Stövaren Svenska Stövarklubbens tidskrift ISSN 1654-904X Stövaren dskri för stövarjägare 297 Utställningsdelen 2011 INNEHÅLL REDAKTÖR Allan Bergström Ollbacken 20, 97595 Luleå 0920-34314, 070-688 55 16 redaktor@stovare.se BITR REDAKTÖR Ann Mari Norman Norderåsen 142, 83693 Häggenås 0642-21011, 070-6261806 normanochnorman@tele2.se ANSVARIG UTGIVARE Freddy Kjellström Bråne 71, 68698 Gräsmark. 0565-41040 freddy.kjellstrom@stovare.se ANNONSER Karl Skoglund Sommarvägen 119, 31143 Falkenberg. 0346-15250, 0731-818110. Fax 0346-717370 karl.skoglund.ab@telia.com SVENSKA STÖVARKLUBBENS KANSLI Stråkanäs 422, 95291 Kalix. 076-7873100 kansli@stovare.se ÖPPETTIDER: Måndag kl 13.00-21.00 Alla inbetalningar till Svenska Stövarklubben på PG 33 37 62-3 till lokalklubbarna på respektive gironummer (se adresslista). OBS! Adressändringar till din lokalklubb. Sista manusdag till jaktprovsdelen som utkommer 15 maj är 1 april 2012 Aktuellt...298 Avel och genetik...304 Debatt...315 Utställningsstatistik 2011...317 Utställningsresultat 2011...319 Styrelseprotokoll m m...496 Stövarklubbens hedersledamöter m fl...518 Jaktprovsprogram 2011 12...522 Utställningar 2012...527 Adresser...528 Hundregister...533 Blanketter...5 * * * Stövarens utställningsdel 2011 Som synes av registret ovan finns som vanligt en hel del annat utöver domareberättelserna från säsongens utställningar i denna utgåva. Vi inleder med information om det nya dopingreglementet för hund, samt artiklar om harpest och noskvalster. Sedan följer en del nyheter rörande avel och genetik, bland annat stövarklubbens defektregister, hälsoprogram och annan avelsinformation. De nya utställningsreglerna har haft premiär den här säsongen och det har bland annat resulterat i en mycket hög andel hundar som fått betyget Excellent, ett omdöme som bara ska gälla den bästa halvan av de tidigare 1:a-pristagarna (se Stövaren 1/2011 sid 38). Från sid 319 och framåt kan du själv ta del av domarnas omdömen. God Jul och Gott Nytt År! Allan Bergström och Ann Mari Norman Resultatböckerna för jaktprov och utställningar finns nu på Sv Stks hemsida. Lösenord för medlemmar: stovare4638
298 Aktuellt Stövaren dskri för stövarjägare Nya dopingföreskrifter fr o m 2011-07-01 Jordbruksverket har utfärdat en ny föreskrift som rör doping. Med anledning av detta nya myndighetsbeslut måste SKKs Allmänna bestämmelser för prov, tävling och utställning punkt 7. Doping och andra otillbörliga förhållanden, kompletteras enligt nedan (fet kursiv stil). Detta för att tydliggöra förhållandet mellan myndighetens föreskrift och Nationellt Dopingreglemente för hund som gäller inom SKK-organisationen. 7. Doping och andra otillbörliga förhållanden Deltagande hund får inte vara skadad eller sjuk. Den får inte heller vara påverkad på otillbörligt sätt, det vill säga den får inte vara utsatt för åtgärd som otillbörligt kan påverka utseende, prestation, reaktion eller yttring av skada eller sjukdom. Doping av hund regleras av Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om träning och tävling med djur, SJVFS 2011:24 saknr L17, 7 kap. 1-2 samt bilaga 2 till dessa föreskrifter. Därutöver återfinns detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otillåtna inom SKK-organisationen i Nationellt dopingreglemente för hund. Här finns också regler för dispensansökan från SKK-organisationens dopingreglemente. Det åligger den som är ansvarig för hunden att vid behandling eller annan åtgärd förvissa sig om vad detta kan innebära i fråga om hundens rätt att delta vid utställning, prov eller tävling. Då utställningsbestyrelse/provledning/tävlingsledning bestämt att prov för utrönande av eventuell doping eller annan otillåten åtgärd ska tas, är den som är ansvarig för hunden skyldig att ställa aktuell hund till förfogande för provtagning och för de ytterligare undersökningar som kan föranledas därav. Manipulation av prov för dopinganalys är förbjuden. Detaljerade regler för provtagningsrutiner med mera återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund. Kastrerad hanhund / tik Hanhund som kastrerats kirurgiskt medges generell dispens att delta vid prov, tävling eller utställning. För deltagande vid utställning och exteriörbeskrivning krävs att det genom intyg i enlighet med vad som anges i inledningen till allmänna bestämmelser (utfärdat före kastrationen men efter 6 månaders ålder) kan styrkas att hunden haft två normalt utvecklade och belägna testiklar före operationen. Hanhund som kastrerats genom medicinsk behandling medges inte dispens för deltagande vid prov, tävling eller utställning. Tik som kastrerats genom kontinuerlig medicinsk behandling eller kirurgisk behandling medges generell dispens för deltagande i förhållande till Nationellt dopingreglemente för hund.
Stövaren dskri för stövarjägare 299 Sjukdomsinformation om harpest Annan benämning: tularemi SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt rapporterar om klart flera fall av harpest i år jämfört med tidigare år. Det är främst från Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Uppland och Östergötland som SVA fått in smittade harar. Här följer en kort information från Smittskyddsinstitutet: Harpest eller tularemi är en bakterieorsakad vektorburen zoonos, d.v.s. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människan. I Sverige rapporterades tidigare sjukdomen framför allt från Norrland, men har nu spridits till såväl Götaland som Svealand. Förekomsten varierar starkt och tidigare har det varit en koppling till s.k. gnagar- eller lämmelår. Orsakande mikroorganism, smi vägar och smi spridning Tularemi orsakas av en bakterie, Francisella tularensis. Reservoaren bland djur i vårt land har ansetts vara smågnagare, men en reservoar bland vattenlevande amöbor har börjat diskuteras. Människan kan smittas på flera olika sätt, t.ex. genom: Bakterien kan också orsaka laboratoriesmitta, men sjukdomen smittar inte från människa till människa. Inkubationstiden är kort, två till tio dygn, i genomsnitt tre dygn. Symtom, komplika oner, behandling och diagnos k Vid tularemi insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk, illamående. Om man smittats via direktkontakt med sjukt djur (ofta hare) eller via insektsbett, uppstår i regel ett sår lokalt, och de näraliggande lymfknutorna förstoras och blir ömma (jämför symtombilden vid klassisk böldpest). Personer som smittats via luftvägarna insjuknar i lunginflammation (jämför lungpest). Sjukdomen behandlas med antibiotika. Utan behandling tar det flera veckor innan man blir frisk. Dödligheten utan behandling är låg, högst någon procent. Diagnos ställs genom att man påvisar antikroppar mot harpestbakterien i blodprov eller påvisning av bakterie-dna med PCR-teknik i prov från sår. Eventuell odling av bakterierna ska ske på säkerhetslaboratorium p.g.a. risken för laboratoriesmitta. Allmänt förebyggande åtgärder Skydd mot myggbett, med t.ex. täckande kläder och myggmedel, vid vistelse i skog och mark (t.ex. bärplockning), särskilt under s.k. smågnagarår, kan rekommenderas. Om man befinner sig i ett område där harpest förekommer bör man vara försiktig i kontakten med gnagare. När man tar hand om döda gnagare bör man använda skyddsklädsel och handskar. Vaccin bestående av levande, försvagade bakterier, finns tillgängligt i mycket begränsad omfattning och används till personer som är utsatta för extra stor smittrisk, t.ex. viss laboratoriepersonal. Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbro Tularemi är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (SMI).
