NY TIDNING! Tidningen för Edison Solutions kunder Nr 3 2008 Småföretagen sågar regeringen Skatteverket överdriver fusket Nya regler för mindre aktiebolag (K2) 5 bästa verktygen i Edison Ekonomi Revisionsplikten försvinner 2010 Edison 20 år så började det Företagarskolan del 2 Nya förenklingar ska spara 500 miljoner åt företagen Foto: Linus Hallgren www.edison.se
Det är mycket nu Sommaren sjunger på sista versen, semestern är definitivt över och det är full fart på jobbet igen, säkert också för dig. Tur att man trivs så bra med det man gör. Och så får man ju träffa kollegorna igen, och prata med trevliga kunder. Så allt är ju inte öken. Det är mycket på gång just nu, för företagare och redovisningsfolk. Enligt förslagen ska tvånget att anlita en revisor slopas, förenklade årsredovisningar införas (K2) och det administrativa krånglet minskas i största allmänhet. I det här numret berättar vi mer om de olika förslagen och tar också upp en hel del annat intressant för företagare, revisorer och redovisnings konsulter. Glöm inte att du kan starta din egen helt kostnadsfria prenumeration på tidningen på edison.se/magazine. Mycket nöje! Håkan Hansson Redaktör Foto: Jenny Save Edison Magazine är en tidning från Edison Solutions AB. I den blandar vi matnyttig information inom områdena redovisning, beskattning och företagande med aktuell information från Edison Solutions. Du kan starta en egen kostnadsfri prenumeration på vår hemsida, edison.se/magazine. Redaktör: Håkan Hansson Annonser: Kontakta Edison Solutions, Håkan Hansson Produktion: Edison Inhouse, september 2008 Tryck: NP-Tryck, Helsingborg Upplaga: 24 000 ex Edison Solutions AB Box 198 221 00 Lund E-post: kundtjanst@edison.se Telefon: 046-320 220 Support: 046-320 224 och 227 (lön) Fax: 046-320 221 Hemsida: edison.se
Innehåll: 4 6 8 10 26 16 4 Småföretagen sågar regeringen 6 Enklare redovisningsregler kan spara 478 miljoner 8 De 5 bästa verktygen i Edison Ekonomi 10 Revisionsplikten försvinner 2010 14 Enklare årsredovisning för mindre aktiebolag (K2) 16 Allt startade en julhelg för 20 år sedan Gör avdrag för motion 11 Två av tre fortsätter anlita revisorn 12 Ekonominotiser 15 Skatteverket överdriver småföretagens skattefusk 18 Företagarskolan del 2: Driva företag 21 Nytt från Edison 22 Staten sparar, men företagen får betala 24 Ekonomiska brott en fara för redovisningskonsulten 25 Notiser 2 2 SRF och FAR SRS samarbetar kring yrkesrollen för redovisningskonsulter Den nya företagaren Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se 3
Anna-Stina Nordmark Nilsson är vd för Företagarna, Sveriges största företagarorganisation, som tagit fram de båda rapporterna. Småföretagen
Text: Håkan Hansson Foto: Linus Hallgren Regeringen får IG av småföretagen och förtroendet för dess näringspolitik har dalat sedan hösten 2006. Det är slutsatserna i två olika undersökningar från Företagarna som nyligen presenterats. Regeringen missköter företagarpolitiken. På inget viktigt område når regeringen upp till betyget 3, eller Godkänd, på en 5 gradig betygsskala, visar Företagarnas enkät med 4 300 småföretagare. Företagarenkäten är en del ur Före ta garnas Småföretagsbarometer som genomfördes i våras. Den bygger på intervjuer med slumpvis utvalda företag med 1 49 anställda över hela landet. Småföretagen står för all tillväxt och alla nya jobb i Sverige. Alliansregeringen borde få kvarsittning under sommarlovet, säger Företagarnas vd, Anna Stina Nordmark Nilsson. Enligt Företagarnas enkät är småföretagarna mest missnöjda med uteblivna regelför enk lingar, det område där regeringen anser sig ha gjort mest sedan tillträdet 2006. Men det skiljer bara marginellt, drygt fem tiondelar, till skatteområdet, där småföretagarna ger regeringen det högsta betyget, 2,78, och fortfarande Icke Godkänt, IG. Företagen förväntar sig mer När det gäller småföretagens förväntningar på regeringens fortsatta företagarpolitik är det främst inom skatteområdet som det knyts några förhoppningar om bättre villkor. Nästan var tredje företagare förväntar sig förbättringar när det gäller skatter, regelförenklingar och kostnaderna för arbetskraft och nyanställningar. Att regeringen skulle genomföra företagarvänliga reformer inom det arbetsrättsliga området eller inom trygghetssystemen betraktar företagen som uteslutet. Förtroendet sjunker Enligt en annan undersökning, För tro