen ta fram en idékatalog genomföra drogvaneundersökningar följa drogutvecklingen i kommunen dokumentera och analysera genomförda aktiviteter varje förvaltning upprättar, med stöd av det drogpolitiska programmet, sin egen handlingsplan för drogpreventiva insatser inom sitt verksamhetsområde varje förvaltning upprättar sin egen policy för att förebygga/upptäcka och åtgärda drogproblem inom den egna organisationen redovisa bedömning och analys av genomförda aktiviteter för berörda nämnder i anslutning till den årliga verksamhetsberättelsen 11

Handlingsplan för drogförebyggande arbete 2004-2006 Handlingsplanen, som bygger på Karlskrona kommuns drogpolitiska strategier, presenterar inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande arbetet i Karlskrona 2004-2006. Åtgärderna ska analyseras och ligga till grund för nästa handlingsplan. Alla i Karlskrona berörs av alkohol-, drog- och tobaksfrågorna, och alla har ansvar för sin egen hälsa och gentemot andra personer/grupper. Vuxna måste vara förebilder för de unga och fundera över den egna konsumtionen och hur den påverkar andras beteenden. Handlingsplanen ska möjliggöra ett framgångsrikt arbete för en bättre hälsa för alla. Berörda myndigheter har ett särskilt ansvar för att planen lyckas och bör utifrån de övergripande strategierna anta egna handlingsplaner. Handlingsplanen föreslår hur arbetet ska bedrivas för att nå strategins mål. Under mål/uppgift redovisas vad insatserna ska uppnå/ påverka. Under ansvar återfinns den part som ansvarar för att insatsen påbörjas/följs upp. Under samverkan presenteras de aktörer som delar ansvaret för att genomföra åtgärden. Sist följer en motivering för insatsen. 12

1. Förebyggande arbete Fältarbete/uppsökande verksamhet samt generella, individuella och gruppinriktade åtgärder. Mål/uppgift Nå ungdomar i riskzon/riskmiljö Tidig upptäckt - tidiga insatser Information och påverkan Samverkan med MVC/BVC Feriearbeten för högstadieelever med särskilda behov Stödverksamhet för socialt handikappade unga vuxna Ansvar Familje- och ungdomssektionen Samverkan Fritidsgårdsassistenter Elevvård Socialförvaltningen/ barn- och ungdomsförvaltningen Socialförvaltningen Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten Ungdomarna är utsatta och har hög prioritet, liksom föräldrarna. Fältverksamheten är viktig för att uppnå målen. Samarbete med MVC och BVC för att nå riskgrupper upparbetas. Stimulera till fler mötesplatser för ungdomar. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Stimulera till en berikande fritid Idrotts- och fritidsförvaltningen Alla kommunala förvaltningar, bolag och föreningsliv En mer berikande fritid till låga kostnader för den enskilde och stimulering till fler drogfria miljöer. Varje skola bör ha program för hälso- och livsstilsfrågor med kunskap om droger. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Att finna metoder som påverkar hälsa, attityder och värderingar rörande droger Alkohol- och drogpolicyarbetet förstärks Skapa förutsättningar för tidig upptäckt och tidigt ingripande för mellanstadiebarn Rektorer Socialförvaltningen Idrotts- och fritidsförvaltningen Skolan är den viktigaste arbetsplatsen när det gäller att påverka den framtida hälsoutvecklingen och en central arena i det hälso- och drogförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet bör omfatta all skolans personal. Programmet ska omfatta rutiner och agerande vid misstanke om drogpåverkan. Programmet ska uppmärksamma lösningar för ökat ungdoms- och föräldraengagemang. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de barn och ungdomar som har flera riskfaktorer men få skyddsfaktorer. 13

Fritidsgårdarna fångar upp många ungdomar i sin verksamhet. Ungdomssatsningar vid större helger och arrangemang samt planläggning av dessa, diskoverksamhet för högstadium och gymnasium inför varje skolår. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Minska alkoholkonsumtion och förekomst av övriga droger Erbjuda planerade rökfria danstillställningar med godtagbar ljudvolym Idrotts- och fritidsförvaltningen Berörda arrangörer Fältgruppen, utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, föreningslivet samt nöjesarrangörer Det är angeläget att genomföra punktinsatser för att motverka ungdomarnas användning av alkohol och andra droger. Ungdomstillställningar ska vara rökfria samt följa normer för godtagna ljudnivåer. Insatserna ska genomföras i samverkan med ungdomarna. Stimulera till vuxenmedverkan. Generellt inriktade stödinsatser. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Minska droganvändningen hos unga vuxna mellan 18 och 25 år, uppsökande verksamhet även för åldersgruppen Rådgivningsverksamhet Gruppverksamheter Alkohol- och drogsektionen Fältgruppen Skolan Landstinget Det är angeläget att finna och erbjuda stöd och påverkansinsatser för utsatta individer och de grupper som experimenterar mest med droger. Att nå ungdomar/unga vuxna och oroliga föräldrar är viktigt. En rådgivningsverksamhet med uppsökande verksamhet bör etableras. 14