300 Stövaren dskri för stövarjägare Noskvalster (Pneumonyssoides caninum) hos hund Bakgrund Noskvalster är en parasit som lever i hundens nos och bihålor. Det vetenskapliga namnet är Pneumonyssoides caninum. Ibland kan man också se namnet Pneumonyssus caninum, men det är ett äldre namn som inte längre är korrekt. Parasiten beskrevs första gången 1940 i en artikel från staten Michigan i USA. I artikeln berättar författarna att man hittat noskvalster i samband med obduktion av en hund som hade avlivats på grund av njursjukdom. En veterinärstudent som var med vid obduktionen upptäckte att det var några små ljusa kryp som rörde sig i näsan på hunden. Totalt hittade man 42 stycken kvalster som samlades in och undersöktes i mikroskop. Enligt ägaren hade hunden inte haft några symtom från luftvägarna som gjort att de hade anledning att misstänka något onormalt. Det kan dock vara värt att påpeka att hunden var en engelsk bulldog och att det hos en sådan ras ibland kan vara svårt att avgöra om hunden har onormalt mycket symtom från de övre luftvägarna eller om det bara rör sig om rastypiska problem. Sedan den första rapporten har förekomst av noskvalster hos hund beskrivits från flera olika delar av världen exempelvis Australien, Sydafrika, Japan, Norge, Kanada, Italien, Spanien, Finland, Frankrike, Iran samt flera olika stater i USA. Den första artikeln om fynd av noskvalster i Sverige publicerades 1971. Under ett år, från maj 1970 till maj 1971, hade man undersökt 424 hundar i samband med obduktion och hittat noskvalster hos åtta (2 %) av hundarna. En senare undersökning, gjord i Sverige under åren 1992 till 1996, visade att 95 (20 %) av 474 undersökta hundarna var infekterade. Man undersökte även 145 katter och 66 rödrävar men utan att hitta några noskvalster. I Norge gjordes en undersökning 1993 som visade att 18 (7 %) av 250 hundar var infekterade. Noskvalstren syns här som ljusa fläckarna i nedre delen på nosspegeln. Vad vet vi om parasiten? Trots att man känt till parasiten i många år vet man ännu inte hur dess livscykel ser ut och man vet inte heller säkert hur smittspridningen sker. Själva parasiten är synlig för blotta ögat, den är ljusgul i färgen och har oval form. Man har hittat honor, hanar och larver. Honorna är störst, mellan 1 och 1,5 mm på längden och mellan 0,6 och 0,9 mm på bredden. Den vuxna parasiten har fyra benpar och larven tre. Eftersom det då och då händer att hundägare ser kvalstren komma ut ur nosen och promenera på nosspegeln när hunden ligger och sover
tror man att smittspridningen sker huvudsakligen vid direktkontakt mellan hundar. Från studier gjorda i laboratoriemiljö vet vi att kvalstren dör inom 24 timmar i normal rumsmiljö. Däremot kan de leva i ända upp till tre veckor i fuktig miljö vilket gör att även en indirekt smittväg skulle kunna vara möjlig. Erfarenheterna från experimentella studier visar dock att även om noskvalster kan leva i upp till tre veckor under optimala förhållanden utanför hundnäsan så förlorar de snabbt i livskraftighet och förmåga att infektera nya hundar. Symtom och diagnos k Symtom vid förekomst av noskvalster är besvär från de övre luftvägarna såsom nysningar, fnysningar, så kallade inåtvända dragningar och försämrat luktsinne. Det är så kallade ospecifika symtom som inte nödvändigtvis beror på noskvalsterinfektion utan även kan orsakas av andra sjukdomstillstånd såsom allergier, infektioner eller nybildningar i nosen. Man kan alltså inte ställa en säker diagnos enbart med Stövaren dskri för stövarjägare 301 ledning av hundens symtom. Det verkar vara individuellt hur mycket symtom en noskvalsterinfekterad hund visar. Givetvis kan det också bero på hur uppmärksam man är som hundägare. Tyvärr finns det inget lätt sätt att fastställa om en hund har noskvalster eller inte. Man kan söva hunden och försöka att hitta kvalster i nosen genom att exempelvis spola näshålan med koksaltlösning eller genom att inspektera näshålan. Hittar man kvalster är diagnosen klar men i frånvaro av fynd så vet man inte om hunden faktiskt inte är infekterad eller om man bara har misslyckats med att hitta parasiten. I forskningssyfte har man tidigare arbetat med att ta fram ett blodprovstest på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala för att på ett enkelt sätt kunna ställa diagnos. Testet är dock inte tillgängligt i dagsläget. Behandling och prognos Om man misstänker att en hund har noskvalsterinfektion innebär det oftast i praktiken att man provbehandlar hunden. Det vill säga, man Obduktionsbild på näshåla hos hund där kvalstren är väl synliga.