ende ter mo me tern juli 2008, även den från Fö re ta gar na, har förtroendet för regeringens näringspolitik dalat sedan hösten 2006. Mindre än hälften av de svenska företagen, 40 procent, har förtroende för regeringens företagarpolitik, visar undersökningen. sågar regeringen Det finns en förtroendeklyfta mellan företagare och regeringen. Näringsministern talar mycket om genomgripande förändringar i företagarpolitiken, men sen händer det alldeles för litet, säger Anna Stina Nordmark Nilsson. Ett av sex företag, eller 17 procent, säger klart att de inte har förtroende, 41 procent är tveksamma och två procent har ingen uppfattning. Undersökningen har gjorts av SKOP, som intervjuat drygt 600 företagsledare. Resultaten är representativa för svenska privata företag med minst en anställd. Tydlig trend Företagarna har låtit genomföra undersökningen vid två tidigare tillfällen och trenden är tydlig. Förtroendet för re gering ens näringspolitik har fallit från 68 procent i november 2006 till 54 procent i mars 2008 för att nu i juli ligga på endast 40 procent. Det är bland de mindre företagen som förtroendet för näringspolitiken är som lägst. Bland företag med 1 9 anställda är det 37 procent som säger att de har förtroende, medan andelen bland de största företagen med 50 eller fler anställda är 58 procent. Fler bekräftar samma bild Även på Svenskt Näringsliv märker man av missnöjet med regeringens företagarpolitik. Arbetsgivaravgifter, Las, regelkrångel, skatter och kompetensförsörjning är några områden där förändringar uteblivit, menar Signhild Arnegård Hansen, ordförande i Svenskt Näringsliv. Jag möter undran över regeringens politik. Det är i första hand småföretagen som är kritiska men även representanter för våra största företag är förvånade över bristen på intresse för dialog med näringslivet, säger Signhild Arnegård Hansen. Småföretagen står för all tillväxt och alla nya jobb i Sverige. Företagarnas rapporter kan laddas ned från foretagarna.se. n n 5
Enklare redovisningsregler kan spara 478 miljoner åt företagen Text: Håkan Hansson Enklare redovisningsregler kan sänka företagens kostnader med närmare en halv miljard kronor om året. Det står klart när utredningen om enklare redovisning nu lämnat sitt delbetänkande Enklare redovisning (SOU 2008:67). Regelförenkling i syfte att minska företagens administrativa kostnader och skapa bra villkor för företagen har blivit en allt viktigare fråga i många länder och står även mycket högt på EU:s dagordning. Den svenska regeringen har som målsättning att de administrativa kostnaderna för företagen på grund av de statliga regelverken ska minska med 25 procent till år 2010. En del av företagens administrativa kostnader sammanhänger med de redovisningsregler som företagen måste följa. Regeringen beslutade därför den 14 juni 2007 att en särskild utredare skulle tillsättas i syfte att överväga ytterligare förenklingar i redovisningslagstiftningen. Kan spara 478 miljoner I en första etapp föreslås förenklingar som beräknas minska företagens kostnader med ca 478 miljoner kronor. Det har Nutek kommit fram till i sina beräkningar som gjorts på utredningens uppdrag. De största minskningarna följer av förslagen att slopa förvaltningsberättelsen i mindre företag och att begränsa kraven på personalrelaterad information. EU:s direktiv bör utnyttjas fullt ut Utredningen föreslår en rad förenklingar och andra lättnader i redovisningsreglerna. Arbetet har främst varit inriktat på mindre företag men en del förslag omfattar samtliga företag. Mer än 97 procent av aktiebolagen får enklare regler. Utredningen anser att den svenska lagstiftningen inte bör vara mer långtgående än vad som följer av EG:s redovisningsdirektiv. Detta innebär att de möjligheter till förenklingar och lättnader som direktiven medger bör utnyttjas fullt ut och att specifikt svenska upplysningskrav bör utmönstras om inte starka skäl talar för en strängare reglering. Utredningen anser också att lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att den tar tillvara de behov av information som redovisningens externa intressenter, främst investerare och borgenärer, har. Detta betyder att rent företagsinterna informationsbehov inte bör beaktas och att sådan information som avkrävs ett företag i syfte att påverka företagets beteende i ett visst hänseende inte hör hemma i redovisningen. Detta