2. Åtgärder för att minska efterfrågan. Lokala opinions- och informationsinsatser. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Ökad medvetenhet och delaktighet för -allmänheten -speciella grupper Utbildningsinsatser Bra information Opinionsarbete Spritfri representation Socialförvaltningen Kommunledningen Skolförvaltningar Polisen Karlskrona kommuns drogpolitiska strategi inkl. handlingsplan ska marknadsföras för ökad medvetenhet. Professionellt väl genomförda opinions-/ informationsinsatser och lokala aktioner ger också grund för ökad delaktighet. I strategin utpekas grupper som är särskilt angelägna att nå. Lättillgänglig information om droger och skadeverkningar skall finnas att tillgå. Utbildningsinsatser i alkohol- och drogfrågor. Kommunen bör som förebild ej bjuda på spritdrycker vid representationstillfällen. Alkohol- och drogförebyggande program. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Att minska konsumitionen av alkohol och andra droger Drogpolicy inom föreningar/ idrottsrörelser Handlingsplaner på arbetsplatser Handlingsplaner på fritidsgårdar Handlingsplan för uthyrning av kommunägda samlingslokaler inkl. idrottsanläggningar/ inomhusarenor Alla förvaltningar Idrotts- och fritidsförvaltningen Förvaltningschefer Fritidsgårdschef Idrotts- och fritidsförvaltningen Föreningslivet Fastighetsbolagen Tekniska förvaltningen Drogpolicy inom såväl föreningsverksamhet som idrottsrörelse ska finnas. De föreningar som arbetar aktivt med frågan bör stimuleras. Kommunala förvaltningar upprättar egna handlingsplaner för att förebygga och upptäcka drogproblem i den egna organisationen. Stöd till föreningslivet. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Medverka vid framtagandet av föreningspolicy Medverka till finansiering av särskilda aktiviteter Idrotts- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Fältgruppen Skolan Landstinget Föreningslivet är en positiv kraft på många sätt. Föreningar som vänder sig till socialt handikappade ska kunna få särskilt stöd. 15

3. Begränsning av tillgängligheten till alkohol och andra droger. Riktlinjer för serveringstillstånd och effektivt tillsynsarbete. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Upprätthålla en ansvarsfull Socialförvaltningen alkoholhantering på restaurangerna Tillse att försäljningsställen av folköl följer alkohollagen Tillse att tobakslagens regler följs Miljöförvaltningen Länsstyrelsen Skattekontoret Polisen Tullen Blekinge Idrottsförbund Olika typer av kontroller och informationsinsatser har visat sig effektiva för att begränsa tillgången. En hög nivå på tillsynsarbetet är viktigt samt att fastställda rutiner i riktlinjerna för alkoholservering följs. Utbildning i ansvarfull alkoholservering bör ske med kontinuitet. Insatser för att minska förekomsten av narkotika på krogen är angeläget. Insatserna mot dopning bör med befintlig samverkansgrupp fortsätta med informationsoch testinsatser. 4. Vård, behandling och stödinsatser. I strategin presenteras de översiktliga målen, motiven och insatserna. Att särskilt uppmärksamma är: Mål/uppgift Ansvar Samverkan Tidig upptäckt tidiga insatser Nya metoder Särskild uppsökande verksamhet för unga vuxna (18 25 år) Gruppverksamheter för barn till missbrukare, anhöriggrupper m m Ökat samarbete med sjukvården inkl. psykiatrin Avgiftningsplatser inrättas Socialförvaltningen Landstinget Landstinget Individuella insatser jämlikt socialtjänstlagen erbjuds. Samarbetet med landstingets olika verksamhetsområden tydliggörs. Avgiftningsplatser görs tillgängliga. 5. Faktainsamling, analys och uppföljning. Mål/uppgift Ansvar Samverkan Följa och dokumentera ungdomsutvecklingen Följa utvecklingen av användningen av alkohol, narkotika och tobak Familje- och ungdomssektionen Samtliga berörda förvaltningar Följa upp och analysera egna och andras gjorda insatser Rätt insats kräver kunskaper. Det är viktigt inför kommande planer/strategier att gjorda insatser dokumenteras och utvärderas av den som ansvarat för insatsen. 16