302 behandlar hunden som om den är infekterad av noskvalster och om hunden blir symtomfri efter genomförd behandlingen så konstaterar man att symtomen troligen orsakades av noskvalster. Under årens lopp har behandlingar med olika typer av antiparasitära preparat testats med varierande resultat. I Sverige har det, tills nyligen, inte funnits något godkänt preparat registrerat för behandling av noskvalsterinfektion hos hund. Nu har emellertid Interceptor, som innehåller den aktiva substansen milbemycinoxim, blivit godkänt för detta användningsområde. Interceptor finns i tablettform i flera olika styrkor och är verksamt mot en rad olika parasiter. Doseringen varierar beroende på vilken parasit som ska behandlas. Stövaren dskri för stövarjägare djurägare inte avbryter behandlingen i förtid i tron att den är verkningslös. Man kan inte utvärdera resultatet innan hela behandlingen är genomförd. Om en hund är infekterad med noskvalster är prognosen för ett fullständigt tillfrisknande efter behandling god. I de fall man inte tycker hunden är helt återställd efter genomförd behandling finns det anledning att misstänka att hundens symtom orsakas av något annat än noskvalster. I Sverige genomfördes under åren 1995 och 1996 en studie som omfattade 70 hundar med verifierad eller misstänkt noskvalsterinfektion. Hundarna behandlades med Interceptor i en dos av 0,5 till 1,0 mg/kg en gång per vecka tre veckor i rad. Av de 70 hundarna blev 68 hundar helt symtomfria efter behandlingen. Det varierade när hundarna blev av med sina kliniska symtom. Vissa tycktes botade redan efter första tablettgivan, andra efter andra givan medan några inte blev bra förrän hela behandlingen hade genomförts. Erfarenhetsmässigt vet man att vissa hundar kan få förvärrade symtom efter påbörjad behandling. Det kan vara viktigt att känna till så att man som Lotta Gunnarsson Leg. veterinär, specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar, VMD Artikeln har ställts till Stövarens förfogande av läkemedelsföretaget Novartis. Stövardata Nu finns en länk till SKKs hundata på Sv Stks hemsida, direkt under länken till Stövardata som ni finner i fliken Avel. Där finns information om hundar som inte hunnit in i Stövardata, som inte uppdateras fortlöpande utan endast någon gång per år av bl a kostnadsskäl. Med lite otur kommer en hunds information i ett intevall där det inte hinner komma med nästa uppdatering och får då vänta till den följande. Vi hoppas på ert överseende med detta! IT-ansvarig Andreas Johansson
Stövaren dskri för stövarjägare 303 Nya införselregler för hund och ka Efter år av diskussioner om de särskilda regler Sverige, England med flera länder haft inom EU är det nu klart med nya regler från den 1 januari 2012. Till följd av att man upptäckt dvärgbandmask hos räv i Sverige slopas nu avmaskningskravet helt. Rekommendationen för avmaskning kvarstår som frivillig och önskvärt är att vi fortsätter på ett ansvarsfullt sätt. Läs mer om rävens dvärgbandmask i Doggy-Rapport nummer 2 2011. Grundkraven för id-märkning, rabiesvaccina on, pass och intyg har inte ändrats För införsel från länder inom EU eller listade länder utanför EU krävs att id-märkning ska vara utförd med mikrochip och inte tatuering enligt gällande regler från juli 2011. Det är blodprovskontrollen efter rabiesvaccinationen som slopas. Rabiesvaccinationen kan ske tidigast vid tre månaders ålder. Införsel tillåts först när 21 dagar har gått efter första vaccineringen. För länder utanför EU som inte är listade ersätts karantänkravet med krav på id-märkning, rabiesvaccination uppföljt med blodprov för antikroppskontroll efter 30 dagar och senast vaccinationens sista giltighetsdag samt ytterligare 90 dagars väntetid från antikroppskontrollen. Intyg för detta skall utfärdas av officiell veterinär. Lena Myrenius Ur DoggyRapport 3/2011 Nya jaktprovsdomare auktoriserade januari september 2011 Mikael Fredriksson Sangis 070-2525454 Norrbottens läns Stk Juhani Karlela Torneå Finland 0400-949118 Norrbottens läns Stk Nils-Gunnar Andersson Vindeln 0933-32044, 070-6765014 Västerbottens läns Stk Per-Olof Hillergren Jörn 0916-10964 Västerbottens läns Stk Håkan Johansson Fällfors 0912-20067 Västerbottens läns Stk Hans Jonasson Strömsund 0670-31026 Jämtl-Härjedal. Stk Lars-Henrik Hägglund Nordingrå 070-3602619 Västernorrlands Stk Lars Olsson Sollefteå 0620-15992 Västernorrlands Stk Micael Eriksson Nykvarn 0159-70152, 070-5606427 Södermanlands Stk Mats Pettersson Björnlunda 0158-30130,070-2660473 Södermanlands Stk Leif Jansson Granbergsdal 0586-12103 Örebro läns Stk Glenn Ahlstedt Svängsta 0730-395917 Smålands Stk Bernt Bondesson Vejbystrand 070-6456392 Sydsvenska Stk Mikael Johansson Strömsnäsbruk 070-2468098 Sydsvenska Stk
304 Avel och genetik Stövaren dskri för stövarjägare Avelsarbete väg till bättre ledhälsa Med nya verktyg kan förekomsten av ledproblem hos våra hundar förhoppningsvis minskas. Agronomie doktor SOFIA MALM beskriver vad HD- och ED-index är och förklarar hur dessa nya hjälpmedel för avelsarbetet kan minska förekomsten av ledproblem hos våra hundar. Utvecklingsrubbningar i höft- och armbågsleder, så kallade höft- och armbågsleds-dysplasi (HD och ED), förekommer ofta hos många och framförallt storvuxna hundraser. Trots att de hälsoprogram som syftar till att minska förekomsten pågått under många år orsakar dessa defekter fortfarande problem och lidande för såväl hundar som hundägare. På Svenska Kennelklubben (SKK) pågår ett utvecklingsarbete för att bättre kunna använda den information som finns tillgänglig om röntgenresultat för höft- och armbågsleder genom att beräkna avelsvärden för HD och ED. Avelsvärdena presenteras sedan som så kallade HD-index och ED-index. Varför behövs HD- och ED-index? Resultatet i SKK:s databas blir officiellt om röntgenundersökning av höft- och armbågsleder görs när hunden är som lägst 12 månader gammal. Undersökning och gradering av höftleder utförs i enlighet med Fédération Cynologique Internationale (FCI). Höftlederna graderas på en skala från A till E, där A och B är normala höftleder, C är lindrig dysplasi, D är måttlig dysplasi och E motsvarar grav dysplasi. Armbågsleder graderas på en fyrgradig skala enligt riktlinjer från International Elbow Working Group (IEWG). Graderingen baseras på graden av benpålagringar (artros). Många vetenskapliga studier har visat att både HD och ED påverkas av många gener och olika miljöfaktorer. Arvsanlagens inverkan på HD och ED är relativt stort, runt 30 till 50 procent, vilket gör att man genom att välja friska djur för avel kan förvänta sig en minskad frekvens av dessa defekter. I både Sverige och andra länder har man under flera decennier försökt att genom avelsarbete minska förekomsten av dessa ledsjukdomar. Valet av avelsdjur har baserats på resultat från röntgenundersökning av höft- och armbågsleder. I många raser används enbart hundar med normala (friröntgade) leder i avel. Trots det har andelen friröntgade hundar inom många raser stagnerat eller inte följt den önskade utvecklingen. En viktig bidragande orsak till de bristande framgångarna är sannolikt att röntgenbilden ger begränsade möjligheter att beskriva skillnader i ledens kvalitet, framför allt för hundar med normala leder. Det gör att hundens eget röntgenresultat inte räcker för att ge en bild av dess genetiska förutsättningar. Många hundar hamnar i samma klass, till exempel klassade att ha normala höftleder, trots att deras genotyp (uppsättning av arvsanlag) kan skilja sig åt ganska mycket. En annan orsak är att såväl utvecklingen av leden som röntgenresultatet påverkas av faktorer som inte är ärftliga, så kallade miljöfaktorer. Det kan till exempel vara hundens kön, ålder vid röntgen eller vilket sederingspreparat (lugnande läkemedel) som använts. Detta gör att information enbart om hundens eget röntgenresultat är ett osäkert mått på dess förmåga att nedärva HD eller ED