ska förenklas Sammanfattningsvis föreslår utredningen bland annat följande: Gränsvärdet för mindre företag höjs till den nivå som följer av EG:s redovisningsdirektiv. Det betyder att ett företag är mindre så länge det inte överskrider två av följande villkor: 83 miljoner kronor i omsättning 41,5 miljoner kronor i balansomslutning 50 anställda Gränsvärdet är detsamma som Utredningen om revisorer och revision föreslagit i sitt delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32). Reglerna om vanliga årsbokslut slopas och alla företag som inte behöver upprätta en årsredovisning får upprätta vad som idag benämns ett förenklat årsbokslut. Följande upplysningskrav slopas för alla företag: könsfördelning bland företagens anställda, inklusive ledande befattningshavare sjukfrånvaro antalet anställda i olika länder löner och andra ersättningar till anställda i olika länder Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se
taxeringsvärde Följande upplysningskrav slopas för mindre företag: medelantalet anställda under året specifikation av årets personalkostnader specifikation av löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare pensioner och liknande förmåner samt avtal om avgångsvederlag till ledande befattningshavare ersättning till företagets revisor Mindre företag behöver inte upprätta förvaltningsberättelse. Mindre företag ges möjlighet att upprätta förkortad balansräkning. Kravet på att koncernredovisningen ska innehålla uppgifter om löner med mera till ledande befattningshavare begränsas till personer som ingår i moderföretagets eller koncernens ledning. Kontantmetoden för den löpande bokföringen utsträcks till att gälla även bland annat aktiebolag. Reglerna om gemensam verifikation förtydligas så att det klart framgår att sådan verifikation får användas av alla företag som använder sig av någon form av kassaregister. Arkiveringstiden begränsas till sju år. Ikraftträdande 2009 och 2010 Utredningen förslår att ändringarna träder ikraft den 1 juli 2009 och att samtliga lättnader i upplysningsskyldigheten får genomslag omedelbart, d v s även på räkenskapsår som pågår vid den tidpunkten. Höjningen av gränsvärdet för mindre företag liksom slopandet av det vanliga årsbokslutet föreslås gälla från och med den 1 juli 2010. Resterande utredningsuppdrag, som gäller finansieringsanalys, koncerndefinitioner, tryggandelagen och bokföringsbrott vid för sent upprättad årsredovisning, ska redovisas senast den 1 juni 2009. Hela delbetänkandet kan laddas ned på regeringen.se. n n Gör avdrag för motion Att arbetsgivare betalar en så kallad friskvårdspeng till sina anställda är vanligt. För att undvika förmånsbeskattning är det dock viktigt att följa reglerna. En arbetsgivare kan idag erbjuda sin personal skattefria motionsaktiviteter av enklare slag och mindre värde. Skattefriheten innebär att de anställda slipper betala förmånsskatt och arbetsgivaren slipper betala arbetagivaravgifter för förmånen. Vad är enklare slag? Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter och lagsporter. Även andra aktiviteter av liknande slag, t ex enklare former av motionsdans, kan godtas om övriga förutsättningar för skattefrihet är uppfyllda. Ytterligare exempel som kan räknas som friskvård är så kallad kontorsmassage, tai chi, quigong, kostrådgivning, information om stresshantering, rosenterapi, zonterapi och enklare slag av fotvård eller fotmassage. Även kurser i rökavvänjning kan ses som friskvård, men då gäller inte skattefriheten för de eventuella nikotinprodukter som kursdeltagarna använder. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning omfattas inte av skattefriheten. Dessa sporter blir skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning. Vad är mindre värde? Det finns ingen fastställd beloppsgräns hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt. Det viktiga är att motionen är av sådant enkelt slag som angetts ovan. Utövar man flera aktiviteter får det sammanlagda värdet inte överstiga kostnaden för den dyraste motionsaktiviteten som accepteras på orten. En förmån som innebär att arbetsgivaren lånar ut idrottsredskap eller annan utrustning av mindre värde och enklare slag, t ex gångstavar, är också skattefri för den anställde. Om arbetsgivaren däremot bekostar dyrbarare idrottsredskap eller klädutrustning, t ex träningsskor, är förmånen skattepliktig. Förmånen ska erbjudas alla Skattefriheten förutsätter att motionseller friskvårdsförmånen riktar sig till hela personalen. Det innebär att erbjudandet ska omfatta samtliga anställda oavsett anställningsform, även korttidsanställda, vikarier m fl. Läs mer om gällande regler på skatteverket.se. n n Foto: www.itrim.se Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se