Riktlinjer för alkoholservering Alkohollagen rekommenderar kommunerna att ha riktlinjer så att den som söker tillstånd för alkoholservering ska kunna se vad som gäller. Kommunen är ansvarig för tillståndsgivning och tillsyn. Besluten måste motiveras och alla beslut om avslag kan överklagas till länsrätten. Erfarenheten visar att man på restauranger i hård konkurrens kan slarva med reglerna, vilket kan leda till problem med såväl nykterhet och ordning som servering till underåriga och ekonomisk misskötsamhet. Alkohollagstiftningen är en social skyddslagstiftning. När alkoholpolitiska hänsyn ställs mot företagsekonomiska eller näringspolitiska, ska de alkoholpolitiska ha företräde. Noggrann prövning i flera steg Socialnämnden ansvarar för tillämpningen av alkohollagen och uppdrar åt socialkontoret att handlägga ansökningar, tillsyn och avgifter samt besluta i ärenden enligt delegation. Innan beslut om serveringstillstånd tas, måste polismyndigheten yttra sig om den sökandes vandel samt om huruvida alkoholpolitiska olägenheter kan tänkas uppstå ur t ex ordnings- och trafikssynpunkt inom det aktuella området. Miljökontoret är också en självskriven remissinstans som yttrar sig över restaurangkökets kapacitet och risk för störningar bland närboende. Den ekonomiska prövningen är ett viktigt inslag i kommunens prövning av ansökningar om serveringstillstånd. Då involveras kronofogde- och skattemyndigheterna. Ekonomisk misskötsamhet kan ge skäl för avslag. Oseriösa tillståndshavare kan skaffa sig konkurrensfördelar gentemot seriösa och dessutom agera mindre noggrant när det gäller övriga regler för alkoholservering. Karlskrona har en fungerande praxis i serveringsärenden. Grundförutsättningen är att alkohollagens krav är uppfyllda och att remissorganens uppgifter inte ger anledning till oro. När det gäller tillstånd vid idrotts- och nöjesanläggningar eller ungdoms- och fritidsgårdar ska särskild uppmärksamhet iakttagas. Socialnämndens uppfattning är att idrott och alkohol inte hör ihop och att tillgängligheten till alkohol ska minimeras i närheten av ungdoms- och fritidsgårdar. 17

Tillfällig servering av alkoholdrycker kan ske vid olika festivaler som t ex Sail Karlskrona. Foto: Marcus Palmgren/BLT Riktlinjer för uteserveringar Uteserveringar regleras inte särskilt i alkohollagen utan samma regler gäller som vid annan alkoholservering. Det krävs dock tillstånd från polisen för att ha en uteservering, oftast beviljat säsongsvis. Tekniska kontoret upplåter kommunal gatumark och kontrollerar att trafik och gående kan komma fram och att uteserveringen är tydligt avgränsad. Socialnämnden anser att uteserveringar kan berika stadsmiljön och medverka till att fler vuxna är synliga. Detta har en dämpande effekt. Tider för servering Enligt alkohollagen får alkoholservering påbörjas tidigast kl 11.00 och ska normalt avslutas 01.00. Serveringen ska enligt riksdagsbeslut vara avslutad senast kl 01.00. Kommunen får dock förordna om andra tider. Det innebär att det går att i enskilda fall besluta om utvidgade eller mera inskränkta serveringstider. För servering av folköl ska samma regler/tider gälla som för övriga alkoholdrycker. Kommunfullmäktige har beslutat att efter ansökan kan 03.00 vara senaste sluttid onsdagar, fredagar, lördagar, lövmarknadsdagen, juldagen samt alla aftnar förutom julafton. Tillsyn Kommunen, länsstyrelsen och polisen är tillsynsmyndigheter och har rätt att enskilt eller i samverkan utöva tillsyn. Enligt socialnämndens riktlinjer ska varje serveringsställe besökas minst en gång/år. Centralt belägna restauranger med dans och underhållning, pubar eller andra serveringsställen med hög omsättning av alkoholförsäljning eller ung publik ska besökas minst 1 gång/månad. Även försäljnings- och serveringsställen av folköl ska besökas för tillsyn minst 1 gång/år. Det viktigaste är att se till att underåriga inte serveras alkohol och att serveringen inte medför problem med berusade gäster och oordning. Inspektionerna ska dokumenteras och delges tillståndshavaren. Riktlinjer för tillfällig servering Tillstånd för tillfällig servering till allmänheten prövas särskilt. Alkoholserveringen ska ingå i ett seriöst evenemang. Noggrann tillsyn och stor återhållsamhet gäller tillstånd vid idrottsevenemang eller arrangemang som riktar sig till främst ungdomar. Tillstånd till slutna sällskap beviljas också efter ansökan. 18