till sina avkommor. Trots detta baseras avelsurvalet för bättre ledstatus huvudsakligen på individens egen HD- eller ED-status, så kallad individselektion. I de fall där man under en längre period använt endast hundar med normala leder i avel kommer man nu inte längre med enbart individselektion, instrumentet blir för trubbigt och urvalet ineffektivt. För ett fortsatt avelsframsteg krävs att man i dessa raser tar ökad hänsyn också till röntgenresultat hos släktingar. Denna information går att systematisera genom att beräkna avelsvärden för HD och ED (HD- respektive ED-index). Avelsvärdet visar nedärvningsförmågan Stövaren dskri för stövarjägare 305 För att kunna välja ut lämpliga föräldradjur till nästa generation måste man försöka bedöma vilka individer som är de avelsmässigt bästa. Detta kräver att man kan göra skillnad på om ett djur är bra på grund av sina arvsanlag eller om det är miljön som varit gynnsam. HD- och ED-index innebär att man inte bara utnyttjar den information som finns om enskilda hundars ledstatus vid val av avelshund, utan även tar hänsyn till släktingars röntgenresultat för att beräkna hundens avelsvärde för HD eller ED. På så sätt blir det möjligt att i avelsvärderingen skilja individer med samma röntgenresultat åt. Man får en säkrare värdering av hundens avelsvärde och sannolikheten för att den ska nedärva, eller inte nedärva, ledproblem. Vid beräkning av avelsvärden kan man också ta hänsyn till och korrigera för effekten av flera faktorer som inte är ärftliga och som kan påverka röntgenresultatet. Att jämföra avelsvärden för individer av olika kön, ålder och så vidare blir därmed lättare och mer rättvisande. Avelsvärdet är ett mått på individens nedärvningsförmåga, det vill säga en förutsägelse om hur hundens valpar kommer att utvecklas i en viss egenskap. Det är alltså inte ett mått på vad avelshunden har för resultat. Beräkningen av avelsvärdet visar vilken effekt vi kan förvänta oss i kommande generationer av att använda den aktuella hunden i avel. Indexet uttrycker dessutom hundens beräknade avelsvärde för HD eller ED i förhållande till genomsnittet i rasen. Ofta definieras detta genomsnitt som ett index på 100. Eftersom olika raser har olika genomsnittlig HD- eller ED-status så motsvarar 100 i index olika ledstatus beroende på vilken ras det gäller. Generellt kan man dock förvänta sig att hundar med ett index över 100 ger valpar som får ett bättre index än genomsnittet i rasen, och vice versa. Det är viktigt att komma ihåg att ett index för HD eller ED visar hundens avelsvärde för just denna egenskap. Det säger ingenting om hundens totala avelsvärde. I den rasspecifika avelsstrategin (RAS) för varje ras behöver därför urvalet mot ledproblem bedömas i relation till andra egenskaper som också har betydelse i avelsarbetet. I figur 1 visas fördelningen av HD-index hos hundar av rasen berner sennenhund som röntgats och graderats enligt FCIsystemet (A-E) under perioden 2000-2002. Av figuren framgår att majoriteten av hundar med HD-status A har bättre (högre) HD-index än de med
306 HD-status B, som i sin tur i genomsnitt har bättre HD-index än hundar med HD-status C och så vidare. Överlappningen mellan kurvorna speglar effekten av att man i beräkningen av avelsvärdet utöver individens egen HD-status även vägt in information om släktingar och tagit hänsyn till en del icke ärftliga faktorer. Därför kan en individ med HD-status A ha sämre avelsvärde än en hund med B, C, eller till och med D på höfterna. I genomsnitt kommer ändå individer med bättre HD-status även att ha ett bättre avelsvärde än de med sämre status. Den uppenbara fördelen med HD-index är att man med större säkerhet kan förutsäga i vilken utsträckning en hund kan förväntas bidra till HD hos avkommorna. All informa on används i beräkningen Beräkning av avelsvärden för HD och ED görs med en metod som kallas BLUP. BLUP är en förkortning av Best Linear Unbiased Prediction. Namnet beskriver metodens egenskaper, det vill säga det är en statistisk analys där en så kallat linjär modell används för få fram den bästa beräkningen av avelsvärdet utan att det uppstår några systematiska fel (unbiased). Stövaren dskri för stövarjägare Vid avelsvärderingen används all den information som finns om släktingars röntgenresultat i SKK:s databas för den aktuella rasen. En hunds HD- eller ED-index är inte ett statiskt värde. Varje gång det tillkommer ny information om röntgenresultat hos till exempel avkommor eller syskon så påverkar det även den aktuella hundens HD- eller ED-index. Allteftersom nya hundar undersöks ökar mängden information som ligger till grund för avelsvärderingen. Därför måste avelsvärdena uppdateras regelbundet. Denna uppdatering kommer troligen att göras så ofta som en gång i veckan. Ju mer information det beräknade avelsvärdet baseras på, ju säkrare blir beräkningen och desto mindre förändringar i avelsvärdet kommer ytterligare information att orsaka. Ett stort antal avkommor med information om HD-status ökar avelsvärdets säkerhet betydligt. Avelsvärdets säkerhet kommer att publiceras tillsammans med avelsvärdet på SKK:s hemsida via webbtjänsten Avelsdata. När införs HD- och ED-index i Avelsdata? I Sverige har index för HD och ED ännu inte införts i den rutinmässiga avelsvärderingen. I utvecklingsarbetet har avelsvärden beräknats för fem raser: rottweiler, berner sennenhund, golden retriever, labrador retriever och flatcoated retriever. Arbetet med HD- och ED-index är ett prioriterat projekt för SKK och planen är att den rutinmässiga användningen i de första fem pilotraserna ska komma igång den 1 januari 2012. Efter utvärdering i dessa raser kan systemet sedan utökas till fler raser. I Sverige används sedan många år tillbaka BLUP-metoden för beräkna avelsvärden inom nötkreaturs-, häst och fåraveln. På hundsidan har index för HD och ED redan införts i några av våra grannländer, bland andra Tyskland, Norge och Finland. Exakt för vilka raser HD- och ED-index kommer att bli aktuella är ännu inte bestämt. Flera olika aspekter bör beaktas när en strategi utformas för att bekämpa HD och/eller ED i en ras. Den kanske viktigaste aspekten är hur stort problemet är för rasen; hur vanligt förekommande är defekten och vilken betydelse har den för hundarnas hälsa? I vissa raser kan det rent av vara så att man redan tar större avelshänsyn till HD än vad som är optimalt, vilket gör att andra, mer angelägna problem hamnar i skymundan. I sådana fall kan det vara olämpligt att införa ett index som riskerar att sätta ännu större fokus på HD-problematiken. I andra raser utgör däremot HD ett betydande problem i form av hältor, sämre brukbarhet och avlivning.