De 5 bästa Text: Håkan Hansson Redo vis nings program met Edison Ekonomi är ett uppskattat arbetsredskap på många revisions och redovisningsbyråer. Här har vi listat fem uppskattade funktioner i programmet, sett ur den professionella redovisarens perspektiv. Så här enkelt periodiserar du en kostnad i Edison Ekonomi 1. Siffersurfaren Med Siffersurfaren kan du titta på bokföringen på ett helt nytt sätt. Du kan helt enkelt surfa runt i bokföringen på samma sätt som du surfar på Internet. Med enkla klick visas årsöversikter med diagram, kontoutdrag, en skilda verifikationer, reskontror, fakturor etc. Precis som på Internet kan du leta fram rätt information genom att klicka dig vidare till nya sidor. Du kan också söka efter texter och belopp på ett mycket smidigt sätt. Siffersurfaren är idealisk när du snabbt ska kontrollera en viss uppgift i bokföringen. 2. Enkla periodiseringar Brukar du periodisera intäkter och kostna der löpande under året, för att få en mer rättvisande bild? Eller undviker du det i det längsta för att det är så arbetsamt? Med Edison Ekonomi kan du både ha kakan och äta upp den. Det är i stort sett lika enkelt att periodisera som att låta bli. När du bokför kostnaden eller intäkten lägger du bara till önskat år, månad eller datum, så är allt klart. Du behöver inte upprätta någon egen interimskontering och inte heller återföra den vid ett senare tillfälle. Allt är klart direkt när tionen verifikasparats. När det sedan blir dags för bokslut behöver du inte lägga ner något ytterligare arbete. Allt är redan periodiserat och klart precis som det ska. I det här exemplet periodiserar vi en kostnad, men du gör på exakt samma sätt för att periodisera en intäkt. 1 2 Bokför verifikationen som vanligt. När du fyller i kontonumret för kostnadskontot lägger du till en asterisk (stjärna) efter numret och sedan den månad som kostnaden avser. Fyll till exempel i 5010*0810 för att ange att hyreskostnaden avser oktober 2008. 3 Registrera klart verifikationen på vanligt sätt. Du behöver inte bry dig om att boka någon upplupen eller förutbetald kostnad. Det sköter pro grammet. Nu är allt klart! När du sparar verifikationen lägger programmet självt till den interimskontering som behövs och återför dessutom kostnaden på rätt framtida eller dåtida datum. Allt sker inom en och samma verifikation i grundbokföringen, så det behövs bara ett enda papper i pärmen. Du slipper alltså att registrera en separat verifikation för återföringen. Det är allt som behövs. Du anger bara vil ken månad som kostnaden avser så sköter programmet resten! Kan det bli smidigare? 8 Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se
verktygen i Edison Ekonomi 3. Automatisk avprickning Att bokföra kundernas inbetalningar och pricka av fakturorna i kundreskontran är normalt ett tidsödande arbete. Kan man automatisera detta är mycket vunnet. I senaste versionen av Edison Ekonomi finns just en sådan automatisk avprickning. Man hämtar en betalfil från banken, PlusGirot eller Bankgirot och läser helt enkelt in den i Edison. Programmet bokför alla inbetalningarna och matchar och prickar även av dem i kundreskontran. Efteråt får man en tydlig rapport med eventuella fakturor som inte kunnat matchas och eventuella felbetalningar såsom dubbelbetalningar eller över eller underbetalda fakturor. Normalt kan de allra flesta inbetalningar matchas på detta sätt. Tänk dig själv att bara behöva bokföra några få inbetalningar manuellt istället för flera hundra. Det spar man såklart massor av tid på. 4. Rapporterna Rapporterna är en av styrkorna i programmet. De är snygga och lättlästa och känns bra att sätta i händerna på kunderna. De kan tas fram på en mängd olika sätt; på skärmen, skrivas ut, e postas direkt till kund, omvandlas till PDF dokument eller exporteras direkt till Excel och Office med en enkel knapptryckning. I Excel får rapporten exakt samma utseende och innehåll som vid utskrift och det är bara att bearbeta den vidare. Med den inbyggda Rapporteditorn är det enkelt att skapa helt egna balans och resultatrapporter. Du kan anpassa rubriker, delsummor, kontointervall, jäm förelse kolum ner etc utan att du behöver lära dig några frångligt formelspråk. Allt redigeras grafiskt på skärmen. 