Avgifter och tillsyn Statens Folkhälsoinstitut utövar den centrala tillsynen och länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet. Kommunen och polismyndigheten ansvarar för den omedelbara tillsynen över restaurangerna, inklusive servering och detaljhandel med folköl. I första hand är det kommunen som ska utöva löpande tillsyn. Kommunens kostnader för detta täcks upp av avgifterna för ansökningar och tillsyn. Inga skattemedel ska gå till att administrera kommunens arbete med handläggning av ärenden enligt alkohollagen. Enligt lagen har tillsynsmyndigheterna alltid rätt till tillträde till lokaler och rätt att ta del av bokföring och andra handlingar som rör verksamheten. Sanktioner Tillsynen, i kombination med möjligheter till sanktioner, är det viktigaste instrumentet för att se till att restauranger drivs enligt reglerna. Det är också viktigt ur konkurrenssynpunkt. Många näringsidkare önskar att tillsyn och sanktioner skärps för att beivra just osund konkurrens. Det är en allmän politisk uppfattning att man ska få serveringstillstånd på ett smidigt sätt om kriterierna är uppfyllda. Det är också en allmän uppfattning, som stöds av lagen, att snabba, verkningsfulla sanktioner ska vidtas om tillståndshavarna inte sköter sig. Sanktionerna enligt alkohollagen är återkallelse och varning. Samarbete med andra myndigheter Det är effektivt att samordna inspektionerna och utföra tillsynen tillsammans. De som berörs är länsstyrelsen, polisen, tullen, miljökontoret samt brandmyndigheten. Det är viktigt att samverka kring servering och försäljning av folköl. Ungdomar under 18 år berusar sig alltför ofta på folköl. Ett sexpack folköl (à 50 cl 3,5%) motsvarar drygt 26 cl starksprit. Riktlinjer för folkölsförsäljning Folköl är den alkoholdryck som ofta konsumeras av ungdomar. Undersökningar visar att det är lätt för ungdomar i 15-årsåldern att köpa folköl. Langning är vanligt. Folköl får nu större alkoholpolitisk respekt. Lagstiftningen har skärpts beträffande förutsättningar för att få sälja folköl. I alkohollagen beskrivs villkor, åldesgräns m.m. för försäljning av folköl. Den som säljer folköl är skyldig att anmäla detta till kommunen och att ha särskild egentillsyn över försäljningen. Tillsyn och sanktioner Kommunen och polisen är lokala tillsynsmyndigheter för folkölsförsäljningen. Kommunen har det övergripande ansvaret, och vid socialförvaltningen finns en särskild rutin för handläggning och tillsyn. Även om huvudinriktningen är rådgivning och information, ska beredskap finnas för ingripanden enligt alkohollagen. Oftast gäller detta vid försäljning till underåriga, men även ej uppfyllda villkor kan ligga till grund för sanktioner. Kommunen kan förbjuda detaljhandel med eller servering av folköl i upp till tolv månader. Om inte grundförutsättningarna enligt alkohollagen är uppfyllda handlar det om olovligt innehav/olovlig folkölsförsäljning. 19

Produktion: Socialförvaltningen/Informationsenheten, Karlskrona kommun. Fotograf: Mats Kockum/GivAkt information AB. Tryckeri: Printfafabriken 2004-09-01 Har du frågor eller funderingar? Kontakta: Socialförvaltningens alkohol- och drogsektion Jourtelefon 30 43 90 Arbetar med individuellt anpassade insatser för vuxna med missbruksproblem samt rådgivning och anhörigstöd. Socialförvaltningens råd- och stödgrupp Jourtelefon: 30 43 09 Arbetar med råd och stöd till barn, ungdomar och familjer som själva vill ha hjälp. Tar emot anmälningar om barn som misstänks fara illa. Socialförvaltningens fältgrupp Telefon: 30 43 02 Arbetar med barn och ungdomar. Förebyggande och uppsökande verksamhet. Socialförvaltningens alkoholhandläggare Telefon: 30 42 64 Arbetar med ärenden enligt alkohollagen. Socialförvaltningen 371 83 Karlskrona Tel: 0455-30 30 00 www.karlskrona/se E-post: Socialförvaltningen@karlskrona.se