En grundförutsättning för att index för HD och/eller ED ska införas är att det finns tillräckligt mycket information i form av röntgenresultat registrerade i rasen för att avelsvärden ska kunna skattas med tillfredställande säkerhet. I numerärt små raser, eller raser med liten andel undersökta hundar, tillför ett index inte mycket mer information än vad som redan finns och beräkningarna blir då osäkra. I dagsläget går det inte att för varje enskild ras säga om avelsvärden för HD och ED går att beräkna med tillräcklig säkerhet, men sannolikt kommer det att krävas att rasen, inom ramen för SKK:s genetiska hälsoprogram, har krav på känd röntgenstatus. I de raser för vilka index införs behövs information om och strategier Stövaren dskri för stövarjägare 307 för hur dessa bör användas i avelsarbetet. Nuvarande regler om känd ledstatus och fria leder behöver ersättas med krav och/eller rekommendationer relaterade till avelsvärdet. Sofia Malm Ur DoggyRapport 2/2011 Agronomie doktor Sofia Malm disputerade 2010 vid Sveriges lantbruksuniversitet med avhandlingen Breeding for improved hip and elbow health in Swedish dogs. Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/ 00002395/ Sofia Malm arbetar numera för Svenska Kennelklubben som genetiskt sakkunnig. Svenska Stövarklubbens Defektregister för samtliga stövarraser Förslaget till nya rutinerna är utarbetade under 2010 Remissomgång hos Avelsråden Materialet antogs i sin helhet vid avelsrådens möte 2011 03 13 Avelsrådens förslag godkändes av Svenska Stövarklubbens styrelse 2011 09 26 Sy e med Defektregistret Syftet med Sv Stk:s defektrapportering är att inventera och dokumentera defektförekomster hos våra stövarraser. Genom att öka kunskapen kring våra avelshundars och deras avkommors hälsa, kan vi bedriva ett säkrare avelsarbete för att motverka spridning av ärftliga defekter. Detta tjänar alla på. Mål med Defektregistret Sv Stk:s mål är att våra stövare förutom den jaktliga förmågan skall ha god exteriör och vara sunda och friska. (Målmedvetet satsa på att våra stövare skall vara fria från arvbara defekter). Ett fungerande Defektregister ökar kunskapen om våra hundars hälsa vilket bidrar till ett säkrare avelsarbete och därmed friskare hundar. Metoder för a nå Sy e och Mål
308 Stövaren dskri för stövarjägare Anvisningar Det är varje hundägares skyldighet att medverka till att våra hundar kan utvecklas och vara friska. Lämnade uppgifter till Defektregistret angående hundens defekt skall vara styrkt av intyg från veterinär eller undertecknad av annan trovärdig person utanför familjen. Hundägaren fyller i blanketten (Svenska Stövarklubbens rapporteringsblankett till Defektregistret). Blanketten finns längst bak i resultatböckerna, kan hämtas på Svenska stövarklubbens hemsida; www.stovare.se Avel Defektrapport eller rekvireras från Sv Stk:s kansli. Blanketten skall vara undertecknad av hundägaren och åtföljas av veterinärintyg eller dokument som undertecknats av annan trovärdig person utanför familjen. Blanketten skickas av hundägaren till Sv Stk:s kansli, Stråkanäs 422, 952 91 KALIX Inskickad defektblankett skall från att den inkom återrapporteras inom tre veckor, med en målsättning på två veckor. Sv Stk registrerar att defektanmälan inkommit. Anmälan skannas av på kansliet och skickas ut digitalt till rasens avelsråd och styrelsens avelsansvarige. Avelsråden kontrollerar att blanketten är korrekt ifylld och undertecknad samt att bilagor med veterinärintyg eller motsvarande dokument finns med. Är inte defektrapporten korrekt ifylld eller om något dokument saknas kontaktas hundägaren av avelsråd för rasen. Önskar hundägare hjälp med kontakter hjälper rasens avelsråd till med dessa kontakter. Avelsråden kommer överens om vem som gör vad och dokumenterar detta. När defektrapporten är korrekt ifylld och innehåller styrkta handlingar återkopplar utsett avelsråd defektrapporten digitalt till kansli med en kopia till avelsansvarig i Sv Stk. Kansliet skickar den kompletta rapporten för inmatning i Defektregistret. När dessa åtgärder är utförda återkopplar Kansliet till hundägaren som anmält defekten, att anmält ärende/defekt finns inlagt i Sv Stk:s Defektregister. När ärendet är återrapporterat är det också slutfört. Svenska Stövarklubbens hälsoprogram Epilepsi (EP) eller epilepsiliknande anfall innebär att: Hund som själv har EP eller EP-liknande anfall ska inte användas i avel. Hund som lämnat avkomma med EP eller EP-liknande anfall ska inte användas i avel. Hund vars ena eller båda föräldrar har EP eller EP-liknande anfall ska inte användas i avel. I denna grupp hundar är 100 % misstänkta anlagsbärare. Kullsyskon till hund med EP eller EP-liknande anfall ska inte användas i avel. Av dessa hundar är 75 % misstänkta anlagsbärare. Halvsyskon till hundar med EP eller EP-liknande anfall skall om möjligt undvikas i avel. Av dessa hundar är 50 % misstänkta anlagsbärare. För PDA eller annan hjärtsjukdom gäller: Om mer än en (1) avkomma drabbas, skall föräldradjur ej vidare användas i avel. Kullsyskon kan med stor försiktighet användas, om det anses tillföra rasen andra positiva effekter.