5. Leverantörsreskontra med betalningsservice Leverantörs reskontran i Edison Ekonomi är speciellt anpassad för klientredovisning, så att betalningarna kan hanteras smidigt oavsett vilka rutiner som du och dina klienter har. Om det är du som utför din kunds betalningar kan du antingen skicka dem di rekt till Bankgirot eller spara dem i en fil som laddas upp i internetbanken eller på PlusGirot. De betalningar som skapas bokförs automatiskt, på varje fakturas respektive betalningsdatum. Samtidigt prickas de av i leverantörsreskontran. Du sparar in en hel del dubbelarbete på att arbeta så. Istället för tre registreringar (ankomst, internetbanken och bokföring av betalningen) räcker det med en enda. Mer information om Edisons program finns på edison.se. Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se 9
Revisionsplikten försvinner 2010 Text och foto: Håkan Hansson I dag måste alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor. Nu föreslås att revisionsplikten avskaffas för 96 procent av aktiebolagen, vilket i stort sett innebär en återgång till den ordning som gällde i Sverige före 1988. I september 2006 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl a se över reglerna om revision för små företag. Genom ett tilläggsdirektiv fick utredaren sedan i uppdrag att föreslå de regeländringar som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små företagen. I mars 2008 kom så Utredningen om revisorer och revision, med f d justitierådet Bo Svensson som utredare, med sitt delbetänkande Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32). Anpassning till EU Som väntat föreslår utredningen att revisionsplikten avskaffas för ett stort antal företag. Bara knappt 4 procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Förändringen är en anpassning till EU. I nästan alla EU-länder är de små företagen redan undantagna från revisionsplikt. Utredningsförslaget innebär att alla börsnoterade aktiebolag och alla finansbolag fortsatt ska vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor. Av övriga företag föreslås att endast de allra största skall omfattas av revisionsplikt, nämligen alla företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar) Fler än 50 anställda Förslaget innebär att möjligheten till undantag enligt EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv utnyttjas maximalt och att Sverige tillämpar samma gränsvärden som bland annat Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Ökad frihet för företagen Förslaget bygger inte på uppfattningen att revision är något onyttigt. Tvärtom menar utredningen att revision typiskt sett tillför revisionsklienten ett värde. Det går emellertid inte att försvara tvånget till revision med att denna sker i företagens eget intresse. Tvånget innebär att de revisionspliktiga företagen varje år måste betala för en revision med det innehåll som lagstiftaren fastställt och som i princip är detsamma för alla företag, stora som små. För att ta ett exempel belastas även de drygt 70 000 vilande aktiebolag, som egentligen inte behöver någon revision alls, av onödiga kostnader. Det finns dessutom många aktiebolag som visserligen driver rörelse men som ändå inte behöver revision, eller som endast behöver delar av det revisionspaket som den svenske lagstiftaren idag föreskriver, och då kanske inte varje år. När revisionstvånget försvinner får de små företagen frihet att välja de redovisnings- och revisionstjänster som de anser sig behöva. Utbudet av sådana tjänster kommer att öka och priserna sjunka. Det ger de svenska småföretagen ökad konkurrenskraft. Företagen beräknas spara 5,8 miljarder per år 5,8 miljarder per år Utredningen anser att de positiva effekterna för de företag som helt eller delvis befrias från den nuvarande revisionsplikten är väl belagda. Det gäller inte minst de kostnadsbesparingar som företagen får möjlighet till. Enligt förslaget beräknas företagens kostnader för revision minska med 5,8 miljarder kronor om året. 10 Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se