Stövaren dskri för stövarjägare 309 Där kryptorkism förekommer skall följande gälla: Om mer än en (1) hane i kullen är kryptorkid, skall far, mor och kullsyskon ej användas vidare i avel. Om någon enstaka hane drabbas, i någon kull, kan övriga i kullen eller far och mor, med stor försiktighet användas. Kryptorkid hund får ej användas till avel. För höftledsdysplasi (HD, grad C, D eller E) gäller följande: Om enstaka fall förekommer, kan föräldradjur med stor försiktighet användas, om det anses tillföra rasen andra positiva effekter. Uppfödare/hanhundsägare rekommenderas att inte använda hundar i avel, som kommer ur kullar där HD förekommer i större grad än rasens medeltal. Rådgör med avelsrådet innan parning. Hund med HD grad C kan användas i avel om motparten har HD A eller B och om avelsrådet rekommenderar parningen. För övriga defekter, inhämta avelsrådens rekommendationer. Kom ihåg att valpkull alltid ska veterinärbesiktigas före leverans! Avelsinformation Inför planering av parning och inför valpköp erbjuds följande: Ur Svenska Stövarklubbens dataregister Stövardata kan du hämta följande: * Simulerad stamtavla med inavelsindex * Kända registrerade defektnedärvare Simulerad stamtavla innebär att stamtavla på tilltänkt kull kan skapas. Samtliga stövarraser har en trång avelsbas, vilket har sitt ursprung i att inaveln har varit påtaglig i många generationer bakåt. Inavelsindexet är ett enkelt sätt att kontrollera att utavel sker. 30/30 innebär att samtliga hundar i stamtavlan, 4 led bakåt, består av olika hundar. Detta är målet där så är möjligt. I raser med få hundar är det inte möjligt att nå 30/30. Målet här att ha så låg inavel som möjligt, med hänsyn taget till alla andra faktorer av vikt. Kända defektnedärvare innebär att de hundar som rapporterats ha avkomma med defekter, har påförts en bokstav inom parantes efter hundens registreringsnummer som anger vilken defekt som avses. Vid tveksamhet kontakta ditt avelsråd. (E) innebär att rapport inkommit om att denna hund själv har, eller har någon eller några avkommor, med epilepsi eller epilepsiliknande anfall. (e) innebär att denna hund har helsyskon som har epilepsi eller epilepsiliknande anfall. (H) innebär att denna hund själv har, eller har avkomma som har, HD C, D eller E. (h) innebär att denna hund har helsyskon som har HD C, D eller E. (K) innebär att rapport inkommit om att denna hund själv är, eller har någon eller några avkommor som är kryptorkida.
310 Stövaren dskri för stövarjägare (k) innebär att denna hund har helsyskon som är kryptorkida. (P) innebär att rapport inkommit om att denna hund själv har, eller har någon eller några avkommor med PDA eller annan hjärtdefekt. (p) innebär att denna hund har helsyskon som har PDA eller annan hjärtdefekt. De rapporter som kommer från hundägare har noggrant kontrollerats, det gäller E, K och P. Från SKK:s veterinärregister har hämtats underlag för H. Avsikten med defektregistrering är naturligtvis att komma tillrätta med de problem som finns i de olika raserna. Den riktar sig inte mot någon speciell hund, hanhundsägare eller uppfödare. Den skall helt ses som en hjälp för att vi till kommande generationer skall överlämna friska och väl fungerande stövare. De aktuella sjukdomarna har ett visst mått av arvbarhet, även om arvsgången inte alltid är entydig och klar. Sjukdom kan också dyka upp utan arvsfaktor inblandad, varför det kan förekomma att hund klassas som defektanlagsbärare utan att vara det. För planering av kullar skall följande enkla regler gälla: Ingen dubblering av defektanlag, vilket i praktiken innebär att samma defekter (bokstäver i registreringsnumret) inte ska förekomma på både far- och morsidan i tre led bakåt. Är detta inte genomförbart ska förekomsten vara så liten som möjligt. För vissa hundar gäller avelsförbud enligt Stövarklubbens avelsstrategi, nämligen: Hundar som har uppnått de för rasen fastställda max antal valpar (kontrolleras i hundens avkommestatistik från SKK:s registreringsregister). De som står på väntelista (avelsråden ger besked). Hundar med defekter eller avkommor med defekter i enlighet med Hälsoprogrammet (se ovan). Hund som är registrerad med både stor och liten defektbokstav är i högsta grad olämplig som avelshund. För övrigt se Avelsplan och Avelsstrategi för respek ve stövarras!
Redan för 500 år sedan hade rasen blivit etablerad som typ så att ryssarna gav den rasnamnet gontjaja (uttalas goncjy). Rasens historia hänger samman med de ryska borzoierna som blev renavlade av den ryska tsaren och användes till jakt på det mesta. Det var de mongoliska krigsherrarna som tog med sig ingredienserna som tsarens renavlade borzoier, och som därefter också satte grunden till gontjajan. Stövaren dskri för stövarjägare 311 Förenklad RAS (Rasspecifik avelsstrategi) Ras: Russkaja Gontjaja Specialklubb: Svenska Stövarklubben Rasens historia, hemland, användningsområde Borzoierna som var världens största och snabbaste jaktvinthundar, jagade enbart med synen. Därför behövde man en hundtyp till, som kunde spåra upp viltet. Då blev det använt en del laika, något som man känner igen i den dansande, korta galoppen, de starka tassarna och den tjockt åtsittande pälsen. Det drivande inslaget och det sjungande skallet kan man tänka sig stammar ifrån gamla blodhundsraser, såsom den gamla St. Hubertushunden. Varg var i utgångsläget det man mest jagade och vargjakt var också motivet till varför hundarna hittade vägen till Finland, där rasen var vanlig tills den ryska revolutionen bröt ut och därmed stängdes alla gränser. Därför måste man se sig om efter annat avelsmaterial. Då fick man vända sig mot väst och fick då korsa in harrier, hamilton och schillerstövare. Så blev ju grunden till för finsk stövare. Den beskrivna pomorstövare, som också antas ligga bakom den norska dunkern, är också gontjaja, med det osäkerhetsmomentet att rysk harlekinstövare, som det refereras till i dunkerrasens historik, är en rasvariant som inte har varit existerande som godkänd i Ryssland på nästan hundra år. Russkaja gontjaja-hane BIS-vinnare i Moskva Gontjajorna undslapp att gå samma öde till mötes som borzoierna, som rätt och slätt blev slaktade i tusental under den ryska revolutionen, stämplade som tsarhundar. Adelns seder med att sätta ut stövarna på foder till sina fattigaste undersåtar hade gjort gontjajan till fattigfolkets vanligaste jakthund på landsbygden och säkrat den för en smärtfri och okomplicerad position som den vanligaste jakthunden under sovjetstaten. Rasens hemland är Ryssland Rasen används för jaktprov på hare räv och sjakal i hemlandet Ryssland. I Sverige finns jaktprov för hare och räv. Men den har även fungerat bra på lo här i Sverige, eftersom det verkar finnas bra ståndgenskaper.
312 Rasen interna onellt Stor ras i hemlandet Ryssland. Även i Finland där det genom åren har registrerats 1900 st. Där har man dokumenterat rasen och satt upp målsättningar som vi har mycket nytta Stövaren dskri för stövarjägare När kom rasen ll Sverige/registrerades i Sverige? 2001 av, för huvuddelen av våra russkaja gontjaja stammar från finska linjer. Så nya linjer direkt ifrån Ryssland behövs. Det finns för tillfället 12 st direktimporterade hundar från Ryssland i Norge och Sverige. Nulägesbeskrivning i Sverige Antal registreringar de senaste 10 åren cirka 160 st. Avelsdata; prov- utställningsresultat, MH, veterinärdata, inavelsgrad Jaktprov 4 st startade, 1 st på rr-prov och många är utställda med bra resultat. Observandum, t.ex. kända problem med allvarlig sjukdom, mentalitet som kan förorsaka problem, extrem exteriör, tveksamt jaktsä. Övrigt, ev. mål och strategier Målet är att bygga en stark jaktduglig hund med bra funktion och karaktär, och bevara rasens genetiska bredd med hjälp av importerade hundar från rasens hemland Ryssland. Rekommendera hundägare att starta på utställningar och jaktprov. Hänvisningar ll rasföreningens hemsida: http://russkajagontjaja.dinstudio.se/text1_2.html *** Rasspecifik avelsstrategi för hundraser där avel för närvarande inte bedrivs i Sverige Ras: Schweiziska stövare Schwyzer Specialklubb: Svenska Stövarklubben Rasens historia, hemland, användningsområde Rasens hemland är Schweiz. I Sverige används rasen som drivande hund för jakt efter hare och räv. Rasen interna onellt Schweizerstövaren finns registrerad i följande länder: Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Frankrike, Tjeckien och Schweiz. När kom rasen ll Sverige/registrerades i Sverige? Rasen kom till Sverige runt 1850, men den första registrerades ca 1920.
Stövaren dskri för stövarjägare 313 Nulägesbeskrivning i Sverige Antal registreringar de senaste 10 åren ca 150 hundar, varav 10 är importer. 2009 och 2010 föddes och registrerades en kull i Sverige vardera året. Avelsdata; prov- utställningsresultat, MH, veterinärdata, inavelsgrad Gå in på hemsidan www.schweizerringen.com Där finns alla drevprov, utställningar och norska avelsrådets rekommendationer för flera år. Ras: American foxhound *** Specialklubb: Svenska Stövarklubben, grupp 6 Rasens historia, hemland, användningsområde År 1650 seglade Robert Brooke till Crown Colony i Amerika med sin flock/grupp av jakthundar och dessa är ursprunget till flera american hounds. Hundarna stannade kvar i familjen Brooke i nästan 300 år. George Washington fick franska foxhundar, sk Grand Bleu de Gascogne, som gåva från Marquis de Lafayette. Många av dessa hundar härstammade från Brooke s, och när dessa korsades med de franska foxhundarna så var dagens american foxhound född. Trots envisa rykten om att dessa hundar i början föddes upp för att användas i jakt av ursprungsinnevånarna i Amerika så stämmer inte detta. Rasen föddes upp enbart för att användas vid rävjakt och när den röda räven importerades/ invandrade så korsade man foxhundarna med irländsk foxhund för att införa snabbhet och uthållighet i rasen. Kvalitéer som återfinns i dagens hundar. Rasen interna onellt Se american foxhound. När kom rasen ll Sverige? Fanns i flera flockar i början av 1900-talet. Ingår i flera av de svenska stövarraserna. Därefter registrerades exemplar av rasen 2007. Nulägesbeskrivning i Sverige. Antal registreringar de senaste 10 åren Två importer från England resp. Finland 2007. Allmän beskrivning Rasstandarden för american foxhound säger att hunden bör vara 21 25 inches (53 64 cm) i mankhöjd och väga mellan 65 75 pounds (29 34 kg), men många av hundarna är större än vad standarden säger. Hanhundar ca 26 29 inches (66 74 cm) och tikar 25 28 inches (64 71 cm). Vikten ligger något lägre än vad rasstandarden säger, ca 40 65 pounds (20 29 kg).
314 En del uppfödare tror att detta kommer från den mycket bättre kosten som hundarna ges idag än när man först började avla fram rasen. Foxhundarnas ben är långa och raka och bröstkorgen ska vara smalare. Nospartiet är smalt/ avlångt och skallpartiet mer kupolliknande, vilket betyder att huvudet lutar lite. Öronen är långa och sitter lågt. Ögonen är stora, bruna och sitter brett isär. Pälsen är kort och strävhårig. Rasen liknar beagle men är större och högre. Stövaren dskri för stövarjägare snabbt och hundar kan attackera eller bitas om de känner sig trängda eller utsatta. Foxhundar är inga bra vakthundar då de gärna välkomnar alla människor i tron om att de ska få godis eller att bli klappade. Detta härstammar från åratal av avel då de hundar som morrade eller visade tänderna för sin ägare inte kunde avlas på eller till och med avlivades just på grund av detta. Temperament American foxhound är en snäll, lugn, lojal och väldigt kärleksfull hund med sina ägare. Som alla hundar så behöver de varsam träning, mycket social träning och ägare som är beredda på att ge dem mycket motion: en uttråkad foxhound hittar på egna saker och bus för att ha roligt och kan förstöra mycket i hemmet om det vill sig illa. Det kan vara allt från att klösa på dörrar till att gå bärsärk med kuddar och andra saker som finns i hemmet. Deras storlek ger dem också möjlighet att nå upp till bänkar och de saker som finns där, så man får vara noga med vad man har framme om man inte kan vara hemma och passa hunden. Om regelbundna promenader inte kan göras är det bra om man har en säker trädgård så hunden kan röra sig fritt och leka av sig. Som de intelligenta hundar de är så lär de sig snabbt att öppna dörrar eller grindar och ger sig då ut på upptäcksfärd. När de är ute och rör sig på egen hand så är de riktiga krigare, när en lukt har uppdagats så följer de den ända tills de hittar orsaken till lukten. På grund av att deras jaktinstinkt är så stark kan man aldrig lita på en lös foxhound. De kan snabbt följa en doft rakt ut i gatan och riskera att bli påkörda. Foxhundar är lätta att leva med men är inte några lägenhetshundar direkt och bör ej lämnas ensamma under längre perioder. De kommer bra överens med barn, då även små barn, men man måste alltid vara vaksam när hundar och barn är tillsammans för olyckor kan hända Foxhundar är skällande och ylande hundar, visserligen inte ofta men de har högljudda djupa skall som hörs långväga. Ofta uppskattas inte detta av grannarna och särskilt då inte i städer. Hundarna är envisa och även om de kan följa kommandon så gör de det först när det passar dem själva. Att träna en foxhund kan vara påfrestande och tålamodskrävande. Viktigt att alltid träna en foxhund med positiv förstärkning. Rasrelaterade problem Rasen brukar inte medföra några genetiska sjukdomar. Det är lätt att övermata hundarna så att de ökar i vikt. Var noga med att inte göra detta. En mindre vanlig sjukdom är thrombocytopathy som är en så kallad blodstörning som gör att hunden blöder extra mycket om den skadas. Hundarna blir i snitt 10 13 år gamla. American foxhund är en energisk ras och behöver mycket motion. Avelsdata; prov- utställningsresultat, MH, veterinärdata, inavelsgrad Inga resultat. Jaktsätt. Se användningsområde. Övrigt, ev. mål och strategier Källa där annat inte anges: All världens hundar, Renée Willes
Stövaren dskri för stövarjägare 315 Debatt Några funderingar i väntan på upptag Regelfunderingar Det måste bli svårt att få med stövarfolket på de föreslagna gemensamma drevprovsreglerna som varit ute på remiss hos alla lokalklubbarna (det gäller gemensamma drevprovsregler för tax, basset, beagle, drever och stövare). Hur många vet att Stövarklubben endast har 20 % inverkan på sina har- och rävprov med det här förslaget? De kortbenta hundarna, tax, basset, beagle och drever, får tillsammans 80 % inverkan på våra har- och rävprov. Så kan vi ju inte ha det! De stövarklubbsmedlemmar som bemödat sig att ta del av och diskuterat remissförslaget säger nej tack, det här är inget vi vill ha. Nuvarande jaktprovsregler Som jag ser det behöver våra nuvarande jaktprovsregler justeras lite grann. Jag börjar med bokstäverna S (sänkt prisvalör) och G (graverande fel). Bokstäverna S och G Ta bort det för domarna och de startande så förhatliga bokstäverna S och G så törs vi domare använda hela skalan. Sätt i stället 0 eller streck ( ). Om hunden i övrigt har bra egenskaper skall den kunna tilldelas pris. Avelsråd, uppfödare och alla som är intresserade av avel kan själva läsa sig till vilka egenskaper hunden är dålig eller bra på. På det sättet får vi en bättre redovisning av hundens egentliga egenskaper. I dagsläget får vi utbildare allt för ofta höra vid våra vidareutbildningar/domargenomgångar att S och G ger domaren magont. Domaren sätter en 3:a i stället. Ta bort bokstäverna och hunden får den poäng eller nolla som den skall ha. Domaren mår bra och hunden får sitt pris om den i övrigt har bra förtjänster och framförallt får vi hunden redovisad. Särskrivningar När det gäller jaktprov på räv och jaktprov på hare så ska vi särskriva jaktprovsreglerna så att det som är specifikt för rävhundarna verkligen blir dokumenterat. Rävhundarna skall ha sina regler för sin specialisering. När det gäller harhundarna så har vi ett bra regelverk som vi har det i dag med några små justeringar, speciellt när vi tittar på det regelförslag som är ute på remiss just nu.