Frivillig revision ska uppmuntras För att uppmuntra till frivillig revision föreslår utredningen vissa åtgärder: I dag är revisorn skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen avskaffas. I dag är revisorn skyldig att granska hur revisionsklienten fullgjort sin skyldighet att betala skatt och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. I förekommande fall ska revisorn anmärka på eller anmäla missförhållanden. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser upphävs. I dag väljs en revisor för en period av fyra år. Utredningen föreslår att mandattiden kortas till ett år. I dag måste det finnas bestämmelser om revision i bolagsordningen. Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelserna om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta. Åtgärder mot skattefel Utredningen har också gjort en analys av vad förslaget kan få för effekt på skatteintäkternas storlek. Sambandet mellan revisionsplikt och kvaliteten på företagens uppgiftslämnande vid beskattningen är enligt utredningen ovisst och effekten av revisionspliktens slopande är därför oklar. Emellertid så menar man att försiktigheten bjuder att lagstiftaren inte avvaktar med åtgärder till dess det står klart att skattefelet ökat. Utredningen lämnar därför två förslag till åtgärder som kan kompensera för den skattekontroll som faller bort: För det första kan Skatteverket få möjlighet att under löpande beskattningsår göra en allmän kontroll av företagens bokföring och annan räkenskapsinformation. För det andra kan man införa en bestämmelse att alla näringsidkare ska lämna uppgift i sin skattedeklaration om huruvida deras årsbokslut upprättats med biträde av en uppdragstagare samt om årsredovisningen granskats av revisor. Från och med juli 2010 Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010. Slutbetänkande i september Utredningens arbete går nu vidare med sikte på ett slutbetänkande i september 2008. Det kommer att beröra bland annat möjligheterna att begränsa revisorernas skadeståndsansvar och om det nuvarande förbudet för revisionsbyråerna att tillhandahålla redovisningstjänster (det så kalllade byråjävet) ska luckras upp. n n Två av tre fortsätter anlita revisorn Text: Håkan Hansson Även om revisionsplikten avskaffas kommer två av tre små aktiebolag att efterfråga revision i framtiden, enligt Tobias Svanström vid Umeå universitet. Tobias Svanström har i sin avhandling bland annat tagit reda på hur små och medelstora företag ställer sig till revisionstjänster i framtiden. Resultaten visar att 67 procent av de små aktiebolagen kommer att fortsätta med revision. 16 procent uppger att de tänker välja bort revisionen medan 17 procent inte tagit ställning. Bland de företag som kommer att fortsätta med revisionen återfinns många som idag anlitar revisionsbyråer för rådgivning, samt företag som anlitar en stor revisionsbyrå. Tobias Svanström visar också att det finns skillnader i efterfrågan på revision mellan olika landsdelar; fler företag i Småland väljer revision frivilligt jämfört med företag i Norrland och Stockholm. Viktig rådgivning Små och medelstora företag behöver rådgivning, och enligt Tobias Svanström anlitar två av tre företag sin revisionsbyrå för rådgivningstjänster, särskilt inom redovisning, skatt och juridik. Tobias Svanström menar att många företag upplever att revisionsbyråns arbete är till nytta, vilket bland annat visar sig genom att företag som anlitat en revisionsbyrå under lång tid också i hög grad köper rådgivningstjänster. Inte bara positivt med oberoende En revisor ska fungera som en opartisk och självständig granskare, och detta oberoende riskerar att hotas om byrån utför rådgivningstjänster till revisionsklienter. Tobias Svanström menar dock att oberoendet kan leda till en försämrad redovisningskvalitet. Enligt hans resultat är kvaliteten nämligen högre i de företag där revisionsbyrån upprättar bokslut eller utför rådgivningstjänster, troligtvis beroende på att byrån då har fått en ökad kännedom om företaget och dess verksamhet. Resultaten i avhandlingen bygger huvudsakligen på en nationell enkät som besvarats av 421 små och medelstora företag. Kompletterande information har hämtats från företagens årsredovisningar. n n Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se 11