316 Nordiskt samarbete mellan stövarklubbarna Jag är intresserad av ett nordiskt samarbete mellan stövarklubbarna. I samband med Europapokalen i Norge den 9 september var det även en stövarträff mellan de nordiska länderna. Där kan ett samarbete mellan de nordiska länderna kanske påbörjas. Enligt Finska Stövarklubbens ordförande Jari Fors kan ett uppföljande möte bli aktuellt vid rasmästerskapet för finsk stövare den 25 27 november 2011. Gemensamma nordiska jaktprovsregler för stövare, det vore någonting det! Renodlat Har-SM När det gäller tävling så ska vi naturligtvis ha ett SM där endast hare räknas som drevdjur. Den regeln gäller när vi möter Finland och Norge i landskamp. Till kommande Stövarfullmäktige år 2012 finns motioner om detta från flera lokalklubbar. Vi skall inte inrätta ett nytt SM. Det är det befintliga SM:et som skall ha nya statuter. Läs motiveringarna för detta i Stövaren 2010, Utställningar, sidan 327 328. Stövaren dskri för stövarjägare Krav om lägst 3: dje pris på utställning i lägst juniorklass före start på jaktprov Det här är en motion som kommer till Stövarfullmäktige våren 2012. Fördelarna och de viktigaste motiven är: ningens stora värde när det gäller de personliga kontakterna med stövarägarna kan inte nog betonas. På utställningen samlas vi alla och får på så sätt direktkontakten. har. Ta tillvara förstagångsutställaren, påverka i önskad riktning. aktiviteter och PR-verksamhet för stövaren och dess jaktform. nas vidareutbildning. Där får stövarägaren en första inblick i vad ett jaktprov innebär. till en social samvaro inom den egna klubbens regi. på den exteriöra sidan. ställning med domare som är specialiserade på stövare. Har vi råd att inte prova det här konceptet? Läs debattartikel i Stövaren nr 4/2008 sidan 1177 samt debattartikeln i Stövaren utställningsdelen 2010 sidan 328. Sådana här funderingar kan man ha sittandes på sin ryggsäck med en kopp kaffe i väntan på det efterlängtade upptaget. Lit 2011-09-01 Rolf Pellving Septemberharar Foto Uno Olsson
Stövaren dskri för stövarjägare 317 Utställningsstatistik Svenska Stövarklubben utställningsverksamhet 2011 Trots en vinter med mycket snö och många inställda prov så ha vår utställningssäsong varit riktigt bra. Vi ligger strax under 2010 års antal utställda hundar, vilket är bra. I år kom vi upp i 1237 starter i de olika klasserna. Nytt för i år var också att SKK infört ett nytt bedömningssystem, där de gamla siffrorna 1 3 har försvunnit och ersatts med bokstäver. En viss osäkerhet bland våra utställare märktes, men våra klubbars ansvariga var väl hemma i det nya systemet och kunde förklara för de som var lite osäkra vad saker och ting betydde. Nedan en förteckning på antal startande hundar i varje ras. Kul att vi i år fått en ny ras som inte varit med tidigare, nämligen foxhound. Ras Antal starter Ras Antal starter DUNKERSTÖVARE 10 FINSK STÖVARE 414 FOXHOUND 3 GOTLANDSSTÖVARE 20 HALDENSTÖVARE 4 HAMILTONSTÖVARE 398 HYGENSTÖVARE 2 RUSSKAJA GONTJAJA 6 SCHILLERSTÖVARE 193 JURASTÖVARE 5 SCHWYZERSTÖVARE 7 BERNERSTÖVARE 2 LUZERNERSTÖVARE 90 SMÅLANDSSTÖVARE 83 Det är intressant att se att vi har verkligt fina hundar som motsvarar sin rasstandard på ett utomordentligt sätt. Överlag är det ca 50 % av hundarna som bedömts som Exellent i sin ras. Detta är klart över vad som tilldelats hundar i andra raser på utställning. Dunkerstövare Av 10 startande hundar har 7 st bedömts som Exellent. Detta är 70 % av startande hundar. 5 hundar har tilldelats Cert. Finsk stövare Av 414 startande hundar har 198 hundar bedömts som Exellent. Detta är 48 % av startande hundar. 52 hundar har tilldelats Cert. Foxhound Av 3 startande hundar har 2 st bedömts som Exellent. Detta är 66 % av startande hundar. 1 hund har tilldelats Cert. Gotlandstövare Av 20 startande hundar har 11 st bedömts som Exellent. Detta är 55 % av startande hundar. 1 hund har tilldelats Cert. Haldenstövare Av 4 startande hundar har 4 bedömts som Exellent. Detta är 100 % av startande hundar. 1 hund har tilldelats Cert. Hamiltonstövare Av 398 startande hundar har 224 hundar bedömts som Exellent. Detta är 56 % av startande hundar. 53 hundar har tilldelats Cert.