Ekonominotiser Sänkt aktiekapital Utredningen om ett enklare aktiebolag föreslår i ett delbetänkande att kravet på lägsta tillåtna aktiekapital för privata aktiebolag sänks från 100 000 kr till 50 000 kr. Delbetänkandet innehåller också ett alternativt förslag där aktiekapitalet får betalas in succesivt. Minst en fjärdedel ska betalas in vid bolagets bildande och därefter får resterande del betalas in inom den tid som bestäms i stiftelseurkunden. Detta förslag kan kombineras med en sänkning av minimikapitalet till 50 000 kr. Ändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2009. Privata aktiebolag som bildats före ikraftträdandet har enligt gällande regelverk möjlighet att minska aktiekapitalet till 50 000 kr. Utredningen arbetar nu vidare för att bl a överväga behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar för näringsverksamhet i liten skala. Slutbetänkandet överlämnas i mars 2009. Källa: regeringen.se F-skatt åt flera Utredningen om översyn av kraven för F- skatt föreslår i sitt slutbetänkande att det ska bli enklare att starta näringsverksamhet, bland annat för dem som har en eller ett fåtal uppdragsgivare. Detta trots att man konstaterar att svårigheterna med att erhålla F-skattsedel kan vara mindre än vad som redogjorts för i direktiven. Förslaget innebär att näringsverksamhetsbegreppet utvidgas och förtydligas. Vid bedömningen om verksamheten bedrivs självständigt ska man särskilt beakta graden av beroende till uppdragsgivaren, integration i dennes verksamhet och vad parterna har avtalat. Jämfört med nuvarande prövning lyfts dessa tre kriterier fram och ges ökad betydelse. Fokus läggs på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt. Därmed minskar betydelsen av antalet uppdragsgivare jämfört med i dag. Den nya ordningen innebär enligt utredningen att det blir lättare att starta ett företag med den tidigare arbetsgivaren som uppdragsgivare och att kvinnors företagande särskilt kommer att gynnas. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Källa: regeringen.se Referensräntan 4,5 % Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli 31 december 2008 till 4,5 procent. Det är en höjning med 0,5 procentenheter jämfört med första halvåret 2008. Referensräntan används bland annat för att beräkna dröjsmålsränta (med tillägg av 8 procentenheter) om inget annat har avtalats. Källa: Riksbanken Banker slipper lämna kontrolluppgifter Förmögenhetsskatten avskaffades den 1 januari 2007. Som en följd av detta föreslår regeringen nu att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder, som tidigare låg till grund för förmögenhetsbeskattningen, slopas. Det innebär att kontrolluppgifter inte längre behöver lämnas om bland annat fordringsrätter och innehav av aktier m m. Regeringen föreslår även en regelförenkling i kontrolluppgiften om betalningar till och från utlandet. Uppgift om betalningens belopp ska i fortsättningen inte lämnas i svenska kronor utan i använd valuta. Betalningsdatum och valutakod ska anges. När det gäller betalningar från utlandet behöver uppgift inte längre lämnas om vad betalningen avser. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Källa: regeringen.se Nya regler för sjuka Den 1 juli började nya regler gälla för den som är sjuk och en så kallad rehabiliteringskedja infördes för de som är anställda. Tanken är att stödja den sjukskrivne så tidigt som möjligt för att öka möjligheterna att snabbt komma tillbaka i arbete. Rätten till sjukpenning är nu begränsad till 364 dagar. Om man fortfarande inte kan arbeta efter 364 dagar kan man ansöka om förlängd sjukpenning, med en lägre ersättning på cirka 75 procent av arbetsinkomsten, eller fortsatt sjukpenning om man har en mycket allvarlig sjukdom. Sättet att bedöma rätten till sjukpenning för den som är anställd kallas för rehabiliteringskedjan och fungerar så här: De första 90 dagarna har man rätt till sjukpenning om man inte klarar av sitt vanliga arbete eller något annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Dag 91 180 har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan göra något jobb alls hos sin arbetsgivare. Från och med dag 181 kan man bara få sjukpenning om man inte klarar av något jobb på hela arbetsmarknaden. Om man bedöms kunna gå tillbaka till sitt ordinarie jobb innan dag 366 kan man dock bli beviljad sjukpenning fram till dess. Om man mellan två sjukperioder har arbetat en kortare tid än 90 dagar läggs perioderna ihop. Det kan betyda att arbets 12 Edison Magazine nr 3 2008 www.edison.se